Tystnadens politik gäller i säkerhetsfrågor, hbl.fi

Cornelius Colliander, Pargas
Sedan några år tillbaka förbereder Finland ett separat försvarsavtal med USA som kommer att innebära en ännu större förändring för vår utrikes- och säkerhetspolitik än vårt Natomedlemskap. Avtalet som ger tillstånd åt världens största militärmakt att under icke närmare fastställd tid stationera trupper och hålla vapenlager på finsk mark kommer att påverka vårt samhälle på ett avgörande sätt: de militära spänningarna i vår närregion kommer otvivelaktigt att öka och man kan med fog påstå att vår säkerhets- och utrikespolitik i framtiden kommer att avgöras av utgången i amerikanska val.
Den allvarligaste följden av avtalet med USA (förkortat DCA, Defence Cooperation Agreement) kommer ändå i ett längre perspektiv att vara den att det begränsar civilsamhällets möjlighet till demokratisk påverkan. […]
Ansökan om Natomedlemskapet föregicks, trots löften, inte av någon folkomröstning och fattades med enkel majoritet av en riksdag som ändrat åsikt i frågan mitt under en regeringsperiod. Finlands principiella inställning till massförstörelsevapen är än så länge en icke-fråga som avfärdats med konstaterandet att vi har en lagparagraf som förbjuder kärnvapen på finsk mark.
Det här är inte vad jag förstår med demokrati eller offentlighet.
Kriget i Ukraina är en katastrof och jag anser att man bör stödja det ukrainska folket på alla sätt, ändå ser jag inte någon orsak till att därför göra om vårt eget land till ett fäste som bygger sin framtid på kärnvapenhot, upprustning, utländsk militär och tystnad. Läs artikel

”Fler medier borde publicera rysspropaganda”, journalisten.se

Staffan Dahllöf, frilansjournalist

Tidskriften Kvartal bryter troligen mot lagen. Det är utmärkt. Fler borde följa efter.

Lagbrottet består i att Kvartal öppet trotsar Rådets Förordning (EU) 2022/350 av den 1 mars 2022, en svensk lag. Underrubriken till rådsförordningen säger vad det handlar om: ”om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina.”[…]

Strafframen för brott mot sanktionsförordningen är fyra års fängelse. Fast ”mindre överträdelser” medför inte straffansvar. Möjligen faller Kvartals notiser under den kategorin trots att de förmedlas med viss regelbundenhet. I så fall har Kvartal funnit ett kryphål som andra medier kan lära av, som att det är fritt fram att förmedla förbjudet innehåll med färre än till exempel 527 tecken som i exemplet nedanför.

Men det kan också finnas andra förklaringar till att Kvartal ännu inte har lagförts:

Förordningen blev beslutad med svenskt bifall i EUs ministerråd. Om Sverige hade röstat nej hade lagen inte blivit av eftersom sanktionsbeslut i EU enbart kan tas med enstämmighet. Resultatet är en pinsamhet som strider mot Tryckfrihetsförordningens censurförbud. Bättre då att låtsas som att den inte existerar. Läs artikel

”Public service ställer inte de kritiska frågorna om Nato”, journalisten.se

Henrik Nyquist, kommunikatör och frilansskribent

Den 16 maj 2022 beslutade Sveriges Riksdag att vi skulle ansöka om medlemsskap i Nato. Det mest naturliga för Sveriges dominerande medieorgan vid den här tidpunkten hade varit att reagera på den rekordartat korta behandlingen – den parlamentariska rapporten fick riksdagen tre dagar före beslutet – och att mana till debatt i ämnet. […]

Men istället för att manifestera oberoende gentemot stat och myndigheter, lade sig public service platt på rygg efter det framstressade riksdagsbeslutet och började skildra det eventuella Natomedlemskapet som en dragkamp mellan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och dåvarande statsminister Magdalena Andersson; senare Ulf Kristersson.

När svenska medborgare,i brist på den debatt som aldrig tilläts uppstå, var i behov av svar på frågor om och konsekvenser av ett eventuellt Nato-medlemskap – då började public service istället springa statens ärenden; ogenerat skildras sedan dess Nato-processen i SVT och SR som antingen ”framsteg” eller ”bakslag” för Sverige. Det gäller såväl i rubriker som i enskilda journalisters förhållningssätt vid intervjuer. Läs artikel

Logical but unexpected: Witnessing Finland’s path to NATO from a close distance, nato.int

Matti Pesu, researcher in the Finnish foreign policy

For Finnish officials and other national security professionals, Russia’s full-scale assault and Finland’s ensuing NATO bid were career-defining events. Carrying out a doctrinal change amid a tense security situation was a formidable and high-stakes task, which was further compounded by unprecedented media attention. Fortunately, the conditions for Finnish accession ultimately proved favourable. The Alliance welcomed Finland with open arms, Russia was either incapable or unwilling to retaliate, and, importantly, the accession united Finns across the political spectrum. […]

My views on the potential change in Finnish foreign policy were cautious. As a young student and scholar, I strongly advocated for Finland’s NATO membership. When I got older, my zeal for the cause somewhat flagged. Helsinki had built an extensive network of defence partnerships concentrating on territorial defence, and maintained strong national military capabilities. Russia had also become more aggressive and unpredictable. In a nutshell, although I thought that militarily it would make sense to join the Alliance, I was also of the opinion that membership in the Alliance was not worth exposing the country to severe security risks. In the early weeks of 2022, I was – without a doubt – in the wait-and-see camp. Läs artikel

Athens fumes after NATO praises Turkey over 1922 war victory against Greece, euractiv.com

Greece filed a complaint to NATO’s chief Jens Stoltenberg on Wednesday after the Ankara-based Allied Land Command (LANDCOM) praised Turkey on social media for its victory against Greece in a war in 1922.

