USA har inte bidragit till världsfreden, gp.se

Elisabeth Özdalga, professor i sociologi

I samband med kriget i Ukraina och det svenska Nato-medlemskapet har, paradoxalt nog, debatten om globala säkerhetsfrågor nära nog kommit av sig. Därför är Frida Strannes och Trita Parsis ”Illusionen om den amerikanska freden” (Ordfront, 2023), som fokuserar på stormakten USA i ett globalt perspektiv, särskilt viktig.

Men i stället för att uppskattas har boken blivit minst sagt styvmoderligt behandlad. Som om författarna hade ett ont uppsåt, som måste bekämpas. Vad är så provocerande? Knappast de fakta som rör USA:s ansvar för krigen i Vietnam, Irak, Afghanistan, Syrien eller Libyen; militära utgifter, där USA toppar världslistan; avancerade vapen- och informationssystem.

Nej, det som upprör känslorna tycks vara kopplat till bilden av Amerika som stormakt med påstådd rätt till globalt ledarskap, utövat i kraft av den ordning – ’liberal democracy’ – som USA ser sig som bärare av – teorin om ’American exceptionalism’. Genom att knyta den ’fria världen’ till sig och driva på för dess utvidgning anser sig USA verka för världsfreden. Läs artikel

Statement by Prime Minister Ulf Kristersson, government.se.

Over the past day, I have been in close dialogue with the Prime Minister of Denmark, Mette Fredriksen, and the Swedish government has discussed with the Danish government, against the background of the burnings of holy scriptures that are occurring. We are currently in the most serious security situation since the Second World War, and as for Sweden, we are aware that states and state-like actors are actively exploiting the situation. […]

And while different countries may not follow the exact same path forward, we share the same analysis: the situation is dangerous and measures are needed to strengthen our resilience. In Sweden, we have already started analyzing the legal situation – including the Public Order Act – with the purpose of exploring the scope for measures that would strengthen our national security and the security of Swedes in Sweden and abroad.

Ultimately, this is about defending our free and open societies, our democracy and our citizens’ right to freedom and security. Läs uttalandet

”Slarva inte bort meddelarfriheten”, svd.se

Nils Funcke, journalist, expert på yttrande­frihet och tryckfrihet

[…] Skyddet för anskaffande av uppgifter är central för den granskande journalistiken. Utan ett i det närmaste vattentätt skydd för uppgiftslämnares identitet skulle många oegentligheter och maktmissbruk aldrig nå dagens ljus och kunna åtgärdas. Meddelarfriheten är och framhålls ofta även av lagstiftaren som en av de mest centrala grundprinciperna i yttrandefrihetsregleringen och ses som en del av den konstitutionella kontrollen.

Med förslaget om utökade tvångsmedel uppstår en lucka i skyddet.

Enligt förslaget ska det vara möjligt att använda hemliga tvångsmedel inte bara mot en specifik lokal utan även mot en viss person eller personkrets. Tvångsmedel som till exempel kameraövervakning och rumsavlyssning ska få användas oavsett var en person eller personkrets för tillfället befinner sig med undantag för de fredade lokalerna. […]

Vad som ska anses hemligt och vad som anses utgöra men för våra relationer till andra länder och organisationer kommer till del att definieras av de vi samarbetar med. Vad som ska anses straffbart blir i det närmaste omöjligt att förutse. Den osäkerhet och de risker som finns för visselblåsare som vill avslöja oegentligheter ökar genom att det i princip inte kommer att finnas några platser utanför en redaktion som är fredade mot hemliga tvångsmedel och en redaktion är en lokal som en uppgiftslämnare med önskan att vara anonym inte bör besöka. Läs artikel

