World War 3: Henry Kissinger warns of ‘catastrophic’ conflict between China and US, londondaily.com

THE US-China trade war could lead to a “catastrophic outcome” that “will be worse than world wars”, according to a former US secretary of state.

Henry Kissinger said the “future of the world” depended on the US and China resolving their differences. He warned competition between the world’s two largest economies was “permanent” and that they had to “get used to” the “rivalry” or risk disastrous consequences.

Mr Kissinger was the diplomatic driving force behind then US President Richard Nixon’s groundbreaking visit to China in 1972.
Known in Beijing as “an old friend of the Chinese people”, he also met with Chinese President Xi Jinping and senior cabinet officials ahead of the G20 meeting between President Donald Trump and Mr Xi last year.
Speaking in New York on Thursday, the 96-year-old veteran said the relationship between the US and China began as a strategic one under mutual pressure from the Soviet Union. […]

The former US secretary of state said conflicts were “inevitable” given the history between the superpowers, however failure to mend relations would be extremely dangerous. He said: “There may not be a complete agreement.

“What is imperative is that both countries understand that a permanent conflict between them cannot be won.

“There will be a catastrophic outcome if it leads to permanent conflict.” The result would be “worse than the world wars that ruined European civilisation”, he warned. Läs artikel

Quisling og det norske forsvaret, forsvaretsforum.no

Lena Christin Kalle, journalist och filmskapare

En oktobernatt i 1945 fullbyrder en eksekusjonspelotong dødsdommen mot Vidkun Quisling. Bakgrunnen hans fra Forsvaret spilte en viktig rolle på veien mot statskuppet fem år tidligere.

Quisling vokser opp i en prestefamilie i Telemark. Oppveksten byr på både opp- og nedturer med mobbing i tidlig barndom. Det er først da den unge gutten blir svært skoleflink, at han vinner respekt. Quisling foretrekker å lese bøker fremfor sosial omgang med skolekameratene.

Matematikk og filosofi er favorittfagene, og artium avsluttes med beste karakter. Lærerne mener han bør studere matematikk, men den kunnskapsrike Quisling har andre planer.

Høsten 1905 starter Quisling på Krigsskolen som kadett. I 1908 avlegger han eksamen med beste karakter. Quisling blir utnevnt til premierløytnant i feltartilleriet. Han bestemmer seg for videre utdanning i Forsvaret. Året etter starter han på den Militære høgskole. I 1911 avlegger han eksamen med beste karakter noen gang gitt ved skolen. Vidkun Quisling belønnes med audiens hos kong Haakon. Etterhvert blir det stilling som aspirant i Generalstaben. Läs artikel

RAND Corps stridsplan mot Russland er offentlig, steigan.no

Pål Steigan

Vesten fører en hybridkrig mot Russland, og den følger en stridsplan som ble lagt fram i USAs militære «tenketank» RAND Corporation i rapporten Extending Russia – Competing from Advantageous Ground som ble publisert i 2019. Hele rapporten kan lastes ned her. RAND legger ikke akkurat fingene i mellom.

Gi dødelig hjelp til Ukraina

Det vil ikke være fred her. Den enkleste veien til fred er at Ukraina bare slutter å bombe utbryterrepublikkene Lugansk og Donetsk. Men for USA eksisterer de ikke, og man kan ikke slutte fred med folk som ikke eksisterer. Men du kan fortsette å drepe dem.

Øk støtten til de syriske opprørerne

Det pågår akkurat nå. Det bygges enda en amerikansk base i Syria. Og til tross for Trumps uttrykte ønske om å komme seg ut, er hans andre tweet «We keep the oil» sannheten, og oljen som blir piratprodusert under amerikansk vakthold går til Syrias fiender. Läs artikel

Jan Myrdal har avlidit

Jan Myrdal blev 93 år gammal.

Aftonbladet uppger 30 oktober att Jan Myrdal somnade in under förmiddagen på sjukhus. Dödsorsaken var en förmodad blodförgiftning.

