Interview: Defense minister on Estonia’s NATO experience now and in future, eews.err.ee

When it comes to EU defense, we have to make a distinction when, if we’re talking about the EU as a whole, then European countries have their own ‘coalitions of the willing’ and which are not under the EU flag, especially in Africa. Estonia is part of one of these, being led by the French, in Mali (Operation Barkhane – ed.), and this is our way of indicating that, while Estonia may ask other countries to help us in the east, we are certainly ready in return to help other countries in the south. We believe that European security is 360 degrees, and that we all share these security threats together. We understand that the instability in the south impacts us in the north and what happens in the east impacts our allies in the west of Europe In fact, when people ask us why we are in Africa, that’s the main reason. […]

No better concrete example of both the NATO-EU interface and the posture towards Estonia’s giant eastern neighbor could be found than the NATO Enhanced Forward Presence (eFP), based in Tapa, since 2017, and British led, with the regular participation of units from France, Denmark and Belgium – all EU countries of course – in particular.

“Naturally, our defense is very much dependent also on our collective efforts with other NATO countries, hence the term collective defense. The most visible aspects of collective defense are of course the eFP and air policing units here in Estonia. But, of course, collective defense is much more than that, including rapid reinforcement by allies, something which is vital for the defense of NATO and Estonia.” […]

The EDF is centered on two brigades, principally armored, mechanized infantry-based, but this is more than augmented by the fact that Estonia has both a large reserve of ex-EDF personnel and people in the Defense League.

When the Estonian conscripts finish their military training, they are added to the reserve and can be mobilized very rapidly. In addition, the Defense League – Kaitseliit – is a voluntary military organization, some of whose aspects are supposed to be integrated into the operational structure, the two main brigades, but others are meant to be used in various locations as territorial defense units, to cover the whole country, which is quite large in comparison with the size of the population. The Defense League officer corps is generally made up of professional troops. Läs artikel

FRA-spaning under radarn, barometern.se

Martin Tunström,

I sak föreslås en reglering av FRA som möjliggör att signalspaning får ske för andra staters intressen. I dag kan FRA dela information med andra staters underrättelsetjänster. Men myndigheten får bara aktivt inrikta spaning om uppdraget rör Sverige eller svenska intressen.

Utbytet av underrättelser sker i första hand mellan stater. Det betyder att om en underrättelsetjänst söker information från andra, måste den också bidra med uppgifter. På detta område har Sverige historiskt utmärkt sig med en kvalificerad signalspaning som på underrättelsespråk kallas för Sigint.

Förändringen kan ses som en anpassning till den säkerhetspolitiska strategi som dag är Sveriges. Under senare år har olika avtal slutits med regeringar i USA, Frankrike och Storbritannien. […]

Med en förändrad lagstiftning är också tanken att Sverige ska visa sin lojalitet till samarbetsländerna inom Nato. Som icke-Natomedlem blir strategiska samarbeten allt viktigare. Att Sveriges bidragit med specialförband till koalitionens utbildningar i Irak har ett likartat syfte. Genom att ställa upp för andra räknar vi med att få hjälp i retur. Eftersom avtal alltid är svagare än de juridiska förpliktelser som följer av Natostadgan blir detta uppvisande av lojalitet en central del av det svenska säkerhetsbyggandet. […]

När det gäller att spana på mål för andra staters räkning är det regeringen som har sista ordet enligt lagförslaget. Ingen kan således beställa signalspaning, den kan bara begäras och ske i enlighet med svensk lag. Ja, en underrättelsetjänst är något av det mest suveräna en stat har.

Även denna spaning ska förhandsprövas av Försvarsunderrättelsedomstolen och granskas i efterhand av Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet. Läs ledaren

Biden har valgt medarbeidere med bånd til våpenindustrien, forsvaretsforum.no

Påtroppende president Joe Biden kritiseres for å velge medarbeidere som gjennom styreverv, lobbyfirma og tankesmier har tette bånd til USAs våpenindustri.

Kritikken, som kommer fra venstrefløyen i Det demokratiske partiet, rettes blant annet mot Tony Blinken, som Biden har nominert til posten som utenriksminister.

Blinken var viseutenriksminister under president Barack Obama, og da Donald Trump flyttet inn i Det hvite hus, grunnla han sammen med Obamas tidligere viseforsvarsminister Michèle Flournoy konsulentfirmaet WestExec Advisors.

