Ønsker å melde USA ut av NATO, aldrimer.no

USAs president Donald J. Trump har gjentatte ganger tatt opp med sine nærmeste rådgivere at han ønsker å melde landet ut av NATO. Det skriver den amerikanske avisen New York Times.

I forbindelse med NATO-toppmøtet i Brussel i juli i fjor sommer, der den amerikanske presidenten skapte store bruduljer med sine uttalelser, uttrykte Trump til sine egne rådgivere at han ikke så noe poeng med NATO-alliansen, som den amerikanske presidenten anså for å være mest en belastning for USA. […]

Ifølge NYT, skal den amerikanske presidentens nasjonale sikkerhetsteam, inkludert daværende forsvarsminister Jim Mattis, som gikk av ved nyttår, og den nasjonale sikkerhetsrådgiveren John R. Bolton ha lykkes med å overtale presidenten til å ikke snakke om sine vurderinger offentlig, med henvisning til at USA kunne miste innflytelse i Europa og i tillegg motivere Russland ytterligere til å så splid mellom USA og Europa. Läs artikel

“Marinens roll för försvarsförmåga idag och imorgon”, blogg.forsvarsmakten.se

Jens Nykvist , konteramiral, marinchef

Anförande på Folk och Försvar den 15 januari

[…] Våra ytstridsfartyg är med sin smygteknik stridstekniskt överlägsna och utgör ett operativt övertag och våra minröjningsförband är operativt erfarna, då deras uppdrag alltid är skarpa (Vi har fortfarande ca 50000 minor kvar sedan världskrigen i Östersjön). Att hålla sjölederna öppna och säkra är som ovan nämnt ett nationellt intresse. Vår amfibiebataljon innehar en unik förmåga i skärgårdsområden och kustnära terräng med hög rörlighet och flexibilitet.

Men flera materielsystem går på övertid och snart följer tyvärr många fler. Detta är marinens största utmaning och situationen kräver beslut för att inte numerären och vår förmåga ska nedgå ännu mer. I perioden 2025 till 2030 kommer ett förmågeglapp att uppstå om inte dessa beslut fattas här och nu. Det handlar främst om ersättare till de äldre korvetterna, nya stridsbåtar och nya typer av stödfartyg. Men även om viktiga delsystem som sensorer, luftförsvarssystem med förmåga att skydda även andra enheter och områden, vapen och ledningssystem till befintliga plattformar.[…]

Marinen behöver inledningsvis öka antalet ytstridsfartyg med 6-8 st och initialt skapa ytterligare en amfibiebataljon till 2025, inte minst för att medge en ökad närvaro på Västkusten samt därefter gå mot ytterligare en bataljon till 2030. Marinen behöver i det korta perspektivet modifiera även den tredje Gotlandsubåten i syfte att skapa en femte operativ ubåt. Genom anskaffning av en tredje ubåt typ A26 skulle marinens förmåga i undervattensdomänen öka ytterligare. Läs talet

de Gaulle och Nato

Mats Björkenfeldt

Intresset för Charles de Gaulle, fransk regeringschef 1944–1946 samt president 1959–1969, verkar aldrig avta. Det noteras hur han på 1930-talet kritiserade den franska armén för att leva i ett 1920-talets ”military melancholy”. Och i boken Vers l’arme’e de me’tier förespråkade han skapandet av en professionell armé på 100 000 man tillsammans med värnpliktiga soldater. Hans budskap var vidare nödvändigheten av en mekanisering av försvaret med stridsvagnar och flygstridskrafter. Boken översattes snabbt till tyska, ryska och engelska (The Army of the Future). I Julian Jacksons De Gaulle (Harvard University Press 2018) påpekas med brittisk ironi: ”France disregarded it! Germany worked on it.” (s. 74) Mest fokus läggs ofta på hur de Gaulle som brigadgeneral från London ledde de fria franska trupperna under andra världskriget efter Frankrikes fall.  Här ska vi något titta på de Gaulles relation till Nato, med hjälp av nämnde Julian Jackson samt även Aidan Crawley, De Gaulle (Sharpe Books 2018, Kindle edition).

Nato bildades 1949 med Frankrike som en grundarstat. Sjutton år senare, 1966, beslöt de Gaulle att Frankrike skulle lämna Natos militära samarbete för att värna franskt oberoende i världspolitiken.

Vilken var bakgrunden till de Gaulles schackdrag 1966?

Läs merde Gaulle och Nato

Et nytt verdensbilde, nupi.no

Ulf Sverdrup, direktør

Tale på NHO’s årskonferansen 9. januar.

