IAEA: Iran följer avtalet, aftonbladet.se

Iran håller sin del av det globala kärnenergiavtalet, skriver FN:s atomenergiorgan IAEA i en rapport som publicerades under torsdagen.

Enligt IAEA fortsätter Iran att hålla sig inom de gränser som sattes upp med världens stormakter 2015. Organisationen har tidigare uppgett att Iran inte samarbetar fullt ut kring vissa inspektioner, men säger att de nu fått tillgång till alla de platser de ville besöka.

USA:s president Donald Trump drog sig ensidigt ur avtalet i maj, och framtiden för avtalet är osäkert. Läs artikel

Større og hyppigere militærøvelser i Nato og Russland øker spenningen, nrk.no

I 1968 var Norge en hårsbredd unna krig. Fortsatt i dag brukes militærøvelser som skremselspropaganda mellom øst og vest. Nå rustes landene for nye storøvelser i høst. […]

Jeg så de sovjetiske soldatene stå om bord i landgangsfartøyene med våpen, og de gikk i full fart helt inn mot grenselinja. Og akkurat da de nådde grenselinja, brøt de av og kjørte utover. Med det samme de brøt av, begynte de å skyte, både fra landgangsfartøyene og en krysser som også var med. Det var delvis sporild. Det var tåke den dagen, så himmelen ble helt rosa.[…]

I september skal Russland gjennomføre sin største militærøvelse på bortimot førti år i sine østlige militærdistrikter under navnet Vostok – Øst. Hovedhensikten er å øve på forflytning av store styrker med tungt utstyr over enorme avstander. En måned senere starter Nato sin største øvelse på ti år, Trident Juncture i Midt-Norge. Läs artikel

NATO er svekket – og det skyldes ikke Trump, dagbladet.no

Jacob Børresen

[…] Svekkelsen skyldes for det første at NATOs medlemsland ikke lenger er bundet sammen i et skjebnefellesskap i skyggen av trusselen fra Sovjetunionen. Alliansen har fått mange nye medlemmer med varierende interesser, verdier og trusselvurderinger. Å få på plass et vedtak i NATO-rådet om å iverksette artikkel 5, sitter lenger inne enn før.

For det andre skyldes svekkelsen at de aller fleste av NATOs europeiske medlemsland har bygget ned sine forsvar i minst like stor grad som Norge. Läs artikel

Macron är redo att ingripa om Finland anfalls, hbl.fi

Frankrikes president Emmanuel Macron är redo att genomföra en intervention om Finland utsätts för hot. Det beskedet gav Frankrikes president Emmanuel Macron, då han tillfrågades om saken under presskonferensen med Sauli Niinistö. Macron vill ytterligare stärka EU:s försvarsklausul. “Det är vi skyldiga Europa och européerna behöver det”, sade Macron.

Frankrikes president Emmanuel Macrons officiella Helsingforsvisit blev av allt att döma en angenäm upplevelse för värden, Finlands president Sauli Niinistö. Efter utdragna bilaterala överläggningar på presidentens slott om försvarsfrågor, hybridärenden, terrorism och invandring, trädde de två presidenterna fram inför den samlade pressen i spegelsalen vars förebild är fransk, nämligen det berömda spegelgalleriet i Versailles. Läs artikel

Regeringen halverar ÖB:s krav på mer pengar 2019, svd.se

Försvarsmakten får ökade anslag med 1,5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2019, om S-MP-regeringen sitter kvar efter valet, erfar SvD. Det är en halvering av ÖB:s krav på tre miljarder nästa år.[…]

Nyligen utlovade försvarsminister Peter Hultqvist en försvarsbudget på 60 miljarder kronor i slutet av nästa mandatperiod, 2022. I praktiken innebär det begränsade förstärkningar utöver den vanliga uppräkningen av anslagen för kostnadsökningar.

– Ser man till den planerade nivån för försvarsbudgeten på 53 miljarder år 2020 och lägger på 1,5 miljarder i höjda anslag 2019 plus löne- och prisuppräkningar fram till 2022, då får man ungefär 60 miljarder. Det ska vägas mot ÖB:s krav på 18 miljarder, säger en källa till SvD.