WestExec Advisors holder klientlisten hemmelig, men ifølge The American Prospect jobber de ikke bare for flere av USAs største våpenprodusenter, men også for utenlandsk forsvarsindustri, blant annet israelske Windward. Läs artikel

Beväringsinrättningen och allmän värnplikt, hhogman.se

En av svagheterna med indelningsverket var problemet med att få fram tillräckligt med förstärkningstrupper. Under kriget med Ryssland 1808 -1809 stod det klart att något måste göras med indelningsverket för att kunna skaffa fram tillräckligt antal reservsoldater.

Redan 1808 kom ett påbud om lantvärnet vilket innebar att var fjärde/femte vapenför ogift man mellan 18 och 25-års ålder inskrevs i värnet. Samma år uttogs ca: 30.000 man till lantvärnet och fördelades landskapsvis på särskilda lantvärnsbataljoner. Men på grund av bristande utbildning och utrustning råkade hela lantvärnet i vanrykte. Ungefär 6.000 lantvärnsmän dog i olika fältsjukdomar (främst dysenteri) mellan hösten 1808 och våren 1809.Lantvärnet användes endast under en kortare period, nämligen kriget mot Ryssland 1808 – 1809. Lantvärnet avvecklades 1811.År 1809 lades en proposition i riksdagen om inrättande av en nationalbeväring men rönte ingen framgång. I samlingen “Lantvärnet” på Krigsarkivet finns generalmönsterrullor över manskapet som tjänstgjorde i Lantvärnet.

Vid 1810-års riksdag beslöt man om uttagandet av 50.000 man förstärkningsmanskap. Syftet var att komplettera de ordinarie regementena till full styrka utan att betunga rotarna. Varje stad och socken skulle ställa 1 soldat (förstärkningskarl/förstärkningssoldat) på var 20:e vapenför person i åldern 20 – 45 år. Uttagningen av förstärkningsmanskapet var närmast att likna vid utskrivningar. Det ständiga knekthållet hade en gång i tiden accepterades av allmogen i de olika landskapen just därför att man skulle slippa den förhatliga utskrivningarna. I första hand skulle frivilliga antas och om detta inte räckte fick lotten avgöra. Dessvärre var det tillåtet att skaffa ersättare vilket favoriserade de rika. Läs artikel

 

Utrikesminister Ann Linde om den svenska säkerhetspolitiken, twitter.com

Idag debatterade jag Sveriges säkerhetspolitiska linje i riksdagen. Den militära alliansfriheten tjänar Sverige väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Det är ingen politisk riktning som den här regeringen kommer att förändra.

Den svenska säkerhetspolitiska linjen är inte bara välkänd utan också respekterad i vår omvärld. Den militära alliansfriheten och den svenska säkerhetspolitiska linjen är inget man ändrar i en handvändning.

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att garantera vårt lands oberoende och självständighet, värna suveräniteten, värna Sveriges intressen och grundläggande värderingar och säkerställa att vi har en handlingsfrihet inför politiska, militära eller andra påtryckningar.

För regeringen är det viktigt att Sverige bidrar till stabilitet, avspänning och förutsägbarhet. Att förändra den svenska säkerhetspolitiska doktrinen skulle få en direkt effekt på vårt säkerhetspolitiska läge i vår del av världen och i Europa. Det skulle bidra till att öka spänningarna i vårt närområde.

Därför har regeringen varit mycket tydlig med att det inte är aktuellt med några tvära kast i den svenska säkerhetspolitiken” Läs  twitterinlägg

Okunnighet eller dumhet av försvarsministern? sla.se

Per Blomquist

Försvarsministern har skrivit boken ”Hundra procent socialdemokrati” som präglas av kaxighet även gällande Sveriges säkerhet – okunnighet eller ren dumhet?

Han håller fast vid värdlandsavtal och anfallsövningar med USA/Nato-stridskrafter på svenskt markterritorium samtidigt som han hävdar militär alliansfrihet. Det kan väl knappast ses som en fredsinvit, snarare som ett klarläggande så till vida att ryssarna definitivt kommer att inrangera oss i ledet av potentiella fiender och vid ett krigsutbrott behandla oss därefter. […]

De små krigiska partierna C och L förespråkar anslutning till Nato, men regeringen kan hålla den dörren stängd med stöd av V och SD. Ja, och framför allt med hjälp av svenska folket som vill ha ett försvar som bevarar freden.

