Länkar

Leaders of the BRICS group of nations unanimously adopted a joint declaration on the first day of the two-day summit in the Indian capital, New Delhi, despite divisions among members over the wars in Iran and Ukraine.

The New Delhi Declaration, adopted on Saturday, called for restraint in the Middle East but avoided condemning the US-Israeli strikes or Iran’s targeting of Gulf countries in the region. It also criticised the global trade war without naming the United States. […]

“While they said unilateral tariffs are condemned and they work against international law, they have not named the US. So India had to keep in mind that it has bilateral trade relations with other countries, and so do others.”

Indian Prime Minister Narendra Modi said BRICS had reached a “coming of age” moment and called on the Global South to become a “rule-shaper” rather than simply accept rules set elsewhere. Läs artikel

Ett tåg i Ukraina har träffats av en rysk drönare. Alldeles i närheten befann sig Carl Bildt och Boris Johnson.

”Vårt tåg stannade”, skriver Bildt i ett sms till Aftonbladet.

Two specialized NATO intelligence aircraft were active today across widely separated but strategically important areas of Europe: the Swedish  Air Force Gulfstream S102B Korpen (reg. 102003 – c/s SVF680) operated north towards the Barents Sea and the Russian Northern Fleet area, while the RAF Boeing RC-135W Rivet Joint (reg. ZZ666 – c/s RRR7272) flew from Souda Bay towards the Black Sea and the approaches to Novorossiysk. […]

Operating close to the High North gives the aircraft access to an area of particular importance for monitoring Russian military activity, including the Kola Peninsula and the Northern Fleet. The mission does not necessarily indicate a specific Russian operation, but the location makes the collection of electromagnetic and communications intelligence particularly relevant.

At the same time, the RAF Boeing RC-135W Rivet Joint (reg. ZZ666 – c/s RRR7272) operated from Souda Bay over the Black Sea, approaching the wider area east of the Black Sea and near Novorossiysk. The aircraft belongs to No. 51 Squadron and is specifically designed to intercept and analyse electronic and signals intelligence, providing information to UK and NATO commanders. Läs artikel

Now, this month, there is a true demarcation, as Finnish officials announced that the country had completed a project to install a border fence that began three years ago.

“I think it’s good that at some point we assess whether more of this is needed. What we particularly need is EU funding for eastern member states so that projects like this can be financed,” Finnish Interior Minister Mari Rantanen told reporters while speaking at a news conference near the Nuijamaa border in the country’s southeast. […]

Construction of the Finnish border fence began as a pilot project near Imatra, northwest of the Russian city of St. Petersburg, in April 2023. The fence does not cover the entirety of the border.

“The longest sections of the fence are located in the southeast of Finland, totalling some 140 kilometres,” according to the Finnish broadcasting company Yle. “There is also about 35 kilometres of fence in the North Karelia region, while additional sections of about 25 kilometres stretch across Kainuu and into Finnish Lapland.

The parts of the Finnish border that are not fenced have large bodies of water, swampland, dense forest, or other natural features that make a fence unnecessary and expensive. Läs artikel

NATO’s eastern members are rebuilding fortifications and counter-mobility systems on a scale not seen since the end of the Cold War. Their value will depend less on concrete and obstacles than on whether they are integrated with surveillance, firepower, manoeuvre forces and reinforcement plans.

Along NATO’s eastern borders, excavators are digging anti-tank ditches, engineers are placing concrete ‘dragon’s teeth’ and prefabricated bunkers are being lowered into prepared positions. The Baltic Defence Line – announced by Estonia, Latvia and Lithuania on 19 January 2024 – and Poland’s East Shield programme, launched in May 2024, mark the return of large-scale prepared defensive infrastructure to northeastern Europe.  Läs artikel

Regeringen utreder om värnpliktiga ska kunna kallas till Nato-uppdrag efter grundutbildningen. Det är något som väcker oro bland vissa värnpliktiga i Kristinehamn.