Som läget är nu står Försvarsmakten alltså inför en mycket svår ekonomisk situation. Läs artikel

Gammal god och tydlig neutralitet

Per Blomquist

För ett drygt år sedan presenterade sajten alliansfriheten.se tio programpunkter som skulle kunna samla anhängare till folkförsvaret och alliansfriheten till gemensamt uppträdande.

Det är nu tredje gången (23/8) som vi publicerar detta dokument, heter det. ”Vår tanke har varit, heter det att dessa punkter skulle kunna färga diskussionen om de försvars-, säkerhets- och utrikespolitikiska frågorna i årets valrörelse. Så har det knappast blivit. Men innehållet känns fortfarande i hög grad aktuellt och relevant.”

Ja, det är det verkligen viktigt att svenska folket i vår demokrati får information. Var finns journalisterna när det gäller Sveriges säkerhet?

Läs merGammal god och tydlig neutralitet

Niinistö: Kontakten mellan USA och Ryssland har fortsatt förra veckan, hbl.fi

Maktfördelningen i världen och i Finland präglade president Sauli Niinistös inlägg på ambassadörsdagarna. Han kommenterade också maktfördelningen i Finland med att det måste finnas parlamentariskt ansvar som håller över valperioderna. – Det har jag försökt bygga, och kommer att fortsätta med det.

Toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin var precis vad det skulle vara – en diskussionsöppning, säger president Sauli Niinistö.

Han lyfter fram bland annat Syrien, Ukraina och kärnvapennedrustning som de viktiga ämnen som fick en start i kontakten mellan presidenterna.

– På inofficiellt plan har diskussionerna kring dessa veterligen fortsatt förra veckan, säger Niinistö till Finlands ambassadörer som samlats till ambassadörsdagar i Helsingfors. Läs artikel

Tre regeringar i rad slog tillsammans sönder Sveriges beredskap, ledarsidorna.se

Torsdagen den 30 augusti klockan 12 hålls en aktuell debatt om bekämpningen av sommarens skogsbränder. Debatten har begärts av, Mikael Oscarsson, Kristdemokraterna. Deltar från regeringen gör justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). En debatt som sannolikt kommer gå ut på att regeringen visar handlingskraft och att allt är oppositionens fel. Och tvärtom. Ledarsidorna.se kartläggning visar dock att tre regeringar tillsammans bär ansvaret för att Sverige sannolikt har den sämsta krisberedskapen inom hela EU för hantering av nationella kriser som kräver flygkapacitet. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistös tal under ambassadörsmötet den 28 augusti 2018, president.fi

[…] För en och en halv månad sedan samlades sällsynt mycket makt i Helsingfors då vi stod värd för mötet mellan Förenta staternas och Rysslands presidenter. Arrangemangen löpte utmärkt trots mycket kort varsel, och det vill jag än en gång tacka alla medverkande för. Utrikesministeriet spelade givetvis en central roll. Vi kan utan tvivel erbjuda denna goda service också i framtiden. Själva mötet verkar ha väckt mycket oro redan på förhand. Skulle man avtala om europeiska angelägenheter över huvudet på européerna? Man misstänkte till och med en direkt uppdelning i intressesfärer. Ingen av dessa risker realiserades i Helsingfors. Mötet var vad det skulle vara: inledningen till en dialog. […]

Mitt intryck är att Putin har en vilja att bygga upp bättre kontakter med Europa, särskilt inom ekonomi. Att göra framsteg med Europa på ett område kan emellertid vara svårt utan samtidiga framsteg på annat håll. Eftersom det tyvärr inte verkar finnas någon lösning i sikte på situationen i Krim och Ukraina, står vår europeiska sanktionslinje fast. Våra bilaterala relationer till Ryssland är så goda som de under de rådande omständigheterna kan vara. Till exempel på miljöområdet har vi mycket att göra tillsammans. Vi gör redan en hel del, men det finns fortfarande utrymme också för många nya initiativ som gynnar båda parter. Läs talet

 

Vi är på samma sida” – Finland går med i Macrons nya försvarsklubb, svenska.yle.fi

Finland går med i Frankrikes Europeiska interventionsinitiativ. Intresset för att delta i president Macrons initiativ kommer att uttryckas då den franska presidenten kommer på sitt tvådagars statsbesök på onsdag.

