”The effective use of U.S strategic air power against the USSR will require overseas bases on foreign territory for some years to come… The availability of such bases and their use by the United States in case of need will depend, in most cases, on the consent and cooperation of the nations where they are located. Such nations will assume the risks entailed only if convinced that their own security will thereby be best served.”
Från Statement of Policy by the U.S. National Security Council 1954
Östersunds kommun förbereder sig för att kunna ta emot upp till 100 000 Natosoldater vid en krigssituation. Lyssna på intervjun med Niklas Daoson (S) är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande.
If the West’s reneging on James Baker’s promise of “not one inch” of Nato eastward expansion after the 1989 fall of the Berlin Wall ultimately contributed to the 2022 invasion of Ukraine, then Joe Biden’s promise to “defend every inch of Nato territory” triggered Sweden’s decision to seek full membership of the alliance.
Conspicuously absent from the President’s remarks were the words “and partner territory”, meaning that, if Sweden were invaded by Russia, it would need to be inside the Nato security umbrella, not next to it. Thus the then-government quickly reversed over 200 years of military non-alignment, ostensibly “hand in hand” with neighbouring Finland to join. […]
A reason for this is the cast-iron belief among many Swedes that Article 5 of the North Atlantic Treaty provides firm security guarantees and stipulates a concerted armed response to an attack against one member state. Therefore, the thinking goes, extensive territorial defence remains less important. Sweden, if you like, is best defended in the Baltics. However, the treaty merely, and ambiguously, states that each member should take “such action as it deems necessary”.
Stockholm appears not to have learned the lesson of the ratification process — and of national pandemic management policies before then — that countries look to their interests first before they think about the consequences for others.
An attack on Sweden, or any other European member state of Nato, would likely be met by a “coalition of the willing”, rather than the full force of the alliance. And willingness to help will be dependent on Sweden’s ability to first fight on its own. Stockholm should thus consider balancing an enthusiasm for its newfound “community of values” with a stronger concern for national resistance. This may foster the spirit of defence of the homeland that is ultimately more important to any country’s security than Nato membership or military spending pledges. Läs artikel
Värnpliktiga som fullgjort sin grundutbildning och fått besked om krigsplacering kan räkna med att mot sin vilja bli och med livet som insats bli ivägskickade utomlands för att försvara andra Natoländer. Regeringen har bara inte berättat om det ännu. Det duger inte. På tröskeln till Nato har man en skyldighet att ge det beskedet både till nuvarande och blivande värnpliktiga utan dröjsmål.
Jonas Gummesson i Timbros Smedjan 28 februari
Sverige går nu in i Nato. Ställningstagandet har såvitt kan bedömas brett folkligt stöd. Hur djupt detta går är en annan sak.
Till saken hör att det stått klart för varje medborgare att Sveriges värnkraft under decennier urholkats till den milda grad att förtroendet för den egna Försvarsmaktens förmåga att bjuda en angripare verkligt motstånd underminerats. Sådant sätter sina spår, särskilt som statsledningen inte tydliggjort och på allvar börjat verkställa ett återställande av försvarskraften.
Den diskussion som förekommit här i landet har alltför ofta varit präglad av ytlighet, jargong och ständigt tal om säkerhetsgarantier. Sådana garantier har inte någon täckning i verkligheten, och det oavsett hur de är formulerade. Natos artikel 5 är som sådana ”garantier” alltid brukar vara av det rent politiska slaget och försedd med sedvanliga förbehåll. Artikel 5 kan vid en kris, där Sverige är involverat, få verkan eller mynna ut i protester och hjälpsändningar. Det hela beror på politiska beslut då saker och ting verkligen ställs på sin spets; på de berörda staternas egna politiska intressen i ett visst givet läge.
et finns en märklig förenkling av vad som varit den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Det sägs att vi varit alliansfria för att stå neutrala i händelse av krig. Men det som ”glöms bort” är ett centralt tillägg till denna neutralitetsdoktrin: Om detta misslyckas, och vi lik förbannat blir indragna i krig, då kommer vi att få hjälp från Natoländerna.
Därför kompletterades vår alliansfria linje med aktiva förberedelser för att kunna ta emot bistånd. Och vi vårdade våra kontakter med framförallt USA i detta syfte. USA visste därför att vi var neutrala – på deras sida.
