Regeringens proposition om Finlands godkännande och sättande i kraft av Nato Sofa och Parisprotokollet har överlämnats till riksdagen, valtioneuvosto.fi/sv

Statsrådet lämnade den 30 november en regeringsproposition till riksdagen som gäller Finlands anslutning till Nato Sofa och Parisprotokollet. Utöver ikraftträdandelagarna innehåller propositionen nio anknytande lagförslag. I propositionen bedöms att godkännandet av avtalet och protokollet förutsätter ett beslut som fattas med två tredjedelars majoritet. […]

I regeringspropositionen har bedömts bestämmelserna i Nato Sofa och Parisprotokollet, bland annat de som gäller inreseformaliteter, rätten att bära vapen, utövande av domsrätt, rätten till och i vissa fall avstående från skadestånd samt styrkornas privilegier och immunitet. […]

I propositionen anses det att artikel VII om straffrättslig domsrätt och jurisdiktion i avtalet  Nato Sofa och om den sändande statens myndigheters befogenheter, innehåller bestämmelser som står i strid med grundlagen. Därför föreslås det att riksdagens beslut om godkännande av avtalet och protokollet fattas med 2/3 majoritet. Läs artikel

Kissinger under sju decennier

Mats Björkenfeldt

Vi återpublicerar här en presentation av Kissinger från 17 november 2020. (Utgivarna)

Henry Kissinger, född 1923 i Tyskland, flydde till USA och kom att bli dess mest kände diplomat.  Efter att ha doktorerat i början av 1950-talet på bland annat Metternichs insatser för maktbalans mellan stormakterna blev han sedermera nationell säkerhetsrådgivare 1969–1973 och utrikesminister 1973–77. Han var alltså verksam under presidenterna Nixon och Ford men kom att som konsult ge råd till ett flertal senare presidenter, senast till Trump. Han tilldelades Nobels fredspris 1973, trots att hans givit Nixon sitt stöd för julbombningarna 1972 över Nordvietnam.

Året innan hade han öppnat dörren för Nixons besök i Kina.

Läs mer

New Chief in the North: The Norwegian Joint Headquarters is Unique in European Context, highnorthnews.com

Vice Admiral Andersen steps into the role as NJHQ chief at a time of great changes; both regarding security policy, but also in the Armed Forces and within NATO.

”A lot has happened both at home and abroad in the past years; we have withdrawn from Afghanistan, the war in Ukraine broke out, and we have increased preparedness at home and in the sea areas,” says Andersen to High North News […]

”We aim for the new headquarters in Norfolk, which will be responsible for our region, to be ready as soon as possible. We have discussed how we will staff this, as well as how we can integrate the plans we have, also together with Nordic countries, into the plans that apply to our area,” says Norwegian Chief of Defense Eirik Kristoffersen to HNN. […]

Norway has maintained the direct line that NJHQ has with the Russian Northern Fleet. How has the contact and dialogue with Russia been?

Lt. General Yngve Odlo: ”The dialogue with the Northern Fleet is very specific and professional. And it is a mutual wish to keep this direct line. This is because of matters such as the management of the border agreement, but also to maintain a direct channel to ensure safety for our workers in the Barents Sea, where we fly and sail in a challenging climate,” he says and adds:

”We have established agreements for how we operate in the same area, as independent nations. It is about doing this in a safe manner,” he concludes. Läs artikel

Ice Navy – Patrolling Greenland on Denmark’s HDMS Triton, nato.int

[…] Greenland’s vast icefields have remained virtually untouched for centuries. But that is changing. Rising air temperatures and warm ocean waters are speeding the melting of Greenland’s glaciers. As the ice melts, it opens up previously inaccessible shipping lanes, which are attracting international attention. Cruise liners are beginning to appear with more regularity. Shipping traffic is increasing.