Particularly, LANDCOM wished a “happy Victory and Turkish Armed Forces Day to our host nation […] On this very special day, we would like to express our gratitude to Türkiye for their hospitality as our hosts here at LANDCOM”.

“Since joining NATO in 1952, Türkiye has participated in multiple operations and exercises and has always demonstrated the great professionalism and tenacity of its soldiers,” LANDCOM added.

The post refers to the 1919-1922 Greek-Turkish war, where Greek troops were forced to retreat amid massive military and human losses. Läs artikel

Snabba beslut i nordisk stridsflygövning, forsvarsmakten.se

Nyligen var personal från F 7 vid Örland flygbas i Norge för att delta i övningen Arctic Fighter Meet. Det är en övning där svenska, finska och norska stridsflyg övar tillsammans på klassisk kurvstrid, så kallad ”dog fighting”, det vill säga stridsmoment där ett flygplan ställs mot ett annat. […]

Arctic Fighter Meet är en del av nordiska samarbetet och övningar likt dessa gör även att personalen från de olika länderna kommer närmare varandra på ett personligt plan, att känna varandra väl är viktigt berättar ”Spicer”.  Läs pressmeddelande

Turkey’s Interests Taken into Account Concerning Sweden’s NATO Accession, hungarytoday.hu

The Hungarian government has long done its homework on Sweden’s NATO membership application, having submitted the Swedish ratification document to parliament last year. MEPs will have the opportunity to decide when to vote on the issue at the autumn plenary session, starting in September, Foreign Minister Péter Szijjártó told Turkish television channel TRT World.

He underlined that so far it has not been possible to settle the political disputes with Stockholm, adding that he regrets Hungary has become a target and victim of this international political discourse that is “determined by criticisms and judgments” which interferes in Hungarian domestic politics.

Most recently, this was discussed during Turkish President Recep Tayyip Erdogan’s visit to Budapest on August 20, but Péter Szijjártó also frequently talks with his Turkish counterpart, Hakan Fidan, about the issue. As a NATO ally, Hungary takes Turkey’s interests and position into account, as a military-defense alliance must be based on trust, the minister stressed. Just like Hungary, Turkey will discuss Sweden’s membership in the autumn parliamentary session as well. Läs artikel

Commander of NATO’s Allied Air Command visits Iceland, government.is

General James B. Hecker commander of NATO’s Allied Air Command (AIRCOM) and the US Air Force Europe (USAFE) is visiting Iceland. Hecker met with Thórdís Kolbrún Reykfjörd Gylfadóttir, Minister for Foreign Affairs, where they discussed the war in Ukraine, NATOs enhanced deterrence and defence in the importance of Iceland for maintaining situational awareness in the North-Atlantic. […]

”This has been a fruitful visit to Iceland, a founding member of NATO a long-standing Ally of the United States,” said General Hecker.  ”It has been valuable to see the extent of NATO infrastructure that is operated by the Iceland, such as the remote NATO Radar and Communication Sites, which form an important contribution to air domain situational awareness in a strategically important region. I have also had the pleasure of visiting the B2 Bomber. We are grateful to our Icelandic partners for enabling this deployment, and to the professional Icelandic Coast Guard that provides host nation support in Keflavik.” Läs artikel

Kärnvapen på svenskt territorium är inte uteslutet, slmk.org

[…] Argumenten för nuclear sharing handlar om att bidra till Natos kollektiva försvar och att ansvaret och riskerna med kärnvapenavskräckning fördelas mellan alliansens medlemmar. Det är också ett sätt att förankra kärnvapnens roll i Nato och att alla alliansens medlemmar stödjer kärnvapendoktrinen. I nuläget har ingen av Natos kärnvapenstater uttalat vilja att placera kärnvapen permanent i Sverige. Det är dock svårt att veta vilka påtryckningar inom Nato som skulle kunna påverka frågan i en situation av ökade spänningar eller krig.
Natos avskräckande arbete handlar bland annat om militär närvaro, och närvaro av amerikanska kärnvapenbestyckade ubåtar i Europa har ökat de senaste åren. Under de senaste åren har amerikanska bombflygplan med kärnvapenkapacitet, av modellen B52, övat i svenskt luftrum.27 Det kan indikera att kärnvapen kan föras in i Sverige, och väcker frågor om den hållning som antogs i riksdagen gäller även införsel och transport inom allt svenskt territorium, alltså även luftrum och territorialvatten. Det går dock att införa begränsningar. Norges policy, om att inte ha kärnvapen i Norge i fredstid, innefattar till exempel att utländska militärfartyg som bär kärnvapen inte får lägga till i norska hamnar. […]

