Veckans citat

”De senaste årens mest spektakulära uppvisning i svenska politikers språkliga oförmåga inträffade för bara några år sen på den årliga sammankomsten i regi av Folk och Försvar. Alla politiska partier deltog, hundratals personer var där. Bombliberaler, högerpartister och andra Nato-anhängare ville förstora hotet från Ryssland. Riksdagen hade sen 2015 enats om att beskriva detta hot med formuleringen ”ett enskilt militärt angrepp mot Sverige är osannolikt”.

Och det kan väl de flesta av oss gå med på. Men för Nato-aktivisterna var det inte tillräckligt hotfullt. Så under ett års tid satt man i hårda förhandlingar med alla politiska partier för att få fram en mer kraftfull beskrivning av det ryska hotet. Till slut fick man med sig alla utom Vänsterpartiet på den nya formuleringen ”ett väpnat angrepp på Sverige kan inte uteslutas”.

Vad ingen närvarande politiker begrep var att denna ”skärpta” formulering i själva verket, och tvärt emot aktivisternas avsikt, hade minskat på det ryska hotet.

”Osannolikt” är nämligen till sin språkliga innebörd mer sannolikt än något som ”inte kan uteslutas”. Eftersom praktiskt taget ingenting i sinnevärlden kan uteslutas.

När statsminister Stefan Löfven i den fortsatta diskussionen råkade använda den äldre, och således mer hotfulla, formuleringen om ”osannolikt” väckte det bestörtning bland högerns konferensdeltagare. ”Ett haveri”, jämrade sig den liberale partiledaren Jan Björklund. Och enligt Ulf Kristersson (M) var det ”olyckligt” att Stefan Löfven ”backat från en skärpt formulering som vi jobbat med mer än ett år”. Han begrep alltså inte att man under all denna tankemöda mildrat i stället för skärpt formuleringen. ”

Jan Guillou, Aftonbladet 28 februari

Svenska Dagbladet vilseleder om Kinas uppköp i Europa

Johanna Deinum

Den 11 februari skrev Håkan Lindgren i en understreckare i Svenska Dagbladet om Clive Hamiltons och Mareike Ohlbergs bok Den dolda handen. Lindgren uppger där att ”Kina äger helt eller delvis flera av Europas största hamnar bland dem Rotterdam och Antwerpen”.

Jag tog kontakt med ansvariga i både Rotterdam och Antwerpen och fick som svar att deras hamnar inte till någon del ägs av Kina: Rotterdams stad äger 70 procent av hamnen i Rotterdam och 30 procent ägs av den holländska staten. Antwerpens stad äger 100 procent av hamnen där. Båda hyr ut kajplats till olika företag.

Därför mailade jag SvD den 15 februari och skrev att det behövs en rättelse. Håkan Lindgren tackade och frågade om han fick vidarebefordra mitt mail till förlaget Daidalos, som har gett ut Ohlbergs & Hamiltons bok.

SvD ändrade texten i det digitala ”under strecket” enbart genom att det felaktiga tagits bort och med samma publiceringsdatum 11/2. Efter mitt påpekade med hänvisning till pressens etiska regler kom längst ned på sidan följande rättelse: ”I en tidigare version av artikeln uppgavs att Kina, helt eller delvis, äger flera av Europas största hamnar, bland dem Rotterdam och Antwerpen. Uppgiften om ägandet av just dessa hamnar, som är hämtad från boken ’Den dolda handen’, är dock bestridd. Korrekt är att Kina strategiskt köper in sig i hamnar och annan viktig infrastruktur runtom i världen.”

Återigen skrev jag: DET ÄR FORTFARANDE INTE KORREKT. Uppgiften är inte ”bestridd”, den är helt enkelt felaktig. Men texten står oförändrad kvar.

