U.S.-Based B-52 Bomber Conducts Mission Over Barents Sea, eucom.mil

The latest Bomber Task Force (BTF) mission in Europe occurred Thursday over the Barents Sea as a U.S. Air Force B-52 Stratofortress bomber aircraft conducted integration operations with NATO Allies.

The bomber, assigned to Minot Air Force Base’s 5th Bomb Wing in North Dakota, departed Thursday and flew to designated locations where the bomber integrated with Greek and Norwegian F-16 Fighting Falcon aircraft and conducted aerial refueling operations with U.S. and Turkish KC-135 Stratotanker aircraft. Upon completion of the missions, the aircraft and crew immediately returned to North Dakota. Missions like this demonstrate America’s continual global strike and global reach capabilities through the employment of strategic bombers. Läs artikel

Allmänt om Finlands deltagande i det internationella övningssamarbetet, defmin.fi

Internationellt övningssamarbete har en viktig roll när det gäller att upprätthålla, utveckla och bevisa Finlands försvarsförmåga. Målet med det är att utveckla truppernas nationella beredskap, kapacitet, kompetens och handlingsförmåga. Betydelsen av de internationella övningarna har accentuerats i utvecklingen av den beredskap och förmåga som den förändrade säkerhetspolitiska miljön, det fördjupade försvarssamarbetet samt Försvarsmaktens uppgifter förutsätter. […]

En del av de övningar som Nato ordnar omfattar lägesbeskrivningar i enlighet med artikel 5 i Natos stadga. Finland har regelbundet deltagit i Natos krävande övningar, även i sådana av nämnda artikel 5 -dimension. I och med att Natos operativa tyngdpunkt förskjutits mot att stärka försvaret av det egna territoriet, syns denna dimension i Natos och medlemsländernas övningsverksamhet. Nato bjuder också in partnerskapsländer till dessa övningar. Med anledning av Finlands egna militära förmågor och samarbetsberedskap är det motiverat att delta i dessa krävande övningar. Finland deltar alltid i rollen som partnerskapsland och med nationella utgångspunkter i Natos övningar. Finland deltar inte i övningarna som en del av Natos kollektiva försvar enligt artikel 5, vilket är en skyldighet för Natos medlemsländer. Läs pressmeddelande

Vad mer – ska Biden också ha ett fredpris i förväg? omeuropa.se

Ylva Elvis Nilsson

Det går inte att diskutera en ”ny europeisk USA-allians” utan att först veta hur vi vill hantera Kina.
Därför duger inte upplägget till EU-ledarnas toppmöte. […]

Det mest kontroversiella är ändå erbjudandet att skapa en EU-USA dialog om Kinadär Kina i pappret deklareras vara en systemrival och konkurrent till EU.
Det är förstås otänkbart att EU offentligt skulle ingå en allians som öppet pekar ut Kina som en fiende.
I synnerhet förbundskansler Merkel skulle aldrig drömma om att bränna broar med sin största handelspartner (Tyskland handlar mer med Kina än med USA) i en så klumpig gest.
Merkel har än idag inte vågat ta avstånd från Huawei i tyska 5G-nät, i oron att förlora Kina som affärspartner.

Faktum är att Merkel envist förhandlar på med Kina om ett investeringsavtal – denna lilla tumme som hon har låtit handelsförhandlingarna backa ner till… för Kina vill inte låta sig bindas i avtal med någon om de kan slippa, de vill handla fritt. Läs artikel

Varför vill Sveriges politiker inte försvara övre Norrbotten? forsvarsdebatten.blogspot.com

Anders Karlsson och Bertil Kantola, Kiruna/ Männikkö

I en artikel i media 200830 presenterar riksdagsledamöterna Allan Widman (L), Mikael Oskarsson (KD) och Pål Jonsson (M) ett förslag till satsning på att återuppbygga försvarsmaktens förmåga att försvara landet utöver den satsning som försvarsberedningen redan presenterat. Ett stort antal punkter tas både av beredningen och i riksdagsmännens förslag upp som exempel på hur man vill bygga upp någon form av försvarsförmåga efter två decenniers lekande med landets trygghet.

Det är bra att man vill bygga upp ett civilförsvar igen eftersom den förmåga på området vi tidigare hade, inte längre finns i någon form. Det är också bra att man inser att landet behöver beredskapslager av utrustning för att vi ska kunna vara uthålliga i krig.

Mer förvånande är att man fortfarande verkar hålla fast vid den vision om personalförsörjning på frivillig väg som så grundligt kommit på skam sedan den allmänna värnplikten lades ned. […]

Om man avser att fortsätta på den inslagna vägen med övervägande frivillighet framför allmän värnplikt kommer man att misslyckas med personalförsörjningen oavsett visioner. Landets politiker bör vara tydliga med huruvida man avser att hålla fast vid en ideologi om frivillighet och fortsätta på den inslagna vägen eller om man avser att utvärdera varför rekryteringen via frivillighet inte tycks fungera och kanske ändå återinföra värnplikt för alla.

