Länkar

[…] Ska svenska värnpliktiga kunna användas inom ramen för Natos kollektiva försvar?

Socialdemokraterna
Värnpliktiga under utbildning ska inte kunna skickas på uppdrag utomlands i krigstid. Däremot de värnpliktiga som har genomgått sin grundutbildning och därefter krigsplacerats behöver kunna kallas in och användas inom ramen för sitt krigsförbands uppgifter.

Sverigedemokraterna
Frågan ska behandlas i en parlamentarisk kommitté till hösten och vi har inte fullt ut tagit ställning än. Samtidigt är det vår bedömning att det finns ett behov av att nyttja värnpliktiga i fredstid för bevakningsuppdrag i exempelvis marinen, eller andra typer av verksamheter som bedöms kunna lösas av värnpliktiga. Utgångspunkten är dock att svåra uppgifter med hög risk ska lösas av samövade, erfarna och anställda förband.

Moderaterna
Ja. Sverige är allierad i Nato och där spelar också våra värnpliktiga en central roll för krigsförbanden. Samtidigt behöver reglerna kring värnpliktigas användning vara tydlig framförallt vad gäller övningar och insatser under fredstid.

Vänsterpartiet
Värnpliktiga i krigsorganisationen utbildas för att kunna försvara Sverige i krig eller för att mobiliseras vid direkt krigsfara. Plikten måste hanteras med respekt och försiktighet, och att plikta in värnpliktiga soldater, som ju i de flesta fall har vanliga civila jobb och kanske familj att ta hand om, för uppdrag inom Nato i fredstid är inte lämpligt. Utlandsuppdrag ska bemannas av anställda soldater. Läs arrtikel

Läs också kommentarer tidigare på den här sajten om värnpliktiga utomlands:

-De små stegens lömska politik. Kommentar till frågan om värnpliktiga utomlands.

-Om KD:s förslag till allmän värnplikt.

[…] With the Hollywood hills visible from parts of this spectacular stadium, covered by a teardrop-shaped canopy underneath which there is a wraparound LED chandelier, Iran did not seem bogged down by political baggage. After all, this was arguably the most politically supercharged sporting event in history, given the hurdles Iran overcame just to take to the field in Los Angeles – this was the first of three Group G games in the USA, the country with which Iran has been at war with since February. Eleven Iran officials were refused entry to the US, prompting them to relocate their team base from Arizona to Tijuana, Mexico. Their training programme was delayed. […]

But inside this spectacular stadium, there was little in the way of opposition. From the moment Taremi exchanged pennants with Chris Wood, the support for Iran was overwhelmingly positive. Unlike in their opening game in Qatar four years ago, Iran sang the national anthem, which in itself is a divisive issue. Läs artikel 

[…] Her i Norge tar vi avskrekkingen for gitt. Vi ser ikke på vår egen styrkestruktur og våre venners styrkestruktur. Vi ser ikke de gapende hullene som til og med langtidsplanen overser.

Vi velger å etterlate Europas energihovedstad, Stavanger, uten luftvern.

Vi velger å etterlate Norges nest største by, Bergen, uten luftvern. Vi velger å la Oslo stå relativt svakt på luftvern, selv om innkjøp av langtrekkende luftvernsystemer etter den siste revisjonen i Stortinget kan bøte på dette. […]

Det er per i dag INGEN europeiske enheter som er forhåndslovet til Norge i krig. Vi har klargjort havner, men vi vet ikke hvilke avdelinger vi har klargjort dem for. Vi velger en deployering nær grensen til Russland, uten å tenke på at flanken til disse avdelingene er svakt forsvart. Finland er for eksempel svakt i Lappland.

Vi vet at Svalbard er en svakhet med tanke på avskrekking, uten militære styrker. Øygruppen er påvirket av en internasjonal diskusjon rundt ordlyden av Svalbardtraktaten der bare landmilitæra og marinebaser er forbudt (artikkel 9 i avtalen), og med en tilknytning til Norge som gjør at spørsmål kan komme opp rundt artikkel fem. Dette gjelder ikke bare amerikanerne. […]

Vi velger å sette av mange milliarder kroner til droner over en tiårsperiode, uten å organisere våre tre brigader for dronebruk, enda krigen i Ukraina er en dronekrig.

Disse svakhetene er ikke bare et krigsproblem, det er et fredsproblem. Det påvirker vår evne til avskrekking og derved Forsvarets evne til å løse sine hovedoppgaver, og opprettholde både fred og norsk handlefrihet. Läs  artikel

Det avtal som ska undertecknas på fredagen är egentligen ännu inte ett fullt fredsavtal.

I stället kallas det för ett ”samförståndsavtal” som erbjuder basen för fortsatta samtal.

Exempelvis ska parterna förhandla om Irans kärnenergiprogram och Irans anrikade uran under de fortsatta samtalen. De ska pågå under en 60 dagar lång vapenvila efter underteckningsceremonin på fredag.

