René Nyberg om amerikansk-ryska relationer: Atmosfären till och med otäck, svenska.yle.fi

De rysk-amerikanska relationerna har sjunkit till en ny låg punkt och atmosfären är till och med otäck efter Rysslands motattack mot USA:s sanktioner. Det säger Rysslandsexperten René Nyberg.

– Det påminner om kalla kriget. Då gjorde man motsvarande. Då gällde det vanligtvis spionage och någon blev utsparkad, varefter man gav igen på andra sidan. Om en kastade ut trettio, gjorde den andra samma sak. Nu handlar det inte om spionage men det inverkar på allt, säger René Nyberg som har varit Finlands ambassadör i Moskva.

Som ett motangrepp mot amerikanska sanktioner beordrade Ryssland USA att drastiskt minska på personalen på ambassader och konsulat. Totalt gäller det 755 anställda på ambassaden i Moskva och generalkonsulaten i S:t Petersburg, Jekaterinburg och Vladivostok. Ryska staten konfiskerade också två byggnader, ett lager och en fritidsbyggnad utanför Moskva, som varit i USA:s ambassads bruk. En så kraftig rysk reaktion var oväntad och har väckt bestörtning.

– Det är den låga punkten i den amerikansk-ryska relationen för tillfället. På ett sätt är det en återvändsgränd och det är svårt att se vad som kommer efter det här och vad man kunde göra. Det tar tid före dammet har lagt sig och vi ser vad det betyder, säger Nyberg till Svenska Yle.

Hur påverkas de amerikanska diplomaterna av det pressade klimat? Vilken nivå av press talar vi om?

– Amerikanerna påstår att de har blivit trakasserade redan nu och det är ju något som också påminner om kalla kriget. Jag skulle säga att atmosfären är kärv och till och med otäck. Det kommer inte att vara lätt, familjerna kanske lider, säger Nyberg. Läs artikel

Föredrag av Överste 1 Jan Wickbom, bjornerback.com

Vi återger här ett föredrag av överste Jan Wickbom den 11 maj 2012 i Uleåborg.

Men mycket av vad jag kan om krig – det har jag lärt mig av finländare. Allt som svenska försvarsmakten gjorde under första hälften av 1900-talet hade samma grund som Finlands Försvarsmakt. Detta tål att fundera över och pratas om. Under detta föredrag skall jag passa på att tacka några av mina finländska läromästare. I femtio års tid har vi i Sverige sökt anpassa oss till den amerikanska operationskonsten. Jag behöver inte beskriva de amerikanska teorierna om Revolution in Military Affairs, nätverksbasering, manöverdoktrinen m m. Jag vet att de är välkända i Finland. Ni har emellertid förstått att stormaktens offensiva strategiska idéer inte är tillämpbara i ett litet lands försvarsstrategi. Det har vi inte förstått i Sverige. Utan vi har ominriktat Sveriges försvarsmakt och försökt göra den så lik USA:s insatsstyrkor som möjligt. Redan under 1960-talet började vi anpassa värnpliktstjänstgöringen efter amerikanskt frivilligmönster. Bland annat införde vi en ny ledarskapsteori. Den gick ut på att man skulle motivera och förklara innan man gav order och sedan skulle man övertala mottagaren att frivilligt lyda ordern. Man skulle inte längre utgå från att soldaterna hade plikt att försvara Sverige, utan man skulle be dem göra det Detta var inte enligt finsk modell!

Läs merFöredrag av Överste 1 Jan Wickbom, bjornerback.com

Karaktärsmord, Anders Björnsson

David Brooks är en konservativ opinionsskribent i New York Times med solkat journalistiskt renommé. Det räcker med att gå till Wikipedia-artikeln om honom för att få en föreställning om hur fördomsfritt han umgås med fakta. Ändå väljer det svenska liberala huvudorganet Dagens Nyheter att återkommande översätta och återge krönikor av honom, nu senast i ett karaktärsmord på Trump-dynastin, vars grundare sägs ha varit en bordellägare som smet från sin värnplikt i Tyskland (23/7). Denna simpla bakgrund får nu sitt genomslag i amerikansk politik, menar Brooks.

Kanske har han denna gång rätt, vem vet.