Det är också bra att Sverige åter strävar efter att upprätta militär närvaro över landets yta. Detta skickar signaler till omvärlden om vår vilja att försvara vårt territorium och visar för landets befolkning att landet tar ansvar för sina medborgares frihet och säkerhet. Försvarsberedningen föreslår upprättandet av två nya regementen och en flygflottilj medan Widman, Oskarsson och Jonsson går längre och föreslår upprättandet av ytterligare två infanteriregementen och ett artilleriregemente. Alla dessa satsningar är välbehövliga och vällovliga men det är mycket märkligt att varken försvarsberedningen eller skribenterna inte presenterar en enda satsning norr om Arvidsjaur och Boden. Läs artikel

Hemvärnet behöver en armé att stötta, sla.se

Mathias Bred, ledarskribent

Hemvärnet finns överallt alltid. Men det innebär inte att Sverige kan försvaras överallt alltid.

Fredagen den fjärde december kan de som går till jobbet att få se någon kollega i annorlunda kläder. Hemvärnet har nämligen ”uniform på jobbet-dag”. Vanligtvis inträffar dagen den 29 maj men i år sköts den fram på grund av pandemin. […]

Regeringen bedömer i dag att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas. Skulle det ske måste vi tyvärr ånyo räkna med att stora delar av landet kommer att vara utan försvarande trupp. Försvarsmakten har visserligen som sin uppgift att försvara Sveriges territorium. Men territoriet är stort och den arméorganisation om drygt tre brigader som nu ska byggas upp förmår bara vara slagkraftig i en riktning vid samma tillfälle. […]

Hemvärnet ger närvaro över hela landet men kan inte ersätta andra förband. De 20 000 männen och kvinnorna i hemvärnet gör en fantastisk insats men de kan inte förväntas att ensamma freda ett av Europas till ytan största länder. Det försvar Sverige får för de 1,5 procent av BNP som regeringen möjligen är beredd att satsa räcker inte för att värna hela landet. Läs ledaren

“Hans roll efter krigen var helt avgörande för Finland som nation”, svenska.yle.fi

Juho Kusti Paasikivi (Johan Gustav Hellstén) föddes för 150 år sedan till ett liv som till en början bara verkade gå utför.

När Juho Kusti var fyra år gammal dog hans mamma, tio år senare gick pappan bort.

Barndomen var ekonomiskt sett svår, familjen hade efter ekonomiska missöden närmast klättrat nedåt på den sociala stegen.

Man kan säga att Paasikivi var den av Finlands presidenter som kommit från de svåraste förhållandena, trots de många historierna om Kekkonen som föddes i en rökbastu i norra Savolax. Läs artikel

G5 Sahel Chief Cautions Against Early French Troop Cut, thedefensepost.com

[…] The head of a five-nation force in the Sahel has warned against any early move by France to scale back its anti-jihadist mission in the troubled region.

General Oumarou Namata Gazama, a Nigerien who commands the so-called G5 Sahel force, said the recent arrival of European special forces troops was not yet enough to compensate for a reduction in France’s Barkhane mission.

“At the moment, the contribution of Takuba (the special forces unit) is certainly positive, but Barkhane is a close partner of the joint force — Barkhane helps us to offset the gaps in our national forces,” he said in an interview broadcast Thursday by Radio France Internationale. […]

The G5 Sahel force pools soldiers from Burkina Faso, Chad, Mali, Mauritania, and Niger, with the objective of rolling back an eight-year-old jihadist insurgency in the region. But the force badly lacks equipment and training and three years after it was established remains short of its goal of 5,000 troops. In the field, it relies heavily on French airpower, communications, and surveillance.

In France, meanwhile, President Emmanuel Macron is under pressure to scale back the Barkhane mission, which was beefed up earlier this year to combat a surge in jihadist attacks. It currently has 5,100 troops after the reinforcement of 600. Macron said late last month that he would “take decisions in the coming months” about Barkhane. Läs artikel

”Nyansera debatten om autonoma vapensystem”, nyteknik.se

Philip Anstrén, skribent och debattör om utrikes- och säkerhetspolitik

Motståndet mot autonoma vapen växer i Sverige. Svenska civilsamhälles-organisationer gick tidigare i år tillsammans för att publicera en debattartikel som efterfrågade ett globalt förbud mot “mördarrobotar.” Socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister har gått ut med liknande krav i olika forum.

Dessa aktörer har dragit befogad uppmärksamhet till orosmoln kring utvecklingen av autonoma vapen. De vapensystemen riskerar att sänka tröskeln för krig genom att göra det möjligt för länder att gå in i väpnade konflikter utan att riskera sina medborgares liv. Autonoma vapen riskerar också att undergräva internationell rätt då de kan göra det svårare att utkräva ansvar för krigsbrott.

