Broschyren Om krisen eller kriget kommer, msb.se

Regeringen gav våren 2017 MSB i uppdrag att öka privatpersoners kunskap om krisberedskap, höjd beredskap och ytterst krig. En del i den satsningen är broschyren Om krisen eller kriget kommer. Ladda ner broschyren Om krisen eller kriget kommer (pdf)  […]

Broschyren skickas ut till 4,8 miljoner hushåll i Sverige i samband med kampanjen Krisberedskapsveckan, den 28 maj – 3 juni. Syftet med informationen är att vi ska bli bättre förberedda på följderna som allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter ger.

Tyngdpunkten i innehållet ligger på hur människors kan förbereda sig för att kunna se till grundläggande behov när viktiga funktioner i samhället inte fungerar som vanligt. Läs pressmeddelande

Nytt steg för Gotlands försvar, nt.se

Sveriges försvar har för första gången sedan andra världskriget fått ett nytt regemente. Nya P18 på Gotland invigs i dag av kungen, statsministern och ÖB.[…}

Att inrätta ett regemente på Gotland är en tydlig säkerhetspolitisk signal om hur viktigt vi från regeringens och Sveriges sida anser att Gotland är, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Det här är ju något som ändå uppmärksammas runt Östersjön och i världen.[…]

Så sent som förra året övade svensk militär tillsammans med bland annat amerikansk på ön. Han uppger att Sverige inte har någon operativ försvarsplanering med USA. Det enda land vi har en planering bortom fredstida förhållande med är ju Finland, säger Hultqvist. Läs artikel

Svensk-danskt försvarssamarbete breddas, sydostran.se

Sverige och Danmark ska inleda ett bredare försvarssamarbete, skriver Sydsvenskan. Planerna kommer att presenteras vid en presskonferens i Köpenhamn på tisdag med de båda försvarsministrarna Peter Hultqvist, Sverige, och Claus Hjort Frederiksen, Danmark.(TT)

Sverige och Danmark ska inleda ett bredare försvarssamarbete, skriver Sydsvenskan. Planerna kommer att presenteras vid en presskonferens i Köpenhamn på tisdag med de båda försvarsministrarna Peter Hultqvist, Sverige, och Claus Hjort Frederiksen, Danmark.Läs artikel

Försvarsberedningen besökte Skövde, vastgotabladet.se

Björn von Sydow kom till Trängregementet för att skapa sig en bild av försvaret. Han var nöjd med det han såg.[…]

Von Sydow konstaterade att totalförsvaret fått en viktigare roll.

– Det måste vara starkt eftersom vi måste räkna med att vi kan bli inbegripna i ett väpnat angrepp och då krävs massor med förberedelser. Det tar cirka tre månader innan vi kan räkna med hjälp från länder som ingår i Nato och EU. Det betyder att vi måste ha en förmåga att uthärda och bekämpa strider i tre månader. Därför är det intressant att komma hit till Skövde och se hur ett logistiskt förband jobbar. […]

Enligt von Sydow har vår omvärld blivit betydligt farligare de senaste åren.

– Läget är sådant eftersom den internationella politiken är mer oförutsägbar. Kina är på väg upp på nästan alla sätt, men de har ingen demokrati. I Ryssland har vi ett självhärskardöme. I det läget måste vi satsa på avspännande insatser, som att stödja förhandlingar med EU och diplomati som syftar till att lösa konflikter. Det är inte tillräckligt att förstärka försvaret, men det ger en signal om att ett väpnat angrepp är förenat med stora risker för angriparen. Läs artikel

EU vil blokkere amerikanske sanksjoner mot Iran, aftenposten.no

EU vil fredag sette i gang en prosess for å blokkere amerikanske sanksjoner mot Iran, sier Jean-Claude Juncker, president for EU-kommisjonen. – Historisk, sier norsk professor. […]

EU velger å aktivere en lov som ble vedtatt i 1996 for å omgå USAs handels-embargo mot Cuba, en lov som aldri før er blitt tatt i bruk. Det skriver Le Figaro.

– Vi må innse at effektene av de amerikanske sanksjonene vil føles. Det er derfor EUs plikt å beskytte europeiske bedrifter.