Vi kan kärnfullt sammanfatta vårt säkerhetspolitiska budskap till Ryssland: Om ni inte ger er på oss, kommer vi inte att ge oss på er. Eller låta andra utnyttja vårt territorium i krigiska syften. Således är det ert agerande som bestämmer vår säkerhetspolitiska tillämpning … det är ni ryssar som ansöker om vårt Natomedlemskap, inte vi själva. När de hoppade på Ukraina och gjorde tydligt att de har imperieambitioner. Varför vårt medlemskap i Nato formaliserades.
Vi gick från förlovning till äktenskap. Och nu vibrerar den svenska maktsfären av iver att få fullborda äktenskapet. Så vi får vara med på riktigt! Igen! Som på Gustaf Adolfs tid!
Det finns några uppenbara risker med detta.
Det första är förstås att vi uppfattas som en plattform för USA:s och andras ambitioner att komma Ryssland till livs. Att vi blir ett direkt mål för rysk aggression därför att vi uppfattas som offensiva Natomedlemmar istället för som förr, defensiva Natomedlemmar. Läs ledaren
[…] Exakt hur Sveriges värnpliktiga kommer att påverkas av Natomedlemskapet är inte helt klart ännu. Värnplikten består i första hand av militär grundutbildning som pågår i mellan 6 och 15 månader. Utöver grundutbildningen omfattas värnplikten även av repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.
Som medlem i Nato krävs att Sverige anpassar sin militära utbildning för att leva upp till försvarsalliansens standard. I nuläget ser det inte ut som att utbildningen kommer att behöva göras om i Sverige, som i flera års tid redan har samarbetat med Nato.
Det som redan i dag står klart är att värnpliktiga under utbildning inte kommer att sättas in utomlands. Det meddelade försvarsminister Pål Jonson (M) i somras. Frågan om värnpliktiga som genomfört grundutbildningen kan krigsplaceras utomlands är under utredning. […]
– De värnpliktiga kan användas i försvaret av Sverige men frågan som utreds är om det gäller även när det gäller försvar av Sverige på allierad mark.
För vissa i försvaret kommer medlemskapet att bli tydligt snabbt då Sverige ska skicka en reducerad bataljon till Lettland under 2025. Styrkan, som enligt DN:s uppgifter består av runt 800 soldater, ska agera som en del av den framskjutna närvaron, Enhanced Forward Presence (EFP), i Lettland. Styrkan leds av Kanada och består av uppemot 2 000 soldater. P7 från Lund har fått i uppdrag att sätta upp den svenska bataljonen.
Det kan även bli aktuellt med andra uppdrag inom ramen för Natomedlemskapet. […]
Den som är krigsplacerad påverkas inte av Natomedlemskapet. Ens krigsplacering påverkas inte av alliansen och den träder endast i kraft om regeringen beslutar om höjd beredskap. En krigsplacering innebär att en organisation eller myndighet gjort anspråk på en person om regeringen skulle besluta om höjd beredskap. Läs artikel
Large Scale Global Exercise 2024, a series of all-domain military exercises executed alongside Allies and partners around the globe, begins this month and will run through June.
LSGE 24 is a Department of Defense global exercise, coordinated this year by U.S. European Command in collaboration with participating DoD combatant commands. It will incorporate military personnel from the U.S. Army, Navy, Marine Corps, Air Force, and Space Force, and demonstrate joint and multinational military cooperation. […]
Of the multiple events associated with LSGE 24, 11 are set to take place in the USEUCOM area of responsibility and will include: Allied Spirit, Trojan Footprint, two iterations of Bomber Task Force, Nordic Response, Arctic Shock, Saber Strike, Immediate Response, Swift Response, Astral Knight, and BALTOPS. The remaining events will be conducted by participating U.S. combatant commands and executed alongside like-minded nations.
LSGE 24 will be the third iteration of the global, integrated series of exercises. Läs artikel
Norwegian Prime Minister Jonas Gahr Støre has been an ardent proponent of the Barents Cooperation. During his tenure as foreign minister in the period 2005-2012, the regional cross-border cooperation became a cornerstone in his plan of rapprochement with Russia. […]
The Barents Cooperation as once envisioned by Støre has wrecked. Following the full-scale onslaught on Ukraine, Russia was suspended from the Barents Council. Later, the Russian Foreign Ministry announced its formal exit from the structure.