I pappersupplagan kom tisdag den 23 februari under ”veckans rättelse” på sidan 20 längst ned: ”I artikeln om boken ’Den dolda handen’ av Mareike Ohlberg och Clive Hamilton (11/3) uppgavs att ’Kina äger helt eller delvis flera av Europas största hamnar, bland dem Rotterdam och Antwerpen’. På webben har detta ändrats till ’Kina köper målmedvetet in sig i flera av Europas största hamnar’.” Återigen: det står inte att den första uppgiften var direkt felaktig.

Läsaren kan fortfarande tro att Kina äger en del av Europas två största hamnar. Men detta stämmer inte.

Svensk militär i anti-IS-operation i Mellanöstern, aftonbladet.se

Under fem års tid har svensk militär medverkat i en USA-ledd operation för att bekämpa våldsbejakande extremism i Mellanöstern, rapporterar TV4 Nyheterna.

Operationen går under namnet Operation Gallant Phoenix, eller OPG, och har hitintills inte kommunicerats offentligt av Försvarsmakten.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) kallar OPG för ”ett alldeles utmärkt projekt” i en intervju med TV4 Nyheterna :

– Kampen mot al-Qaida och Daesh kan inte på något sätt anses som avslutad. Den här underrättelseinformationen som vi får tillgång till i det här sammanhanget är också något som våra myndigheter har nytta av på hemmaplan, säger Hultqvist.

Hultqvist uppger att Sverige har stabsofficerare placerade i operationen med bas i Jordanien. OPG sjösattes av USA 2015 och förutom Sverige har bland annat Tyskland, Belgien och Nya Zeeland medverkat i operationen. Läs artikel

USA er med på sidelinjen, når Danmark opruster i Arktis, jyllands-posten.dk

Når Folketingets partier skal forhandle om en milliardstor investering til forsvaret i Arktis, sker det med USA på sidelinjen.

»Lige nu sidder Folketingets partier og skal starte forhandlingerne på en ny, stor kapacitetspagt til 1,5 mia. kr., og det har jeg en rigtig god dialog med USA om,« siger forsvarsminister Trine Bramsen.

Hun tilføjer, at også Færøerne og Grønland inddrages, og at kontakten til USA skyldes, at »der ikke er grund til, at vi har kapaciteter, der overlapper hinanden«.  Meldingen kommer, samtidig med at den øverste chef for USA’s flådestyrke i Europa, admiral Robert P. Burke, er på rundrejse i rigsfællesskabet for at finde havne, hvor amerikanske flådefartøjer kan anløbe. Tirsdag besøgte han Danmark, onsdag Færøerne, og senere skal han til Grønland. […]

Hos Dansk Folkeparti er man rystet og overrasket.

»Jeg har ikke noget imod, at Nato er med, men det skal ikke være sådan, at USA får en flådebase i Grønland. Udgangspunktet må være, at det er danske skibe, som patruljerer,« siger partiets forsvarsordfører, Søren Espersen. Läs artikel

Samövning mellan svenska och franska specialförband i Norrbotten, forsvarsmakten.se

I början av februari genomförde svenska och franska specialförband en samövning i Norrbotten. I övningen ingick svensk och fransk personal samt en helikopter av typen Gazelle som var baserad på F 21 i Luleå. […]

Verksamheten är en del av det svensk-franska försvarssamarbetet. Liknande övningar har genomförts i flera år och är ett led i att stärka de båda ländernas operativa förmåga. Läs pressmeddelande

 

Syria condemns ’cowardly’ U.S. air strikes on Iran-backed militias, reuters.com

Syria said U.S. air strikes against Iranian-backed militias in the east of the country on Friday were a cowardly act and urged President Joe Biden not to follow “the law of the jungle”. […]

The air strikes, early on Friday local time, targeted militia sites on the Syrian side of the Iraqi-Syrian frontier, where groups backed by Iran control an important crossing for weapons, personnel and goods.