Den svåra freden, hbl.fi

Per-Erik Lönnfors, Helsingfors
När tröttheten på kriget i Ukraina tilltar börjar kannstöperierna om en fred öka. Då är det skäl att påminna om ett psykologiskt hinder för trevanden att avsluta krig. Det är den kampvilja och kanske rentav segeryra med vilken den egna propagandan impregnerat befolkningen.
Finland har egna erfarenheter av sådant hemmagjort självbedrägeri. Landets militära och politiska ledning – undantaget riksdagen – började 1943 efter Stalingrad inse att det var tid för att börja anpassa sig till ett nederlag för Tyskland. Det av tyskarna hatade ordet ”Sonderfrieden” började användas men motsades med att ”de tyska vapnen fortfarande var landets bästa värn”.
Den här tiden har flerfaldige ministern och riksdagsmannen Nils Meinander självupplevt beskrivit i sin memoarbok ”Insyn och efterklokhet” (Söderströms 1977): ”Det är närmast spöklikt att låta den allmänna opinionen, sådan den spontant växte fram och sedan förtätades av den ensidiga propagandan, återupplivas i medvetandet.” Läs artikel

Svensk marin strategi i en ny säkerhetspolitisk tid, koms.se

Christer Hägg, ledamot av Kungliga Örlogsmannasällsapet

[…] Sjökriget är sålunda ytterst en kamp om kontrollen över sjöförbindelserna.

Detta kan omsättas i uppgifter; Nato:s sjöförbindelser skall skyddas genom att skapa lokal Sea Control. Sverige skall kunna bidra till detta såväl i brown/green- som i blue- water områden. Främst torde det i praktiken röra sig om Östersjön, Nordsjön, The Narrow Seas och Norska Havet men kan säkert sträcka sig längre bort, till exempel under fredsbevarande operationer, handelsblockader och sjöfartsskydd. Det kommer att förväntas av oss och det är något som vi tillsammans med våra allierade måste åstadkomma. Det ställer krav på förmågor inom vår marina sektor, som vi nu inte har eller som är försummade sedan länge. Dessa förmågor måste vi skapa i samklang med Nato:s behov av förmågor och uthållighet för olika uppgifter. […]

En rysk invasion över havet mot Sverige kan sannolikt uteslutas under det närmaste decenniet. Rysslands sjöstridskrafter i Östersjön är avsevärt underlägsna Nato:s och de kan slås ut eller blockeras. Även eventuell tillförsel från Rysslands andra flottor kan blockeras i Östersjöinloppen. Dessutom kommer vi få försvarsgarantier vid vårt inträde i Nato. Tröskeleffekten gentemot ryska aggressioner i Östersjöområdet kommer att höjas betydligt. Sverige är inte en frontstat mot Ryssland och Östersjön kan bli ett Nato-innanhav. Detta är inte olikt situationen i Medelhavet där Nato kontrollerar Bosporen och Gibraltar sund.

Den svenska Marinen behöver förstärkas och balanseras om, så att vi får förmågor, som bidrar till att skydda allierade sjötransporter till och från frontstaterna Polen, Baltikum och Finland. Uppgiften löses genom att med sjö- och luftstridskrafter skapa Sea Control i Östersjön.

Svensk förmåga att skydda sin livsviktiga utrikes sjötrafik är försummad och krav kommer att ställas på att bidra till ett gemensamt skydd av sjöfarten i Nato:s nordostliga havsområden. Eventuellt även i ”out-of-area”-missioner. Läs artikel

 

 

Twenty Years of Drone Attacks, ejiltalk.org

Mary Ellen O'Connell, professor of Law

On November 2, 2002, the United States conducted its first targeted killings using a drone. CIA agents based in Djibouti launched the drone’s two Hellfire missiles at a vehicle traveling in rural Yemen, killing six.

