I år ska 106 000 ungdomar födda 2005 svara på mönstringsunderlaget. Utifrån svaren väljer Plikt- och prövningsverket ut cirka 22 500 som bedöms ha bäst förutsättningar att klara mönstringen och i förlängningen en grundutbildning med värnplikt.

Mönstringen för dem startar i slutet av maj 2023 och pågår till april 2024. Mönstring sker i Stockholm, Malmö och Göteborg.

Drygt 6 000 kommer efter mönstringen att tas ut till värnpliktens grundutbildning. […]

Vägen mot värnplikten startar med mönstringsunderlaget där man får svara på ett 40-tal frågor om sådant som hälsa, fysik, personlighet och inställning. Utifrån svaren avgörs vilka som går vidare till mönstring.

Det är viktigt att svara på mönstringsunderlaget och att göra det sanningsenligt, annars kan man dömas att betala vite. Om du inte kommer till mönstring och inte har ett giltigt skäl kan det vara ett brott mot totalförsvarsplikten.

— Det är ohyggligt få som inte dyker upp till mönstring. Men om någon inte kommer och inte har giltigt skäl lämnar vi det vidare till åklagare, säger Per Andersen Helseth, kommunikatör på Plikt- och prövningsverket. Läs artikel

Försvarsminister Mikko Savola (Centrum) påminde i måndags om att allmän värnplikt är grunden för Finlands försvarslösning.

– Värnpliktssystemet ger en stor reserv som möjliggör försvar av hela landet, sa Savola vid invigningen av den 243:e nationella försvarskursen

Inbjudningar är det första steget på vägen mot militärtjänst. Enligt Savola pågår just nu ett tväradministrativt arbete under ledning av Försvarsdepartementet som undersöker olika modeller och möjligheter för att anordna en utryckningsdag riktad till hela åldersgruppen.

– Nämndens ambitiösa mål är att de förnyade inbjudningarna ska komma till användning redan 2025.

Försvarsminister Mikko Savola (Centrum) påminde i måndags om att allmän värnplikt är grunden för Finlands försvarslösning.

– Värnpliktssystemet ger en stor reserv som möjliggör försvar av hela landet, sa Savola vid invigningen av den 243:e nationella försvarskursen

Inbjudningar är det första steget på vägen mot militärtjänst. Enligt Savola pågår just nu ett tväradministrativt arbete under ledning av Försvarsdepartementet som undersöker olika modeller och möjligheter för att anordna en utryckningsdag riktad till hela åldersgruppen.

– Nämndens ambitiösa mål är att de förnyade inbjudningarna ska komma till användning redan 2025. Läs artikel

Intervju med Sven Hirdman.

Försök borde göras för att få till ett eldupphör i Ukrainakriget. Det är det viktiga. För varje timme som går ökar nu blodspillan. Det säger den tidigare diplomaten Sven Hirdman i Swebbtv. Men i stället eldas kriget på, och förhandlingar som kunde fått slut på konflikten har grusats. Att Turkiet ställt sig i vägen för svenska Nato-ansökan är ”förödmjukande” internationellt, samtidigt som medlemskapet i sig kan få mycket negativa konsekvenser.
– Bonuskapitalet som vi tjänat ihop som Nordens Schweiz försvinner nu, och det får vi inte tillbaka. Det är en förlust, säger Sven Hirdman.

Det är i Swebbtv Omvärldsanalys som den förra diplomaten Sven Hirdman intervjuas.

Hirdman fördömer Ukrainakriget och anser att det är ett ”idiotiskt” krig och ett stort folkrättsbrott, likt USA:s olagliga invasion av Irak 2003.

Men han har också förklaringar till varför kriget i Ukraina skedde. Enligt Hirdman fanns det möjligheter att helt förhindra det från att bryta ut.

– Det fanns vissa möjligheter att hindra kriget, från att få det att inledas. Möjligheter som försattes, säger han i Swebbtv.

Även i april 2022 skedde riktiga fredsförhandlingar, med hjälp av Turkiet, för att få slut på kriget, förhandlingar som britterna sägs ha stoppat. Enligt Sven Hirdman är det dock ”den amerikanska inställningen” som är utgör den viktigaste faktorn i sammanhanget.

– Det sägs att det fanns ett papper med 15 punkter, fortsätter han. Man var i stort sett eniga. Men sedan bröts den utvecklingen. Den bröts väl att två skäl. Den ena uppgiften är att engelsmännen, Boris Johnson och amerikaner, avrådde ukrainarna. Han åkte dit. ”Gör ingen uppgörelse med ryssarna. Vi ska skicka vapen, ni klarar er.” Se intevjun på Swebbtv

Giving Ukraine modern tanks remains a key question facing Kyiv’s allies after a meeting of top defense officials in Germany on Friday yielded little progress. But perhaps the most exposed link in supply chains for producing such weapons runs on train tracks through the foe they’re trying to defeat.

Russia is at the center of a rail cargo route supplying Western arms manufacturers with a steady supply of metals needed to make the microchips, electronics and ammunition used in modern weaponry. Most of the so-called rare earth elements are mined in China. Russian Railways JSC and other carriers are hauling a rising volume of critical metals needed for Europe’s defense industry.

The volume of Chinese rare earth metals shipped on trains across Russia surged to 36,074 tons in the first nine months last year, more than double the amount transported in all of 2021, according to European Union data seen by Bloomberg News. The value of that trade rose by more than fourth-fifths, to €377 million ($408 million) through September. Läs artikel

Inom Nato förs just nu intensiva samtal kring vilket operativt högkvarter Sverige och Finland ska lyda under i alliansen.

Idag lyder Norge under högkvarteret i USA medan Danmark och Baltikum står under ledningen i Nederländerna.