Western officials and some Iraqi officials accuse Iranian-backed groups of involvement in deadly rocket attacks on U.S. sites and personnel in Iraq over the last month. Läs artikel

Mali – krig utan slut 1, efolket.eu

Hans Foste Hjälte

Med hull och hår har Sverige nu kastat sig in i ännu ett krig, den här gången i Mali. Och det handlar precis som i Afghanistan och i Irak inte om att delta i FN:s fredsstyrkor utan att sända svenska soldater i strid under befäl från Nato-länder, i det här fallet Frankrike.

När FN-styrkorna för drygt åtta år sedan lyckades stoppa invaderande islamistiska styrkor i Mali och efter något år skapa mer fredliga förhållanden var de populära hos en stor del av befolkningen. Striderna tog dock inte slut utan har fortsatt och blossat upp i flera områden i nordöstra Mali. Kriget har också medfört allt fler civila offer och även fler stupade franska soldater. Missnöjet med den militära insatsen har därför växt såväl i Mali som i Frankrike. Läs artikel

 

Krig i Sahel – nu Sveriges största militära insats

Lars-Gunnar Liljestrand

Svenska soldater i krig utomlands ger inga större rubriker numera. I utrikesdeklarationen sägs i en mening att militära insatser i Afghanistan, Irak och Mali bidrar till säkerhet och förebygger konflikter.

Om den nu största insatsen, den i Mali, noterar regeringen att säkerhetsläget är mycket oroande men att vi bidrar till säkerhet och utveckling i Sahel.

Insatserna i Mali och Sahel ökar dock snabbt i takt med att den militära situationen där blir allt värre. Av den samlade kostnaden för svenska militära utlandsinsatser på 1441 miljoner kronor svarar vårt totala deltagande i kriget i Sahel för 935 miljoner, det vill säga 65 procent.

Läs mer

Uttalande från Europeiska rådets medlemmar, consilium.europa.eu

Bryssel den 26 februari 2021,

[…] Säkerhet och försvar
11. Vi är fortsatt fast beslutna att genomföra den strategiska agendan 2019–2024 genom att  eftersträva ett mer strategiskt tillvägagångssätt och öka EU:s förmåga att agera autonomt. Särskilt beträffande säkerhet och försvar vill vi främja EU:s intressen och värden liksom unionens motståndskraft och beredskap att effektivt möta alla säkerhetshot och säkerhetsutmaningar. Vi bekräftar att EU, mot bakgrund av ökad global instabilitet, behöver
ta ett större ansvar för sin säkerhet.
12. Vi är fast beslutna att ha ett nära samarbete med Nato – med full respekt för de principer som fastställs i fördragen och dem som Europeiska rådet enats om – och att stärka våra partnerskap med FN och viktiga regionala partner. Vi ser fram emot att samarbeta med USA:s nya administration om en kraftfull och ambitiös transatlantisk agenda som inbegriper en tät dialog om säkerhet och försvar. Detta globala samarbete kommer att gagnas av ett starkare EU på området säkerhet och försvar.
13. Betydande steg har tagits för att stärka EU:s säkerhets- och försvarspolitik samt försvars- och säkerhetspolitiska verktyg och instrument. Med sikte på att ytterligare fördjupa säkerhets- och försvarssamarbetet mellan medlemsstaterna, öka försvarsinvesteringarna och stärka den civila
och militära förmågeutvecklingen och den operativa beredskapen inom unionen är vi fast beslutna att göra följande:
• Utveckla unionens civila och militära operativa engagemang, bland annat genom förbättrat styrkebidrag, en effektivare planerings- och ledningsstruktur på EU-nivå samt ett robust genomförande av den europeiska fredsfaciliteten, som skyndsamt bör göras klar att ta i drift. Läs uttalandet

Budgetunderlaget inlämnat – stora satsningar på stridskrafterna, forsvarsmakten.se

– På personalsidan handlar det om en ökning på nästan 70 procent. Vi planerar att gå från dagens organisation med omkring 60 000 anställda, frivilliga och värnpliktiga, för att runt 2030 vara cirka 100 000, säger överbefälhavare Micael Bydén.