Ytterligare en begränsning med Sveriges hållning är att den, till skillnad från Island vars policy gäller i alla situationer, endast gäller i fredstid. I propositionen om ett svenskt Natomedlemskap gjordes lagändringar som möjliggör för regeringen att besluta om att ta emot militärt stöd av Nato, eller ett Natoland, under krig eller i krigsfara. Det kan tolkas som att regeringen då inte behöver få riksdagens godkännande för att placera kärnvapen på svenskt territorium. Begreppen krig och krigsfara är dock inte definierade i regeringsformen.36 Istället är det regeringens uppgift att bedöma om situationen innebär att Sverige kan befinna sig i krig eller krigsfara. Det skapar otydlighet kring vad som definierar en situation av krig eller krigsfara och i vilka förhållanden regeringen skulle kunna besluta om att motta kärnvapen. Läs rapporten

Rewriting Histories of the Use of Force: The Narrative of ‘Indifference’, academic.oup.com

Tom Ruys, Ghent University, Ghent Rolin-Jaequemyns International Law Institute (GRILI), Netherlands

In Rewriting Histories of the Use of Force: The Narrative of ‘Indifference’, Agatha Verdebout takes aim at the ostensible agreement among legal scholars that in the 19th century – the ‘golden age of positivism’ – international law neither prohibited nor authorized the use of armed force between states. Paradoxically, the consensus on this ‘theory of indifference’ stands in marked contrast with the endless contemporary debates on the interpretation of the rules on the use of force under the Charter of the United Nations (UN Charter) […]

The condemnation by the UN General Assembly of Russia’s large-scale invasion of Ukraine in February 2022 – with 141 votes in favour and only five states voting against – rather confirms that there is no place for such discourse in today’s international legal order and that any cross-border military action must fit within one of the narrow categories for permissible use of force provided for in the Charter framework. One could also refer to the wholesale rejection of preventive self-defence against ‘non-imminent’ threats as an indication that the ad bellum rules have grown more ‘determinate’ and far less ‘self-judging’ compared to the 19th century. By way of illustration, explaining why the USA had not invoked the right of self-defence at the time of the 1962 Cuban missile crisis, then US Legal Adviser Abram Chayes noted that such a claim would have made the recourse to force essentially a question for unilateral national determination and would have excluded any possibility of meaningful review. The International Court of Justice, for its part, has similarly emphasized that Article 51 of the UN Charter ‘does not allow the use of force by a State to protect perceived security interests beyond’ its strict confines. Läs artikel 

Swedish Researcher Behind the Lunar Lander, highnorthnews.com

On Wednesday, August 23, India became the fourth nation on the moon and the first nation to land on the moon´s south pole. Behind the complicated autonomous soft landing is a researcher, Avijit Banerjee, at Luleå University of Technology (LTU) in Northern Sweden.

Avijit Banerjee has for three years been the leader of the research focus on space autonomy within the Robotics and AI group at LTU. There he was working with the autonomous soft landing for the lunar lander, Chandrayaan-3, that landed on the rim of Shackleton Crater on the moon.

”Of course, I am very happy and honored that my solution for autonomous and safe soft landing on the moon has been implemented on board the lunar lander by the team of the Indian Space Organization, ISRO, for their lunar exploration mission Chandrayaan-3,” says Avijit Banerjee to North Sweden Business.

Space autonomy is the new challenge in space research, with the goal of completing next-generation space missions, and Luleå University of Technology states that they aims to be at the forefront. Läs artikel

Väst borde ha reagerat när Putin visade tecken på desperation, hbl.fi

Geo Stenius, Emsalö
[…] Med tanke på att ingen utvidgning av Nato sker utan USA:s uttalade godkännande har man svårt att se att det var annat än en undanmanöver. Snarare förleds man att tro att USA inte ansåg sig ha något intresse av att tillmötesgå Putin i frågor som gällde USA:s geopolitiska strävanden.
Efter detta förefaller Putin att ha tappat fattningen. Hans ganska sanslösa krav i december 2021 om ett totalstopp för Nato att ta in nya medlemmar tyder på detta. Det var också ett tecken på desperation som väst borde ha reagerat på. Allt tyder på dålig diplomati i den här situationen.
Det troliga är att Putin nu tog till ett slags överspänd och vanvettig plan B, som gick ut på att Ryssland skulle ta över makten i Ukraina, tillsätta en marionettregering och sålunda få frågan om Nato-utvidgning lagd på is. Att det gick käpprätt åt helvete vet vi alla och följderna är milt sagt avskyvärda.
Ukraina befinner sig nu efter ett och ett halvt år av krig på sätt och vis i samma situation som Finland 1944. En seger är inte i sikte och fred kan nås enbart på orättvisa villkor. Men det är ofta så med krig. Fred måste slutas för att förhindra ännu större förstörelse både mänskligt och materiellt. Läs artikel