The availability of these new Arctic routes could lead to competition between countries and jeopardise the security of the entire region. Russia maintains significant military capabilities in the Arctic, and its capability to disrupt Allied reinforcements and freedom of navigation across the North Atlantic is a strategic challenge to the Alliance. China has declared itself a “near-Arctic state” and is developing new icebreaker ships with an eye on increasing its Arctic presence. NATO is increasingly concerned by these developments. After all, five of the six countries bordering the Arctic Ocean are NATO Allies: Canada, Denmark, Iceland, Norway and the United States. Läs artikel

Så monteras den svenska yttrandefriheten ned steg för steg, dn.se

Nils Funcke

”Tryckfriheten innebär en frihet för var och en att i tryckt skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor…”

”Var och en”. Det är vackert och inkluderande, välkomnande och generöst. Och när formuleringen 2019 ersatte ”svenska medborgare” föregicks det av grundliga utredningar av två parlamentariskt sammansatta kommittéer.

Enligt Mediegrundlagskommittén och regeringen syftade ändringen till att öka integrationen. Formuleringen blev därmed likalydande med bestämmelserna i Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga och artikel 19 i FN-stadgan om mänskliga rättigheter. […]

Regeringar har 2015, 2019 och 2023 vidtagit flera mindre och några mer långtgående begränsningar av yttrande- och föreningsfriheten. Införandet av utlandsspioneri 2023 är det sannolikt mest långtgående eftersom det trumfar en central del i yttrandefriheten – meddelarfriheten och anskaffarfriheten.

Anonymitetsrätten upphävs inte bara i de fall någon lämnar uppgifter för offentliggörande som omfattas av svenska sekretessbestämmelser utan även sådant som hemligstämplats av utländska befälhavare.

Den 1 januari 2027 väntar nya inskränkningar.

Regeringen har beställt förslag om att förbjuda satellitsändningar till och från Sverige om verksamheterna kan hota Sveriges säkerhet. Även kommersiella radio och tv-stationer som TV4 ska kunna få sina tillstånd återkallade. Blir det lagstiftning förflyttas vi till första halvan av 1800-talet och Karl XIV Johans indragningsmakt. Läs artikel

Skavsta bas för lagring av amerikansk krigsmateriel? sn.se

Johan Hederstedt, fd Överbefälhavare

Sverige har kommit överens om ett nytt försvarsavtal med USA. Avtalet skall ge USA tillgång till svenska baser och möjlighet att hålla vapenlager i Sverige. Försvarsminister Pål Jonson (M) välkomnar tanken på amerikanska soldater i landet. ” Det här avtalet är viktigt för vår säkerhet, det kommer att skapa bättre förutsättningar för USA att kunna stötta oss i händelse av kris eller krig”, säger Försvarsministern.

En av förändringarna väntas bli att amerikansk militär får tillgång till ett antal utpekade svenska militärbaser.
Skavsta är idag ingen militärbas, men har varit och har goda förutsättningar att kunna att kunna lagra krigsmateriel och annan materiel för en eventuell insats i Sverige. Läs artikel

Statement by the NATO-Ukraine Council at the level of Foreign Ministers, nato.int

The NATO-Ukraine Council (NUC) met today for the first time at the level of Foreign Ministers, as Russia continues its brutal war of aggression, to act together to further deepen the NATO-Ukraine relationship. […]

Ministers took stock of the implementation of the expanded package of political and practical support to Ukraine agreed at the Vilnius Summit. Ministers endorsed the NUC substructure and an ambitious work programme for 2024. In this context, NATO and Ukraine are already working and taking decisions together, as equals, on a broad range of issues, including interoperability, energy security, innovation, cyber defence, and resilience. We will further develop these work strands. The NUC has also proven to be a reliable crisis consultation mechanism. NATO continues to provide Ukraine with urgently needed non-lethal assistance. Together we are transforming the Comprehensive Assistance Package into a multi-year programme to help rebuild the Ukrainian security and defence sector and to support Ukraine’s deterrence and defence in the long term. As part of these efforts, we are developing a roadmap for Ukraine’s transition to full interoperability with NATO. We are also developing new projects on humanitarian demining, medical rehabilitation for wounded Ukrainian soldiers, and Ukraine’s defence industrial capacity on the basis of the strategic defence procurement review. Läs artikel

Havsbotten, en ny konfliktzon, forsvarsmakten.se

Försvarsministrar från de tio länder som ingår i försvarssamarbetet JEF, Joint Expeditionary Force, har beslutat att den närmaste tiden stärka den marina närvaron i Östersjön och Nordatlanten. Anledningen är den senaste tidens skador som upptäckts på kablar och ledningar i Östersjön. För marinens del innebär det nya utmaningar till sjöss där samarbeten med andra myndigheter och länder är viktigare än någonsin. […]