Det sa EU-kommisjonens president, Jean-Claude Juncker, på en pressekonferanse i Sofia 17.mai. Han påpekte at dette vil gjelde spesielt små- og mellomstore bedrifter. Läs artikel

EU to block Trump’s Iran sanctions by activating old law, politico.eu

The European Commission will on Friday launch a trade defense law in response to U.S. economic sanctions against Iran in a bid to keep the nuclear accord with Tehran alive, Commission President Jean-Claude Juncker said Thursday.

Juncker told reporters in Sofia that EU leaders decided Wednesday night to activate the so-called blocking statute, which bans European companies from complying with the U.S. sanctions against Iran.

We have the duty, the Commission and the European Union, to protect our European businesses,” said Juncker, adding: “We must act now and we will act now. That’s why we are launching the process to use the 1996 ‘blocking statute’ to neutralize the extraterritorial effects of U.S. sanctions on European companies … We will do that tomorrow morning at 10:30.”

The blocking statute would forbid EU companies, under threat of punishment, to cancel business ties with Iran because of the U.S. sanctions. To do that, will need to update the law to include Donald Trump’s sanctions, a process that could take up to two months, depending on how fast the European parliament and Council vote on the update. EU countries need to approve the text by a qualified majority, meaning skeptics like Germany alone would not be able to veto the law. Läs artikel

EU stoppar verkställandet av Iran-sanktioner, svenska.yle.fi

EU vidtar motåtgärder för att skydda europeiska företag verksamma i Iran mot amerikanska sanktioner. I morgon startar en förfaringsprocess som hindrar verkställandet av USA:s sanktioner mot Iran i EU-länderna.

EU:s 28 stats- och regeringschefer är överens om att inte böja sig för Donald Trumps hot om amerikanska sanktioner. EU förbjuder europeiska företag att iaktta de bestämmelser om sanktioner som USA slagit fast. EU förbjuder dessutom företag att följa något som helst juridiskt beslut som fattats utanför unionen.

EU-ledarna beslöt under sitt möte i Bulgariens huvudstad Sofia också att i fortsättningen förbinda sig vid kärnenergiavtalet med Iran, förutsatt att Iran också förbinder sig vid det. Läs artikel

Stoltenberg urolig over økende avstand mellom USA og Europa, vg.no

Selv om han mener samarbeidet rundt NATOs kjerneområde går så det suser, er generalsekretær Jens Stoltenberg bekymret over at USA og Europa er stadig mer uenige på andre felt.

– Det butter litt nå. Det er ikke noe vits i å forsøke å skjule det. Det er bedre å være åpen og ærlig på at det er reelle uenigheter om sentrale spørsmål.[…] Og Iran-avtalen er altså en av de uenighetene mellom de europeiske NATO-allierte og USA Jens Stoltenberg trekker frem når han skal forklare hvorfor han uroer seg over den stadig økende avstanden på tvers av Atlanterhavet. Han trekker frem klima og handel som to andre utfordringer.

Generalsekretæren er spesielt urolig for at det nå blir truet med økonomiske sanksjoner mellom NATO-allierte. USA har sagt at deres sanksjoner mot Iran, som Trump mens pressen var til stede under møtet sa kom til å bli massive, også kan komme til å ramme europeiske land som handler med Iran. Samtidig vurderer Europa mottiltak. I tillegg har USA annonsert mulige tolløkninger.

– Dette er urovekkende. Det er klart det er det, sier Stoltenberg. Läs artikel

Riksdagsdebatt om försvarsbudgeten, riksdagen.se

Hans Wallmark (M): När jag träffar företrädare för Försvarsmakten är de helt absorberade av det man skriver från Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2019. Enkelt uttryckt kan man se att om det inte blir några väsentliga kapitaltillskott och nivåhöjningar under de kommande åren kommer materielsystem att senareläggas, ambitionssänkningar ske, materiel tas bort, grundutbildning reduceras, övningar reduceras, ammunition försvinna, reservdelar försvinna, olika typer av fordon försvinna och vissa livstidsförlängningar inte bli av. Herr talman! Därför behöver vi under de kommande åren se en trappa uppåt av kontinuerliga tillskott till vår försvarsekonomi. Är Sveriges regering beredd att skjuta till betydande resurser till försvaret under de kommande åren? Är regeringen beredd att i närtid ge besked? I annat fall kommer allt detta att inträffa.

