Russland ber NATO øve oftere, vredens-gnag.no

– Så langt har de mistet en fregatt, krasjet fire panserkjøretøy og skadet 18 soldater. NATO må gjerne øve hver uke for min del, sier Vladimir Putin.

Den russiske presidenten var svært skeptisk i forkant av NATOs gigantøvelse Trident Juncture, og kalte det hele en gigantisk provokasjon.

Men det var før det smalt der det absolutt ikke skulle smelle.
Så langt har NATO mistet en fregatt og helikopteret om bord, 18 soldater er skadet i trafikk- og fallulykker, fire panserkjøretøy er totalvraket og Island ble drukket tomme for øl.
I tillegg har Forsvaret mottatt 400 klager fra sivilbefolkningen i øvelsesområdet, blant annet på at flere soldater gjorde fra seg i en barnehage.

NATO har flere og bedre styrker enn oss – foreløpig. Våre strateger har regnet ut at hvis NATO øver litt oftere enn nå, vil vi ha millitært overtak innen 2023. Jeg ønsker alle NATO-øvelser velkommen. Jo flere, jo bedre, sier Putin.

NATO-sjef Jens Stoltenberg mener Putin overdriver, og minner om at Norge fortsatt har fire fregatter.
Det betyr at vi kan ha flere NATO-øvelser i Norge.
– Hvor mange.
Fire.  Läs artikel

When nations work together, hope prevails and collective solutions can be found – UN chief tells Peace Forum, un.org

From conflict and economic downturn to disease and climate change, global problems require “more than ever” a strengthening of international cooperation, United Nations Secretary-General António Guterres told world leaders at the Paris Peace Forum on Sunday, commemorating 100 years since the end of the First World War. […]

“Our world at present seems chaotic, but it is moving towards multidimensional multipolarity,” explained Mr. Guterres, who stressed that “it would be wrong to regard this multipolarity, in and of itself, as the solution”.

“Without the multilateral system and respect for international rules, we risk a return solely to power relations, reward-sanction mechanisms and a cycle of frozen conflicts,” he said. “That is why I will not sit back and watch an assault on multilateralism just when it is most needed”.

The Secretary-General acknowledged that a multilateral commitment is difficult for political leaders to explain to their constituents, because “people often see what it dictates, not what it maintains”.

To tackle this, he called “for States to renew their citizens’ compacts,” and said “we need an inclusive multilateralism that is closely related to civil society and the business community,” looking to solve inequalities through the 2030 development agenda known as the Sustainable Development Goals.

“My mission is simple: to be more effective in order to better serve the people for whom we are a necessity and a hope,” the UN Secretary-General explained. Läs artikel

Löfven: ”Rätt nationalism kommer utveckla världen”, expressen.se

[…] USA:s president Donald Trump kom tidigare i veckan med beskedet att han inte kommer närvara vid fredsforumet i Paris.

– Det är oroväckande att flera länder tänker allt mer på sig själva och isolerar sig. Speciellt i en global ekonomi. Vi måste bygga en gemensam säkerhet. Tillsammans med Europa men också med resten av omvärlden, säger Stefan Löfven.

Stefan Löfven kommenterar även den franske presidenten Macrons uttalande om förhoppningen av att bygga en gemensam europeisk arme.

– Någon gemensam arme är inte aktuellt för Sverige. Däremot måste vi bygga en gemensam säkerhet både inom Europa men även med andra länder för att förebygga spänningar mellan länderna. Läs artikel

Veckans citat

Under senare decennier har Förenta staternas starka politiska inflytande över Sverige lett till att det nationella försvaret i stort avskaffats och ersatts av ett bristfälligt skalförsvar med från Förenta staterna inköpta system och därtill insatsoperationer som också de i NATO:s och Förenta staternas tjänst i Afghanistan och Libyen. Men även om detta genomförts med politiskt stöd av det som falskeligen utger sig för vänster så har det inte bara bland oss kärnvapenmotståndare och fredsaktivister utan även inom den svenska militären funnits och finns ett medvetet motstånd mot denna politik.

Då all historisk erfarenhet visar att mot ett brett folkförsvar förmår i längden ingen militärmakt erövra och behålla en sig försvarande nation har nu även många yrkesmilitärer som kanske personligen menar sig vara konservativa och traditionalister i stället för nuvarande dyra och ineffektiva skalförsvar med från Förenta staterna importerat material velat ha ett starkt på värnplikten baserat folkförsvar. Ett som inte söker värna ett lätt genombrutet skal utan omfattar hela territoriet.

Jan Myrdal, tal på möte i Oslo om motståndet mot NATO, 2 november

Det onödiga krigets slut

Anders Björnsson

Den 11 november 1918 klockan elva på förmiddagen ingicks vapenstillestånd mellan Tyskland och ententen i en järnvägsvagn i en skogsdunge i Picardie i norra Frankrike. Tyskarnas slutoffensiv på västfronten hade kört fast och slagits tillbaka. Riksregeringen i Berlin sände en civil emissarie (Mathias Erzberger, katolsk centerman, sedermera skjuten till döds på öppen gata av tyska högerextremister) att förhandla primärt med höga franska officerare. Det blev en kapitulation.

