Flaggviftande kan inte förbjudas i år, men vänta bara…, vanstrastranden.blog

av
Marie Demker, om samhälle, kultur och vetenskap

Socialdemokraterna i den förra regeringen brukade återkomma till och berömma sig av att ha skärpt straffen för minst sjuttio olika brott. Men en annan insats som nog gått lite under radarn är att både den förra regeringen och den nuvarande gemensamt har flyttat fram positionerna ifråga om inskränkningar i våra fri- och rättigheter.

Den förste juli 2022 började en helt ny terroristbrottslag att gälla (SFS 2022:666). Innehållet är egentligen inte nytt men nyheten är att samla lagstiftningen i en och samma lag. En svaghet i lagstiftningen är att begreppet terrorism eller terroristbrott aldrig definieras. […]

Och det är  denna grundlagsändring som fått utrikesminister Tobias Billström att i Turkiet påstå att Sverige kan komma att förbjuda ”flaggviftande” genom en ny lag under år 2023. Läs artikel

 

Rekordmånga reservister utbildades, maavoimat.fi

av

Antalet utbildningsevenemang för reservister har ökat anmärkningsvärt sedan Ryssland anföll Ukraina. I repetitionsövningar 2022 och i den frivilliga försvarsverksamhetens utbildningsevenemang deltog sammanlagt omkring 50 000 personer.

Till följd av tilläggsfinansieringen av försvarsanslagen anordnades år 2022 fler repetitionsövningar och utbildningsevenemang för frivillig försvarsutbildning än tidigare. Under året deltog cirka 30 000 reservister i repetitionsövningar och cirka 8 400 reservister deltog i försvarsmaktens frivilliga övningar. Cirka 17 000 personer har utbildats i de frivilliga nationella försvarskurser som Försvarsutbildningsföreningen (MPK) ordnar för att öva färdigheter för att utveckla militär förmåga.

– Reservens prestationsförmåga är grunden för Finlands försvar och repetitionsövningarna är en central del av värnplikten. Man kan säga att reserven har svarat utmärkt på inbjudan att delta i det nationella försvaret. Den ökade repetitionsutbildningen har också krävt mycket av personalen, säger Huvudstabens utbildningschef, överste Kari Pietiläinen. Läs artikel

Forsvarsministeriet får hård kritik for forsinkelse af brigade, tidende.dk

av

1. brigade er forsinket trods politiske ønsker og Nato-krav. Det medfører hård kritik fra Statsrevisorerne.

Forsvarsministeriet modtager særdeles hård kritik på grund af forsinkelsen af 1. brigade, som er et centralt Nato-krav. Brigaden er også kendt som hærens knytnæve. Ministeriet har hverken styr på fremdrift eller økonomi, fremgår det af kritik fra Statsrevisorerne, som holder øje med, hvordan skatteborgernes penge bruges.

– Statsrevisorerne finder det kritisabelt, at Forsvarsministeriet ikke har tilrettelagt en effektiv styring af opbygningen af brigaden og kun i begrænset omfang har fulgt op på økonomi og fremdrift, lyder det. Läs artikel

Djerv ny verden, asletoje.no

av

Et svekket USA velger overambisiøs strategi. Hva med Norge? […]

Amerikanerne vil trolig vente at Europa tar seg av europeisk sikkerhet fremover. De vil forvente tilnærmet blind støtte i konfrontasjonen med Kina. Dette vil bli kostbart. Kina er langt rikere enn Sovjet. Det er trolig at en ny krig, den være seg varm eller kald, vil koste Europa mer enn USA.

Tiden er overmoden for en ny norsk utenrikspolitisk strategi: et dokument som tar oss vekk fra dagens situasjon der «alt er viktig» og vi definerer våre interesser i en sirkelargumentasjon der det UD gjør, automatisk defineres som norske interesser. Landet trenger en strategi som klargjør mål og midler samt grensene for hvor langt vi vil gå. Norges interesser er ikke ideologiske. Vår utenrikspolitikk skal fremme landets sikkerhet, autonomi, velferd og prestisje. Vi kan ikke fortsette å outsource dette til Davos-entusiastene.

Landets utenrikspolitiske ledelse bør tenke nøye gjennom hvorledes ideologiske motiver skal unngå å komme i konflikt med landets nasjonale interesser. Norge bør gå i dialog med USA for en presis avklaring om i hvilke omstendigheter vi kan regne med militær støtte.