Malte Netterheim på Pliktrådet, som företräder alla värnpliktiga, kallar förslaget ett grovt intrång. Men Jörgen Berglund (M) på försvarsutskottet säger att Nato-övningar ofta upplevs som givande.

19-åriga Elias Granqvist vill försvara Sverige, men tvekar inför att skickas ut i Europa. Läs  artikel

Leaders of the Shanghai Cooperation Organisation (SCO) have signed a joint statement condemning the US and Israel’s war on Iran and Western sanctions on some of their members, after a two-day summit in Kyrgyzstan’s capital, Bishkek.

The joint statement, called the “Bishkek Declaration”, was signed by Chinese President Xi Jinping, his Russian counterpart, Vladimir Putin, Indian Prime Minister Narendra Modi and Pakistani Prime Minister Shehbaz Sharif, among other leaders of SCO member nations. The SCO consists of Russia, China, India, Pakistan, Iran, Belarus, Uzbekistan, Kazakhstan, Tajikistan and the Kyrgyz Republic. Läs artikel

Indiens premiärminister Narendra Modi tar emot BRICS-ledarna i Bharat Mandapam den 12-13 september med en dagordning som redan är lagd: handel, utvecklingsfinansiering och reform av IMF och Världsbanken. Elva medlemsländer samlas, Xi Jinping gör sitt första Indienbesök på sju år och Putin möter Modi bilateralt dagen före. Om mötet också ska sluta i en gemensam slutdeklaration hänger på en formulering om Mellanöstern som både Teheran och Abu Dhabi kan skriva under – och där är utgången osäker.[…]

Tidigare i september undertecknade Modi, Xi, Putin och Pezeshkian en gemensam deklaration vid SCO-toppmötet i Bishkek som fördömde USA:s och Israels militära kampanj mot Iran samt de västliga sanktionerna. Före detta indiske diplomaten Rajiv Bhatia beskriver det som en betydande framgång och pekar på att medlemmar med olika hållning ändå kunde enas om en formulering. Att SCO dessutom rymmer USA-vänliga stater talar enligt honom för att klyftan går att brygga även i New Delhi – med reservationen att SCO inte omfattar Förenade Arabemiraten. Andra bedömare framhåller att Donald Trumps protektionism och ensidiga tullpolitik gett BRICS-länderna nya skäl att hålla samman. Läs artikel

Det er 25 år siden terrorangrepet mot USA, et angrep som blant annet ledet til et 20-årig norsk militært engasjement i Afghanistan. Her er historien om beslutningene som ble tatt i 2001.[…]

De to neste tiårene skulle i større eller mindre grad preges av «krigen mot terror» for både USA alene og Nato samlet. For Nato markerer 9/11 starten på en ny og global æra, der operasjoner (nå langt) utenfor alliansens hjemmeområde ble enda viktigere enn på 1990-tallet.

Først i 2014 begynte Nato å vende oppmerksomheten hjem igjen for alvor. […]

20. september 2001 erklærte USAs president George W. Bush krig mot terror. 26. september møttes Natos forsvarsministere for første gang etter angrepet. Viseforsvarsminister Paul Wolfowitz representerte USA og gjorde klart at landet ikke planla noen operasjon mot terroristene gjennom Nato.

Wolfowitz’ sjef, Donald Rumsfeld, var tydelig i en kronikk i The New York Times dagen etter: I denne krigen vil oppdraget bestemme koalisjonen, ikke motsatt. USA ville velge hvem de ville ha med seg. […]

7. oktober 2001 innledet USA Operation Enduring Freedom (OEF). Al-Qaida hadde lenge hatt tilhold i Afghanistan. Da Taliban-bevegelsen som hadde makten der, nektet å overlevere al-Qaida-lederen Usama bin Laden, gikk USA til angrep. USA fikk støtte hovedsakelig fra Storbritannia. Norge ble ikke spurt om å bidra, men regjeringen uttrykte sin fulle støtte til USAs aksjon. […]

Både det første og det andre Afghanistanutvalget konkluderte med at Norge hadde tre mål med engasjementet i Afghanistan.

