With a diplomatic solution, there would be no loser, voelkerrechtsblog.org

An interview with Rüdiger Wolfrum on the situation in the Strait of Hormuz.

According to the United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS), the waterway between the Persian Gulf and the Gulf of Oman is a so-called strait. What special rights apply to shipping and coastal states in straits?

There is a separate part on straits in the United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS). The purpose of these regulations is to guarantee the freedom of navigation in these waterways to the greatest extent possible. What is special is that straits run through the territorial sea of states, which means that they restrict coastal state competences in this area. The rights of third party states (flag states) remain unaffected, as if they only crossed a territorial sea. At the Third United Nations Conference on the Law of the Sea, this was one of the most important negotiating points. The proponents of the Regime of the Straits – if I may call it that – were, above all, the USA and the USSR at the time. Both states have so-called blue-water navies and are dependent on free passage through straits. Another difference is that straits may be crossed by submarines under water, while they must navigate on the surface in the territorial sea – but this only on a side note. Läs artikel

Lyckad repetitionsövning avslutad, merivoimat.fi

Marinens största repetitionsövning för i år avslutas idag. I stridsavdelningens repetitionsövning, som arrangerades av Nylands brigad, deltog omkring 600 reservister. Övningen bidrar till att stärka marinens och Nylands brigads beredskap och operativa prestationsförmåga.

– Övningen har varit lyckad, vi lärde oss mycket och kan i ljuset av nya erfarenheter vidareutveckla vår verksamhet, konstaterar övningsledare, kommendör Mika Immonen.

– Reservisternas förmåga, att utgående från tidigare kunskaper ta till sig nya handlingssätt och använda nytt materiel, är utmärkt. Det visar på att vårt värnpliktssystem fungerar bra, konstaterar Immonen. Läs pressmeddelande

Denmark Might Not Sell Greenland to America, but It Is Selling Its Resources to China, nationalinterest.org

Petri Mäkelä, runs the news and analysis website Vantage Point North

If China was given a possibility to control the ports and airports in Greenland, it would cause serious problems for NATO operations in the northern European theater. […]

The spokesman of Greenland’s government stated that “Greenland is not for sale.” But is that actually true?

China has been heavily buying in to Greenland and its vast natural resources. The true quantity of the resources is only slowly getting revealed as the continental ice is melting due to the climate change. At Kvanefjeld Chinese companies are planning to begin mining both Uranium and rare earth elements, the production if which China is trying to monopolize. The Chinese companies are also investing in zinc and iron mines on the island. […]

If China was given a possibility to control the ports and airports in Greenland, it would cause serious problems for NATO operations in the northern European theater. The Greenland – Iceland- UK (GIUK) gap has long been the focus point of naval planning for the possible showdown between NATO and Russia in Europe.

On the other hand Greenland could also be used to stage operations aimed to disable the Russian forces in the Arctic. These forces include the vital nuclear bastion at Kola-peninsula. While China and Russia are reluctant allies at the moment, there is no doubt that at some point in the future the dragon will try to subdue the elderly bear in the neighborhood. Läs artikel

Will danish military engagements with the US endure in the Middle East? fpri.org

Helle Malmvig, Senior Researcher at The Danish Institute for International Studies (DIIS

A newly independent inquiry into Denmark’s military engagements, commissioned by the Danish Parliament, concludes that Denmark’s military engagements in the Middle East have had little to do with any direct threats to Danish national security. Rather, they are results of shifting governments’ eagerness to respond to U.S. demands and proving Denmark’s usefulness. Denmark is a “super Atlanticist,”[1] meaning that it unequivocally supports U.S. policies and its role in the world, and is willing to pursue even costly and risky policies to maintain its special relationship with the U.S. In contrast, “Atlanticist” countries, such as Holland, Belgium, Norway, and Greece, are also closely allied with the U.S., but have at times refrained from supporting or outright condemned U.S. foreign policies and wars. […]

There are other indications that Denmark in the longer run may change from a super Atlanticist to an Atlanticist. Already, today, the U.S. is no longer viewed as a guarantor of a liberal world order. U.S. positions on international trade, extraterritorial sanctions, and climate change also clash with Danish normative understandings of what the U.S. role in world politics should be. Politicians, especially in the center and center left, are increasingly calling for a stronger Danish orientation towards Europe and closer military cooperation with France and Germany. Läs artikel

Danmarks försvarsminister besökte Sverige, regeringen.se

Danmarks nya försvarsminister Trine Bramsen besökte Sverige den 30 augusti. Peter Hultqvist tog emot under en ceremoni på Kastellholmen i Stockholm. Ministrarna diskuterade bilateralt försvarssamarbete, det säkerhetspolitiska läget i norra Europa, internationella operationer och andra aktuella försvarspolitiska frågor av gemensamt intresse.