Vi återger här ett citat av Jan Myrdal som vi publicerade på sajten 2018:

“Under senare decennier har Förenta staternas starka politiska inflytande över Sverige lett till att det nationella försvaret i stort avskaffats och ersatts av ett bristfälligt skalförsvar med från Förenta staterna inköpta system och därtill insatsoperationer som också de i NATO:s och Förenta staternas tjänst i Afghanistan och Libyen.

Men även om detta genomförts med politiskt stöd av det som falskeligen utger sig för vänster så har det inte bara bland oss kärnvapenmotståndare och fredsaktivister utan även inom den svenska militären funnits och finns ett medvetet motstånd mot denna politik. Då all historisk erfarenhet visar att mot ett brett folkförsvar förmår i längden ingen militärmakt erövra och behålla en sig försvarande nation har nu även många yrkesmilitärer som kanske personligen menar sig vara konservativa och traditionalister i stället för nuvarande dyra och ineffektiva skalförsvar med från Förenta staterna importerat material velat ha ett starkt på värnplikten baserat folkförsvar. Ett som inte söker värna ett lätt genombrutet skal utan omfattar hela territoriet.”

Tal på möte i Oslo om motståndet mot NATO, 2 november 2018

Norsk fregatt kan bli sendt til Midtøsten, nettavisen.no

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) bekrefter overfor NRK at regjeringen vurderer å sende en fregatt til omstridte havområder.

Ifølge kanalen vurderer regjeringen om Norge skal delta med én fregatt i en flåtegruppe som ledes av USA. Fartøyene skal gjennomføre treningsoperasjoner som en del av øvelsen Cooperative Deployment.

Forsvarsministeren sier at hensikten med øvelsene er at den amerikanske marinen skal bli bedre på å utføre operasjoner med sine allierte, og at hovedaktiviteten vil legges til Atlanterhavet og Middelhavet. Bakke-Jensen bekrefter samtidig at det kan bli aktuelt med operasjoner i andre havområder. […]

Bjørnar Moxnes og Rødt krever at Norge ikke sender fartøy til havområder i Midtøsten for å delta i USA-ledede operasjoner.

– Dette er feil bruk av knappe forsvarsressurser. Det er direkte i strid med norske sikkerhetsinteresser. Ved å sende soldater og fartøy til Midtøsten øker vi spenningen i området. Vi har ingenting der å gjøre, sier Moxnes.

I fjor ble Norge bedt om å bistå i militære operasjoner i Persiabukta, men valgte da å avstå fra deltakelse. Läs artikel

Når USA går i krig – så går Danmark med, dr.dk

[…] Når USA spørger Danmark, om vi vil med i krig – så siger vi ‘ja’.

Sådan har det været gang på gang, forklarer Anders Wivel, der er professor ved Københavns Universitets Institut for Statskundskab og har skrevet udredningen: “Hvorfor gik Danmark i krig?” for Folketinget sammen med Rasmus Mariager fra Saxo-instituttet.

Og selvom Danmark måske nok er et lille land, så spørger USA os gerne, siger han:

– USA kan godt lide at have Danmark med på grund af vores værdier; demokrati, menneskerettigheder og ligestilling. Det er med til at legitimere deres militære operationer. Og så er vi også gode til at levere varen militært og villige til at deltage, hvor det er farligst.

USA har sjældent behøvet at presse os.

– Uanset om den danske regering har været borgerlig eller socialdemokratisk, så har vi bakket amerikanerne op i deres militære indsatser, siger Anders Wivel.

En del af årsagen er, at Danmark og USA har så mange fælles interesser og også handel, som gør, at vi gerne vil holde os på god fod med amerikanerne, forklarer han:

– Og så har USA simpelthen historisk set været den stærkeste militærmagt at alliere sig med. […]

Danmark har deltaget i 25 Nato-operationer siden den kolde krigs afslutning i 1990, ligesom vi også har deltaget i flere internationale koalitioner under amerikansk ledelse. Og i sin gennemgang af Danmarks militære operationer, konkluderer Anders Wivel altså, at Danmark har det med at følge USA’s linje. Läs artikel

USA er med på sidelinjen, når Danmark opruster i Arktis, jyllands-posten.dk

Når Folketingets partier skal forhandle om en milliardstor investering til forsvaret i Arktis, sker det med USA på sidelinjen.

