Lästips och tips om annat än läsning

Rolf Andersson

Maos skrift Om långvarigt krig, som ingår i bland annat Valda verk, band II, är ett klargörande mästerverk.  Man ser ju direkt vid läsningen att detta inte är något allmänt filosoferande utan något handfast som ska ge vägledning och tillämpas konkret på slagfältet av de egna försvarsstyrkorna. Betydelsen av det politiska är självklart hela tiden närvarande här. Och Mao var ju ingen gerillaromantiker. När den egna nationella styrkan växte så var det omfattande fälttåg som gällde för att driva inkräktare ut ur landet.

Läs merLästips och tips om annat än läsning

Natos protektoratspolitik

Utgivarna

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnar Kosovo, läser vi i norsk press.  I utbrytarstaten planeras för en folkomröstning den 14 december om att förvandla landets säkerhetsstyrkor till en reguljär armé. ”Et slikt grep vil være utidig. Det går mot rådene fra mange NATO-allierte. Og det kan få alvorlige følger for Kosovos euroatlantiske integrering i framtida”, säger Stoltenberg. Han kritiserar också Kosovo-statens beslut att höja tullen på varor från grannlandet Serbien ”till 100 procent”. Serbien å sin sida talar om provokationer och säger att landet inte stillatigande tänker åse hur en kosovarisk armé används för att rensa landet på etniska serber.

Läs merNatos protektoratspolitik

Sverige med i stormaktspelet i Mellanöstern, dalademokraten.se

Lars-Gunnar Liljestrand

Sverige deltar med väpnad trupp i Irak sedan 2015. Nyligen lade regeringen fram en proposition om fortsatt deltagande som riksdagen skall ta ställning till före jul.

Det finns inget mandat från FN:s säkerhetsråd för styrkan som är en del i den USA-ledda koalitionen Inherent Resolve. Regeringen hänvisar som tidigare till inbjudan från Iraks regering.

Det är oklart vad de främmande trupperna har i Irak att göra. Den irakiska regeringen tillkännagav i december 2017 seger över IS i Irak.

Den 1 mars 2018 krävde det irakiska parlamentet en tidsplan för tillbakadragande av koalitionens styrkor, medan regeringen i Bagdad verkar acceptera att trupperna tills vidare finns kvar. Trump har deklarerat att man avser att stanna i Irak, oavsett vad irakierna tycker om det. Läs artikel

NATO vill styra ländernas försvar

Lars-Gunnar Liljestrand

Medlemsländerna i Nato är suveräna att själva besluta om sitt försvar men står under stark press från Nato och USA att forma det enligt krav från alliansen.

Nato har begärt att Norge investerar i stridsflygplan för tankning i luften av de nya F-35-planen som håller på att levereras från USA.

För Norge skulle det innebära en kostnad på ytterligare 4,4 miljarder norska kronor. Med underhåll över livslängden, bygge av hangarer med mera kommer beloppet att bli än högre. Det skall läggas på den enorma utgiften för själva F-35-planen.

Norska officersförbundet vill att stationeringen av tankningsplanen skall förläggas till Ørland, medan USA har pekat på Rygge som man vill göra till en permanent stridsflygbas. F-35 är till för Norges försvar, men Nato har också kravet att flygplanen skall användas för operationer i hela havsområdet och andra operationer i norr.

Läs merNATO vill styra ländernas försvar

Någonting stort att kämpa för

Nationalstaten är den historiska grunden för demokrati och suveränitet, men den utgör också ett akut värn för individens frihet och tilliten medborgare emellan. Där den offentliga makten träder tillbaka, försvagas eller ännu inte är etablerad, ges utrymme för godtycke, självsvåld och rivaliserande strukturer – på sina ställen i världen råder tillstånd av permanent inbördeskrig. I sen tid har man uppmärksammat förekomsten av klanauktoritet och utvidgade familjenätverk som bas för illegitim maktutövning också i sedan länge existerande nationalstater. (Se exempelvis antologin Klanen. Individ, klan och samhälle från antikens Grekland till dagens Sverige. Per Brinkemo & Johan Lundberg, red. Timbro 2018.)

I samband med de stora systemskiftena i Europa för en generation sedan, försäkrades det oförsiktigt från höger och vänster att nationalstatens bortdöende nu stod för dörren. Ett regionernas Europa skulle ta över och överstatliga arrangemang dämpa motsättningar staterna emellan. I själva verket inträffade raka motsatsen – en nationalstatens renässans! De öst- och centraleuropeiska länderna hade äntligen vunnit eller återvunnit sitt nationella oberoende, och till slut gjorde även Storbritannien slag i saken och bestämde sig för att gå sin egen väg. Mellan Europas stater finns idag starka slitningar.