”En sak har vi tydligt kommunicerat med våra nordiska vänner och det är: håll ihop oss”, säger överbefälhavare Micael Bydén till Ekot. Läs artikel

Enligt siffror som SVT begärt ut från Pliktverket var 404 218 svenskar krigsplacerade vid årsskiftet. Det är 66 328 fler än i början av juni, då den senaste sammanställningen gjordes, en ökning med nästan 20 procent på ett halvår.

Hur stor andel som ingår i den militära krigsorganisationen är hemligt, men att det är krigsplaceringar hos arbetsgivare som ökar mest är ingen vågad gissning. […]

Det är arbetsgivaren som meddelar om krigsplacering, och som anställd får man inte tacka nej. Ordet krigsplacerad kan låta skrämmande, men flertalet behåller samma arbetsuppgifter som vanligt. Så länge det är fred förändras ingenting för den anställde – men skulle det bli krig träder plikten i kraft.

– Om regeringen beslutar om höjd beredskap och aktivering av allmän tjänsteplikt ska den anställde enligt lagens ordalydelse kvarstå i sin anställning. Det innebär formellt sett att man inte kan byta jobb, att man inte kan säga upp sig och att man inte får lämna landet. Läs artikel

Da Stephen Biddle utga sin forskning i 2004 var den epokegjørende, og hans viktige observasjoner vil fortsatt forbli førende i lang tid. Resultatet av forskningen bekreftes av striden mellom det russiske ikke-moderne og det ukrainske i hovedsak moderne kampsystem. Han skriver i forordet at både endring og kontinuitet er uunngåelig, og endringene er mindre enn man får inntrykk av fra teknologene.[…]

Det russiske kampsystemet i Ukraina fremstår som ikke-moderne og store deler av det ukrainske som moderne. Den russiske krigføringen i område Bakhmut fremstår når dette skrives, som 1916 på Vestfronten. Generelt sett er det ingen russisk selvstendig manøvrering med små enheter, effektivtsamvirke har stort sett vært fraværende, begrenset læring av egne feil (forutsetter sann/korrekt rapportering) og lite tillit mellom de spesialiserte enhetene, ei heller mellom de som leder krigen og det lavere befalet og de menige. Enkelte underenheter har til og med åpnet ild på andre russiske enheter og russiske enheter har blitt beskutt av eget artilleri pga feildata. Det bør derfor ikke være noen overraskelse at det er gap mellom russiske tap og ukrainske tap, men om det er så stort som den ukrainske generalstaben gir inntrykk av, skal være usagt. Men de som ikke mestrer det moderne kampsystemet må regne med store tap på grunn av dødeligheten av moderne våpensystemer. Läs artikel

Vi ønsker Sverige og Finland velkommen i NATO. Et utvidet nordisk forsvarssamarbeid og en styrking av Nordflanken i NATO har lenge vært et ønske fra norsk side, men både finnene og svenskene har i alle år høflig takket nei. 1940 var ikke nok. Det måtte en krig i Ukraina til.

Søknaden om svensk og finsk NATO-medlemskap var nok imidlertid en strek i regningen for Putin. Men russernes reaksjon har vært avmålt. Mens nettopp søknaden om NATO-medlemskap var den utløsende faktoren for invasjonen av Ukraina, skal vi tro russerne, har Putin ikke truet med å angripe verken Finland eller Sverige. […]

Det er lite å gjøremed det faktum at Norge og den fennoskandiske halvøy ligger der den ligger, i kryssilden mellom supermaktene. Men en sterk nordisk ‘allianse i alliansen’ vil imidlertid kunne bidra til å styrke de nordiske landenes mulighet til å forsvare sin territorielle integritet selv.

Det forutsetter imidlertid at de nordiske land hver for seg gjenoppbygger den nasjonale forsvarsterskelen og holder seg med et sterk nasjonalt forsvar selv. De mange synergiene og skalafordelene som kan trekkes ut av et felles nordisk forsvarssamarbeid i Alliansen blir bonusefordelene knyttet til svensk og finsk NATO-medlemskap. Den største faren for norsk og nordisk sikkerhet er at politikerne tar ut disse synergiene og skalafordelene i form av reduserte forsvarsbudsjett og ikke i form av økt sikkerhet for land og befolkning.

Et sterkt nasjonalt forsvar er nødvendig både for å holde russerne ute, for å kunne slippe amerikanerne inn og for at krigen, om den kommer hit, skal skje på våre og ikke på andres premisser. Läs artikel

Finland ska skicka tung försvarsmateriel för drygt fyra miljarder kronor till Ukraina. Det möjliggörs av ett avtal med Sverige som undertecknas i dag.

Avsiktsavtalet innebär att Sverige och Finland anpassar sin gemensamma försvarsplanering för att brister inte ska uppstå i den finländska försvarsförmågan när Finland avstår försvarsmateriel till Ukraina.

– På så sätt täcker vi upp den förmågepåverkan som de finländska leveranserna har på deras egen försvarsförmåga, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Finland offentliggör inte vilken typ av försvarsmateriel som nu ska skickas till Ukraina. Jonson vill inte heller närmare beskriva på vilket sätt Sverige lovar att täcka upp de brister i Finlands försvar som kan uppstå, men det kan handla om både ”materiel och förmåga”.

TT: Innebär avtalet risker för svensk del?

– Nej, det bedömer jag inte. Vi är tryggare nu än innan vi fick invitee-status (av Nato). Vi kan hantera detta i ljuset av det säkerhetspolitiska läget, säger Jonson.

– Så vår egen försvarsförmåga påverkas inte, men vi kommer inom ramen för vår gemensamma försvarsplanering att ta lite större ansvar. Läs artikel