Iranska statliga medier, som Mehr News Agency, har rapporterat att samförståndsavtalet innehåller 14 punkter. Listan på punkterna återges av BBC:

• En permanent vapenvila på alla fronter, inklusive Libanon.
• USA åtar sig att inte blanda sig i Irans interna angelägenheter.
• USA:s sjöblockad upphävs inom 30 dagar.
• USA drar tillbaka sina styrkor från Iran.
• Hormuzsundet återöppnas inom 30 dagar ”under iranska arrangemang”.
• USA och dess allierade ska leverera återuppbyggnadsplaner för Iran värda minst 300 miljarder dollar.
• Sanktionerna mot iransk olja och energiprodukter upphävs.
• Iran åtar sig igen att inte producera kärnvapen.
• USA åtar sig att inte öka sina styrkor i regionen och att inte införa nya sanktioner. Läs artikel

[…] I dag behöver fredsrörelsen och alla kärnvapenmotståndare återupprepa arbetet i den svenska kampanjen mot atomvapen. Kärnvapen omtalas i dag på ett helt nytt sätt, som en möjlighet för Sverige i dagens krigsepidemiska tid. Överbefälhavaren, vår statsminister, och andra ledande politiker har på lite olika sätt talat för, respektive öppnat en dörr för kärnvapen på svensk mark.

Riksdagen ska i nästa vecka besluta om ett ärende med den eufemiska titeln ”Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete”. Innebörden finns uttryckt i klarspråk i regeringens proposition, det handlar om avskräckning och försvar, och den yttersta avskräckningen är kärnvapen. President Macron i Frankrike har inbjudit Tyskland och andra länder att diskutera så kallat skydd mot kärnvapen genom att placera franska kärnvapen i andra länder i Europa. Ulf Kristersson har uttryckt intresse, och det förslag om ”Förbättrade förutsättningar…” som riksdagen ska behandla den 15 juni innebär just att Natoländer och EU-länder ges möjlighet att agera militärt från Sverige.

Den obesvarade frågan är varför det är så bråttom att öppna en ny motorväg in i Sverige för stora beslut som har långtgående säkerhetspolitisk betydelse? Varför ska riksdagens sista vecka användas för detta beslut, på samma sätt som skedde sista riksdagsveckan för två år sedan när det ifrågasatta DCA-avtalet om 17 av USA:s militärbaser ska byggas i Sverige. Inte ett ord om förbud mot kärnvapen i det avtalet heller.

Jag vädjar till riksdagsledamöterna:

Bordlägg beslutet. Möt oss vanliga människor i valrörelsen. Förklara för oss varför kärnvapen på svensk mark stärker vår säkerhet? Förklara vart vi är på väg?  Läs artikel

I början av juni kom EU-kommissionen med en ny plan för att stärka den strategiska autonomi som Europa såväl behöver för att stå emot fientliga krafter.
Det är den femtielfte planen i sin ordning eller så, tidigare har handlat om kritiska mineraler (ett halvt dussin sådana), försvar (lika många) eller chips Den senaste handlar om digital teknologi och AI. Det intressantaste med den är nog att den utan att försöka dölja det, utpekar USA som hotet mot Europa.
Alla andra har handlat om Ryssland som det stora hotet eller Kina. […]

EU-planen har två huvudspår.
Det första är att begränsa genom lag vad digitala tjänster och AI får användas till.
Detta upprör Trump oerhört men kommissionen har redan gett sig på de flesta stora amerikanska tech-bolag (Meta, Apple, Google, osv) för att hindra de värsta övergreppen på europeiskt privatliv.
Man har dragit in 6 miljarder euro i böter bara under 2024 och 2025 på dessa bolag – trevligt för EU-kassan, men ändå ingen komplett succé för bolagen förhalar, överklagar och ändrar så lite de kan komma undan med.

Det andra spåret är att uppmuntra europeiska digitala tjänster att utvecklas som möjliga ersättare. Bland annat föreslås att alla EU-regeringar tvingas utvärdera och klassa i fyra kategoriers svårighetsgrad vilken suveränitets-effekt det kan ge, när de väljer att upphandla in nya digitala eller AI-tjänster.

Läs artikel

[…] Problemet är att Natos huvudstrategi inte är vad vi i Sverige skulle kalla en strategi för försvarskamp, utan något annat. Natos strategi bygger på att trovärdigt förbereda ett anfall mot, och kanske också över, Rysslands gräns, för att därigenom avskräcka Ryssland från att anfalla ett Nato-land över samma linje.

I sig är detta en högriskstrategi. Mycket kan gå snett. I värsta fall kan man framkalla just det man ville undvika. Den höga fallhöjden är i och för sig inget starkt motargument i Sverige.

Denna generation svenska beslutsfattare har en påtaglig förkärlek för just chanstagningar och risk. Frågan är bara: en aktiv och aggressiv avskräckningsstrategi, men efter bördesskiftet – utan USA, världens starkaste militärmakt – går det verkligen ihop?

