USA:s besked till Putin välkomnas av försvarsministern, Dagens Nyheter

Regeringen välkomnar att USA:s vicepresident Joe Biden varnat Ryssland för att kränka svenskt territorium. Bidens budskap är resultatet av två års intensiva kontakter med USA, säger försvarsminister Peter Hultqvist till DN.

– Det är ett viktigt uttalande och en bra signal som vi välkomnar, säger Peter Hultqvist (S).

Det var vid sitt Sverigebesök i torsdags som USA:s vicepresident Joe Biden slog fast att det svenska territoriet ska vara lika heligt som Nato-ländernas.

 – Låt det inte råda några missförstånd, hos Herr Putin eller någon annan, om att detta är okränkbart territorium. Punkt. Punkt. Punkt! sade Joe Biden på presskonferensen med statsminister Stefan Löfven (S). Läs artikel

Nord Stream 2 och folkrätten – kan Sverige förbjuda ny gasledning? Per Boström

Nord Stream, Östersjöledningen, är en naturgasledning som byggdes 2010 mellan Ryssland och Tyskland genom Östersjön. Gasledningen anlades av konsortiet Nord Stream, vars ägare då var ryska Gazprom till 51 procent. Resterande 49 procent ägdes av två tyska, ett holländskt och ett franskt bolag. Sveriges regering meddelade tillstånd den 5 november 2009. ”Det är några aspekter som direkt är viktiga. Dels att gasledningen dras på internationellt vatten utanför svenskt territorium – det är entydigt tillåtet enligt internationell rätt. Efter 23 månader av tuff miljögranskning och rejäl hemläxa så har också miljökraven tillgodosetts.” (Miljöminister Andreas Carlgren vid presskonferens)

Läs merNord Stream 2 och folkrätten – kan Sverige förbjuda ny gasledning? Per Boström

Utrikespolitiska institutet: Ryssland utgör en allt större risk för Finland, svenska.yle.fi

Samtidigt som Rysslands stora utrikespolitiska mål inte har förändrats, så har metoderna för att nå dem blivit allt aggressivare, konstaterar Utrikespolitiska institutet i en ny rapport. Det måste Finland vara förberett på, och det är viktigare än någonsin att Finland har koll på vad som händer i Ryssland.

– Ryssland kan fatta radikala politiska beslut i väldigt rask takt. En snabbvändning kan ske när som helst i utrikespolitiken, så Finland måste vara berett på många olika hotbilder, säger Sinikukka Saari, specialforskare vid Utrikesministeriet som var med och författade rapporten. Läs artikel

Niinistö gav liv åt Erkkos tradition, vasabladet.fi

Genom bilaterala avtal med Storbritannien och USA har vi stärkt vår försvarsberedskap utan vare sig Natodiskussion eller Natomedlemskap.

Finland har under de senaste åren nästan helt obemärkt förstärkt sin försvarsberedskap på ett anmärkningsvärt sätt, utan stora rubriker – utan upprivande debatter. Vad hände?

Detta har skett samtidigt som förändringarna i säkerhetsklimatet gjort att Finland aktivt sökt lösningar för att stärka sin säkerhetspolitiska och försvarspolitiska position.

Vägen till det resultat som nu åstadkommits har många parallella sidospår, men alla leder till samma mål. Förutom seminarierna på Gullranda har president Sauli Niinistö uppmanat till aktiv debatt kring dessa för nationen viktiga frågeställningar. Läs artikel

Ny forskning: Ryssland kan ifrågasätta Finlands självständighet, hbl.fi

Statsrådets färska Rysslandsrapport är dyster läsning: Ryssland gör vad Putin och hans närmaste krets bestämmer och drar sig inte för att använda militärmakt i Rysslands närområden om det skulle anses nödvändigt. Nu borde de finska politikerna få upp ögonen för förändringarna i grannlandet och förbereda sig på motåtgärder, anser forskarna bakom rapporten.
För att hålla de finska beslutsfattarna á jour med verkligheten publicerar statsrådets kansli en rapport om hur det står till med vårt östra grannland och vad förändringarna i Rysslands utrikespolitik betyder för Finland. Rapporten är ett beställningsarbete och har gjorts av forskare vid Utrikespolitiska institutet.
Det är ingen rosig bild som målas upp i analysen. Genast i början av rapporten ser sig forskarna tvungna att nästan lite urskuldande förklara att det har varit svårt att finna några ljuspunkter i granskningen av dagens Ryssland och att uppdragets karaktär, att analysera nuläget i det östra grannlandet, gjorde att tonen blev så pessimistisk. Forskarna har utöver skriftliga källor intervjuat åtskilliga Rysslandsexperter i Finland och utomlands. De intervjuade finns namngivna i rapporten men för att de skulle våga tala fritt sägs inte vem som har sagt vad. Läs artikel

Rapport: Rysslands utrikespolitik har förändrats, Finland måste satsa på sin motståndskraft och på samarbete, Finlands utrikesdepartement

Enligt en färsk rapport av en expertgrupp vid Utrikespolitiska institutet använder Ryssland mer aggressiva medel än tidigare för att uppnå sina utrikespolitiska målsättningar. Rysslands förändrade verksamhet kräver av Finland en ny slags beredskap, och rapporten erbjuder en detaljerad riskanalys och åtgärdsrekommendationer till stöd för detta.

