Muntlig spørsmål fra Christian Tybring-Gjedde (FrP) til forsvarsministeren, stortinget.no

Utgivarna

Fremskrittspartiet har tidligere støttet denne avtalen, men etter Russlands invasjon i Ukraina har vi innsett at baseavtalen tilhører en annen tid, og at Norge har behov for å skrote det 73 år gamle vedtaket, noe vårt landsmøte har vedtatt.

Regjeringen har imidlertid valgt en annen tilnærming. Den sier at avtalen fra 1949 ligger fast, altså ingen baser i Norge. Regjeringen har samtidig fornuftig nok invitert til en permanent amerikansk tilstedeværelse på norsk jord. De amerikanske soldatene skal etablere seg på det regjeringen kaller «omforente områder». Her får amerikanske styrker rett til uhindret tilgang og bruk av fasiliteter i områder på norsk territorium som skal benyttes til militære formål.

Jeg forstår at det kan være krevende for en Arbeiderparti-ledet regjering å innrømme at man har valgt å endre norsk basepolitikk. Hva konkret er forskjellen på et militært omforent område og en militærbase? Eller sagt på en annen måte: Hva er det regjeringen ville tillatt på en militærbase som den ikke ville tillatt på et omforent militært område? Läs interpellationen

Regeringen presenterar största militära stödpaketet till Ukraina, regeringen.se

I dag, 20 februari, har regeringen presenterat det 15:e och hittills största militära stödpaketet till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes den 24 februari 2022. Paket 15 uppgår till ett värde av 7,1 miljarder kronor i löpande priser. Det inkluderar en marin satsning där Stridsbåt 90, mindre snabbgående motorbåtar (G-båt) och undervattensvapen ingår. Paketet innehåller också artilleriammunition, luftvärnssystem, pansarvärnsrobotar, granatgevär, handgranater, sjukvårdsutrustning, sjuktransportfordon, livsmedel och finansiella stöd till bilaterala och multilaterala projekt eller fonder. Paketet innehåller även ekonomiskt stöd för Ukraina att köpa ytterligare exemplar av Stridsfordon 90. Läs pressmeddelande

Riksdagsledamöter efterlyser ny lagberedning om kärnvapen på finländsk mark, svenska.yle.fi

Det finländska kärnvapenförbudet kan bli en het politisk tvistefråga de närmaste åren. Det visar en rundfrågning som Yle har gjort bland ledamöter i riksdagens försvarsutskott.

Enligt finländsk lag är det förbjudet att ens tillfälligt förvara elller transportera kärnvapen på finländskt territorium. Men vissa riksdagsledamöter anser att det här inte går ihop med Natos kärnvapenpolitik.

– Finland borde inte hålla fast vid några som helst begränsningar då det gäller Nato och kärnvapen, säger Jari Ronkainen (Sannf).

Särskilt transport av kärnvapen via finländskt territorium i en krissituation är något som vi inte borde förhindra, menar han. […]

Av Yles rundfrågning i riksdagens försvarsutskott att döma kan det ändå bli svårt att nå en kompromiss partierna emellan. Varken Vänsterförbundet eller de Gröna vill luckra upp kärnvapenförbudet.

Socialdemokraternas Mika Kari anser att en parlamentarisk behandling är nödvändig. Regeringen kan inte soloåka, oppositionen måste få säga sitt, tycker han. Kristdemokraterna och SFP har ingen klar ståndpunkt i frågan. Läs artikel

Krigsrisken för Sverige ökar kraftigt med Natointrädet, nsk.se

Leif Nilsson, skåning och försvarsvän

Jag håller med Gay Glans när han konstaterar att krigsrisken ”ökade avsevärt när Sverige ansökte om NATO-medlemskap” och ”när USA fick access för kärnvapen på svensk mark.” […]

DCA-avtalet om att upplåta 17 baser i Sverige till amerikansk militär, ökar påtagligt risken att vi blir ett förstahandsmål vid ett krig mellan Nato och Ryssland. Avtalet innebär att vi avhänder oss vår nationella självbestämmanderätt då vi ger USA oinskränkt nyttjanderätt utan bestämmanderätt för svenska myndigheter. USA kan även placera kärnvapenbestyckade missiler på baserna.

Man kan fråga sig om försvarsminister Pål Jonson företräder Sveriges intressen. Han och hans gelikar i Reinfeldts regering var ju de som aktivt skrotade vårt starka totalförsvar. Berodde det på kortsiktigt tänkande eller var det kanske ett sätt att göra oss beroende av Nato?