Under den kommande tioårsperioden förstärks marinen men numerären och uthålligheten är ett problem. Två nya ubåtar av klass Blekingeklass är beställda tillsammans med fyra nya ytstridsfartyg av Luleåklass. Minröjningsfartygen, ursprungligen från 1980-talet, är experter på att leta saker under ytan och kommer att livstidsförlängas. Problemet är att dessa förstärkningar inte kommer förrän i slutet av 2020-talet. Läs pressmeddelande

Stärkt konstitutionell beredskap, regeringen.se

Regeringen beslutade den 30 september 2021 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av
regleringen om krigsdelegationen, var riksmötet hålls och regeringens
normgivningskompetens i allvarliga fredstida kriser (dir. 2021:80). […]

I nödlägen av olika slag sätts samhället på prov. Kommittén om beredskap enligt regeringsformen är en parlamentariskt sammansatt kommitté som har haft i uppdrag att utreda fyra grundlagsfrågor som ytterst handlar om hur Sverige styrs i krig och andra kriser. […]

Kommittén anser att regeringsformen bör innehålla regler som gör det möjligt för riksdagen och regeringen att agera med stöd i lag även i sådana situationer. Liksom hittills bör planeringen för kriser inte bygga på s.k. konstitutionell nödrätt. När kriser hanteras bör vidare även andra grundläggande principer för vårt demokratiska statsskick upprätthållas så långt det över huvud taget är möjligt. Det gäller inte minst respekten för alla människors lika värde och skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Läs  betänkandet

Läs även regeringens sammanfattning.

Justitiekanslern i A-studion: ”Gränsbevakningen kan fösa tillbaka migranter i händelse av våldsam stormning”, hbl.fi

Justitiekanslern Tuomas Pöysti gästade på tisdagen Yles tv-program A-studion och redogjorde varför han nu gav grönt ljus för regeringens totala stängning av den ryska gränsen.
Justitiekanslern är den högsta laglighetsövervakaren.
Förra veckan stoppade biträdande justitiekanslernMikko Puumalainen regeringens planer på en helt stängd östgräns med motiveringen att beslutet inte hade tryggat rätten till att söka asyl. […]
Pöysti vill inte exakt öppna upp hurudana direktiv Gränsbevakningsväsendet har för olika scenarier.
– Man har förberett sig på olika situationer. Strävan är att beakta de internationella förpliktelserna. Om det skulle inträffa en våldsam stormning är det möjligt att fösa dem (migranterna) tillbaka. Det finns instruktioner för alla omständigheter, säger Pöysti. Läs artikel

Uttalande från försvarsministrarna inom JEF den 28 november 2023, regeringen.se

Today, the Defence Ministers of the Joint Expeditionary Force (JEF) agreed to activate a JEF Response Option. This includes maritime and air capabilities which will deploy across the JEF’s core region as a military contribution to the protection of critical undersea infrastructure.

The activity will take place in early December and will ensure a security presence, strengthening our common efforts with NATO in the Baltic Sea region. The JEF is determined to enhance its preparedness in supporting the JEF Nations to protect their critical national infrastructure. Läs uttalandet

Tyskland donerer våpenpakke til over 15 milliarder kroner, forsvaretsforum.no

Tyskland vil gi Ukraina fire ekstra IRIS-T SLM-mellomdistanse luftvernsystemer som en del av en militær hjelpepakke verdt mer enn 1,3 milliarder euro (1,4 milliarder dollar), skriver det tyske forsvarsdepartementet i en pressemelding torsdag.

Det tilsvarer rundt 15,1 milliarder norske kroner. Systemene vil bli levert fra 2025.

Pakken inkluderer også droner og droneforsvarssystemer, mineryddekjøretøy, satellittkommunikasjon, elektronisk krigsføringsutstyr, retningsbestemte panservernminer og artillerigranater, rettet mot de akutte behovene til de ukrainske væpnede styrkene, ifølge departementet. Läs artikel