Läs merNågonting stort att kämpa för

Strategival, Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift Nr 1 2010

Bengt Lönnbom generalmajor och Jan Wickbom överste 1. gr

[…] För att komma till rätta med rådande läge måste vi ta ställning till vilken av två olika militärstrategiska principer, offensiv respektive defensiv krigföring, vi ska välja. De insatsförband vi håller på att ta fram utformas för offensiv krigföring. Det valet har vi egentligen inte gjort själva. Det är i stället bestämt utgående från kravet att de smidigt ska kunna inordnas i internationella förband som tillämpar Nato:s offensiva principer, medel och metoder.[…]

Läs merStrategival, Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift Nr 1 2010

Svenska militärinsatsen i Afghanistan, Irak och medverkan i Syrien, ABF 24 november

Lars-Gunnar Liljestrand

Sverige deltar idag i två krig utan FN-mandat, Afghanistan och Irak, och i ett krig med FN-mandat, Mali.

Sveriges traditionella hållning till deltagande i militära operationer utomlands har varit att de skall vara fredsbevarande FN-operationer med mandat från FN:s säkerhetsråd, det vill säga insatser med ”blå baskrar”, exempel är Libanon, Cypern, Sinai och Gaza.

Det var en medveten svensk politik som syftade till att stärka alliansfriheten då vi inte deltog i konflikter som kunde dra med oss på ena sidan i en stormaktskonflikt. Genom att delta endast i fredsbevarande operationer undvek Sverige att blanda sig i inre konflikter i ett annat land. Därmed visade vi respekt för andra staters rätt att utan yttre inblandning själva avgöra sitt styre i enlighet med FN-stadgans artikel 1 som slår fast folkens rätt till självbestämmande. Det var en viktig princip som det låg i vårt eget intresse att upprätthålla.

Läs merSvenska militärinsatsen i Afghanistan, Irak och medverkan i Syrien, ABF 24 november

Invitationsförsvarsteoretikerna

Anders Björnsson

Krister Andrén är en ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien som i ett par artiklar på akademiens nätplats har propagerat för att det svenska försvaret bör koncentreras till tröskeln eller till vår statsgräns. Han är en ivrig anhängare av en försvarsmakt uppbyggd på yrkessoldater och skriver att vi bör söka ”personalsnåla lösningar som maximalt förmår utnyttja teknikens möjligheter”. Han avskriver därmed folkförsvaret. Han hänger upp nationens överlevnad på ett mindre antal anställningskontrakt. Som om alla andra anställda i landet skulle kunna fortsätta i sina vardagssysslor i normala fåror om Sverige blev anfallet och invaderat!

Läs merInvitationsförsvarsteoretikerna

Tragisk utrikespolitik

Mats Björkenfeldt

En av de viktigaste böcker som skrivit om USA:s utrikespolitik under 2000-talet är Chicago-professorn  John J. Mearsheimers The Tragedy of Great Power Politics (2001, med en uppdaterad utgåva 2014, Norton & Co). Från just University of Chicago kom också Hans Morgenthau, som grundade den så kallade realistiska skolan tillsammans med bland andra diplomaten George F. Kennan. Mot denna strömning stod ”Machiavellianismen” eller om man så vill ”realpolitiken”. ”Mr. Kissinger was Mr. Realpolitik”, påstås i John Bew bok Realpolitik (Oxford 2016, sidan 270).

Läs merTragisk utrikespolitik

Ingen fred i Afghanistan med utländska trupper i landet

Lars-Gunnar Liljestrand

I regeringens proposition om fortsatt svensk trupp i Afghanistan, som lades fram i oktober, finns inte mycket om hur en fred skall åstadkommas.

Man sätter sin tillit till regeringen i Kabul och går förbi den enligt många bedömare avgörande frågan, nämligen närvaron av de utländska trupperna:

Läs merIngen fred i Afghanistan med utländska trupper i landet

Fredrik den Store: om preventivkrig och om att bryta ingångna fördrag!

Rolf Andersson

Den upplyste monarken Fredrik II av Preussen (1712–1786) kom till följd av sina anmärkningsvärda militära framgångar att så småningom bli känd som Fredrik den Store. Han gjorde Preussen till en stormakt genom ett antal våghalsiga krigsäventyr, som flera gånger höll på att föra landet mot avgrundens brant.

Läs merFredrik den Store: om preventivkrig och om att bryta ingångna fördrag!

Veckans citat

Under senare decennier har Förenta staternas starka politiska inflytande över Sverige lett till att det nationella försvaret i stort avskaffats och ersatts av ett bristfälligt skalförsvar med från Förenta staterna inköpta system och därtill insatsoperationer som också de i NATO:s och Förenta staternas tjänst i Afghanistan och Libyen. Men även om detta genomförts med politiskt stöd av det som falskeligen utger sig för vänster så har det inte bara bland oss kärnvapenmotståndare och fredsaktivister utan även inom den svenska militären funnits och finns ett medvetet motstånd mot denna politik.

Då all historisk erfarenhet visar att mot ett brett folkförsvar förmår i längden ingen militärmakt erövra och behålla en sig försvarande nation har nu även många yrkesmilitärer som kanske personligen menar sig vara konservativa och traditionalister i stället för nuvarande dyra och ineffektiva skalförsvar med från Förenta staterna importerat material velat ha ett starkt på värnplikten baserat folkförsvar. Ett som inte söker värna ett lätt genombrutet skal utan omfattar hela territoriet.

Jan Myrdal, tal på möte i Oslo om motståndet mot NATO, 2 november