Beslutet att Finland tackar ja till Frankrikes militärstrategiska frieri slogs fast av president Niinistö och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott i fredags. Syftet med initiativet sägs vara “att utveckla det europeiska försvarssamarbetet och kapaciteterna”.

Finland ser Frankrike som en av de driftigaste militära styrkorna i Europa.

– Det är viktigt för Finland att samarbeta med Frankrike, som är viktigt för Europas säkerhet. Tyskland och Frankrike är de viktigaste länderna för EU. Det franska initiativet kompletterar befintliga försvarssamarbeten som Finland redan har väldigt bra, säger Janne Kuusela, överdirektör vid försvarsministeriet, till Svenska Yle.

Finland har liknande avtal med Tyskland och samarbetar med Storbritannien bland annat i de så kallade JEF-styrkorna, Joint Expeditionary Force. […]  Det franska initiativet innehåller inga trupper, det ska inte samlas styrkor eller byggas nya högkvarter.

Istället bygger idén på dialog och arbete på strategisk nivå mellan försvarsmakterna, med möten mellan specialister, säger Kuusela. Kostnaderna begränsas till vad det kostar att skicka någon till ett möte. Läs artikel

Samövning och efterkrigsminröjning, forsvarsmakten.se

För tredje året i rad har marinen genomfört en minröjningsinsats i Ålands hav, men för första gången har fartyg från finska flottan deltagit. Parallellt med minröjningsinsatsen har man genomfört en funktionsövning syftande till att utveckla förmågan till minröjning. […]

Sverige och Finland har ett nära försvarspolitiskt samarbete och att finska enheter deltar i vår nationella verksamhet blir allt vanligare. De finska fartygen som deltar är minröjningsfartygen Vahterpää och Purpunpää av Katanpää-klass. Dessa fartyg har till del andra sensorer än våra svenska fartyg, vilket bidrar till ökad effekt och även förmågeutveckling över gränserna.

− Det är väldigt nyttigt för oss att vara här bland annat för att utveckla oss själva, men även roligt att se att samarbetet mellan våra länder går framåt, säger Sampo Neste som är stabschef för den fjärde minröjningsdivisionen i finska flottan och som under insatsen agerat vaktchef i staben. Läs pressmeddelande

Svekket på hjemmebane, forsvaretsforum.no

Oberstløytnant Tormod Heier ved Forsvarets høgskole

Har norske utenlandsoperasjoner gått på bekostning av vår nasjonale beredskap? Stortingsrepresentant Bjørnar Moxnes (Rødt) reiser et viktig spørsmål det er verdt å dvele ved. For nærmest over natten, i 2002, ble invasjonsforsvaret, mobiliseringsavdelingene og den regionale kommandostrukturen avviklet. Ifølge historikerne Magnus Håkenstad og Olav Bogen ble vi vitne til et historisk brudd. For med dette gikk også bunnen ut av det som er Forsvarets kjernevirksomhet, nemlig nasjonal beredskapsplanlegging. […]

Så da er spørsmålet: Har utenlandsoperasjoner gått på bekostning av norsk beredskap?

Mitt svar er ja, men med noen forbehold. Begrunnelsen ligger i at norske myndigheter, siden slutten på 1990-tallet og frem til i dag, har tatt en kalkulert risiko. Store deler av den territorielle strukturen har blitt slanket eller avviklet helt, blant annet for å skaffe friske penger til færre, men dyrere styrker med bedre overlevelsesevne i utlandet. […] Konklusjonen min er derfor at stortingsrepresentanten fra Rødt langt på vei har rett: norske utenlandsoperasjoner i USA-ledede koalisjoner er – over tid – ikke forenlig med nasjonal beredskap. Läs artikel