Når vi skal møte utfordringene er beste svar at vi må oppdatere våre bilder av verden. Men vi må også oppdatere bildet av Norge.[…]

For det andre er samholdet i vesten under press. Europa er i en brytningstid. Noen vil bryte opp. Noen vil ut. Andre vil forsterke samarbeidet. For det tredje er det stor endring i den globale orden. USA er ikke på samme måte villig til å lede. De ønsker ikke å følge internasjonale avtaler. Internasjonale institusjoner og spilleregler mister handlekraft. Kina og USA er nå i en strategisk konkurranse. Det er mer enn en handelskrig. Det er en langsiktig kamp om dominans innen teknologi, ideologi, økonomi og om militæret. Läs talet

Nordiska stridsflyg ska få landa hos grannländerna, dn.se

Beväpnade stridsflygplan från de nordiska länderna ska kunna landa på varandras baser vid kriser och krig. Det är det senaste exemplet på det allt mer intensiva nordiska försvarssamarbetet.

– I dag har vi en överenskommelse att obeväpnade flygplan, om de behöver det, kan landa på närmaste bas i ett grannland. Nästa steg är att 2019 gå vidare så att vi kan använda detta för beväpnade flygplan i kriser och konflikter, förklarar Norges försvarsminister Frank Bakke-Jenssen för DN. Läs artikel

ÖB Micael Bydén på Folk och Försvar

[…] Sverige är nämligen ingen avkrok. Vårt lugna hörn av världen befinner sig i en militärstrategisk skärningspunkt mellan öst och väst, mellan aktörer och intressesfärer. Vi måste ha beredskap att möta alla typer av utmaningar – klimatpåfrestningar såväl som påverkansoperationer och ytterst det väpnade angreppet. Det förutsätter en förståelse för våra långsiktiga behov. […]

Sverige är en del av en friktionsyta som spänner från Arktis och Nordatlanten, ner över Östersjön och till Svarta Havsområdet. Längs vår egen gräns är Östersjön idag föremål för en omfattande militär aktivitet. Med många aktörer på en begränsad yta ökar risken för incidenter. Försvarsmakten måste ha beredskap och verktyg att analysera och agera för att undvika en eskalering.
Ryssland stärker sin militära förmåga och utmanar genom sitt agerande den europeiska säkerhetsordningen. Vi ser ett målmedvetet arbete för att nå de egna säkerhetspolitiska målen med både militära och icke-militära medel. […]

Om vårt land hamnar i krig måste vi vara nationellt uthålliga. Uthållighet får vi genom ett utvecklat totalförsvar, förankrat i hela befolkningen. Vi får det genom ett militärt försvar som är rätt bemannat, materiellt uppfyllt och med samövade stridskrafter ur försvarsgrenarna. Jag vill att vi bygger ett sådant försvar, med hög tillgänglighet. Jag vill arbeta för att säkra en långsiktigt hållbar personalförsörjning, med kompetenta anställda och frivilliga. Jag vill stärka vår förmåga att med militära resurser skydda samhällets infrastruktur. Jag vill öka vår kapacitet att försvåra och förhindra en motståndares utnyttjande av vårt nationella territorium.
Jag vill säkra vår förmåga till långräckviddig krigföring. Jag vill stärka vår kompetens att hantera cyberkrigföring. Jag vill rusta Försvarsmakten att dra nytta av utvecklingen av nya teknologier. Läs talet här: Oeverbefaelhavare Micael Byden Rikskonferensen 2019

Svenska FN-förbundets ordförande vill kriga utomlands

I Aftonbladet (14/1) skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson att Sverige behöver skicka fler soldater utomlands:

”Argumenten för att löpande ha fler svenska soldater i utlandstjänst är många: det upprätthåller vår försvarskapacitet, det möjliggör snabb respons på nya frågor om truppbidrag och det gör militäryrket mer attraktivt.”

Det är en märklig hållning. Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) har grundligt avvisat påståendet att deltagande i militära insatser skulle stärka det svenska nationella försvaret. Det förhåller sig tvärtom så att det egna försvaret har kommit på undantag, då Sverige deltagit i militäroperationer utomlands.

Läs merSvenska FN-förbundets ordförande vill kriga utomlands

Försvaret kan räkna med 18 miljarder mer, aftonbladet.se

Försvarsmakten kan de närmaste tre åren räkna med sammanlagt 18 miljarder kronor mer oavsett regering. Antalet värnpliktiga ska också utökas.

Försvaret är en punkt i den överenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet ingått för att få fram en ny regering. Försvarspunkten i överenskommelsen innebär att anslagsnivån höjs jämfört med 2018, med tre miljarder kronor i år, med fem miljarder 2020 och med tio miljarder 2021. Sammanlagt 18 miljarder kronor mer under perioden.

Överenskommelsen på försvarsområdet bygger på Moderaternas och Kristdemokraternas budget som riksdagen antog i december.

