Försvarsmaktens remissvar ger ingen lösning på de grundläggande problemen

Försvarsmakten har lämnat sitt remissvar på betänkandet En robust personalförsörjning av det militära försvaret.

Försvarsmakten bejakar betänkandets förslag att personalförsörjningen skall vara en mix av yrkesanställda och 4000 pliktanställda.

Finansieringen måste dock utredas vidare, anser man. Med en planerad volym av 5000 pliktuttagna om ett par år räcker inte pengarna inom nuvarande ram, och 630 miljoner extra behövs. Här pekar man, låt vara underförstått, på ett av grundproblemen för försvaret, nämligen att pengar som skulle ha gått till personal istället äts upp av skenande kostnader för utvecklingen av vapensystem som flyg och ubåtar. Någon alternativ modell för försvarets kostnader, där pengar för personalförsörjningen säkras, anges inte. Problemet med försvarets budgetmodell, som innebär en inbyggd risk för att markstyrkorna får stå tillbaka för satsning på nya vapensystem, har kommenterats på denna sajt .

Försvarsmakten anser att regelverket för kommendering av yrkespersonal bör ändras för att ge möjlighet till snabb beredskap samt att man måste ha frihet att efter behov kunna ändra utbildningsvolymerna och inte låsas fast i fleråriga beslut.

Läs merFörsvarsmaktens remissvar ger ingen lösning på de grundläggande problemen

Döden i Reval, bokpresentation

Med novellsamlingen Döden i Reval får svenska läsare möjlighet att återupptäcka den mångsidige författaren Werner Bergengruen (1892–1964). Bergengruen föddes i Riga, hade svenskt påbrå på fädernet och bosatte sig i Tyskland, där hans böcker blev vida spridda och lästa. Den senaste som översatts till svenska kom 1953 och nu utges alltså en samling noveller i ny svensk översättning. Döden i Reval tillkom på trettiotalet och speglar äldre tider i den gamla tyska staden Reval, dagens Tallinn. Samlingen kan närmare beskrivas som en rad groteska och humoristiska historietter – kuriösa berättelser som knyts samman av ett antal märkvärdiga öden. Översättaren är Anders Björnsson,en mångsidig publicist och historiker, som tidigare har översatt bland annat noveller av Joseph Roth. Anders är tillika en av utgivarna av denna sajt.
Läs om boken

Amerikanska stridsvagnar till Baltikum inom några dagar, svt.se

USA kommer skicka stridsvagnar till Baltikum inom några dagar. Det berättade generalen för USA:s armé i Europa när SVT ställde frågor om Baltikum i samband med invigningen av den första amerikanska militärbasen i östra Europa sedan kalla krigets fall.

Den amerikanska militärbasen i västra Polen har stor symbolisk betydelse för polackerna. På plats vid invigningen var Polens president Andrzej Duda och befälhavaren för USA:s armé i Europa, generalen Ben Hodges.

De talade båda om vikten av att förstärka Nato. Men den amerikanske generalen betonade att någon form av attack är osannolik.

– Bästa sättet att vara säker på att det aldrig blir en attack – jag tror det är osannolikt – är att visa en stark avskräckande förmåga, sade general Ben Hodges för ett 100-tal journalister från hela världen som samlats på jättelikt övningsfält för stridsvagnar. Läs artikel

Bra kompromiss på UD, ledare av Hans Bylow i Sydöstran

I dag tisdag säger Karlshamns kommun ja till de ryska gasrören i Karlshamns hamn. Det är en seger för kommunalrådet Per-Ola Matsson (S). Den blocköverskridande majoritetsstyret mellan Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna har stått upp för den kommunala självstyrelsen i förhandlingarna med regeringen…

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger sig vara nöjd med dialogen med Per-Ola Matsson. Istället för att det blir stopp för gasrörsaffären ska staten genom olika berörda myndigheter under Försvarsmaktens ledning förstärka säkerhetsskyddet kring hamnen. Det låter som om hamnen blir ett militärt skyddsområde. Sådana har vi i Blekinge varit vana vid under andra världskriget och Kalla kriget. Så illa är det inte läget i dag kring Östersjön. Men det kan bli…

Svensk säkerhetspolitik kan inte styras av sekretessbelagda bedömningar av ÖB. Säkerhetspolitiken ska skötas av våra folkvalda politiker, som alltid måste göra helhetsbedömningar. Här har de borgerliga partierna i den krackelerande Alliansen en läxa att göra. Allianspartierna i Karlshamn gör en bedömning och allianspartierna i riksdagen en helt annan. Läs ledaren

Försvaret säger ja till värnplikt, vasabladet.fi

Försvarsmakten är i sitt remissvar positiv till utredningsförslaget om ett nytt system för rekrytering av soldater som ska bygga på både plikt och frivillighet. Förslaget innebär att en mönstringsplikt införs den 1 juli år och att de första värnpliktiga födda 1999 och år 2000 kallas till mönstring under hösten.

