Det internationella utbildningssamarbetet fortsätter i Jääkäririkaati, maavoimat.fi

Google-översatt

Jääkäri-brigaden anordnar vinterträning för amerikanska trupper i Lapplandsregionen den 6 februari. – 7 mars 2023.

Träningsevenemanget kommer att involvera personal från Jaeger Brigade samt lätta infanteri- och bataljonspersonal från USA:s armé. Den internationella avdelningens styrka är som mest cirka 290 personer.

Målet med den gemensamma övningen är att utveckla taktisk kompatibilitet med de amerikanska markstyrkorna under de krävande förhållandena i norra Finland. Jääkäribrigadens arktiska utbildningsproffs utbildar deltagarna i de personliga överlevnadsfärdigheter som krävs under vinterförhållanden, stridsteknik och upprätthållande av operativ förmåga. Läs artikel

Källor: Finland är redo att gå med i Nato utan Sverige, iltalehti.fi

Google-översatt

Finland är redo att gå med i Nato utan Sverige.

En sådan situation uppstår om Turkiet och Ungern ratificerar Finlands medlemskap under våren, men ett av länderna lämnar Sveriges medlemskap i försvarsalliansen oratificerat.

Partiledarna, statsledningen och andra nyckelpolitiker har diskuterat frågan den senaste veckan. Utrikes- och säkerhetspolitiska källor bekräftar saken för Iltalehti.

– Fakta bör erkännas: vi är Rysslands gränsgranne. Sveriges geopolitiska ställning skiljer sig ganska mycket från vår ställning, framhåller en källa.

Källor säger att de finska förhandlarna nådde en överenskommelse med turkarna redan före jul. Turkarna sa att de inte har några problem att acceptera Finlands Nato-medlemskap. Säkerhetspolisen har samarbetat med den turkiska underrättelsetjänsten i kampen mot terrorism. Finland och Turkiet har båda starka landstyrkor. Finland har uttryckt sin beredskap för ett samarbete mellan försvarsmakten.

Dessutom har Finland beviljat exporttillstånd för vapen som exporteras till Turkiet. Läs artikel

Läs även ”Låt Finland gå sin egen väg”.

Swedish MFA to HNN: The NATO Ball Is in Turkey’s Court, highnorthnews.com

”Russia’s aggression against Ukraine has again made the Arctic strategically important. For instance, there are Russian nuclear weapon capabilities at the Kola Peninsula near us. The tension does not stem from the Arctic itself, but there is an increased risk of an arms race in the region, as we see it. In connection, there is a risk of incidents escalating out of our control,” says Sweden’s Minister of Foreign Affairs Tobias Billström (the Moderate Party) and continues:

”This is the reason I believe that Finland and Sweden’s accession to NATO is so important at this time. When we become members, seven of eight Arctic states will be part of the alliance – and that will do a lot of good for the security in the Euro-Atlantic area, including the High North,” he adds.

On Tuesday, Billström attended the Arctic Frontiers conference in Tromsø, where he met his minister colleagues from Norway and Iceland, as well as high-standing officials from the US and Finland, for a panel discussion.

The Swedish MFA elaborates on his views to High North News:

”Through many years, we have seen an increased militarization of the Arctic region – something Sweden, among others, observes with unease. This unease has become stronger in the wake of Russia’s warfare in Ukraine. We believe that Swedish and Finnish NATO memberships will weigh up for this development and be a substantial contribution to creating more security and safety in this part of the world.”

Billström presumably referred especially to the military build-up in the Russian Arctic, but the arms race remark also alludes to American militarization. […]

Norwegian MFA Anniken Huitfeldt (Labor) agrees that a stronger military presence is needed in the North, but also emphasizes the importance of openness and predictability when striving for low tension.

”The Russian regime is becoming more totalitarian and unpredictable. However, we cannot change our geography. Russia is Norway’s neighbor. We need to maintain some contact to minimise the risk of misunderstandings and unintentional escalation in the Arctic,” says Huitfeldt and goes on:

”The situation in the North is currently stable. We see a large degree of continuity in Russia’s activities in the North. But things can change fast. We are monitoring military activity closely. We are increasing our defense presence and coordinating with allies. We must be transparent and predictable.” Läs artikel

Faith in Norway’s Russia Competence, highnorthnews.com

Together with a number of international politicians, diplomats, researchers, journalists, and business representatives, the Nordic ministers gathered in Tromsø, Northern Norway, to participate in the Arctic Frontiers conference this week, called ”Moving North”.