But government officials in the remaining Nordic countries still cling on to the structure that has been built over the past 30 years. They now brand the Barents Cooperation as a Nordic initiative, and ardently insist that cross-border and people-to-people cooperation can proceed smoothly without Russia. Läs artikel
[…] Hvis det skulle oppstå en konflikt mellom NATO og Russland, vil nordområdene være strategisk viktig for både Russland og for NATO. Der har Russland mesteparten av sine strategiske atomubåter med ballistiske atomvåpen om bord (kalt SSBN), som de sannsynligvis ønsker å få så langt ut mot Atlanterhavet som mulig. Dette er primært for å sikre den russiske annenslagskapasiteten, og komme nærmere USA. Til dette formålet brukte Russland, under den kalde krigen, begrepet Bastionen om området i nord, der SSBN-ubåtene holdt seg. For å beskytte den såkalte Bastionen, var den russiske strategien at det skulle opprettes et bastionsforsvar, som skulle strekke seg nedover Norskehavet, til GIUK-gape. […]
Dermed begynner vi å komme til det som er hovedtemaet, nemlig sjøminenes rolle i sjøkontroll- og sjønektelsesoperasjoner. Dersom vi ønsker å ta imot en amfibisk styrke, må det etableres sjøkontroll. I sjøminesammenheng, så vil dette i praksis si at det må ryddes eventuelle sjøminer i området hvor det skal etableres et brohode. I tillegg må de områdene hvor det skal drives maritime støtteoperasjoner, som eksempelvis maritim ildstøtte, eller hangarskipsoperasjoner, også ryddes. I tillegg vil de allierte styrkene ha et stort behov for etterforsyninger og dermed trenger vil å etablere sjøkontroll i de såkalte SLOCene.
Det er estimert at Russland har en portefølje på rundt 250 000–300 000 sjøminer, med alt fra bunnminer til forankrede kontaktminer. I tillegg har Russland en formidabel mineleggingskapasitet. Per 26. september 2023, skal det, av militære kapasiteter med mineleggingskapasitet, være stasjonert 21 ubåter, 15 overflatefartøyer og 6 mineryddere, i Nordflåten I tillegg vil også være mulig å legge miner fra sivile fartøyer. Läs artikel
On Friday, two US B-1B Lancer strategic bombers arrived for deployment at Luleå-Kallax Air Base, the main base of the Swedish Norrbotten Wing (F 21).
The air base has been selected to become a Swedish-American military agreed area in the countries’ new agreement on bilateral defense cooperation. Processing of the agreement in the Swedish parliament and entry into force should be possible by the end of 2024, according to Sweden’s MoD.
The bombers are assigned to the 28th Bomb Wing, Ellsworth Air Force Base in South Dakota, and are deployed to Sweden for Bomber Task Force 24-2 joint training.
“During the deployment, the bomber crews and support personnel will integrate with the Swedish Armed Forces, NATO Allies and other international partners to synchronize capabilities and assure security commitments across the U.S. European Command area of responsibility,” informs the US Air Forces in Europe (USAFE). […]
The capability to generate sorties from locations like Luleå is a key focus area, according to USAFE.
“This timely opportunity for our crews to exercise our collective defense capabilities with our Swedish partners, soon to be NATO Allies, in the Arctic region is incredible. It demonstrates our ironclad commitment to our partners and Allies, shows our expansive reach, and sends a strong deterrent message to potential adversaries,” adds Lt. Col. Benjamin Jamison, 37th Bomb Squadron director of operations and BTF 24-2 lead. Läs artikel
När Sverige nu har lämnat alliansfriheten, som har hållit oss utanför militära konflikter i drygt 210 år, kan vi ändå fortsätta att arbeta för nedrustning och diplomatiska lösningar, trots medlemskapet i Nato.
Regering och riksdag måste nu – i Folke Bernadottes, Dag Hammarskjölds och Olof Palmes anda – uppmuntra och söka sådana fredsinitiativ som under lång tid varit utmärkande för den svenska utrikespolitiken. Målsättningen, som framhävdes under Folk och försvars rikskonferens i Sälen, att inom ett par år trefaldiga den svenska produktionen av artillerigranater, kan inte vara den viktigaste prioriteringen för den svenska statsmakten för att uppnå en långsiktig fred i Europa.
Kriget i Ukraina har gjort att politiker, militärledningar, medier och andra opinionsbildare i Sverige och Europa närmast propagerar för en väpnad konflikt mellan Ryssland och väst, med målet att en supermakt med världens största arsenal av kärnvapen ska kunna ”besegras”. Läs artikel