En av Brooks angreppspunkter mot den regerande presidenten i USA är att dennes son, DT jr, ska ha lockats att ”konspirera med en fientlig främmande makt”. Makten i fråga är Ryssland. Vad konspirationen har gått ut på är ännu oklart, liksom vad den kan ha inbringat (i form av monetärt eller symboliskt kapital). Den politiska poängen är att denna herre, Brooks, utan att darra utpekar just Ryssland som en ”fientlig främmande makt”. Och den nuvarande administrationen i Washington skulle, underförstått, vara mindre benägen att göra det än dess föregångare?

Råder det alltså ett fiendeförhållande mellan Ryssland och USA? En konservativ amerikan av Brooks typ önskar förmodligen att det ska vara så. Bland ryska opinionsbildare och politiker kan vi utgå ifrån att en liknande uppfattning florerar. Den som däremot önskar sig mindre laddade förhållanden mellan stormakter bör vara försiktig med att utpeka fiender. Det alliansfria Sveriges regering ska under inga omständigheter anamma en sådan inställning. Vi har allt att frukta av den.

Brev till ledarsidan: Nato-noja? Per Åberg, unt.se

Magnus Krantz skriver i en signerad ledare den 25 juli om Rysslands uppträdande i Östersjön och den svenska ”vänsterns” underlåtenhet att kritisera Ryssland för detta. Jag tror att han också anser att den kommande megaövningen Aurora som Sverige kommer att genomföra tillsammans med Nato-styrkor är en bra idé.

Att besvara en provokation med en annan provokation kan kanske anses vara rätt och rimligt på en skolgård men som mönster för säkerhetspolitisk planering duger det inte. Sveriges övergripande säkerhetspolitiska mål är att hålla sig utanför en konflikt. Nato-vännerna säger att Sverige omöjligen kan hålla sig utanför en konflikt om en sådan bryter ut i Östersjöområdet och att svenskt Nato-medlemskap rentav kan avstyra en sådan. Det första ledet är det helt omöjligt att veta något om och det andra håller mycket få med om.

Vad vi vet med hundraprocentig säkerhet är att om det blir en konflikt mellan Ryssland och Nato i Östersjöområdet eller någonstans i världen överhuvudtaget kommer Natos alla medlemsstater att dras in. Varje steg som närmar Sverige till Nato ökar risken för att även vårt land kommer att engageras i stridshandlingar. Övningen Aurora är ett sådant steg. Ett väl utrustat och tränat svenskt försvar är det bästa – och enda – skyddet mot en sådan utveckling. Läs artikel

Putin: Finland’s foreign policy contributing to stability in Northern Europe, helsinkitimes.fi

Russian President Vladimir Putin says he highly values the balanced and independent foreign policy of Finland.

“We believe it’s a valued contributor to stability in Northern Europe. And we’re ready to continue our dialogue with Finland and other willing states on issues related to improving security in the Baltic Sea,” he stated in a joint press conference with President Sauli Niinistö in Savonlinna, Eastern Finland, on Thursday.

Niinistö commented on the issue by estimating that Finland has no need to balance itself between Russia and the United States.

“Finland is naturally developing relations with its neighbouring countries. We’ll have good and stable relations also going forward. On the other hand, we’re developing our relations with the European Union and the United States. It’s not about balancing but, I think, an order of sorts that’d be good for everyone around the globe in understanding each other,” he said. Läs artikel

Forskare: Läget i USA förklarar väntande atmosfär under Putins visit, Österbottens Tidning

Den försiktiga och väntande atmosfären under ryska presidenten Vladimir Putins besök i Finland förklaras av den röriga politiska situationen i USA, säger två finska forskare.

Alliansfriheten tjänar Sverige väl, Anders Österberg (S), bt.se

…Alliansfriheten har tjänat Sverige väl, och bevisbördan att överge den bör ligga på den som vill förändra. Men borgerliga företrädare agerar alltmer tvärtom, och menar att det är den som vill ha kvar alliansfriheten som ska bevisa varför. Det är en teknik som gör att man själv inte behöver argumentera i sak, vilket Natoförespråkare ofta undviker…

Ur ett snävare militärt perspektiv är det bästa skyddet för vår säkerhet att förebygga ett spänt säkerhetsläge i vår region. Då blir det mer logiskt att fortsätta göra det som bidrar till avspänning i närområdet, och absolut inte göra något som skulle försämra säkerhetsläget där. Det är inget tvivel om att ett svenskt medlemskap i Nato skulle öka spänningarna i vår del av Europa. Vår – och Finlands – alliansfrihet bidrar till att minska konfliktytorna mellan Ryssland och Nato i Östersjöområdet. Läs artikel

 

Regeringen Löfven står och faller nu med försvarspolitiken, cornucopia.cornubot.se