Almost in unison, both American and Nordic politicians called for a stronger military presence in the High North.

To High North News, the new Swedish MFA, Tobias Billström, says that they see an increased risk of an arms race in the region.

A strong faith in the Norwegian Russia competence was common among several researchers, politicians, and officials that participated in the Arctic Frontiers conference.

Arctic experts trust Norway to maneuver the transfer of the Arctic Council Chairmanship from Russia based on Norway’s long-lasting relationship with the country.

Norwegian MFA Anniken Huitfeldt says to HNN that they are planning a smooth transition and that there is some contact with Russia to make it happen.

”We will take responsibility for the continued work for low tension in the High North,” says Norway’s Prime Minister, Jonas Gahr Støre, to High North News. (Norwegian only) Läs artikel

Mangler penger til oppgradering av forsvaret i Storbritannia, nrk.no

Det britiske finansdepartementet varsler at det ikke er penger til opprustning av landets forsvar, trass i stor behov etter Russlands invasjon av Ukraina.

Sky News siterer kilder i finansdepartementet som sier at Storbritannia ikke blir i stand til å stille med så store militære styrker som Nato forventer når en ny styrkestruktur blir planlagt.

Kildene sier at en styrking av det britiske forsvaret, som skulle vært lansert av finansminister Jeremy Hunt og statsminister Rishi Sunak i forbindelse med statsbudsjettet, blir utsatt til mars.

I forrige uke skrev Sky News at en høytstående amerikansk general hadde sagt til forsvarsminister Ben Wallace at den britiske hæren ikke lenger kan anses å være på toppnivå etter flere år med nedskjæringer. Läs artikel

Tyskland: Inga kopplingar till Ryssland för Nord Stream-explosionerna, dn.se

Det finns inga bevis som talar för att Ryssland ligger bakom explosionerna på gasledningarna Nord Stream 1 och 2, visar en utredning av Tyskland.

– Det går inte att belägga i nuläget, säger den tyska riksåklagaren Peter Frank till Die Welt.

Bland annat har Tyskland låtit två forskningsfartyg ta vatten- och bottenprover från platserna där fyra detonationer förstörde gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Dessa, samt delar av de trasiga rören, genomgår kriminalteknisk undersökning och området är noggrant kartlagt. […]

Den svenska förundersökningen bedrivs av Säkerhetspolisen under ledning av åklagare Mats Ljungqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål och i november kunde han meddela att sprängämnen säkrats på föremål från platsen. Säpo har deltagit i undersökningar vid brottsplatsen och bland annat Kustbevakningen, Polismyndigheten och Försvarsmakten har bistått utredningen som är rubricerad som grovt sabotage. Läs artikel

NATO med hård kritik af dansk forsvar. ’Det her er et stort problem’, bt.dk

Det afslører et internt notat fra Forsvarsministeriet ifølge TV 2.

Allerede i en evaluering fra oktober sidste år lod NATO forstå, at man er alt andet end tilfreds med det danske forsvar, men først nu kommer det frem, hvor skoen for alvor trykker – set med NATO-øjne.Forsvaret kritiseres for ikke at have opfyldt flere af NATOs såkaldte styrkemål til fulde. To af dem er endda markeret med rødt i notatet.

Det gælder kravet om, at Danmark fra 2028 har indført et kort- og langtrækkende luftforsvar, og kravet om, at Forsvaret skal kunne yde støtte til indsættelse af egne og allierede styrker. […]

Daværende forsvarsminister Trine Bramsen (S) kom med en noget anden udlægning, da NATO-rapporten landede i forsvarsministeriet sidste efterår.

»Jeg læser det som politik fra NATOs side og intet andet. Det er jo en kritik af det samme forsvarsforlig, som vi for to år siden fik anerkendelse for af NATO,« sagde hun ved den lejlighed til Ritzau.