Sverige och Danmark skrev i januari 2016 under ett samförståndsavtal på försvarsområdet. Sedan dess arbetar den danska och svenska försvarsmakten med att implementera avtalet som syftar till att fördjupa det bilaterala försvarssamarbetet avseende flyg- och marinstridskrafter, bl.a. genom ökad tillgång till respektive lands luftrum. Ett fördjupat svensk-danskt samarbete stärker det nationella försvaret och förmågan att genomföra operationer i närområdet.

Under mötet diskuterades även internationella samarbeten, bland annat initiativ inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco, gemensamt deltagande i det brittiskledda JEF (Joint Expeditionary Force) samt samarbete inom ramen för internationella insatser. På agendan stod också ländernas nationella försvarspolitiska inriktningar under den kommande femårsperioden. Läs pressmeddelande

ÖB kommenterar tillskottet till Försvarsmaktens ekonomi, forsvarsmakten.se

I dag presenterade socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna en överenskommelse om finansieringen av det militära försvaret. Överenskommelsen innebär en möjlighet för Försvarsmakten att fortsätta öka den militära förmågan.

– Det här är ett välkommet och nödvändigt besked som ger Försvarsmakten förutsättningar för fortsatt tillväxt. Nu fortsätter det grannlaga arbetet med att bereda de förslag som Försvarsberedningen har tagit fram, säger överbefälhavaren Micael Bydén.

Överenskommelsen innebär att anslagen för det militära försvaret ökar med 5 miljarder årligen från år 2022 till 2025 då det uppgår till 84 miljarder.

– Med tanke på det förändrade omvärldsläget behöver vårt försvar förstärkas. Den ökning av anslaget som Försvarsmakten nu tilldelas i perioden 2022 till 2025 blir ett viktigt tillskott på vägen att långsiktigt bygga ett starkare försvar, säger Micael Bydén. Läs artikel

Ny rapport om HV i et 30-års perspektiv, forsvarsforeningen.no

Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) har lagt frem en rapport om Heimevernets utvikling i et 30-års perspektiv. Konklusjonen er at Heimevernet fortsatt bør være en militær organisasjon, lokalt forankret og i større grad kunne håndtere gråsoner mellom fred og krig. […]

Et såkalt irregulært angrep mot Norge får bred plass i rapporten, selv om et militært angrep på landet med regulære, militære virkemidler betegnes som den farligste utfordringen. Eksempler på irregulære angrep er påvirkningsoperasjoner, cyberoperasjoner og terrorisme, som både kan være vanskelig å oppdage og å håndtere.

Rapporten fra FFI konkluderer med at Heimevernet bør være en militær organisasjon som i dag, men i større grad innrettes for å håndtere gråsoner mellom fred og krig. Man ser for seg at Heimevernet skal være en reservekapasitet som yter støtte til avdelinger i Forsvaret, politiet og større beredskapsorganisasjoner. Lokal forankring og tilstedeværelse bør fortsatt være en forutsetning. Läs artikel

Norge kan ikke stole på Nato-støtte, abcnyheter.no

Et tenkt russisk angrep på Norge vil IKKE automatisk utløse alliert støtte fra andre Nato-land, lyder konklusjonen i en ny rapport fra Hæren.

I begynnelsen av august sendte generalmajor Odin Johanessen ut en ugradert analyse og hovedfunn fra prosjektet «Hæren mot 2040».

Her har man blant annet analysert sannsynligheten for støtte fra andre Nato-land ved et tenkt russisk angrep på Norge. Konklusjonen er overraskende: Et mindre eller moderat angrep hvor færre enn 500 nordmenn dør, vil neppe utløse full enighet blant våre Nato-allierte om å sende styrker til hjelp.

