Vad är det för fel på den gällande ”regelbaserade världsordningen”?

Rolf Andersson

”Världsordningen” är ett begrepp som alltmer intensivt virvlar runt i storpolitiska tal, ges passande och anpassat innehåll av think tank-”experter” och följsamma akademiker och transformeras sedan ned till våra dagliga media, och tas då oftast emot utan nämnvärd reflektion eller kritiskt omdöme. Ibland kvalificeras begreppet med hjälp av tillägg som den ”liberala”, den ”västliga” eller den ”regelbaserade” internationella ordningen. Begreppet är inte nytt och buden och tolkningarna är många. Det är på sitt sätt tveksamt om man kan tala om ”världsordningen” som ett begrepp i normal bemärkelse, men det är legitimt att använda termen om man är tydlig med vad som avses. Men det är ju långt ifrån alla.

Linjerna är inte skarpa. Stormakterna och andra stater drar åt olika håll med gråzoner däremellan.

Från USA:s sida görs oftast ”världsordningen” till en tämligen diffus och rörlig värdegemenskap, som anpassas under hand och tillämpas rätt godtyckligt efter vad som från tid till annan passar taktiskt för att motivera interventioner och inblandning i främmande land, och för att pressa andra stater och isolera dem i det ”internationella samfundet”. Vilka som ingår i denna värdegemenskap är oklart och mejslas ut av USA efter eget gottfinnande från fall till fall. Nyckelfraser som ska slå an tonen är bland annat demokrati, mänskliga rättigheter och västliga värden i övrigt.

Andra stater, ja, en majoritet av världens stater, företrädda framför allt av tunga organisationer som den alliansfria rörelsen och G77, hävdar i stället framför allt internationell rätt med fokus på FN-stadgan och FN:s system, som grund för den globala ordningen. Nyckelorden är bland annat territoriell integritet, självbestämmande och icke-inblandning. På det hela taget ansluter Kina och Ryssland till dessa grupperingars positioner.

Läs mer

Sommarrepris: Värnpliktiga är inte skyldiga att delta i militära insatser utomlands!

Rolf Andersson

Vi återpublicerar här en artikel från 28 februari 2020.

***

Vilka skyldigheter åligger en värnpliktig? Inte kan väl värnpliktiga tvingas att delta i en svensk väpnad styrka för militära insatser i utlandet? Nej, så är inte fallet.

Jag vet inte helt säkert om motsatsen antyds i ett regeringsförslag den 6 februari 2020 om förutsättningarna och ramarna för operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Förslaget, som redovisats här på sajten, ligger hos Lagrådet för yttrande. Det handlar bland annat om att riksdagen ska ge regeringen lagenlig rätt att fatta beslut om att sätta in väpnade styrkor till stöd för att hindra kränkningar av Finlands territorium. I förslaget nämns det i förbifarten, utan närmare förklaring, vilka som kan ingå i sådana väpnade styrkor:

Läs mer

En troende och en tvivlare – inblickar i svenskt 1910-tal

Anders Björnsson

Den 11 januari 1912 gör den lovande författaren Ludvig Nordström ett klipp ur Dagens Nyheter och klistrar in det i sin dagbok:

”August Strindbergs hälsotillstånd var under gårdagen i det närmaste oförändrat. – – – Strindberg fördriver tiden med läsning. Igår hann han med hälften av Ludvig Nordströms som bekant mycket omfångsrika bok Landsorts-bohème. Han förklarade att han är mycket intresserad av boken och finner att Nordström har rätt i många avseenden. Eventuellt kommer Strindberg sedermera att nedskriva några av de tankar som besjälat honom vid läsningen av Landsorts-bohème.”

Strindberg förbereder sig döden och avlider fyra månader senare. Dagen efter klippet, den 12 november, är Lubbe och hans hustru Marika Stjernstedt, i dagboken kallad Gagga, bjudna till Hjalmar Branting och hans maka Anna, på Norrtullsgatan, ett stenkast från Strindbergs sista bostad. Den övriga gästen var John Landqvist, som skulle bli förste utgivare av Strindbergs samlade verk.

Läs mer

Sommarrepris: I krig och fred med varandra

Anders Björnsson

Vi återpublicerar här artikel från den 21  juli 2020.