I rapporten Rysslands föränderliga roll i Finlands närområden granskas förändringen i Rysslands utrikespolitik samt analyseras förändringens inverkan på Finland.

Rysslands förvaltningssystem, baserat på inofficiella maktnätverk, är tätt sammanvävt med landets utrikespolitik. Rysslands utrikespolitiska målsättningar har under en längre tid varit oföränderliga, konstateras det i rapporten, men under de senaste åren har medlen att uppnå målsättningarna blivit mer aggressiva. Läs pressmeddelandet

 

”Stärk EU:s utrikespolitiska handlingsförmåga”, skriver utrikesministrarna Marina Kaljurand, Linas Linkevičius, Edgars Rinkēvičs och Margot Wallström, svd.se

…Vi välkomnar mot denna bakgrund den gemensamma deklarationen av EU:s och Natos ledare vid Nato-toppmötet i Warszawa, och vi sätter stort värde på det nordisk-baltiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet. Den svenska militära alliansfriheten och de baltiska ländernas medlemskap av Nato är centrala för vårt regionala och internationella säkerhetspolitiska samarbete.

Under lång tid utgjorde de baltiska länderna som EU- och Nato-medlemmar isolerade energiöar i EU. I december 2015 invigdes det strategiska energiinfrastrukturprojektet Nordbalt, som länkar samman elnäten mellan Sverige och Baltikum. Nordbalt är av stor vikt för säkerheten i regionen och ökar de baltiska ländernas motståndskraft och försörjningstrygghet. Läs artikel

Märkligt övningsscenario för Bison Counter 2016

Främmande milis belägrar Blekinge och delar av Småland. Milisen stöds av ”en regional stormakt” som bidrar med finansiering, utrustning och viss utrustning. Det långsiktiga målet är att göra Sverige och Norden instabilt. Detta är enligt Försvarsmakten grundscenariot för den internationella Bison Counter-övningen.

Enligt scenariot har Sverige ”inte försökt återta det belägrade området”! Någon förklaring till detta lämnas inte. Scenariot ger en signal om ett värnlöst Sverige.

Denna defatism understryks av att Sverige enligt scenariot bett om stöd från FN för att tillsammans med svenska förband återta det av milis kontrollerade området och att FN:s säkerhetsråd beslutat att skicka två styrkor inom tre veckor.

Hur är detta tänkt? I det tilltänkta scenariot är styrkor från FN inte att räkna med. Den regionala stormakten, som ju inte kan vara någon annan än Ryssland, ingår i säkerhetsrådet och skulle lägga in sitt veto!

Övningen understryker att det är hög tid att återställa ett starkt fredsbevarande svenskt försvar som kan försvara hela landet. Ett moment i det är återinförande av allmän värnplikt.

Läs mer om övningen

 

 

Nya möjligheter till polisarbete över landsgränserna, regeringskansliet

Regeringskansliet skickar nu en promemoria på remiss med målet om mer polissamarbete med andra länder. Det gäller Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet, som ska genomföras i svensk rätt.

–Vi vill få detta på plats för att kunna stärka polisnärva­ron längs med den svenska gränsen och öka vår för­måga att samarbeta med andra länder vid terroristattentat, säger inrikesminister Anders Ygeman

Enligt nuvarande regelverk är myndighetsutövning av utländsk polis på svensk mark endast tillåten i vissa mycket snäva undantagsfall. Regeringen föreslår nya och utökade möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater. Förslaget bygger på Prüm- och Atlas­rådsbeslutet, som antagits på EU-nivå.

– Om det sker något i exempelvis Haparanda och den närmaste polispatrullen är finsk bör den kunna gripa in. Det kan också handla om att man patrullerar tillsammans med en polis från vardera sidan, säger Anders Ygeman.

Prümrådsbeslutet handlar om att den svenska polisen gemensamt med polis från andra länder ska kunna upp­rätthålla allmän ordning och säkerhet t. ex. vid en större tillställning.

– Det kan handla om en högrisk-fotbollsmatch där andra länder kan bistå Sverige med polisiära resurser om deras lag spelar på bortaplan, säger Anders Ygeman.