Several weeks later the Los Angeles Times reported details, including the fact that while the U.S. Air Force controlled the drone fleet, the CIA ran the Yemen operation. Air Force lawyers had raised legal objections, while the CIA was “enthusiastic about the idea of shooting individual enemy leaders…” Plus, the Bush administration wanted a covert operation to try to keep the killings secret. But missile strikes are hard to hide, and in January 2003, UN Special Rapporteur Asma Jahangir investigated and concluded the U.S. had carried out extrajudicial killings in Yemen, unjustified by either the “global war on terror” or consent of Yemeni officials. […]

Twenty years have passed since that first drone strike in Yemen, twenty-one years since 9/11, and thirty since the Cold War ended. These have been years of major violence and disregard for the prohibition on force with devastating consequences for human rights and the environment. Russia’s drive to Kyiv marks a new era. It can be one to which international lawyers contribute constructively by rejecting false claims of legality whether for major invasions or targeted killings. Or the undermining of law can continue. Läs artikel

USA gir militærhjelp for milliarder til Taiwan, forsvaretsforum.no

Pakken har en verdi tilsvarende drøyt 3,5 milliarder norske kroner og ble kunngjort av Det hvite hus fredag.

De folkevalgte i USA har lagt press på forsvarsdepartementet og Det hvite hus for å få til en raskere våpensending til Taiwan. Målet er å svare Kina og å hindre at landet vurderer et militært angrep.

To tjenestepersoner som ikke vil navngis, opplyser til nyhetsbyrået AP at det blant annet dreier seg om etterretning og overvåking, bærbare luftvernsystemer, skytevåpen og missiler.

Pakken kommer i tillegg til salget av F-16-fly og andre våpensystemer for 19 milliarder dollar som det allerede er gitt godkjenning for. Hjelpen som ble godkjent fredag, kommer fra amerikanske lagre, slik at Taiwan i motsetning til for den andre hjelpen slipper å vente på produksjonen.

Framtida til Taiwan er en sentral uenighet mellom Kina og USA. Øya er et selvstyrt territorium som myndighetene i Beijing regner som en del av Kina.

Kinesiske myndigheter har truet med å invadere Taiwan hvis øya formelt erklærer uavhengighet. Samtidig er de svært skeptiske til at USA forsyner øya med våpen, og at en rekke framtredende amerikanske politikere har besøkt øya selv om USA formelt ikke anerkjenner den som et eget land.

FN, Norge og det store flertallet av verdens land forholder seg også til dette «ett Kina-prinsippet». Läs artikel

Attacks on Odesa Port, Grain-Storage Facilities Latest Victims in Moscow’s ‘Senseless’ War against Ukraine, Senior Official Tells Security Council, un.org

Deliberately targeting infrastructure that facilitates the export of food to the rest of the world could be life-threatening to millions of people who need access to affordable food, a senior United Nations official told the Security Council today, as speakers condemned the Russian Federation’s air strikes against ports and grain-storage facilities in Odesa.

Khaled Khiari, Assistant Secretary-General for Middle East, Asia and the Pacific in the Departments of Political and Peacebuilding Affairs and Peace Operations, said this week, the port city of Odesa has been the target of a devastating wave of air strikes.  The 23 July Russian missile attack, which damaged the Transfiguration Cathedral and other historical buildings in the historic centre of Odesa, followed several successive nights of deadly missile and drone strikes targeting Odesa and other cities in southern Ukraine, including Mykolaiv and Chornomorsk.

He emphasized that attacks against Ukrainian Black Sea port facilities risk having far-reaching impacts on global food security, particularly in developing countries.  Port cities that allow for the export of grain — such as Odesa, Reni and Izmail — are a lifeline for many.  “Now they are the latest casualties in this senseless, brutal war,” he said, declaring:  “Ukrainians have suffered enough, the world has suffered enough.” Läs artikel

Boikotter avstemning om Sverige og Nato – blir kalt Putins tjener, nrk.no

Opposisjonen i Ungarn har innkalt til en ekstra parlamentsavstemning om Sveriges Nato-medlemskap på mandag.

Det er bare Nato-landene Ungarn og Tyrkia som fortsatt ikke har stemt ja til den svenske søknaden. Men regjeringspartiet Fidesz og statsminister Viktor Orbán blir ikke med. Deres politikere vil ikke møte opp.