Försvarsmakten påpekar att tidsplanen visserligen är snäv, men att den är möjlig att genomföra.

Utredningsförslaget innebär att 4 000 frivilliga och värnpliktiga tas ut till militär grundutbildning årligen under 2018 och 2019…

I remissvaret påpekas också att försvarets operativa förmåga påverkas av att personalen inte längre kommer att bestå av enbart frivilliga deltidsanställda soldater som är mer tillgängliga än värnpliktiga. Försvaret vill därför ha ökade möjligeter att använda deltidssoldater och krigsplacerad personal.

Försvarsmakten anser också att man ska vara försiktig med slutsatsen att värnpliktiga kan användas för operationer på annat lands territorium. Enligt utredningen är detta möjligt inom ramen för den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen, under förutsättningen att det handlar om försvaret av Sverige. Solidaritetsförklaringen innebär att Sverige ska stödja ett EU-land som utsätt för angrepp. Läs artikel

Sveriges röst i världen: Utrikesministerns anförande vid Dagens Industri Världen den 21 januari, regeringen.se

…Regeringens bedömning kvarstår – ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Likväl ska vi svara upp mot det försämrade säkerhetsläget.

Diplomati och utrikespolitik är vår första försvarslinje. Bredden av säkerhetspolitiska instrument – diplomati, medling, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder samt nationell militär förmåga – ökar Sveriges möjligheter att verka för avspänning och stabilitet i Europa och i vårt närområde.

Sveriges säkerhetspolitik vilar på tre ben: militär alliansfrihet, höjd egen militär förmåga och fördjupade samarbeten.

I den tid vi nu lever i så handlar det om att hitta förnuftiga balanser. Regeringens säkerhetspolitik bygger vidare på en svensk modell syftande till att minimera spänningar, men samtidigt på ett realistiskt sätt ta sig an utmaningarna.

I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ökar också behovet av dialog och förtroendeskapande åtgärder. Vi skall främja kontakter mellan det svenska och det ryska folket och vi skall upprätthålla en politisk dialog med Ryssland. Läs talet

Veckans citat

Sverige och Schweiz upprätthåller starka arméer. Deras syfte är inte i första hand att besegra en eventuellt angripande stormakt, ty för något sådant är de alldeles otillräckliga, utan att av en tänkbar angripare utkräva ett pris som han är ovillig att betala..

Henry A. Kissinger, Försvar och utrikespolitik – Amerika vid skiljevägen, Militärlitteraturföreningen 1962.

Arméchefen varnar för brist på pengar

Arméchefen om prioriteringar av försvaret. Vilka prioriteringar tjänar det nationella försvaret bäst!

Arméchefen Karl Engelbrektsson varnar enligt Svenska Dagbladet för att de stora satsningarna på nya vapensystem, främst den nya versionen av Gripen och den mycket avancerade ubåten A26, riskerar att äta upp anslaget för armén. Hans oro är motiverad, men den behöver kvalificeras för att ange en riktig försvarspolitisk linje!

Det är inte första gången sådana på rena vapensystem inriktade prioriteringar har tagit över, och det är ett inbyggt problem så som försvarsbudgeten är upplagd och de försvarspolitiska prioriteringarna är gjorda. Utvecklingen av stora nya vapensystem tenderar alltid att överskrida utlovade leveranstider och budgeterade kostnader. Detta ställer frågan skarpt på sin spets om vad som ska vara kärnan i vårt nationella försvar och ha högsta prioritet.

Anslagen till armén används som en buffert och det visar att regeringen prioriterar system för skalförsvar och sätter markstyrkorna i andra hand. Detta är näppeligen en trovärdig försvarspolitik till stöd för en hållbar och uthållig säkerhetspolitik.