Vår säkerhetspolitik ska ha som mål att säkra freden i Sverige och förhindra att vi blir en bricka i kampen mellan stormakterna. Neutralitet och ett välrustat nationellt försvar utan USA-kontrollerade militärbaser på vårt territorium, är det bästa sättet att främja avspänningen och säkra freden i Sverige. Läs artikel

How can Sweden join NATO? Orbán seals a massive arms and military industry deal, dailynewshungary.com

[…] The prospective aircraft which may end up in Hungary are manufactured by SAAB, renowned for their production of Gripen fighter-bombers. SAAB is currently manufacturing the latest E and F versions, already commissioned by Sweden. These new aircraft boast increased payload capacity and range compared to their predecessors, enabling the carriage of heavier and longer-range weaponry. Additionally, upgrades have been made to the radar and electronic combat systems. As part of the agreement, the Hungarian Defence Forces may gain access to a variety of other weapon systems, including a portable, shoulder-launched weapon, often referred to as a hand-held artillery which is capable of engaging armoured and other land targets. With an investment of approximately 55 million dollars, Hungarian Defence Forces have secured procurement of this equipment scheduled for delivery between 2019 and 2024. Moreover, the Defence Forces are actively enhancing their electronic reconnaissance and combat capabilities. Collaboration with the Swedish defence industry holds the promise of producing a range of cutting-edge equipment, representing a significant advancement for the Hungarian Defence Forces. Läs artikel

EU enat om insats i Röda havet, aftonbladet.se

Aspides blir namnet på den EU-insats som ska följa och skydda handelsfartygen runt den arabiska halvön.

”Insatsen kommer att spela en nyckelroll i att garantera kommersiella och säkerhetsmässiga intressen för EU och det internationella samfundet”, säger utrikeschefen Josep Borrell i ett pressmeddelande efter måndagens beslut.

Danmark har gjort klart att landet ska delta i insatsen med fregatten Iver Huitfeldt, som redan har åkt i väg för att även kunna vara med i den USA-ledda skyddsinsatsen Prosperity Guardian i samma område. Om och hur även Sverige väntas delta militärt i EU-insatsen är fortfarande oklart. Att skicka fartyg till området är inte aktuellt. Läs artikel

Nytt reglemente för armén – ytterligare ett steg bort från eget territorialförsvar

Utgivarna

Inför det nära förestående Nato-medlemskapet har Försvarsmakten sedan en längre tid börjat omställningen av armén.

Inriktningen och uppgiften för försvaret har formulerats i två doktriner: doktrin för gemensamma operationer (DGO) från 2020 och Militärstrategisk doktrin (MSD) från 2022.

Vi har på den här sajten kommenterat doktrinerna, vilka saknar en tydlig inriktning på att försvara det egna territoriet då den övergripande strategin varit att invänta stöd utifrån. (Kommentar till DGO och MSD).

Med det nya reglementet för Armén AR Taktik 23 tas ytterligare ett steg bort från försvaret av det egna territoriet. I Officerstidningen den 14 februari kommenteras det nya reglementet:

”Vi kommer från en 20-årig period av internationella insatser. Nu ska vi utveckla och skapa brigadförmåga i divisions ram och återta förmågor i en ny kontext. I och med detta behövde vi överse och anpassa vårt reglemente vilket vi nu gjort”, säger Rickard Johansson, brigadgeneral och chef för Markstridsskolan.

Läs mer

Støre vil roe krigsfrykten, smp.n0

– Jeg forstår at i en så alvorlig situasjon med en så dramatisk krig på vårt kontinent, at mange er redde og markerer det. Men jeg synes ofte det blir en litt for stor automatikk i å si at «nå er det krig, så hvor blir den neste krigen»? Og det mener jeg er feil måte å lese historien på, sier Støre til Klassekampen.

Han er heller ikke enig i spådommen om at om Ukraina taper krigen så vil Russland se seg om etter et nytt offer.

– Det er en altfor enkel vurdering av historien, og jeg går ikke god for den, sier Støre og legger til:

– Ukraina-krigen har en helt spesiell opprinnelse i forholdet mellom Russland og Ukraina, i president Putins etter min mening helt feilaktige lesing av historien og dette utålelige argumentet om at Ukraina nærmest ikke eksisterer. Støre sier videre at han mener «Russlands lyst til å gå til krig mot et Nato-land er lav».