Försvarsmaktens geografiska närvaro i landet ökar också med fem nya regementen och en flygflottilj. Det handlar om K 4 i Arvidsjaur, A 9 i Kristinehamn med Villingsberg som skjutfält, I 21 i Sollefteå med utbildningsdel i Östersund, I 13 i Falun, Amf 4 i Göteborg och F 16 i Uppsala. Läs pressmeddelande

EU leaders, eyeing autonomy, get noisy on defense, politico.eu

The EU may aspire to “strategic autonomy,” but Friday’s virtual summit of heads of state and government showed leaders experiencing another concept: strategic cacophony.

While the European Council leaders issued an anodyne joint statement insisting the EU would take numerous steps “to take more responsibility for its security,” their meeting reflected a chorus of disagreement. They differed over how much priority to give security and defense issues in the EU framework. They diverged over how closely to align with NATO. And they deviated over how much independence — if any — to seek from the United States, historically the bloc’s closest ally. […]

But some EU leaders, notably French President Emmanuel Macron, insist that strategic autonomy has become an even greater imperative after the last four years in which disagreements with former U.S. President Donald Trump showed that European allies should not rely on the United States for security guarantees.

In an interview with the Financial Times last week, Macron defended his previous criticism of NATO, saying: “Nobody can tell me that today’s NATO is a structure that, in its foundations, is still pertinent. It was founded to face down the Warsaw Pact. There is no more a Warsaw Pact.”

It was a curious reinterpretation of the alliance’s origins, but also reflected a worrisome development for some other European capitals: the president of France, which has EU’s strongest armed forces and is its sole nuclear power after Brexit, seems intent on shaking up both his EU partners and NATO allies. […]

Macron has insisted on pursuing a rapprochement with Russia, which he defended again in a recent speech to the Munich Security Conference, and he has repeatedly been embroiled in tensions with Turkey over Libya and other issues. Macron has complained that other allies refuse to help keep Ankara in line. Läs artikel

Det krigerste Norge

Einar Ødegård, oberstløytnant ute av tjeneste

Til 2018 var hensikten med forsvaret ‘å være en krigsforebyggende terskel’. Uten grenser til andre land i NATO var Norge ensomt og fredfullt utenfor NATOs kommando over Europa. Ved ikke å lagre atomvåpen og uten utenlandske baser var ikke Norge en trussel mot noen.

Fra 2018 er forsvarets hensikt endret til ‘sikre en troverdig avskrekking med basis i NATOs kollektive forsvar’.

I januar 2018 sa etterretningssjefen at den største trussel mot Norge er Nord-Atlanteren. Som om Norge ikke har grense til Russland, fienden som det sies?

USA dannet NATO for at en krig med Sovjet skulle kjempes i Europa. For å vinne krigen mot det nye Russland må skipstrafikk over Atlanteren gå uforstyrret. Russiske flåtestyrker fra Kola kan hindre denne trafikken, derfor skal nå norske fly og krigsskip bidra til å stanse russerne.

Den nye hensikt med forsvaret gjelder i fred og krig. Begrensninger er ikke angitt.

Å delta i avskrekking med basis i NATOs kollektive forsvar i fred og krig betyr at hele Norge med land, havner og flyplasser inngår i forsvaret.

Norges egnede stridsmidler til felleskommandoens bruk må følgelig også avgis. NATO-kommandoen kan ikke løse et forsvarsoppdrag uten å disponere styrker fra medlemslandene. Når norske flyavdelinger, U-båter og fregatter er stridsklare må de stilles under NATOs kommando i fred og krig. Norge som de andre NATO-land er redusert til styrkeprodusenter. Husk, Nord-Atlanteren er trusselen. La bombene over Norge falle.

Her ser vi sammenhengen med det svindyre kjøp av F-35: Norge skal krige for NATO, ikke for Norge.

En stor utenlandsk militær virksomhet over hele landet må forventes. Det står skrevet i regjeringens langtidsplan for forsvaret. Der er et men: Ordene må tolkes for å bli forstått. De er djevelsk formulert for å villede.