Omdaningen av det säkerhetspolitiska läget sedan 2013 är nu så stort att statsminister Stefan Löfven väljer att göra försvarspolitiken till en fråga om regeringen. Om riksdagen fäller försvarsminister Hultqvist avgår Stefan Löfven, samtidigt som han nu utlovat en höjd försvarsbudget. Från alliansens särintresse har nu försvarspolitiken gått till regeringsfråga…

Om riksdagen avsätter Peter Hultqvist så faller dagens löfte om höjda anslag till försvarsbudgeten och så även hela regeringen. Löfven sträckte här ut en hand till oppositionen, men sade samtidigt att han kommer avgå och upplösa regeringen om Hultqvist avsätts. Försvarspolitiken har gått från alliansens särintresse till en regeringsfråga. Det är tydligt från Löfven att en regering utan Hultqvist som försvarsminister inte är Löfvens regering. Kort sagt, han avgår som statsminister och regeringen upplöses alltså om Hultqvist röstas bort av riksdagen.
Detta förtydligades också med formuleringen att “det blir då riksdagens ansvar”. Kort sagt att riksdagen får utse en ny statsminister och med det ny regering, som får ta ansvar för sista året fram till valet 2018. Alliansen kommer inte hinna uträtta något, utan tvärt om falla ytterligare i opinionen om de går in i regeringsställning ett år innan valet…
 Nu återstår att se om småaktighet gäller från alliansen och SD, eller om de anser att försvarspolitiken är viktig. Tydligt är att om dessa partier fäller Hultqvist så går de för försvarsvänner bort som valalternativ i valet 2018. Läs artikel

Europahæren er på vej, Louis Kevin Nordal Hansen, aarsskriftet-critique.dk

Det sker fra tid til anden at debatten om hvorvidt EU har behov for sit eget forsvar genoptages. Konceptet om et fælles europæisk forsvar er lige så meget et mareridt for skeptikerne, som det er en våd drøm for føderalisterne. For hver en føderalist som mener, at et fælles europæisk forsvar er præcis hvad EU mangler for at øge sin indflydelse i verden, er der dem i London, Washington og andre steder, som mener, at konceptet er en unødvendig rival til det allerede eksisterende NATO-samarbejde…

Det er tydeligt, at tyskerne er villige til at gennemtvinge en omfattende integration af mindre landes forsvar under sit eget – uagtet om andre magter på det europæiske kontinent er indforståede hermed. Projektet blev for første gang fremlagt i ’The Framework Nations Concept’ og omhandler oprettelsen af et netværk af mindre europæiske hærenheder under Bundeswehr. Hele Rumæniens forsvar vil naturligvis ikke blive underlagt de tyske generalers befaling, Tjekkiet vil ej heller reduceres til en afdeling under det tyske Bundeswehr, men i de kommende år vil nogle af landenes mest professionelle brigader blive underlagt tysk kommando.

De følger i fodsporene på to hollandske brigader, som allerede er blevet underlagt tyske enheder. Her er der tale om at Holland har overgivet to ud af sine tre brigader, hvilket efterlader landet med et amputeret forsvar og uden evne til at deltage i tunge militære operationer uden tyskernes tilladelse. Holland har med andre ord krydset floden Rubicon ved at overgive landets mest vitale hærenheder. Vil det stoppe her? Läs artikel

 

Ryssland redo att samarbeta med länder utanför Nato, di.se

Ryssland är redo att samarbeta med alla neutrala länder runt Östersjön. Det meddelade landets president Vladimir Putin, som på besök i Finland diskuterade militärövningar och miljöfrågor med kollegan Sauli Niinistö.

Finnarna är ett vänskapligt folk. Det intrycket fick åtminstone Rysslands president Vladimir Putin när hans kortege rullade fram till hotellet i Punkaharju.

“Många vinkade vänligt. Jag skickar dem hälsingar genom medierna”, säger han på presskonferensen efter mötet med finske kollegan Sauli Niinistö.

De bägge presidenterna diskuterade såväl bilaterala frågor som internationella aktualiteter –bland annat den spända situationen i Östersjöområdet. Putin menar att den rysk-kinesiska militärövning som den 23 juli inleddes i Östersjön vare sig är en maktdemonstration eller en varning.

“Det är ett stort strategiskt samarbete, såväl politiskt som militärt och ekonomiskt. Flera militärövningar kommer att ordnas med Kina såväl på land som till sjöss. Det är en stabiliserande faktor i hela världen. Inga tredje länder ska känna sig hotade. Vi håller alltså inte på att skapa militärblock eller allianser”, säger han enligt YLE.