– De där pengarna hade kommit i alla fall, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Han vill inte gå in på om det behövs ytterligare pengar till 2021, till exempel för att få en andra brigad på plats, vilket riksdagen beslutat om.[…]

Hultqvist vill inte gå in på hur mycket pengar försvaret behöver på sikt utan vill avvakta försvarsberedningens rapport i maj om hur försvaret bör utformas under 2021-2025. Enligt SVT är partierna i försvarsberedningen överens om att Sverige även behöver en tredje brigad. Ett annat konfliktområde i försvarspolitiken, som Moderatledaren pekar på, är att M, C, L och KD vill att Sverige går med i Nato.

– Det kommer inte att ske med S och MP i regeringen, säger Kristersson.

Han kommer dock att eftersträva fortsatt blocköverskridande samarbete i försvarspolitiken.

– Jag kommer inte att ställa till bråk i försvarspolitiken, men jag kommer att göra allt jag kan för att vi ska ha en så stabil långsiktig finansiering som överhuvudtaget är möjlig för att vi ska få ett starkare försvar, säger Kristersson.

Även Hultqvist vill att det blocköverskridande samarbetet om försvarspolitiken, där M ingår, fortsätter. Överenskommelsen mellan S, MP, C och L innebär även en utökning av antalet värnpliktiga. Hultqvist påpekar att S i valrörelsen hade som vallöfte att utöka antalet från 4 000 till 8 000. De fyra partierna har dock inte enats om en siffra. Överenskommelsen innebär också att en myndighet för psykologiskt försvar ska inrättas. Det har regeringen aviserat redan före valet. Läs artikel

Försvarsminister Hultqvists tal på Folk och Försvar

[…]Ryssland investerar mycket stora belopp i en ökad militär förmåga både
konventionellt och när det gäller kärnvapen. Man gör det långsiktigt och förbanden övas och vi kan notera en förbättrad kapacitet. Förstärkningar sker i såväl det västra militärdistriktet, Kaliningrad som i Murmanskområdet och gamla sovjetiska baser i Arktisområdet aktiveras. […]

Från tid till annan noterar vi provokativt beteende från rysk sida på både mark och luftarenan i Östersjöområdet. Såväl i Östersjön som utanför norska kusten har Ryssland avlyst stora arealer inom s k FIR-områden för testverksamhet som någon form av ny markering.Det vi har att betrakta är ett helt batteri av aktiviteter som sträcker sig över hela skalan med militär aktivitet och uppbyggnad, säkerhetspolitisk markeringspolitik, psykologiska operationer med vilseföring – splittring – överraskning .[…]

Det gläder mig, då det nordiska samarbetet är av stor betydelse i vår strategi för att stabilisera läget i vårt närområde, minimera risken för civila och militära kriser och bana vägen för en fredlig utveckling. De nordiska länderna är bundna till varandra genom geografi, historia, kultur och värderingar.
Vi har ett gemensamt ansvar för att bl a genom NOREFCO – det nordiska försvarssamarbetet – upprätthålla fred och stabilitet i vårt närområde. För Sveriges del är det väl känt att vårt djupaste samarbete sker med Finland. Det är ett samarbete inom samtliga stridskrafter – arme, flyg och marin. Där finns även en operativ planering för att göra det möjligt för gemensamt agerande bortom fredstida förhållanden, om nödvändiga nationella beslut fattas.
Sverige tar nu 2019 över ordförandeskapet i NORDEFCO. Under det året kommer vi att gemensamt ta avstamp i arbetet med vår vision inför 2025. Läs talet här: Foersvarsminister Peter Hultqvist Rikskonferensen 2019

Svensk kärnverksamhet

Anders Björnsson

Försvarsminister Peter Hultqvist anser att vi, Sverige, bör ”flytta fram positionerna” (Dagens Nyheter 13/1). Vad innebär det? Bland annat en stor flygövning, Arctic Challenge Exercise, under svensk ledning i slutet av våren. DN-medarbetaren Mikael Holmström skriver:

”Det blir en avancerad ’flaggövning’ med angripare och försvarare, den första i sitt slag i Norden. Den sker med stöd av USA och är ett av Sveriges bidrag till Nordefo [det nordiska försvarssamarbetet].”

Flaggövning innebär, enligt dokument från Transportstyrelsen, en övning som ”inbegriper avancerad form av teknik och är framåtdrivande samt bedrivs med skarp ammunition”

Läs merSvensk kärnverksamhet

Man accused of shooting down UN chief: ‘Sometimes you have to do things you don’t want to…’, theguardian.com

Jan van Risseghem was only a teenager when his mother ordered him to flee Nazi-occupied Belgium for her native England with his brother Maurice. After hiding in a convent, and an epic journey across the war-torn continent, they reached safety in Portugal, then took a ship north.

Once in England, the pair signed up with the Belgian resistance, and with the help of an uncle enrolled for flight training with the RAF, a decision that shaped not just their war, but the rest of their lives.

Half a century later, flying skills he learned in Britain would also make the younger van Risseghem internationally notorious, when he was publicly linked to the plane crash that killed Swedish diplomat Dag Hammarskjöld, the UN secretary general, in 1961. Läs artikel