Ryssland och Sverige krigade med varandra under drygt ett hundra år, 1700–1809. Två gånger gick Ryssland till angrepp, två gånger Sverige. Under perioden hade Sverige andra fiender, exempelvis under den europeiska sjuårskriget (1756–63, för Sveriges del det kortvarigare pommerska kriget). Alla dessa krig var dumdristiga; några handlade om kolonial hegemoni (England vs Frankrike). Efter 1814 rådde fred på den europeiska kontinenten i ett hundra år, det vill säga stormaktsfred. Undantaget var Krimkriget som Sverige höll sig utanför. Nationella befrielserörelser spirade i Europa. I Kaukasien och Centralasien slogs makterna mot varandra och mot lokala makthavare.

Läs mer

Vad vill Ryssland?

Mats Björkenfeldt

Anders Åslund har återkommit efter att ha lämnat tankesmedjan Atlantic Council, med Förenade Arabemiraten som en stor bidrags­givare. Av en stort uppslagen ledarartikel i Svenska Dagbladet den (25/7)  framgår att Åslund numera är ”senior fellow” på tankesmedjan Fri värld. Hans budskap är att president Putin är beredd att starta krig för att återskapa ett ”Storryssland”.

Läs mer

Mittens rike – krönika i sommarsol

Anders Björnsson

Framlidne historikern Torkel Jansson brukade, halvt på allvar, halvt på lek, kalla Sverige för ”Mittens rike”. Det var ett smeknamn som kunde ge flera associationer.

I det nordeuropeiska området, särskilt om man räknade de baltiska staterna dit, ligger Sverige i geografiskt centrum. Det är också landet med störst folkmängd och störst ekonomi och störst yta (om man bortser från Grönland som inte ligger i det politiska Norden).

I den systemkonflikt, som länge präglade Europa under 1900-talet, intog Sverige en sorts mellanposition – här etablerades en kompromisskultur med storkapital och organiserad arbetarrörelse i skön samverkan under statligt överinseende. Systemet betecknades stundtals som blandekonomi, någon gång som funktionssocialism. Sverige är också det mest socialdemokratiska av de nordiska länderna.

Sverige valde också att ställa sig vid sidan om striden mellan stormakter – en politik som upprätthölls sedan landets regering ovist tog parti mot Europas herre under de tidiga Napoleonkrigen och riket slets itu. Senare samförstånd – med Ryssland, Frankrike, Tyskland, Amerika – fick aldrig karaktären av formella förbund eller allianser.

Läs mer

”Vad har Sverige i Svarta havet att göra?”, svd.se

Rolf Andersson advokat, Anders Björnsson, publicist, Lars-Gunnar Liljestrand, tidigare forsknings- och utvecklingsingenjör artikelförfattarna är utgivare av alliansfriheten.se

I skymundan kan man i internationell press hitta uppgifter om att Sverige var ett av de deltagande länderna i USA:s och Ukrainas kontroversiella övning Sea Breeze 2021 som ägde rum 28 juni–10 juli.

Syftet var att genomföra krigsövningar med olika typer av vapensystem både till sjöss och med flyg.

I vanliga fall brukar Försvarsmakten vara snabb med att informera men nu fick man noggrant läsa i amerikanska flottans ”Navy News” (21/6) för att få reda på att Sverige var med och räknas upp som ett av 32 deltagande länder. Sverige har också deltagit i tidigare års Sea Breeze. Läs artikel

 

Veckans citat

Thomas Mann, Doktor Faustus, översättning Ulrika Wallenström, Albert Bonniers Förlag  2018, s. 403

Boken skrevs 1943. Serenus Zeitblom tänker i augusti 1914:

”En stormakt hade vi nu redan allt för länge varit; det tillståndet var gammalt och vant och gjorde oss inte så lyckliga som väntat. Känslan av att det inte gjort oss mer vinnande, att det snarare försämrat än förbättrat vårt förhållande till världen satt djupt i sinnena, vare sig man tillstod det eller ej. Ett nytt genombrott tycktes vara på tiden: genombrottet till dominerande världsmakt – vilket förstås inte kunde åstadkommas genom moraliskt hemarbete. Krig alltså, och om så måste vara krig mot alla, för att övertyga och vinna alla, det var det som ”ödet” hade bestämt och som vi med entusiasm (en entusiasm vi var ensamma om) gick ut i  – uppfyllda av förvissningen att  Tysklands stora stund var inne; att historien höll sin hand över oss; att efter Spanien,  Frankrike, England var det vår tur att trycka vår stämpel på världen och leda den; ”

Ensidiga sanktioner

Mats Björkenfeldt

Vi har tidigare skrivit om hur verkningslösa ekonomiska sanktioner oftast är och att de utförs för att politiker måste ”göra något”. Samtidigt noterade vi att FN:s säkerhetsråd självt anser att ekonomiska sanktioner är ett effektivt verktyg som står till dess förfogande.