Försvarsminister Peter Hultqvist:  När man gör en budget krävs viss noggrannhet, och det krävs att man har kontroll på substansen i det man föreslår. Det ska levereras 26 miljarder till Försvarsmakten fram till 2020. Nu finns en kravbild på ytterligare 18 miljarder. Vi kommer att gå in med planeringsanvisningar inom kort, och vi förväntar oss svar på det i slutet av juni. Då har vi gått till botten i denna process och vänt på de olika stenarna och vet sanningen mer exakt. Samtidigt har vi tillsatt en utredning där Ekonomistyrningsverket ser över styrfunktioner och annat inom ramen för Försvarsmaktens ekonomihantering.

Vi har detta under kontroll och arbetar med frågan, men jag är inte beredd att sätta ned foten innan vi har gått till botten med alla parametrar. Det jag sysslar med, till skillnad från Wallmark, är riktiga budgetmedel som har effekt, medan Wallmark kan lägga fram en oppositionsbudget. Jag vill vänta tills vi har alla kort på bordet.Läs  protokollet

 

Kärnvapenhotet har aldrig varit större, aftonbladet.se

Thage G Peterson och Maj Britt Theorin

Kärnvapen är det största hotet mot mänskligheten. Det finns i dag minst 15 000 kärnvapen i världen. Av dem ligger minst 1 800 klara att använda, det vill säga klara att avfyras mot städer och människor. För att utplåna, döda och lemlästa.

I det så kallade icke-spridningsfördraget, NPT, förband sig kärnvapenmakterna redan för femtio år sedan att seriöst arbeta för att avskaffa alla kärnvapen.

I NPT från år 2000 antog såväl kärnvapenmakter som icke-kärnvapenmakter en tretton punkters plan för avskaffande av alla kärnvapen. Någon tidsplan blev dock inte utsatt. Dessa utfästelser har inte kärnvapenmakterna levt upp till, även om de under årens lopp har minskat antalet vapen. I stället har de stora kärnvapenländerna gått i motsatt riktning. Ryssland moderniserar sina strategiska kärnvapen. Ryssland och Kina satsar aggressivt på att utveckla mindre och effektivare kärnvapen. USA har beslutat att satsa upp till 1 200 nya miljarder dollar under tre decennier på sitt kärnvapenprogram. […]

Sveriges regering har, tyvärr efter påtryckningar från bland annat USA och Nato, valt att inte ratificera avtalet. I stället tillsatte regeringen en utredning för att utreda lämpligheten. Denna utredning ska vara klar först efter valet 2018.[…]

Vi uppmanar Sveriges regering att utan ytterligare dröjsmål underteckna och ratificera det liggande kärnvapenavtalet. Läs artikel

Våreld 18, forsvarsmakten.se

21-30 maj samlar övning Våreld 18 en stor del av arméns förband för att öva förmågan att med markstridskrafter försvara Sverige.

Skaraborgs regemente (P 4) är ansvariga och planerar övningen där cirka 2 500 deltagare från 12 olika förband deltar. Övriga förband är Södra Skånska regementet (P 7) Livgardet (LG), Livregementets husarer (K 3), Göta ingenjörregemente (Ing 2), Trängregementet (TrängR), Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS), Helikopterflottiljen, Ledningsregementet (LedR), Försvarsmedicincentrum (FömedC), Markstridsskolan (MSS) och Försvarsmaktens logistik (FMLOG).

Övningen genomförs i och omkring Skövde och Karlsborg samt på och runt Kvarn utanför Motala. Läs pressmeddelande

Baltops 2018, forsvarsmakten.se

Huvudsyftet med övningen är att träna enheters uppträdande i större multinationella styrkesammansättningar som tillsammans kan skapa stabilitet och säkerheten i området kring Östersjön. Övningen ger bra möjligheter till att träna realistiska moment som ger värdefulla erfarenheter och kunskaper för alla ingående nationer. För Sveriges deltagande ökar förmågan bland annat inom områden såsom internationell samverkan, interoperabilitet, ytstrid, luftförsvar, ubåtsjakt, minröjning, ubåtsverksamhet och hantering av asymmetriska hot.

BALTOPS 2018 har i år ett stort deltagande med 19 olika nationer, cirka 4000 deltagare, ett 50-tal fartyg och ett 50-tal stridsflygplan och helikoptrar. Sverige deltar med ubåt från Första ubåtsflottiljen samt logistikstöd från bland annat Marinbasen. Övningen äger rum till sjöss i södra och Östersjön. Amfibieoperationer genomförs i Litauen och Polen. För svensk del omfattas Hanöbukten och Ravlunda skjutfält av övningar. Läs pressmeddelande