Trine Bramsen tilføjede, at kritikken i hendes øjne var et forsøg på at få Danmark til at bruge endnu flere penge på Forsvaret. Läs artikel

Stridsvagnar och stridsflygplan – när blir väst krigförande part? svd.se

Therese Larsson Hultin
[…] Den tyska förbundsdagens utredningstjänst gjorde i fjol ett försök att slå fast när och om en stat som ger vapen till Ukraina blir till del av konflikten. Redan i inledningen påpekas att det är svårt.
”Det går inte att svara på med en röd linje,” står att läsa. Det konstateras att det finns gott om ”gråzoner” och att frågan måste avgöras från fall till fall.
Så varför är det så krångligt? Jag ringer upp Marika Ericson som är chef för Försvarshögskolans avdelning för folkrätt. […]
Hon hänvisar till det som kallas ”krigets lagar”, alltså Genèvekonventionen och Haagreglerna, som reglerar vad som gäller när två stater är i väpnad konflikt.
– Ryssland bröt mot FN-stadgans våldsförbud med sitt angrepp på Ukraina och i artikel 51 står att Ukraina då har rätt till självförsvar, enskilt eller tillammans med andra, förklarar Marika Ericson och kommer in på det som kallas ”kollektivt självförsvar”, och som ger omvärlden rätt att stötta Ukraina militärt.
Rent teoretiskt sträcker sig det kollektiva självförsvaret så långt att vi i väst skulle kunna strida sida vid sida med Ukraina, utan att bryta mot folkrätten. Men eftersom vi har valt att inte göra det, är vi heller inte krigförande och krigets lagar är inte tillämpliga på oss.
Vapen som väst skänker och som bemannas av ukrainare är heller inget större problem enligt de flesta folkrättsjurister.
Men så fort västländerna börjar engagera sig utöver det, som att till exempel utbilda de ukrainska soldaterna, rör man sig i en juridisk gråzon enligt vissa. Åtminstone om vi vill hålla oss utanför kriget.
Andra menar att det inte är ett problem, men att utbildningen ändå bör ske i det land som skänkt vapensystemet. Inte på plats i Ukraina.
För att försvåra ytterligare skiljer sig tolkningarna dessutom åt mellan olika länder.
Som med stridsflygplan. I den redan nämnda rapporten från förbundsdagen citeras en professor som menar att de västerländska planen knappt ens kan levereras till Ukraina utan att riskera att väst bli krigförande. Om Natopiloter flyger dit planen kan det ses som ett deltagande. Läs artikel

“Förvånad att Kristersson och Billström inte blivit KU-anmälda”, dagensarena.se

Nils Funcke ser mycket allvarligt på de första reaktionerna som kom från regeringföreträdare och talmannen  kring dockan och koranbränningen.

-Det som var bekymmersamt med den här första reaktionen var att vare sig statsministern, utrikesministern eller talmannen tog ordet yttrandefrihet i sin mun samtidigt,  utan de fördömde bara det här agerandet, säger Nils Funcke i podden.

Nils Funcke menar att det är problematiskt när myndighetspersoner agerar på det sättet och pekar ut en enskild aktion som olämplig.

-Det sänder en signal till alla om att det är bäst att vi passar oss annars får vi en bannbulla från hela regeringen om att det här inte är lämpligt. En myndighetsföreträdare får inte göra på det viset. Det kan inte uppfattas som annat än en påtryckning. Det är ett sätt att strypa yttrandefriheten, säger han.

Nils Funcke menar att det går att dra  paralleller med utrikesminister Laila Freivalds agerande 2006, då hon såg till att SD-kurirens hemsida stängdes ner efter att man publicerat karikatyrteckningar som föreställde profeten Muhammed. Det slutade med att Freivalds anmäldes till KU och att hon sen avgick. Läs artikel

Skriv till Jens och säg att vi lämnar cirkus Nato, vlt.se

Fredrik Virtanen

Cirkus Nato bara pågår, dag ut och dag in. Sverige bönar, ber och fjäskar för Turkiets president för att få komma in, det går knappt en timme utan en nyhetsnotis om den senaste genanta vändningen.

Kan vi inte bara backa bandet? Idén var dålig från början. Ett beslut taget i panik. Det var väl rädsla. Vi var väldigt rädda för snart ett år sedan.

Nu är vi rimligtvis inte lika rädda längre, väl? Att Ryssland skulle ha resurser att angripa Sverige när man har fullt upp med att möjligen förlora i Ukraina ser nog ingen som särskilt troligt.