Under samtal om situationen i Ukraina efterlyste Niinistö ett vapenstillestånd. Vad Putin ansåg om förslaget är oklart. Diskussionen om en annan oroshärd som Niinistö ville dryfta fick anstå till senare. Läs artikel

Ryskt maktspråk i bl a Baltikum, hur påverkar det vår säkerhet, Stefan Forss, kkrva.se

…För vissa är Natomedlemskap den självklara lösningen. Att ansluta sig till den västliga försvarsalliansen Nato utifrån politiska värdeomdömen är i sig inte klandervärt. President Ahtisaari, mottagare av Nobels fredspris, står för denna åsikt. Men Finland är en demokrati och en stor majoritet av finska folket anser alltjämt att Natomedlemskap inte är till fördel för landet. Det måste respekteras.

En annan synpunkt som tyvärr knappast alls debatterats är att Natos militära förmåga sedan1990-talet körts ned till den grad att man inte längre – USA undantaget – har kapacitet eller förmåga att föra storskaliga krig. Fredsdividenden utmättes till fullo och återtagning är synnerligen kostsamt och politiskt oattraktivt för många prominenta europeiska medlemsstater. Även om god vilja fanns är det en omständlig och tidskrävande procedur att ställa om försvarsmakterna från krishantering till ”high end operationer”.

Finland och Sverige har redan nu utvecklat försvarssamarbetet i glädjande hög grad och kursen står fast. Men detta är naturligtvis otillräckligt. I dagarna har båda våra länder ingått bilaterala avtal med både Tyskland och Storbritannien. Då Tysklands försvarsminister Ursula von der Leyen talar om en kommande europeisk försvarsunion inom EU, är det skäl att lyssna. Finland är i princip positiv till en sådan utveckling. I praktiken ska det ändå inte bli någon dubblering, utan Nato består i sin traditionella roll. Om man går händelserna i förväg kan man kanske se vid horisonten att EU ”utlokaliserar” det hårda försvaret till Nato. Många hinder finns dock kvar. ”Det viktigaste är att känslan att hjälpa varandra vaknar. Jag hoppas att det ökar inom Europa”, sa president Sauli Niinistö vid ett seminarium i St. Michel den 1 juli.

Alltnog, vi har inte suttit och rullat tummarna de senaste åren, men det behövs ändå klara mellanstationer. Vi bör alldeles särskilt satsa på Norden som en naturlig koalition av villiga att hantera de stora utmaningar som vi med säkerhet har framför oss. Vi har en gemensam värdegrund att bygga på. Våra nationella försvarsmakter har sina styrkor och svagheter. Vi ska kunna agera tillsammans, söka sådana lösningar som stöder styrkorna och minskar svagheterna. Det innebär också att våra ledande politiker förbinder sig till denna form av samarbete, att man är med på kartan och också i allt högre grad deltar i övningar och spel som stärker samhörighet och samförstånd. Negativa överraskningar kan komma snabbt och oväntat och då behövs snabba koordinerade beslut. Läs artikel

Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information, regeringen.se

Enligt Säkerhetspolisen innebär outsourcing/utkontraktering av verksamheter som hanterar skyddsvärd information en ökad säkerhetsrisk. Säkerhetspolisens erfarenhet är att myndigheter missar att ställa rätt krav på leverantörer och att säkerhetsskyddsavtal är så allmänt hållna att de är svåra att följa upp.

Säkerhetspolisen uppger också att de får fler och fler förfrågningar från myndigheter som avser att utkontraktera verksamheter utomlands. Det här är allvarligt. Ett gott hushållande av våra gemensamma medel får inte ske på bekostnad av rikets och människors säkerhet. Därför avser regeringen att begränsa möjligheterna att utkontraktera skyddsvärd information.

En utredning är redan tillsatt i mars 2017 i syfte att kartlägga behovet av och föreslå förebyggande åtgärder, t.ex. tillståndsprövning innan utkontraktering får ske av säkerhetskänslig verksamhet. Regeringen aviserar i dag att regeringen kommer att sätta skarpare gränser för vad som ska vara möjligt att utkontraktera. Därutöver kommer regeringen ge Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att ta fram en förvaltningsmodell för samhällskritisk verksamhet som hanterar mycket hög skyddsklassad information. Ambitionen är att skapa en säker itdrift i säkra utrymmen (insourcing). Läs promemorian