Den resursstarka svenska Nato-lobbyn ligger numera lågt. (Ihållande träningsvärk?) Enligt SOM-institutets senaste medborgarundersökning finns det alltjämt ett motstånd i opinionen mot svenska medlemskap i Atlantpakten. Av tillfrågade är drygt 60 procent för att den militära alliansfriheten bibehålls; endast 15 procent motsätter sig detta. (Officerstidningen 5:2020)
utvald
Sverige skall inte strida i Sahel för Frankrikes intressen
Militärkuppen i Mali reser frågor om Sveriges mål med sin militära närvaro landet.
Sverige deltar i FN-insatsen Minusma och kommer att sända trupp för deltagande i den franskledda Task Force Takuba senare i år.
De mål som regeringen ställer upp för insatserna är högtflygande.
Uppdraget för Minusma anges vara att upprätta säkerhet, stabilitet och skydd av civila, stöd till den politiska dialogen, stöd till försoningsprocessen samt återupprättande statens överhöghet i hela landet. Uppdraget för Task Force Takuba syftar till att stärka Malis regerings, det internationella samfundets och G5 Sahels möjlighet att verka för att skapa fred och utveckla regionen. Vidare är uppgiften att bistå Malis säkerhetsstyrkor i att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium genom rådgivning, stöd och gemensamma operationer tillsammans med de maliska säkerhetsstyrkorna.
Läs merSverige skall inte strida i Sahel för Frankrikes intressen
President Putin och hans politik
För att förstå Putin måste man förstå den miljö i vilken han växte upp.
Vladimir Putin föddes den 7 oktober 1952; han är idag alltså 68 år. 1952 led Sovjetunionen fortfarande av de fruktansvärda förlusterna i andra världskriget. Putins far hade deltagit i Leningrads försvar mot tyskarna. Putin fostrades i ett tufft liv på stadens bakgårdar, vilket var en anledningarna till han lärde sig judo.
I mitten av 1960-talet, då jag först kom till Sovjetunionen, fanns det efter Chrusjtjovs töväder förhoppningar om ett bättre liv för landets invånare. Dessa förhoppningar grusades under den stagnation som satte in under Brezjnevs period i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Cynism och likgiltighet bredde ut sig. Samhällskontraktet löd: Ni låtsas att Ni betalar oss lön och vi låtsas att vi arbetar. De troende kommunisterna blev allt färre. För en ambitiös ung man eller kvinna som ville se omvärlden fanns det bara två huvudsakliga karriärvägar – underrättelsetjänst i utlandet i KGB:s regi eller diplomatyrket. Bägge var elitutbildningar. Putin valde den första, inspirerad av den hjältegloria som framgångsrika ryska spioner hade fått.
Efter ha läst tyska och tagit juristexamen vid Leningrads universitet, där en av hans lärare var Anatolij Sobtjak som sedermera blev Petersburgs förste borgmästare och Putins chef, blev Putin antagen i KGB. Efter några år i Petersburg blev han under senare delen av 1980-talet stationerad i Dresden. Där blev han flytande i tyska. Putin är den förste ryske ledare efter bolsjeviktiden som talar västeuropeiska språk.
Tvisten mellan Grekland och Turkiet om rätt till Medelhavsområden
FN:s havsrättskonvention är uppbyggd enligt huvudprincipen att ”den som äger land äger vatten”. Kuststaten har rätt att utsträcka sitt territorium upp till 12 sjömil ut från baslinjer som dras mellan öar och över bukter längs kusten.
Läs merTvisten mellan Grekland och Turkiet om rätt till Medelhavsområden
Svenska soldater i Mali – inbjudna av kuppmakarna?
Militärkuppen i Mali den 18 augusti ställer frågor om närvaron av svenska soldater.
Sverige deltar i FN-styrkan Minusma och kommer, enligt beslut i riksdagen, senare i år eller början av nästa år att delta med trupp i den franskledda insatsstyrkan Takuba. Svenska regeringen har lagt stor vikt vid att trupperna både i Minusma och Takuba har en inbjudan från Malis regering.
Den regeringen är nu störtad av en militärjunta som uppger att den kommer att styra landet i tre år och sedan genomföra val.
USA:s maktutövande
Robert Michael Gates var mellan 2006 och 2011 USA:s försvarsminister, det vill säga han tjänstgjorde för både president George W. Bush och president Barack Obama. Mellan 1991 och 1993 hade han varit CIA-chef. Gates har nu skrivit en intressant bok: Exercise of Power: American Failures, Successes, and a New Path Forward in the Post-Cold War World (Knopf 2020).
Gates är starkt kritisk till USA:s tidigare politik som gått ut på att infoga Ukraina och Georgien i Nato. Samtidigt är Ukrainas självständighet viktig för USA och Väst. Han är inte imponerad av USA:s (bristfälliga) diplomatiska ansträngningar.
Gates verkar mer bländad av det faktum att bara tre veckor efter det att den saudiske journalisten Jamal Khashoggi mördades, beslöt en saudisk fond att investera 10 miljarder US-dollar i Ryssland samtidigt som Ryssland skulle bygga en petrokemisk anläggning i Saudiarabien. Han noterar även att Ryssland vill ha en roll när det gäller att forma Libyens framtid och få en bit av dess oljeindustri. Gates finner det även remarkabelt att två av USA:s närmaste allierade, Israel och Turkiet, gjort pilgrimsfärder till Moskva och öppnat kanaler för militära operationer i Syrien.