En ny bok om ensidiga sanktioner har nu utkommit, nämligen professor Surya P. Subedis Unilateral Sanctions in International Law (Bloomsbury Publishing 2021). Han har bland annat vid två tillfällen utsetts som Rapporteur av ett FN-organ.

I boken har Subedis låtit flera experter på skilda områden skriva om ensidiga sanktioner.

  1. Surya P Subedi: “The Status of Unilateral Sanctions in International Law”
  2. Surya P Subedi: “Shades of Grey: Autonomous Sanctions in the International Legal Order”
  3. Professor Nigel D White: “Unilateral Sanctions: Creating Chaos at Bargain Rates”
  4. Professor Joy Gordon: “The Implications of Unilateral Sanctions for the Freedom of Aviation”
  5. Professor emeritus Nick Grief: “The Impact of Unilateral Sanctions on Regional Integration Treaties with Special Reference to the Gulf Cooperation Council”
  6. Juristen Ali Abusedra: “The Effect of Unilateral Sanctions on Foreign Investors and the Foreign Investment Regime”
  7. Juristen Nicolette Butler: “The World Trade Organisation and Unilateral Sanctions: Prohibited or Possible?”
  8. Generalsekreteraren vid Eurogas James Watson: “Unilateral Sanctions, Universal Postal Union and State Responsibility”
  9. Adjungerade professorn vid Göteborgs handelshögskola Trisha Rajput: “Unilateral Coercive Measures: Towards International Humanitarian Law and International Human Rights”
  10. Juristen Louisa Ashley: “Maritime Lawfare: The Impact of Unilateral Sanctions on Law and Practice on Navigation and Seaborne Trade”
  11. Lektorn vid Göteborgs handelshögskola Abhinayan Basu Bal: “Can Unilateral Sanctions and International Environmental Obligations of States Coexist?”
  12. Juristen Amrisha Pandey: “Use of Cyber Means to Enforce Unilateral Coercive Measures in International Law”
  13. Juristen Ali Abusedra, professor Abu Bakar Munir och professor Md Toriqul Islam:” Conclusions: The Current Law on Unilateral Sanctions, Remedies against Unlawful Use of such Sanctions and Recommendations”
  14. Surya P Subedi: Appendix: Draft Declaration on the Rules of International Law on Unilateral Sanctions

Boken inleds med ett konstaterande, att idag är den påtagliga användningen av våld för att främja demokrati och mänskliga rättigheter inte lika vanlig som under det kalla kriget. Istället har ensidiga ekonomiska tvångsåtgärder, vanligtvis kallade ”sanktioner”, blivit det alltmer ökande utrikespolitiska verktyget av många stater.

Läs mer

Veckans citat

“Only a nation at peace with itself, with its transgressions as well as its achievements, is capable of a generous understanding of others…When a nation is very powerful but lacking in confidence, it is likely to behave in a manner dangerous to itself and to others. Feeling the need to prove what is obvious to everyone else, it begins to confuse great power with total power and great responsibility with total responsibility: It can admit of no error; it must win every argument, no matter how trivial…Gradually but unmistakably, America is showing signs of that arrogance of which have afflicted, weakened, and in some cases destroyed great nations in the past. In so doing, we are not living up to our capacity and promise as a civilized example for the world. The measure of our falling short is the measure of the patriot´s duty of dissent.”

 

Senator J. William Fulbright, The Arrogance of Power, 1966, citerad efter Anatol Lieven, America Right or Wrong, 2004.

Sommarrepris: Statsrådet och sanktionerna

Anders Björnsson

Vi återpublicerar här  en artikel från 13 augusti 2020.

Ska Sverige gå in för regimskiften i andra länder? Det korta svaret är nej. Frågan aktualiseras av utrikesminister Ann Lindes förslag om förnyade europeiska sanktioner riktade mot Vitryssland efter utgången av det nyligen avhållna presidentvalet och dess efterbörd där. Den har varit på tapeten redan tidigare, då Sveriges regering medverkat till regimskiften (Libyen) eller förespråkat sådana (Venezuela). Sådant strider mot god ton i umgänget mellan stater.

Läs mer

Gallerispel?

Anders Björnsson

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist sade i en intervju för Sveriges Television, sedan det uppdagats, att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA via Danmark avlyssnat, det vill säga spionerat på, bland annat svenska personer och institutioner, att han ville ”ha korten på bordet. Vi betraktar inte detta som avslutat”. Uttalandet fälldes den 31 maj i år.

Läs mer