Men då, för snart ett år sedan, ledde kriget till högt uppskruvad inrikespolitik – för att inte säga till populism. […]

Snarare är det lätt att misstänka att Socialdemokraternas historiska omsvängning skedde för att man ville ha bort frågan från valrörelsen. Just då var ju alla som inte ville vara med i Nato en mes, närmast en landsförrädare, och skulle garanterat förlora röster. Det framställdes rent av som ett svek mot Ukraina att inte gå med i Nato, som om Sverige inte kunde stötta landet annars. Allt var Nato. Nato! Nato! Nato!

SD tvärvände av ungefär samma skäl som S, kan man anta, och de ingår ju dessutom i den Natovänliga högerkoalitionen.

Men nu är Jimmie Åkesson den enda bland borgarna som säger som det är: – Erdogan är en islamistisk diktator.

Detta samtidigt som utrikesminister Tobias Billström böjer sig baklänges för att fjäska så att diktatorn inte ska använda Turkiets veto och säga nej. Läs artikel

För exakt ett år sedan lovade Putin och Xi att säkerställa ”fred, stabilitet och hållbar utveckling över hela världen” – hur tänkte de då? svenska.yle.fi

När deklarationen publicerades fick det störst uppmärksamhet för att Kina tydligt stöder Rysslands krav på att Nato inte ska anta nya medlemmar. Samtidigt ger Ryssland, igen, sitt stöd för ”ett Kina-principen”, det vill säga att Taiwan redan utgör en del av Kina. USA beskylls dessutom för att destabilisera internationell politik.

Ukraina nämns inte i dokumentet, trots att Rysslands hot mot Ukraina redan i flera veckor hade dominerat utrikesnyheterna globalt. […]

Som stormakter med permanent representation i FN:s säkerhetsråd säger Kina och Ryssland att de har ett moraliskt ansvar att försvara FN:s centrala roll i den rådande världsordningen.

”Parterna har för avsikt att starkt upprätthålla resultatet av andra världskriget och den existerande världsordningen efter kriget, försvara FN:s auktoritet och rättvisa i internationella förbindelser.”

”Resultatet av andra världskriget” är en avgörande referensram.

För Rysslands del kan det här tolkas som fria händer i Ukraina. Ingenting i texten säger att kriget är nära förestående, men tajmingen av de två presidenternas möte gör det. I det skedet hade USA och Nato redan i flera veckor sagt att de har underrättelseuppgifter som tyder på en fullskalig invasion. Anledningen till att hela EU, inklusive de nordiska och baltiska länderna, ignorerade varningarna har förklarats med dåligt förtroende för USA. Läs artikel

Undergivenhet är inte bra säkerhetspolitik, altinget.se

Mats Engström, analytiker, författare och fristående krönikör i Altinget

Jag hade fel. Liksom många andra trodde jag inte att Ryssland skulle starta en fullskalig invasion av Ukraina med sikte på Kiev. Eller att Putin skulle kunna föra krig så länge trots de drastiska effekterna för den ryska ekonomin.

Å andra sidan har jag hamnat rätt i andra frågor genom åren. Att Sverige borde ha rustat upp det militära försvaret redan efter Georgienkriget 2008. Att den allmänna värnplikten inte skulle ha avskaffats. Att Turkiet kunde ställa till problem i Natoprocessen. Med mera. […]

Hur omdömesgillt är det till exempel att planera för att Sverige ska vara först att komma baltiska länder till militär hjälp, i ett läge där Nato inte löst sina interna problem med Turkiets blockering av ansökan och vi fått formella försvarsgarantier? Eller att stationera trupp på andra sidan Östersjön innan samtliga Natoländer godkänt det svenska medlemskapet?

Rysslands terror mot den ukrainska civilbefolkningen visar hur centralt totalförsvaret är. Sverige har mycket kvar att göra för större motståndskraft samtidigt som budgetarna till krisberedskap inte på långa vägar räcker till. Hur klokt är det då att lägga huvuddelen av de ökade försvarsanslagen på att stärka Natos förmåga att försvara andra länder än vårt eget?

Min uppfattning är att tyngdpunkten de närmaste åren i detta osäkra läge behöver vara på att stärka försvaret av svenskt territorium och av vår egen befolkning. Andra tycker uppenbarligen annorlunda. Försvarspolitikerna behöver väga olika synsätt mot varandra och inte automatiskt säga ja till Natokraven på det svenska försvaret. Läs artikel