Bak analysen står den norske statsviteren Asle Toje som er Frps medlem i Nobelkomiteen, professor Jacek Kugler fra USA og analyseselskapet Acertas Analytics. De har benyttet seg av en modell (Senturion) som – ifølge Hæren – også benyttes av blant andre US State Department, US Defense Department og en rekke etterretningsorganisasjoner. […]

Analysen skal være à jour pr 31. juli 2019, og man mener at først ved et russisk angrep med 500 norske drepte vil Nato kunne enes om å sende tropper. Men selv da vil det ta minst 12 uker før hjelpen kommer, konkluderes det. Läs artikel

Her bygges leir for 1000 nederlandske marinesoldater, forsvaretsforum.no

Nærmere 1000 nederlandske marinesoldater, som til nå har gjennomført vintertrening fra Åsegarden leir, skal være på plass i Skjold leir fra januar 2020.

​Nå starter Forsvarsbygg arbeidet med å tilpasse Skjold for å ta imot de allierte soldatene. […]

1000 nederlandske marinesoldater som i dag har Åsegarden som sin vinterlokasjon, skal flyttes midlertidig til Skjold. Planen er at nederlenderne skal være på plass på Skjold i januar 2020. På sikt er planen at de skal flyttes til Hegglia leir. Läs artikel

 

Ny lag kan bli vapen mot Huawei i 5g-striden, dn.se

Regeringen lägger på torsdagen fram ett lagförslag som kan användas för att stoppa företag som kinesiska Huawei från att bygga 5g-nätverk i Sverige. Målet är att lagen ska träda i kraft redan i vinter, innan 5g-licenserna auktioneras ut.

Lagförslaget, som avhandlas på torsdagens regeringssammanträde, ska ge större möjligheter att neka en operatör tillstånd att driva mobilnät om det kan äventyra den nationella säkerheten. […]

– Vi kan utesluta en komponent, en leverantör av komponenter eller till och med en operatör. Vi kan pröva ägarbakgrund. Det gör det också möjligt för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beslut i tillståndsfrågor där Sveriges säkerhet aktualiseras, säger digitaliseringsminister Anders Ygeman (S). Läs artikel

Northern Coast (NOCO) 2019, forsvarsmakten.se

NOCO har genomförts årligen sedan 2007 och Sverige har deltagit sedan starten. Övningen planeras av och genomförs av olika länder runt Östersjön varje år. NOCO 19 planeras och genomförs av Tyskland tillsammans med Danmark. Övningen genomförs mellan den 2-18 september. Övningsområdet omfattar södra- och sydvästra Östersjön samt områden på Danskt- och Tyskt territorial hav. Under årets övning deltar ett 30-tal fartyg från 13 länder. Omkring 4000 sjömän och soldater ingår i övningen.

  • Tredje sjöstridsflottiljen deltar med stabspersonal, stödfartyget HMS Carlskrona, minröjningsfartygen HMS Vinga, HMS Ulvön, samt en underhållsenhet
  • Fjärde sjöstridsflottiljen deltar med stabspersonal, korvetterna HMS Visby och HMS Helsingborg, minröjningsfartyget HMS Ven, stödfartyget HMS Trossö samt en underhållsenhet. Läs pressmeddelande

Vägledningar för krigsorganisation och krigsplacering för kommuner och regioner, msb.se

[…] – Det är viktigt att kommuner och regioner nu påbörjar arbetet med att rigga sina organisationer för att möta de påfrestningar som ett läge av höjd beredskap kan komma att innebära, menar Camilla Asp, avdelningschef på MSB.

– För att viktiga verksamheter som sjukvård, barnomsorg, räddningstjänst och skola ska kunna fungera även under störda förhållanden så behöver verksamheterna bemannas med personal, fortsätter Camilla Asp.

Vägledningarna ger stöd för att komma igång med bemanningen av krigsorganisationen, där krigsplacering är en metod. Att krigsplacera är ett sätt att försäkra sig om att man har den personal på plats som behövs under höjd beredskap.

Länsstyrelserna ska i nästa steg stödja kommuner och regioner i arbetet med krigsorganisation. Socialstyrelsen kommer att tillsammans med länsstyrelserna stödja regionerna i arbetet. Läs informationen