De problemen måste bemötas. Men fokusen på dem får inte göra debatten onyanserad. Autonoma försvarssystem har också humanitära och militära fördelar. En mindre svartvit debatt behövs för att se till att dessa inte förbises. […]

Autonoma försvarssystem har också mycket att bidra med till Sveriges säkerhet. Regeringen tvingades återinföra värnplikten på grund av problem med att ta in och behålla tillräckligt många rekryter. Den svenska befolkningen blir dessutom allt äldre. Till och med halvautonoma system skulle göra det lättare att bemöta sådana demografiska utmaningar. De har nämligen så kallade multiplikatoreffekter: de kan hjälpa en soldat att kontrollera flera vapen samtidigt.

Sverige är ett stort, glest befolkat land med komplex geografi – från östkustens skärgård till fjället i norr. Det skapar många sårbarheter som fientlig makt kan utnyttja. Autonoma försvarssystem skapar unika möjligheter att hantera dessa risker: de kan bidra till att avlasta personal som arbetar under svåra geografiska förhållanden och garantera ständig militär närvaro i svåråtkomliga områden. Läs artikel

Trovärdigt samarbete till sjöss, forsvarsmakten.se

Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra och Tyskland är en viktig samarbetspartner för marinen. Flera gånger om året övar svenska och tyska fartyg med varandra och det finns en personlig relation mellan cheferna på båda sidor. Den senaste samövningen har precis avslutats på ett decembergrått hav. […]

Den senaste övningen planerades av de båda divisionscheferna, John Theander från 31:a korvettdivisionen och Florian Feld från första Korvettengeschwader. All planering skedde utan att man träffades fysiskt, detta på grund av den rådande pandemin. Nu är de svenska och tyska korvettdivisionerna så interoperabla att det inte upplevs som ett problem. Läs pressmeddelande

Finland skär ned sin närvaro i Afghanistan till 20 man – en del av styrkans uppgifter upphörde, svenska.yle.fi

Finland skär ned sin truppnärvaro i den Nato-ledda operationen Resolute Support i Afghanistan. Endast en tredjedel av styrkan stannar i Afghanistan.

Den finländska styrkan kommer snart att minska till 20 man från nuvarande 60. Enligt ett pressmeddelande från Försvarsmakten beror minskningen på att en del av den finländska styrkans uppgifter upphör.

De finländska soldaterna är främst stationerade i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Finland har deltagit i de Nato-ledda insatserna i Afghanistan sedan början av 2000-talet. […]

USA:s president Donald Trump beslutade nyligen att minska den amerikanska närvaron i Afghanistan till 2 500 man.

Det kan också skapa problem för Natos operation eftersom den är helt beroende av amerikansk logistik och luftstöd från amerikanska stridsflyg. Läs artikel

Paasikivi i Moskva, anselm.fi

René Nyberg, förutvarande ambassadör i Moskva och Berlin

Det är svårt att tänka sig att Ryssland skulle avstå från Finland till Sveriges förmån, då länderna kämpat om herraväldet över landet i flera århundraden. (Alexandra Kollontaj 1940)

I juni 2002 presenterade Mauno Koivisto sin bok Den ryska idén i Moskva. Han överraskade sin publik genom att konstatera att han egentligen inte mötte några riktigt svåra problem som president. Åhörarna, bland dem många finländare, förstod inte genast vad Koivisto menade. – Finlands existens var aldrig hotad under Koivistos tid. Läs artikel

Vi må være tilstede i nordområdene, forsvaretsforum.no

Oddmund Hammerstad, tidligere statssekretær i Forsvarsdepartementet

[…] Vår regjering bør evne å utnytte de muligheter som nå byr seg for å utrette noe stort i internasjonal sammenheng i Arktis. I tillegg til de initiativ og tilrettelegginger som kan skje i regi av Arktis råd, har Norge en unik mulighet for å utnytte den status og prestisje som ligger i et århundre med suverenitets- og myndighetsutøvelse på Svalbard, nesten et halvt århundre med avtalefestet samarbeide med Russland om fiskeriene i Barentshavet og, ikke minst, Norges viktige rolle i Barents-samarbeidet.

På mellom-statlig nivå skjer samarbeidet i Barentsrådet, og der er EU-kommisjonen med i tillegg til Russland og de nordiske land. Vi har med andre ord en god samarbeidsinfrastruktur med Norge i sentrale posisjoner, og vi har sterke kompetansemiljøer og finansielle muskler som kan understøtte prosesser og prosjekter for ressursutnyttelse, næringsutvikling, miljøvern og sikring av bosettingsbetingelsene i den arktiske regionen. […]

Ved presentasjonen av statsbudsjettet for neste år uttalte utenriksminister Ine Eriksen Søreide: – Nordområdene er vårt viktigste strategiske ansvarsområde.

Dette gjenspeiles i budsjettforslaget for 2021 og i regjeringens langsiktige satsinger. Norske interesser i nord må hevdes gjennom et sterkt, livskraftig og kompetent Nord-Norge. Läs artikel