Läs merArméchefen varnar för brist på pengar

President Niinistö: Minskavtalet bör verkställas så fort som möjligt, tpk.fi

”Finland stöder Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Därför dömer vi den illegala annekteringen av Krim med Ryssland”, sade republikens president Sauli Niinistö efter sitt möte med Ukrainas president Petro Porosjenko i Helsingfors tisdagen den 24 januari 2017…

President Niinistö framhöll vid en presskonferens efter överläggningarna att verkställandet av Minskavtalet bör påskyndas.

”Minskavtalet är livsviktigt. Det bör verkställas så fort som möjligt, så att alla kan leva ett normalt liv i Ukraina och i Europa över lag. Vardera parten har förpliktelser att uppfylla. Finland stöder verkställandet av avtalet och är beredd att göra sitt yttersta för att målen i Minskavtalet ska uppnås”, konstaterade president Niinistö.

Vid presskonferensen diskuterades den idé som Förenta staternas president Donald Trump fört fram om att underlätta sanktionerna mot Ryssland om Ryssland förbinder sig till kriget mot terrorismen. Båda presidenterna var eniga om att inte ändra sanktionerna. Sanktionerna ska inte slopas förrän de villkor som ställts för dem uppfylls.Läs pressmeddelande

Vilket försvar och pengar till vad?

Vi är för ytterligare resurser till ett nationellt tröskel- och territorialförsvar baserat på allmän värnplikt. Ett sådant försvar behövs. Det är nödvändigt för att underbygga en konsekvent och trovärdig alliansfri linje som så effektivt som möjligt vidmakthåller och framgent säkrar Sveriges fredliga relationer till andra stater.

Ingen stat hotar Sverige. Vårt land har inga nämnvärda ouppklarade kontroverser med andra länder. Förhållandena är alltså i grund och botten utmärkta för att långsiktigt bevara Sveriges fred, något som alltid måste vara det övergripande strategiska målet för vår säkerhetspolitik. Detta mål ska understödjas av landets försvarspolitik.

Vårt säkerhetsläge kan emellertid förändras. Detta är fullt möjligt i dessa turbulenta tider. Säkerhetsläget kan dessutom försämras genom skov i den politik vi själva väljer att föra.

Läs merVilket försvar och pengar till vad?

Försvara Sverige bättre, generalmajor Bengt Lönnbom, Kkrva 2007

Vi återpublicerar här  generalmajor Bengt Lönnboms artikel om skriften Försvara Sverige bättre.

I 3. häftet 2007 av KKrVAHT framför ledamöterna Haglund och Tode var för sig engagerade invändningar mot
skriften Försvara Sverige bättre.1 Den debatt de tar upp är välkommen. Den tillför en del vidareutvecklingar av den aktuella
skriftens budskap men har framförallt klara invändningar mot flera delar av detsamma.
Dessa invändningar är givetvis genuina ur debattörernas synvinkel. De verkar dock till del bero på att debattörerna har
andra förutsättningar än skriften t ex vad rör hänsyn till kärnvapen eller nuvarande ekonomiska, kunskapsmässiga och organisatoriska
utgångsläge i Försvarsmakten.
En och annan formulering tyder också på att de har läst in annat i skriften än vad som står där. Alternativt är upplägg och formuleringar
i den oklara. För att undanröja eller reparera denna senare eventualitet avstår jag från en direkt polemik – även om en sådan känns rätt frestande – med
ledamöterna Haglund och Tode och går i stället närmare in på huvudpunkterna i skriftförfattarnas tankegång.

Artikeln finns att läsa här:kkrvaht_4_2007_6

Den store krigsteoretikern – några lästips, Mats Björkenfeldt

Carl von Clausewitz (1780–1831) har gjort sig odödlig genom sentensen: ”Kriget är blott en fortsättning på politiken med andra medel.” Han inledde sin militära karriär som tolvåring, i en armé starkt präglad av traditionen från Fredrik den store. Han fick uppleva två decennier av krig med det revolutionära och senare kejserliga Frankrike. På grund av den preussiske kungens undfallenhet mot Napoleon gick han i rysk tjänst. 1818 utnämndes han till chef för allmänna krigsskolan i Berlin.

Clausewitz skrev i en kommentar till det arbete som efter hans död skulle ges ut av hans änka under titeln Vom Kriege (Om kriget):Min ambition var att skriva en bok som inte var bortglömd efter två–tre år, och som den som intresserade sig för ämnet mer än en gång skulle ha anledning att ta i sin hand.” Och det kan konstateras att innehållet i boken fortfarande åberopas inte bara av historiker utan även av militärer med flera.

Läs merDen store krigsteoretikern – några lästips, Mats Björkenfeldt