Det første av disse, og det eneste Norge lykkes med å oppnå, var å være en god alliert.

Som historien gjengitt over viser, preget målet om å være en god alliert i veldig stor grad Norges tilnærming til spørsmål om deltakelse i USAs operasjoner høsten 2001. Spørsmål som hva de norske styrkene skulle gjøre, og hva de skulle oppnå i Afghanistan, finner man ikke i de norske vurderingene. Det som var viktig, var å bidra.

Og sist, men ikke minst: Ingen kunne høsten 2001 forestille seg at beslutningen om å sende norske soldater til Afghanistan skulle bli starten på et engasjement som kom til en ulykkelig slutt tjue år senere, den 30. august 2021. Men det er en annen historie. Läs artikel

I regeringens nya strategi för Arktis står säkerhet och stabilitet, ekonomi oc handel samt klimat och miljö i fokus. Regeringens långsiktiga mål är ett
fredligt och säkert Arktis, med hållbara, robusta och attraktiva samhällen och minskad miljö- och klimatpåverkan. För att uppnå detta behövs förtroendefulla internationella relationer, gemensamma lösningar och efterlevnad av folkrätten i Arktis. Staters suveränitet och territoriella integritet måste respekteras. Motverkanspolitiken i förhållande till Ryssland ska få genomslag i svensk Arktispolitik. […]

Regeringen avser att:
1. verka för att folkrätten respekteras av alla stater som verkar i Arktis, att gemensamma utmaningar hanteras i fredlig samverkan och dialog, och att
demokratiska principer och mänskliga rättigheter respekteras,

2. fördjupa säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete, utveckla nationella militära förmågor samt stärka militär rörlighet för en stärkt avskräcknings och försvarsförmåga i Höga Nord, med fokus på samordning och utveckling av arktiska och subarktiska förmågor, inklusive genom Sveriges ansvar som ramverksnation för Natos framskjutna närvaro (FLF) i Finland. […]

7. prioritera arbetet i Arktiska rådet – de arktiska staternas främsta forum för samarbete i gemensamma frågor, med deltagande av urfolk i Arktis
– och bidra till att rådet bibehåller sin ställning  och fortsatta relevans, med särskilt fokus på Sveriges ordförandeskap 2027–2029,

8. stärka det nordiska samarbetet i arktiska frågor, värna den transatlantiska sammanhållningen och utveckla samarbeten med icke-arktiska stater som kan bidra till ett fredligt, säkert och hållbart Arktis […]

Inom Nato ska Sverige tillsammans med våra arktiskaallierade vara drivande för att stärka Natos roll i Arktis. Natos framskjutna närvaro i Finland (FLF Finland) är viktig för att stärka säkerheten i närområdet och i Höga Nord, och här tar Sverige ett särskilt ansvar som ramverksnation. Det ligger i Sveriges intresse att stärka arktiska och subarktiska förmågor inom alliansen, samt att hela alliansen engagerar sig i Höga Nord för att stärka säkerhet, kompetens, institutionell kapacitet, gemensam lägesbild och strategisk kommunikation. Rapporten finns att läsa här.

Russia reserves the right to plan the operational deployment of its weapons against Norway after the arrival of US missile systems capable of launching long-range Tomahawk cruise missiles that can reach Moscow, according to The Moscow Times on September 7.

The response follows the conclusion of joint NATO drills, Operation Atlantic City 26, conducted by the United States, the United Kingdom, and Norway from August 26 to September 4. During the maneuvers, the US Navy transported a mobile four-slot missile module, designed to resemble a shipping container, to the Norwegian city of Trondheim.

Official Russian Foreign Ministry spokesperson Maria Zakharova stated that these weapons could be deployed for NATO aggression against Russia ”for solving tasks of a strategic nature.”

She noted that it ”should not come as a surprise” to officials in Washington and Oslo that ”the locations where American systems are deployed and controlled, as well as their supporting infrastructure, become targets of special focus for Russia’s strategic deterrence forces, including the planning of the combat use of appropriate strike systems in the event of an armed conflict.” Läs artikel