M och KD vill se en ny utredning.

Försvarsministern har lett politikerna fel med okunnighet och hybris.

Sverige har ett allvarligt militärstrategiskt läge med både USA och Ryssland positionerade nära svenskt territorium. Om vi självständigt och trovärdigt försvarar hela vårt markterritorium är det till fördel för stormakterna, och Sverige kan undvika krig.

Sverige bör välja en konservativ säkerhetspolitik och följa fredslinjen med goda förbindelser med både USA och Ryssland. Detta är också i överensstämmelse med folkviljan. Läs artikel

 

Australske soldater sparkes etter gransking av mulige krigsforbrytelser, forsvaretsforum.no

Den australske hæren har besluttet å sparke 13 spesialsoldater etter en gransking av drap og mulige krigsforbrytelser begått i Afghanistan.

Soldatene avskjediges innen to uker hvis de ikke anker beslutningene og vinner fram med dette. Det opplyser Rick Burr, sjefen for den australske hæren. En rekke alvorlige anklager mot australske spesialsoldater ble presentert i en granskingsrapport som ble lagt fram i forrige uke.

39 fanger og sivilpersoner skal ha blitt drept i strid med loven. Noen av drapene skal ha minnet om ritualer for å innvie nye soldater som skulle ut i kamp. […]

I likhet med Norge og andre Nato-land har Australia deltatt i den USA-ledede kampen mot Taliban og al-Qaida i Afghanistan. Over 26.000 australske soldater ble sendt til Afghanistan etter at USA invaderte landet i kjølvannet av terrorangrepene i USA i 2001. Läs artikel

Veckans citat

“Endast genom att agera självständigt kan vi stärka vår internationella ställning. Självständighet innebär förmåga att själv bära ansvaret för vår egen säkerhet. Det är inte det primära målet för någon annan än för oss själva.”

“I sitt allra sista tal som republikens president i mars 1956 fortsatte Paasikivi med samma tema och sade att hur än de yttre förhållandena och världshändelserna påverkar öden, kommer folkets och i synnerhet ett litet folks, framtid i sista hand att bero på dess sedliga och andliga kraft, dess lojalitet gentemot sig själv, dess egna ideal, dess egna grundläggande värderingar i livet. Utan dessa andliga krafter kan folket inte stå upp.”

President Sauli Niinistös tal vid huvudfesten under president J.K.Paasikivis 150-årsjubileum den 27 november 2020

Julboktips

Anders Björnsson, Sven Hirdman, Mats Björkenfeldt, Rolf Andersson och Lars-Gunnar Liljestrand

Anders Björnsson

För denne utgivare har år 2020 huvudsakligen gått i det egna skrivandets tecken. Det blir mindre plats för läsning då. Ett antal läsefrukter ur årets skörd kan dock redovisas, även om dessa ligger något vid sidan av sajtens fokus. Kanske ger de trots allt en del uppslag för vår våra besökare.

Läs merJulboktips

Konstitutionsutskottet om den irakiske försvarsministern, riksdagen.se

[…] Under ärendets beredning har utskottet uppmärksammats på flera anmärkningsvärda uppgifter som rör Iraks försvarsminister. Det sammansatta utskottet noterar att det finns misstankar om att Iraks försvarsminister Najah al-Shammari ska ha gjort sig skyldig till brott enligt svensk lagstiftning och internationell rätt och att berörda myndigheter utreder dessa misstankar. Utskottet konstaterar att förtroendet för den nationella ledningen av Iraks försvarsmakt kan komma att skadas om det finns grund för dessa misstankar. Samtidigt kan utskottet konstatera att den svenska insatsen för att bekämpa Daesh är av stor vikt och att det svenska bidraget ingår som en del i den internationella koalitionens insats.