«Putins tjener» kaller opposisjonspolitiker Agnes Vadai derfor statsministeren på Facebook. Hun mener boikotten i Ungarn tjener Russland og ikke Nato.

– Dette har blitt gjort mange ganger før, men Fidesz-medlemmer har aldri kommet dit og stemt i det hele tatt, sier Sara Svensson. Hun er Ungarn-ekspert og statsviter ved Universitetet i Halmstad.

– Det mest trolige er at de blir så få at de ikke kan avholde avstemningen i det hele tatt, sier hun. Läs artikel

Veckans citat

”Jag tillhör dem som inte tror att Ryssland under överskådlig tid har förmåga eller intresse att angripa Sverige militärt. Ett försvar ska dock även klara det osannolika. Rysslands bedömning av Sverige går antagligen från trolig till säker fiende, i ett krig mellan Ryssland och Nato.

Sverige som medlem i Nato har lovat att vara med i ett sådant krig. Nato ska bara vara för försvar. Men flera Natoländer, bland annat Danmark, deltog i anfallet på Irak. Natoländernas krig mot Serbien för att befria Kosovo var inte ett försvar av Nato. Sveriges deltagande i störtandet av Libyens diktator Gaddafi var inte för Sveriges försvar.

Sverige var alliansfritt under två århundraden. Det var en period av fred, för Sverige. Vi kunde stått upp tydligare mot Hitler och Stalin. Några säger att vi var fega, andra att vi valde freden. Sveriges linje tjänade oss väl, inte minst ekonomiskt. Sedan dess har Sverige som alliansfritt ofta uppträtt som förhandlare och fredsövervakare.”

 

Förre landshövdingen och riksdagsmannen Lars Bäckström i Bohuslänningen 25/7 2023.

African Leaders Press Putin on Grain Deal, Ukraine War, voaafrica.com

African leaders attending a summit in Russia pressed President Vladimir Putin on Friday to move ahead with their peace plan to end the Ukraine war and renew a deal on the export of Ukrainian grain that Moscow tore up last week.

While not directly critical of Russia, their interventions on day two of the Russia-Africa Summit served as pointed reminders to Putin of the depth of African concern at the consequences of the war, especially for food prices.

”The African (peace) initiative deserves the closest attention, it mustn’t be underestimated,” Congo Republic President Denis Sassou Nguesso told Putin and fellow African leaders in Saint Petersburg.

”We once again urgently call for the restoration of peace in Europe,” he said via a translator.

Egyptian President Abdel Fattah al-Sisi urged Russia to revive the Black Sea grain deal which, until Moscow refused to renew it last week, had allowed Ukraine to export grain from its seaports despite the war. Sisi, whose country is a key buyer of grain via the Black Sea route, told the summit it was ”essential to reach agreement” on reviving the deal.

Putin responded by arguing, as he has in the past, that rising world food prices were a consequence of Western policy mistakes that long predated the Ukraine war. He said Russia quit the Black Sea agreement last week because it was not getting grain to the poorest countries, and the West was not keeping its side of the bargain. Läs artikel

NATO will step up security in Black Sea region after Russia declares parts are unsafe for shipping, newdelhitimes.com

NATO said Wednesday it was stepping up surveillance of the Black Sea region as it condemned Russia’s exit from a landmark deal that allowed Ukrainian grain exports through the Black Sea.

The announcement came after a meeting of the NATO-Ukraine Council, which was launched at a NATO summit in Lithuania earlier this month to coordinate cooperation between the military alliance and Kyiv.

The Kremlin doubled down on terminating the grain deal by attacking Ukrainian ports and declaring wide areas of the Black Sea unsafe for shipping.

“Allies and Ukraine strongly condemned Russia’s decision to withdraw from the Black Sea grain deal and its deliberate attempts to stop Ukraine’s agricultural exports on which hundreds of millions of people worldwide depend. … NATO and allies are stepping up surveillance and reconnaissance in the Black Sea region, including with maritime patrol aircraft and drones,” read the NATO statement. Läs artikel