Ett samarbete enligt Atlasrådsbeslutet ska kunna genom­föras för att in­gripa mot en handling som kan utgöra terroristbrott.

Poliser som deltar i insatser i Sverige ska stå under svensk ledning. De ska kunna tilldelas vissa polisiära befogen­heter och samma rätt som svenska polismän att exempelvis använda skjutvapen.

Läs PMet

Anförande av försvarsminister Peter Hultqvist den 26 augusti 2016 vid Flygvapnets 90 års-firande,

Vi vill inte överdriva att försvarsministern talade engelska vid det svenska Flygvapnets 90 års-firande, men fel var det när en gren av den svenska försvarsmakten skulle lyftas fram. Fanns det verkligen inte tolkar att tillgå för ett fåtal utländska gäster? Eller var detta också ett moment i den av Hultqvist ständigt omhuldade ”interoperabiliteten”, trots tydliga och upprepade besked om att vi nu går in för att stärka det nationella försvaret!

I övrigt tvingas man konstatera att Hultqvist verkar ha låst sig i en föga förnuftig aggressiv jargong, som tyvärr inte har täckning i det svenska nationella försvarets faktiska styrka. Istället för utspel och signaler bör Hultqvist ägna sin kraft åt att de facto återställa ett nationellt svenskt försvar av landet värt namnet. Det finns inga genvägar. Ett sådant försvar kräver ett återinförande av värnplikt.

 

Läs talet:

Distinguished guests, ladies and gentlemen – Airmen!

The security situation in Europe and our close vicinity is more challenging and harder to navigate than before. A multitude of security challenges are facing Europe and the transatlantic community.

In the south we see how ongoing conflicts and terrorism create human tragedy. In the east we face a more challenging Russia.

The European security order is severely challenged by Russia’s ongoing illegal annexation of Crimea and aggression in Eastern Ukraine. The aggression in Ukraine and the involvement in Syria indicate an increased political will to use violence to achieve political goals…

Ledare: Åsnan mellan tysk och amerikansk hötapp, vlt.se

…Det är knepigare. Havsrättskonventionen gör det svårt för ett land att i sin ekonomiska zon stoppa ledningar. Därför godkände Alliansregeringen 2009 Nord Stream 1. Nu är det annat ljud i skällan. Flera allianspartier vill, nu när de är i opposition, stoppa Nord Stream 2.

Frågan är dock om de formella grunderna för att säga nej är starkare nu. Den som läser Hans Wallmark (M) noga ser också, enligt TT, att M vill att EU, inte Sverige, ska stoppa Nord Stream 2.

Nyckeln finns i stället i Tyskland. Åter trasslar tysk energipolitik med dess forcerade kärnkraftsavveckling till det. Förut fick regeringen stora bekymmer med Vattenfalls tyska kolgruvor.

Nu kan ytterligare naturgasleveranser göra att Ryssland stärker greppet över energiförsörjningen i Europa. Det är oroande att Tyskland hittills har stött Nord Stream 2. Samtidigt blir Tyskland, inte minst efter beslutet att Storbritannien ska lämna EU, allt viktigare för Sverige. Vi behöver ett nära och gott samarbete också med Tyskland.

Det gäller därför att, i första hand inom EU, övertyga Tyskland om att Nord Stream 2 bör stoppas. Argumenten i sak är starka. Om Tyskland ändå står fast det är det dock svårt att se Sverige ensidigt stoppa gasledningen. Läs artikel

Ominriktningen av det norska försvaret – förebild eller varning, Carl Björeman, kkrva.se

I artikeln från 2009 analyserar generallöjtnant Carl Björeman omställningen av det norska försvaret från ett territorialförsvar till  insatsförsvar anpassat för Natos behov. I artikeln görs också jämförelsen med liknande utveckling av det svenska försvaret.

Carl Björeman:

Den norska arméns ominriktning skildras i en bok med titeln Hæren i omveltning 1990 – 2005.1 Den är skriven av den norske generalen Gullow Gjeseth, f 1937. Denne har innehaft en rad befattningar där han haft goda möjligheter att nära följa utvecklingen inom det norska försvaret, t ex Landkommendör i Södra Norge 1990-94, rektor för Försvarets högskola 1994-97 och redaktör för Norsk Militaert Tidskrift 1996-2007. Gjeseth kallades 1994 till ledamot i Kungl Krigsvetenskapsakademien i Stockholm.

Den period (1990-2005) som Gjeseth skildrar betecknas som den mest omvälvande, på kort tid, för den norska hären sedan den grundades år 1628. Under den period som skildras övergav Norge existensförsvaret. Hären blev i stället ett redskap för löpande nationell och internationell politik. Läs artikel