»Lige nu sidder Folketingets partier og skal starte forhandlingerne på en ny, stor kapacitetspagt til 1,5 mia. kr., og det har jeg en rigtig god dialog med USA om,« siger forsvarsminister Trine Bramsen.

Hun tilføjer, at også Færøerne og Grønland inddrages, og at kontakten til USA skyldes, at »der ikke er grund til, at vi har kapaciteter, der overlapper hinanden«.

Meldingen kommer, samtidig med at den øverste chef for USA’s flådestyrke i Europa, admiral Robert P. Burke, er på rundrejse i rigsfællesskabet for at finde havne, hvor amerikanske flådefartøjer kan anløbe. Tirsdag besøgte han Danmark, onsdag Færøerne, og senere skal han til Grønland.

Robert P. Burke lægger ikke skjul på, at USA vil være markant mere til stede i Arktis, og at man leder efter mulige anløbshavne:

»USA skal øge tilstedeværelsen i Arktis. For at kunne være der skal vi have steder, hvor man kan tanke og få forsyninger og reparere vores skibe, så de kan operere.« […]

Militæranalytiker ved Forsvarsakademiet Anders Puck Nielsen siger, at det er helt oplagt, at USA, som er Danmarks vigtigste allierede, ser med, når Danmark skal bruge flere penge på forsvaret i Arktis:

»Investeringerne handler ikke om at forsvare Grønland, men om at koble os på USA. Det er dem, som vi gør det for.«

Hos Dansk Folkeparti er man rystet og overrasket.

»Jeg har ikke noget imod, at Nato er med, men det skal ikke være sådan, at USA får en flådebase i Grønland. Udgangspunktet må være, at det er danske skibe, som patruljerer,« siger partiets forsvarsordfører, Søren Espersen. Läs artikel

Svensk alliansfrihet är viktig för världen, miljomagasinet.se

Valentin Sevéus, ordförande i Sveriges Fredsråd och Hans Andersson, historiker

Allt är Rysslands fel, Ryssland är ett stort hot mot Sverige. Inget är USA:s fel, tvärtom. USA ska rädda oss från den ryska faran. I sin den 15 oktober framlagda proposition om det militära svenska försvaret för 2021-2025 (nr 2020/21:30) förvanskar socialdemokratiska och miljöpartistiska ministrar verkligheten bortom sunt förnuft. […]

Regeringen hävdar att ”Sverige bedriver en tvåspårpolitik gentemot Ryssland”. Vad innebär det? Jo, ”vi fördömer ryska folkrättsbrott samtidigt som vi håller öppet för samarbete på områden där det finns gemensamma intressen”. Finns det inte ett gemensamt intresse av fred, stabila förhållanden och frihet från våldshot mellan Sveriges och Rysslands befolkningar? Självklart finns dessa gemensamma intressen. Det finns anledning att ta fasta även på fredspolitiska gemensamma mål. Människor i Ryssland har tvingats utstå dödligt krigsvåld och stor nöd under 1900-talets världskrig och inbördeskonflikter på rysk mark. Varför skulle de vara mindre fredssinnade än Sveriges befolkning?

Situationen mellan Nato-länderna och Ryssland är inte så svartvit som svensk militär har en benägenhet att påstå.