I denne sammenheng vil det være til hjelp å revurdere tanken om at idealisme og realisme i utenrikspolitikken går ut på ett. Bare gjennom å definere landets nasjonale interesser i snever forstand vil utenrikstjenestens ressurser kunne settes inn på rett sted. En mulig konklusjon kan være at det største problemet med norsk utenrikspolitikk anno 2023, er at det er for mye av den. Den såkalte «engasjementspolitikken» sprang ut av en bestemt historisk kontekst, som i dag er et tilbakelagt stadium. Läs artikel

When the US follows its better angels in the Asia-Pacific, responsiblestatecraft.org

av
Daniel Larison, contributing editor at Antiwar.com

The Asia-Pacific has remained at peace for over forty years thanks to a combination of several factors that have discouraged interstate conflict and deepened economic interdependence.

While it is popular in Washington to attribute much or all of this to the stabilizing role of the United States, its alliances, and its forward-deployed military presence, that is not the whole story of why the peace has endured and it overlooks how the U.S. has sometimes been a bystander or a destabilizing force in Asian affairs.

This is the paradox that Van Jackson identifies in his new book, Pacific Power Paradox: American Statecraft and the Fate of the Asian Peace. It is an incisive and engaging account of how the U.S. has acted both to promote and undermine Asian peace and security since 1979. Policymakers in the United States would do well to read and learn from it to avoid taking the U.S. down the path of destructive rivalry and militarism that it is currently on. Läs presentationen

Om suveränitet och begränsningar av det verkliga politiska handlingsutrymmet när en stat söker alliera sig militärt

av
Rolf Andersson

Enligt den finska grundlagens portalparagraf är landet ”en suverän republik.” Vad det innebär har belysts av den finska riksdagens grundlagsutskott. I ett utlåtande över regeringens proposition om finsk anslutning till Nato behandlar utskottet suveränitetsfrågan. Perspektivet är huvudsakligen formellt, men utskottet går även in på realiteterna. Frågeställningen är relevant även för svensk del. Värdet av den egna självbestämmanderätten bör vid en analys av nackdelar och fördelar med ett medlemskap i Nato bedömas även konkret och strategiskt. Bidrar det finska grundlagsutskottet till att göra oss mer upplysta?

Utskottet konstaterar inledningsvis att det aldrig tidigare bedömt ett förslag som ”innebär att Finland allierar sig militärt.” Inte oväntat blir då den finska anslutningen till EU en referenspunkt. Enligt utskottet står det klart att Nato inte kan jämställas med EU, som ”skiljer sig betydligt från Nato när det gäller sammanhållning, omfattning och djup.” Att gå med i Nato innebär, enligt utskottet, något helt annat än anslutningen till EU.

I en övergripande bedömning framhåller utskottet att ett Natomedlemskap har ”långtgående konsekvenser för Finlands ställning” och innebär att medlemsstaterna ”begränsar sin verksamhet så att de beaktar sitt medlemskap i Nato och utövar sin utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik med utgångspunkt i att de är medlemmar i Nato.” Konsekvensen blir ”att Finlands faktiska politiska handlingsutrymme reduceras.” För utskottet står det klart att Natofördraget ”i sin helhet kräver riksdagens godkännande redan därför att fördraget har avsevärd betydelse.”

Här indikeras vilka ”långtgående konsekvenser” ett medlemskap har. Det blir ett hårt tryck på att utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken strömlinjeformas enligt Natos riktlinjer. Det reella politiska handlingsutrymmet minskar. Anslutningen har ”avsevärd betydelse” och den egna självbestämmanderätten kommer att ställas på avgörande prov. Det kommer att krävas en stark nationell ledning och medborgaropinion för att bevara kärnan i det egna landets suveränitet.

Läs mer

Leoparder för Ukraina – Tyskland och förbundskansler Scholz under allt starkpress gällande stridsvagnarna, svenska.yle.fi

av

Pressen på Tyskland att skicka, eller åtminstone godkänna att andra länder skickar, tysktillverkade stridsvagnar till Ukraina blir allt större. Polens planer på att leverera Leopard 2-vagnar sätter i synnerhet förbundskansler Scholz i ett svårt läge. Det var på trettondagsaftonen som förbundskansler Olaf Scholz senast vek sig för den internationella pressen.

Efter att länge och konsekvent ha motsatt sig att Tyskland skickar bandvagnar av modellen Marder till Ukraina var det nu ändå plötsligt möjligt. Att man kan skicka de upp till 40 vagnarna förklarades bland annat med att USA ska leverera liknande Bradley-bandvagnar. Kort innan hade också Frankrike meddelat att man kommer att skicka bepansrade och tämligen tungt beväpnade spaningsfordon av modellen AMX-10 RC till Ukraina.