Har svenska folket blivit informerat om det avskräckningskrig som förestår under ledning av generalsekreterare Mark Rutte? Läs krönikan

General Grynkewich’s remarks come as Washington withdraws key assets from Europe

The US general who commands Nato has said Russia is “not looking for a conflict”, despite concern among European allies about the potential security gaps left by Washington’s plans to withdraw key military assets. Asked on Thursday about the possibility of a Russian attack on the Baltic states, General Alexus G. Grynkewich said his role was to ensure Nato’s deterrence remained credible and that Moscow understood it could not succeed militarily against the alliance.

“I’ve watched the intelligence very closely,” the Supreme Allied Commander Europe (Saceur) said on a panel at the ILA Berlin Air Show. “Russia is not looking for a conflict . . . They do understand the term ‘defensive alliance’, and they do understand that we have a number of asymmetric advantages.” His comments come as the US is planning to reduce the military capabilities it assigns to the Nato Force Model, the alliance’s pool of forces and equipment that can be deployed within 10, 30 and 180 days in response to a crisis. The assessment contrasts with increasing concerns in the Baltic States that a reduced US military presence could weaken Nato’s deterrence and alter Moscow’s calculations. Läs  artikel

Chefen för armén Jonny Lindfors skriver tillsammans med två kolleger på Kkrva.se om behovet av att använda också värnpliktiga till insatser utomlands. På samma sätt som anställda soldater måste värnpliktiga under grundutbildning kunna användas för utbildnings- och beredskapsinsatser både ”inom och utom Sverige i såväl fred som i krig”, skriver de. För att möjliggöra det vill man ändra pliktlagarna. 

Värnplikten regleras i lagen om totalförsvarsplikt. Där framgår att försvaret av Sverige är grunden för värnplikten.  

Om värnpliktiga kan komma att kommenderas till att sättas in utomlands skulle det sannolikt innebära att försvarsviljan och viljan att genomgå värnpliktsutbildning kraftigt försvagades. Förslaget från Lindfors med flera är ett tydligt exempel på den förändring steg för steg av det svenska försvaret som vissa nu vill genomföra. Försvaret av Sverige kommer i andra hand, medan försvaret av allierade inom Nato ska sättas först. Att även militärer nu trycker på för värnpliktiga utomlands beror sannolikt på att frågan är politiskt känslig. Det bekräftas av att regeringen har tillsatt en utredning, då frågan enligt försvarsminister Pål Jonson är ”komplex”. Är det den utredningen chefen för armén vill föregripa?

Lästips:

De små stegens lömska politik – BEVARA ALLIANSFRIHETEN

Kommentar: Kristdemokraterna har nu insett att allmän värnplikt behövs för att försvara Sverige – en insikt som detta parti aktivt var med om att utplåna. Men vad är det för sorts värnplikt de tänker sig?

Enligt partiets försvarspolitiske talesman Michael Oscarsson vill de ”återinföra en allmän värnplikt på riktigt, där alla unga efter gymnasiet genomgår en försvarsutbildning – civil eller militär”. Här finns en restriktion: den som inte har genomgått en gymnasieutbildning ska tydligen inte heller genomgå försvarsutbildning, i alla fall inte en obligatorisk sådan. Så bör man väl tolka skrivningen.

Den värnplikt som rådde under 1900-talet gällde utbildning till befattningar inom krigsorganisationen. Så kallad vapenfri tjänst fick den enskilde ansöka om, och det var långt ifrån säkert att den beviljades. Vapenvägran bestraffades på det ena eller andra sättet och kunde vara socialt demeriterande. Det är uppenbart inte det systemet som Krisdemokraterna nu förespråkar.

”Alla ska inte bli soldater. Men alla behövs”, skriver Oscarsson. Här betyder ”alla”, om man har läst rätt, att envar ska få välja vad han eller hon ska ägna sig åt under ”försvarsutbildningen” och i en krigssituation:

”Någon kan lära sig ge första hjälpen. Någon kan hjälpa äldre och barn i kris eller krig. Någon kan skydda elnät, transporter eller digital infrastruktur. Någon kan försvara Sverige med vapen i hand.”

Märk väl: Soldaten, ”med vapen i hand”, kommer i sista hand. Men behöver inte en militär sjukvårdare vara vapenövad? Behöver inte skyddet av strategisk infrastruktur vara väpnat i en krigssituation? Måste inte utrymning av städer och andra krigsmål organiseras på ett militärt säkert sätt? Det så kallade civilsamhällets strukturer räcker inte långt när landets och nationens överlevnad står på spel. Oscarsson talar om gemenskap: i strid fordras disciplin.

Oscarssons spridda tankar är i bästa fall välmenande, men gissningsvis helt enkelt ogenomtänkta. En folkarmé kan inte byggas på sådan lösan sand. En plikt kan inte vara valbar, den måste vara ett obligatorium. (Anders Björnsson)

Sverige är värt att försvara ,kristdemokraterna.se