Det finns ingen analys i S-MP-propositionen av hur den ryska staten påverkats och idag påverkas av amerikansk militär uppladdning vid Rysslands gränser, på Nordkalotten, i Polen och Baltikum, i och runt Östersjön. Läs artikel

Statsrådets utrikesoch säkerhetspolitiska redogörelse, julkaisut.valtioneuvosto.fi

[…] Säkerhetsläget i Finlands och Europas närområden är instabilt och svårt att förutse. Stormakternas ökade inbördes konkurrens och deras allt mindre engagemang för det regelbaserade internationella systemet och för folkrätten har ökat de internationella spänningarna.
Spänningarna ökar också i Finlands närområden, vilket bland annat är en följd av att fördragssystemet för vapenkontroll har försvagats, påverkansmetoderna utvecklats och blivit mångsidigare samt cybermiljön fått större betydelse. Finlands säkerhetsomgivning har blivit mer instabil och den förändringen bedöms bli långvarig.
Ur stormaktsperspektiv ligger Finland i ett strategiskt viktigt område där förändringar i det internationella säkerhetsläget direkt återspeglas. Säkerheten i Nordeuropa är i allt högre grad en helhet där förändringar i säkerhetsläget i Östersjöområdet, Finlands arktiska närområden och Nordatlanten är nära sammankopplade. Utvecklingen är fortsatt instabil också i det europeiska grannskapet. […]

Mellan Finland och Sverige har det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet samt försvarssamarbetet fördjupats utan på förhand ställda restriktioner. Med Sverige bedriver vi ett intensivt och omfattande samarbete som täcker alla delområden i samhället, och Sverige har alltså en stark ställning som Finlands närmaste bilaterala partner. Gemensamt för länderna är också att ingendera hör till någon militär allians. […]

Finland hör inte till någon militär allians och upprätthåller en stark och trovärdig nationell försvarsförmåga. Genom att upprätthålla försvarsförmågan förebyggs användning av militära maktmedel mot Finland, uppvisas beredskap att svara på användning av, eller hot om, militära maktmedel samt förmåga att avvärja angrepp mot vårt land. Finland deltar i sådant internationellt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete som stärker den egna försvarsförmågan. Detta samarbete har under senare år blivit allt mera omfattande och allt djupare. […]

Finland utövar aktiv stabiliseringspolitik för att förebygga militära hot och minska spänningarna. Finland iakttar de gemensamt överenskomna principerna för säkerheten i Europa som bygger på FN:s mål. Om Finland utsätts för ett väpnat angrepp, försvarar sig Finland i enlighet med FN:s stadga. Finland tillåter inte att dess territorium utnyttjas i fientligt syfte mot andra stater. Ett intensivt internationellt försvarssamarbete samt möjligheten att lämna och ta emot internationellt bistånd är även fortsättningsvis en viktig del av Finlands försvarsförmåga. […]

Nato är en central aktör i att främja den transatlantiska och europeiska säkerheten och stabiliteten. Finland utvecklar partnerskapssamarbetet med Nato utifrån sina egna utgångspunkter. […]

För att stärka sin egen försvarsförmåga använder Finland effektivt de partnerskapsinstrument och samarbetsprogram som Nato erbjuder och bedriver ett omfattande, pragmatiskt och ömsesidigt nyttigt partnerskapssamarbete med Nato. Det är viktigt att vid behov kunna samarbeta flexibelt med beaktande av partnerlandets kompetens, behov och målsättningar. Det är viktigt för Finland att kunna sammanträda och samarbeta till exempel i den så kallade 30+2-sammansättningen Finland, Sverige och Nato-länderna. […]

Finland upprätthåller fungerande och nära relationer med Ryssland inom områden som är centrala för Finland och för Europeiska unionen. Finland samarbetar och för dialog med Ryssland om bilaterala frågor, det internationella läget och säkerheten, globala utmaningar såsom klimat- och miljöfrågor och frågor kring Östersjön och den arktiska regionen samt främjar de ekonomiska relationerna mellan länderna. Det är viktigt för Finland att Ryssland är stabilt och att de mänskliga rättigheterna tillgodoses, och dialogen i människorättsfrågor fortgår. Direkta medborgarkontakter är en viktig del av relationerna mellan Finland och Ryssland. Detta får stöd av ett fungerande samarbete bland annat inom trafik, turism och kultur. Läs rapporten

Amerikanska förband deltar i svensk övning, forsvarsmakten.se

Om några veckor kommer amerikanska soldater, båtar och flyg att ingå i en svenskledd övning som äger rum längs östersjökusten i södra och mellersta Sverige. Redan innan övningen inleds kommer de amerikanska enheterna vara på plats då de ska utbildas och tränas i miljön som övningen ska genomföras i.