Marderbeslutet gjorde ändå inte livet för Scholz nämnvärt lättare. Tvärtom ställdes genast frågan varför inte Tyskland också levererar stridsvagnar av modell Leopard 2. […]

Inom den tyska regeringen är skiljelinjerna nämligen precis de samma som gällande tidigare vapenleveranser. De Gröna och liberala FDP är för medan förbundskanslern och socialdemokraterna bromsar. Bland andra Tysklands gröne vicekansler och ekonomiminister Robert Habeck säger att Tyskland inte ska ställa sig på tvären om Polen vill skicka tysktillverkade stridsvagnar till Ukraina. Läs artikel

Nya kravet från Erdogan: Utlämna 130 ”terrorister”, expressen.se

av

Ett av flera krav som Turkiet ställt på Sverige och Finland för att godkänna ländernas Nato-ansökningar är att länderna lämnar ut personer som Turkiet betraktar som terrorister.

Det har florerat olika uppgifter om exakt hur många personer det gäller, men en siffra som upprepats är att det för Sveriges del handlar om 73 påstådda terrorister. På söndagen säger Turkiets president Erdogan, enligt tidningen Haberturk:

– Vi sa: ”Ni måste ge oss cirka 130 av dessa terrorister för att passera vårt parlament”. Tyvärr kunde de inte göra det. Läs artikel

Turkiet: Väntar på nya lagar innan vi kan släppa in Sverige i Nato, sverigesradio.se

av

Turkiet avvaktar med beslut om de ska godkänna Sveriges ansökan till Nato, tills att nya svenska terrorismlagar införts.

President Erdogans talesperson Ibrahim Kalim säger att landet inte är redo ännu, att Turkiet vill avvakta. Och att det kan dröja till åtminstone juni. Men något beslut om nya svenska lagar har ännu inte tagits. I mars kommer Sverige rösta om en sådan lag, men när den kan träda i kraft är just nu oklart. Läs artikel

Snårig juridik kan avgöra Nourymålet, svd.se

av

I veckan inleddes hovrättsförhandlingen mot iraniern Hamid Noury, livstidsdömd för grovt folkrättsbrott och mord i Iran.

Ledande jurister anser att bevisningen mot honom är stark. Men skuldfrågan åsido – har svensk domstol behörighet att åtala honom?

Hamid Noury dömdes i juli 2022 till livstids fängelse för delaktighet i massavrättningar av politiska fångar i ett iranskt fängelse 1988. […]

Knäckfrågorna är huruvida svensk domstol har jurisdiktion att åtala en iransk medborgare för brott begångna i Iran, mot andra iranier, för närmare 35 år sedan, och om avrättningar av politiska fångar är att likställa med folkrättsbrott.

På den förstnämnda frågan är svaret enligt Nourys försvarsadvokat Thomas Bodström, kanske föga förvånande, nej.

– Jag tror att Sverige skulle tycka att det var väldigt märkligt om Iran höll en rättegång mot en svensk för vad han eventuellt har gjort sig skyldig till mot andra svenskar i Sverige för 35 år sedan, sade han i samband med den första rättegångsdagen tidigare i veckan.

Vid folkrättsbrott, eller krigsförbrytelser som det också heter, tillämpar Sverige principen om universell jurisdiktion. Det innebär att svensk domstol kan väcka åtal oavsett när, var eller av vem brottet begåtts. Läs artikel

 

Ottawa-avtalet skulle inte uppnås nu, säger Mika Aaltola – återlämnandet av antipersonella minor delar parlamentet i Yles undersökning, yle.fi

av

Google-översatt

Rysslands attack mot Ukraina har tvingat Finland att tänka på sitt försvar, och möjligheten att återlämna antipersonella minor har också kommit upp i den offentliga debatten. Frågan delar riksdagsledamöterna. Yle frågade riksdagsledamöterna från valkretsarna Tavastland och Savo-Karelen om Finland borde dra sig ur Ottawaavtalet om förbud mot personminor, som Finland gick med i för tio år sedan.

Målet med avtalet är att förhindra att civilbefolkningen faller offer för minor. Tre fjärdedelar av världens länder har anslutit sig till avtalet, men till exempel USA, Ryssland och Kina står utanför det. […]

Försvarsutskottets vice ordförande Jari Ronkainen (ps.) har tagit ett åtgärdsinitiativ i frågan. Han försvarar nödvändigheten av antipersonella minor.

– Infanterigruvan är väldigt kostnadseffektiv. Dess avskräckande effekt är sådan att den inte kan ersättas med något annat. Därför vore det bra om det inkluderades i den arsenal som finns tillgänglig för oss för Finlands försvar. Ersättningsupphandlingar har inte direkt kunnat ersätta antipersonella minor. Enligt Ronkainen kan Finlands långa östra gräns, som inte har någon mur eller staket, stödja användningen av minor.Läs artikel