Utskottet anser att det är viktigt att regeringen fortlöpande informerar koalitionen om utvecklingen av de rättsprocesser som inletts eller eventuellt kommer att inledas, bl.a. så att det finns förutsättningar att förändra formerna för den svenska insatsen om så skulle behövas. […]

Ann Linde anförde också att OIR är en militär operation som har sina kontakter med Irak på en operativ nivå. De kontakter som OIR har med den
politiska nivån i Irak är av protokollär eller ceremoniell karaktär, och inte heller där skulle det påverkas av att al-Shammari var svensk medborgare. Det finns ingen direkt länk mellan den politiska nivån i Irak och OIR som på något sätt kan styra över den svenska truppen. […]

Mot bakgrund av att Sverige hade militär personal i Irak och att frågan om att förlänga mandatet för den svenska insatsen vid den aktuella tidpunkten låg på regeringens bord, ställer utskottet sig frågande till bedömningen att den typ av uppgifter om den irakiske försvarsministern som inkom till Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet i oktober 2019 inte ansågs vara av sådan karaktär att det fanns skäl för utrikesministern och försvarsministern att ha kännedom om dem tidigare än vad som nu blev fallet. Läs protokollet sid 176 från Konstitutionsutskottet

Lockheed Martin tilbyr Sveits å bygge F-35 selv, tu.no

Blant mange langtekkelige prosesser med kampflykjøp, har Sveits en av de mest kronglete. For ganske nøyaktig ni år siden ble det bestemt at de skulle kjøpe Jas-39E Gripen fra Saab og Sverige, en beslutning som senere ble lagt på hylla. […]

Et interessant aspekt ved tilbudene som har kommet inn, er at Lockheed Martin tilbyr å sette opp en fabrikk i Sveits. […]

Det er også snakk om å sette opp et motordepot for Pratt & Whitney F135-motoren, lignende det som Kams nettopp satte i drift på Rygge. I tilbudet ligger også ei reservedelspakke som gjør sveitserne selvforsynt i minst seks måneder ved behov.

– Sveits er et nøytralt land med noen spesielle behov knyttet til suverenitet og nasjonal materiell- og forsyningsberedskap. Vi så også at Finland i sin tid av samme hensyn bygde 55 F-18 Hornet selv, hos Patria, påpeker Svensgård. […]

Luftforsvarssjef Tonje Skinnarland påpekte tidligere i september at kampbasene er attraktive og selvsagte mål for en motstander, noe som forsterkes av den formidable kampkraften F-35 utgjør i lufta. For en fiende vil det være mye enklere å sette flyene ut av spill når de står på bakken. Nasams III er blant verdens beste forsvarssystem mot kryssermissiler, men langtrekkende luftvern mangler fortsatt Norge.

Forsvarssjefens fagmilitære råd (FMR) ba i fjor om tre enheter langtrekkende luftvern til forsvar mot ballistiske missiler, men ble ikke hørt av regjeringen.

– Det er klart at dette er et prioriteringsspørsmål, for langtrekkende luftvern er kostbart. Se til Sverige og deres Patriot-anskaffelse, så får man en viss indikasjon på kostnadsnivået. Omfanget avhenger også av hvor store områder som skal under luftvernsparaplyen, kommenterer Svensgård.

Sverige inngikk i 2018 en myndighet-til-myndighet-avtale med USA om kjøp av Patriot, det som i Sverige vil hete Luftvärnssystem 103. Ifølge Försvarets materielverk (FMV) er kostnaden for første fase cirka 10 milliarder kroner, men har ikke gått ut offentlig med totalsummen. Läs artikel

Det är inte första gången som militären tar i land i Valkom – marinens storövning syns i terrängen, ostnyland.fi

Marinens huvudkrigsövning Kaisla 20 kör i gång mot slutet av veckan och det kommer att märkas bland annat som oljud i Valkom.

I övningen Kaisla 20 ligger fokus på sjöoperationer och mellan den 27 november och 4 december kan man se trupper som över i Valkomområdet. Det är trupper från Kustbridagen som övar i Valkom, och de kommer att använda övningsammunition under två av övningsdagarna (30.11–1.12).

Skjutövningarna kan förorsaka buller. […]

Marinens övningsmoment omfattas av olika operativa uppdrag, som att placera ut sjöminor, leta efter sjöminor och att beskydda sjötrafiken. Kustjägarna övar bland annat på att bekämpa trupper som försöker ta i land i kustområdet.

I övningen deltar personal från marinens samtliga truppförband samt flera militärfartyg, bland annat stridsfartyg och stödfartyg samt enheter från Gränsbevakningsväsendet. Helikoptrar och drönare från armén deltar även i övningen, totalt handlar det om cirka 2 000 man. Läs artikel