Syftet med övningen är att stärka Försvarsmaktens förmåga att snabbt kunna genomföra gemensamma operationer och insatser tillsammans med andra. Huvuddelen av övningen kommer genomföras till sjöss och i luften främst i södra och mellersta Östersjön men även till del på land. Läs pressmeddelande

Danmark får klø for sine militærbidrag i ny Nato-rapport, berlingske.dk

Danmark sakker i bekymrende grad bagud i forhold til at bidrage til Nato-alliancens militære slagkraft.

Sådan lyder konklusionen i en ny rapport om Natos såkaldte styrkemål, som tirsdag er offentliggjort på Folketingets Forsvarsudvalgs hjemmeside.

I den engelsksprogede rapport får Danmarks militære bidrag skudsmålet »misaligned« som bedst kan oversættes med »fejljusteret«.

»Danmark er nødt til at implementere alle sine Nato-styrkemål fuldkomment og til tiden. Og med særlig vægt på alle sine tre prioriterede områder.«[…]

For det første får Danmark kritik for ikke at arbejde hurtigt nok med at etablere den tunge brigade, som vi har lovet Især mangler Nato svar på, hvordan Danmark vil stille med de nødvendige infanterikampkøretøjer, som alliancen ingen tegn ser på, at Danmark er ved at anskaffe.

For det andet er Danmark ifølge Nato bagefter i arbejdet med såkaldt signalefteretning, der skal give Nato et bedre overblik i operationsområder.

For det tredje er den danske indsats ifølge Nato fodslæbende, når det kommer til at bekæmpe ubåde. […]

Forsvarsminister Trine Bramsen (S) har været forberedt på kritikken. Derfor har hun den seneste uge turneret med et modangreb i form af en kritik af Nato. Det skyldes, at de danske soldater, krigsskibe og fly i og omkring Grønland ikke tæller med i Natos regnskab over bidrag til styrkemålet, hvilket ministeren mener, at de bør gøre. Läs artikel

Kongerigets aftaler med USA om Grønland, knr.gl

Grønland og Danmark har gennem de seneste 70 år lavet en stribe aftaler med USA. Få overblikket over de vigtigste aftaler her.

Under Anden Verdenskrig underskriver den danske diplomat i Washington, Henrik Kauffmann, en aftale med amerikanernes udenrigsminister, Cordell Hull. I aftalen står der, at USA skal forsvare Grønland og sikre landet forsyninger.

Det sker, mens Danmark er besat af Nazi-Tyskland og afskåret al kontakt med Grønland. USA får ret til at bygge militære anlæg i Grønland, blandt andet lufthavne, radiostationer og havne. Grønland er på det tidspunkt stadig en dansk koloni. Aftalen sker med tilslutning fra de to danske landsfogeder i Grønland, Eske Bruun og Aksel Svane.

Efter krigen bliver Kauffmann fyret af den danske regering og sigtet for landsforræderi. Men den danske regering indgår i 1951 en ny aftale om USA’s militære tilstedeværende i Grønland. Danmark og USA aftaler, at det amerikanske forsvar må bruge områder i Grønland. Planen skal beskytte især USA, men også Grønland, Danmark og øvrige NATO-lande.  Aftalen giver for eksempel USA lov til at bygge på forsvarsområderne og bruge luftrum og farvande tæt på områderne. […]

Igaliku-aftalen 2004

Grønland, Danmark og USA indgår en fælleserklæring, som bliver underskrevet i Igaliku. Erklæringen skyldes forsvarsaftalen fra 1951. Ifølge erklæringen skal Hjemmestyret – i dag Selvstyret – høres og inddrages i alle rigsanliggender, som vedrører Grønland og militære aktiviteter i Grønland. Det bliver slået fast, at Thulebasen nu er det eneste forsvarsområde i Grønland. Läs artikel