– Det er viktig å si til nordmenn at de ikke skal være redde for at det skal bli krig i Norge. Vi er medlem av Nato, har et forsvar som følger med, og ser ikke tegn på vår grense som skal gjøre folk urolige. Läs artikel

Vad är DCA-avtalet? skd.se

Britt-Marie Nilsson, medlem av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

För USA:s militär och övrig personal kommer USA-lagar att gälla. Sverige kommer bara att få inspektera dessa baser och vapenlager, om USA ger tillåtelse. Inget förbud mot kärnvapen på svenskt territorium finns. Lagändringar måste genomföras, för att avtalet ska kunna komma tillstånd. […]

DCA-avtalet är ett bilateralt avtal mellan Sverige och den militära stormakten USA. Styrkeförhållandet är mycket ojämnt. USA håller på att sluta liknande bilaterala avtal med  de nordiska och baltiska länderna och får således ett mycket större inflytande över europeiska territorier via DCA än via NATO. Varför vill Sveriges regering, av rädsla för den militära stormakten Ryssland, välkomna den ännu större militärmakten USA på vårt territorium? Blir säkerheten större med  kärnvapen på svenskt område? Den högste befälhavaren över USA:s krigsmakt är presidenten – vill vi att Trump ska bestämma om vi ska gå i krig för att försvara USA:s intressen? […]

Vi måste skaffa oss kunskap om avtalet, för det blir en stor förändring för oss om det går igenom. Läs regeringens text om avtalet på nätet, men också olika organisationers bedömning av avtalet, till exempel ”Bevara alliansfriheten”. Tänk efter vad du själv tycker och diskutera med vänner och anhöriga, för att se om dina argument håller. Läs artikel

Finland är redo att vara värd för Natos aktiviteter, defim.fi

Försvarsminister Antti Häkkänen berättade vid Natos försvarsministermöte om Finlands mål för Nato-integration. Enligt Häkkänen är Finland redo att ta emot bland annat den lägre befälsnivån för Natos markstyrkor och högkvartersdelen av de främre närvarostyrkorna, samt att stödja alliansens underrättelse- och övervakningsprestationer. […]

Finland har insett behovet av att skapa en Nato-närvaro på sitt territorium som, om nödvändigt, möjliggör ankomst och kommando av trupper.

– Det kan innebära att högkvarteret är en del av Natos framåtnärvarostyrkor, men också att utbilda styrkor som säkerhetsläget kräver. Självklart måste vi också titta på eventuella behov när det gäller infrastruktur och förlagring, säger försvarsminister Häkkänen. Läs artikel

Insändare: Sveriges suveränitet hotas, sydostran.se

Hervor Björne, Erik Danielsson, Annika Edlund, Klara Fjällström, Lennart Frostesjö m fl

Upprörande är att Sveriges försvarsminister, Jonson, gjort upp med sin USA-kollega, Austin, om DCA (Defence Cooperation Agreement). Innebörd: villkorslös upplåtelse av 17 svenska försvarsområden till USA. Varav 6 ligger i Norrland & Sápmi. […]

Det här är ett avtalsutkast som är mer långtgående än det förhastade Nato-beslutet. Det här är INTE ett samarbetsavtal utan ett formellt överlåtande av vår suveränitet. Och ett avtal som är bindande i 10 år.

Nu kan DCA bli mer långtgående än ett Natomedlemskap, eftersom Sverige ensidigt underordnar sig USA:s militära planering vilket ofrånkomligen ökar riskerna för att Sverige dras in i krig mot USA:s rivaliserande stormakter, som Ryssland och Kina.

Avtalet innebär att USA:s militära personal har full immunitet och kommer inte vara underställd svensk lag. […]

Vi vill uppmana alla, även media, att sprida kunskap om avtalets innebörd och kräva att våra ledamöter i riksdagen röster NEJ i i frågan. Läs artikel

 

Rolf Ekéus om DCA: Ingen samlad svensk säkerhetspolitisk utvärdering har förekommit innan Sverige öppnar strategiskt viktiga nationella territorier.

Kommentar i anslutning till Hans Blix öppna brev om DCA.

Den överenskommelse som träffats mellan Sveriges och USA:s försvarsministrar om fördjupat militärt samarbete har genomförts utan minsta förankring i den övergripande svenska säkerhets- och utrikespolitiken. Ingen samlad bedömning av konsekvenserna för den övergripande svenska säkerhetspolitiken och utrikespolitiken har kunnat göras av de två ministrarna. Varken stats- eller utrikesministrarna tycks ha utövat något inflytande, och än mindre har någon form av konsultationer. med den demokratiska oppositionen ägt rum.
Utan att någon politisk-strategisk sammanhållen struktur, som ett bindande Nato-avtal, upplåter Sverige (i vart fall dess försvarsminister) strategiskt/geografiskt viktiga områden till den amerikanska försvarsmakten.
Ingen samlad svensk säkerhetspolitisk utvärdering har förekommit innan Sverige öppnar strategiskt viktiga nationella territorier.

Hans Blix inlägg finns att läsa här