En rövarkoalition!
Sverige deltar med militär trupp sedan 2015 i den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR).
OIR opererar militärt i Irak med uppgiften att bekämpa IS och stöder sig på en inbjudan från Iraks regering. Interventionen saknar mandat från FN:s säkerhetsråd.
USA leder också koalitionen för militära insatser i Syrien, vilket helt saknar folkrättslig grund och har fördömts av den syriska regeringen som ett flagrant brott mot landets suveränitet.
Allianser som aldrig blev av
Militärhistorisk Tidskrift har fått en ny fason och redaktör. Från och med utgivningsåret 2019 är huvudmännen Försvarshögskolan och Kungl. Krigsvetenskapsakademien gemensamt. Redaktören är inte fackhistoriker, utan jurist och reservofficer, men ägnar ändå stort utrymme i ett femsidigt förord satt på tvåspalt åt egna historiefilosofiska funderingar. De fem uppsatserna i årgången är samtliga fackgranskade. Mot all kutym namnger redaktören de sakkunniga som anlitats; samtidigt avspisar han deras synpunkter som ”i flertalet fall av mindre betydelse”. Vilka vill åta sig granskningsuppdrag på sådana boliner framgent?
Recensionsavdelningen är skriven av en enda person, samma som har bidragit med en längre uppsats, om svensk militär ledning på regional nivå. Alla dessa bidrag har betydande kvaliteter. Å andra sidan lider inte Sverige brist på duktiga militärhistoriker – många av dem samlade i en speciell militärhistorisk kommission.
Av särskilt intresse fann jag Fredrik Erikssons genomgång av försöken att bedriva allianspolitik i Östersjöområdet under mellankrigstiden, utifrån svensk militär rapportering. Eriksson har konsulterat svenska försvarsattachéers skrivelser till hemlandet under perioden. Strävanden att knyta de nya randstaterna samman i olika konstellationer strandade, huvudsakligen på att dessa sinsemellan hade olika orientering. Svenska regeringar favoriserade inte heller några sådana lösningar. I svenska maktkretsar fanns en misstänksamhet mot storfennomansk politik, och i det nya Polen med stormaktsdrömmar efter första världskriget såg man i huvudsak en fransk lydstat.
Statsrådet och sanktionerna
Ska Sverige gå in för regimskiften i andra länder? Det korta svaret är nej. Frågan aktualiseras av utrikesminister Ann Lindes förslag om förnyade europeiska sanktioner riktade mot Vitryssland efter utgången av det nyligen avhållna presidentvalet och dess efterbörd där. Den har varit på tapeten redan tidigare, då Sveriges regering medverkat till regimskiften (Libyen) eller förespråkat sådana (Venezuela). Sådant strider mot god ton i umgänget mellan stater.
Krigen i Finland 1939-45
Moskva slöt en nonaggressionspakt med Berlin den 23 augusti 1939. I ett hemligt tilläggsprotokoll föll Baltikum, Finland och östra Polen inom Sovjetunionens intressesfär.
Varför anföll då Sovjet det neutrala Finland den 30 november samma år? Skälet påstods vara att Stalin befarade att Hitler skulle anfalla Leningrad och norra Sovjetunionen via finskt territorium och det oberoende av vad finnarna sade och gjorde. Vinterkriget inleddes. Redan under andra krigsveckan lyckades de finska trupperna stoppa den sovjetiska framryckningen på Karelska näset. Stalin insåg att man hade fått ett problem och kom att skrota sin plan att ockupera hela Finland. I februari 1940 startade dock Röda armén en storoffensiv på Näset, och i början av mars hade Röda armén nått Viborgs östliga förstad. Den 13 mars 1940 ingicks ett fredsfördrag och den nya gränsen kom att följa i stort sett samma linjer som vid freden i Nystad 1721. Karelen var förlorat.
Sommarrepris: Et farligere Norge?
Vi återpublicerar här en presentation från 28 augusti 2019 av Tormod Heiers bok.
***
Tormod Heier är en norsk officer (oberstløytnant i Hæren), verksam vid Forsvarets stabsskole. 2017 tilldelades han Ossietzky-priset. Han har nu skrivit boken Et farligere Norge? (Fagbokforlaget 2019).
Ryssland genomför i dessa dagar sin största militärövning på många år utanför Norges norra kust. Norges försvarsminister Haakon Bruun-Hanssen uppger att övningen är den största under de senaste 40 åren. Tormod Heier menar att Putin här ger besked till statsminister Erna Solberg och Nato, att Ryssland inte accepterar att USA blir alltmer militärt involverat i Norge och Rysslands närområde.
Veckans citat
“He did not think Russia would invade the Baltic states. Estonia, Latvia and Lithuania were firmly anchored in all of the transatlantic and European institutions. ‘As long as they have their internal cohesion under control or harmonious democratic control, I fail to see what Russia would gain.’ Such a Russian offensive would trigger a Europe-wide, and perhaps a worldwide, conflict.”
Intervju med Carl Bildt i The Strategist 31 juli