Läs merDet onödiga krigets slut

11/11 1918 kl. 11.00

Mats Björkenfeldt

1917 var Tysklands situation under kriget värre än till exempel Storbritanniens. Framför allt gällde det matförsörjningen. Antalet strejker sköt i höjden. I februari detta år utbröt en revolution i Ryssland. Några månader tidigare hade Tyskland lovat Mexiko hjälp med att återta Texas, Arizona och New Mexico. Den 18 mars sänkte Tyskland tre amerikanska civila fartyg, och månaden senare gick USA in i kriget.

Den 8 januari 1918 proklamerade president Wilson sina fjorton punkter, som kom att spela en betydande roll i det kommande fredsfördraget, det som slöts i Versailles).  Samtidigt erhöll Hindenburg och Ludendorff prestige genom fredsfördraget med Ryssland Brest-Litovsk, som dock inte stoppade Tysklands expansion österut. Man kom bland annat att ockupera Krim. Den 29 september bröt brittiska och australiensiska trupper igenom den så kallade Hindenburg-linjen.

Läs mer11/11 1918 kl. 11.00

Trump “förolämpad” av Macron-utspel, aftonbladet.se

Emmanuel Macrons prat om en europeisk försvarsmakt är “mycket förolämpande” för USA. Det twittrar Donald Trump i samband med ankomsten till Frankrike för helgens högtidlighållande av första världskrigets slut.[…]

USA:s president tolkar det som att hans franske kollega vill “bygga en egen militär för att skydda sig från USA, Kina och Ryssland”.

“Mycket förolämpande, men kanske borde Europa först betala sin rättvisa andel i Nato, som USA subventionerar stort”, skriver Trump.

Finansieringen av Nato är en käpphäst för den amerikanske ledaren, och europeiska länder har tidigare gått med på att höja försvarsanslagen för att kunna spela en större roll i försvarsalliansen.

När Macron i veckan uttalade sig om en “riktig europeisk armé” handlade det dock om att EU ska kunna möta hotfulla tongångar från Ryssland, utan att vara militärt beroende av USA. Men han kritiserade Trumps planer på att säga upp det så kallade INF-avtalet om att skrota de medeldistansrobotar som kraftigt ökade oron för kärnvapenkrig i Europa på 80-talet. Läs artikel

ÖB:s syn på läget halvvägs in i försvarsbeslutet, forsvarsmakten.se

Halvvägs in i försvarsbeslutet 2015 pratade ÖB Micael Bydén och generaldirektör Peter Sandwall om läget i Försvarsmakten på seminariet som Folk och Försvar arrangerade under fredagen.[…]

Men överbefälhavaren höll också upp ett varningen finger. Utvecklingen av Försvarsmaktens förmågor kommer att avstanna och vika efter 2020 med nuvarande ekonomiska ramar. Ambitionen och viljan att stärka svenskt försvar från politiskt håll finns där. Men för att få en stabilare planering krävs det regeringsbeslut som följer en långsiktig inriktning som medger större flexibilitet och handlingsutrymme.

– För att säkra förmågeutvecklingen under nuvarande försvarsbeslutsperiod har vi hemställt till regeringen om utökade anslag på tre miljarder kronor från och med 2019, ytterligare två miljarder kronor från och med 2020 och fem miljarder från 2021 för att motverka en förmågenedgång och ta ett första steg i en fortsatt utveckling. Men eftersom det formella beskedet om Försvarsmaktens ekonomiska ramar för 2019 dröjer försvårar det avsevärt vårt planeringsläge. […]

Försvarsmakten att senarelägga, nedprioritera och sänka ambitionen i övningar, projekt och investeringar.
– Vi har en stor ryggsäck av inköpsbehov. Läs pressmeddelande

Armén övar i Norra Finland, maavoimat.fi

700 personer, i huvudsak från Kajanalands brigad, Jägarbrigaden och Björneborgs brigad. I övningen deltar även i anslutning till försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige en trupp på ungefär 200 soldater från den svenska armén.

Vid övningen Arctic Shield 18 övar Arméns alla vapenslag och ledningsnivåer samarbete vid gemensamma skjutövningar och en stridsövning. Målet med övningen är att förbättra Arméns prestationsförmåga i Norra Finland, testa den utbildade truppens utbildningsnivå och öka den internationella kompabiliteten. Läs artikel

Svenska militärinsatsen i Afghanistan, Irak och medverkan i Syrien, abfstockholm.se

Vilka är motiven med den svenska internationella militärinsatsen?

Sverige deltar sedan 2002 i internationella militära insatser i Afghanistan, Libyen och idag Irak. Insatserna påstås ha ett humanitärt syfte. Målen anges som att stärka kvinnors rättigheter, flickors skolgång, att skapa ett rättssamhälle med mera. Av de utvärderingar som gjorts återstår endast att det handlar om att kvalificera Sverige som en militär partner till USA och Nato. Insatserna saknar oftast folkrättsligt stöd och något mandat från FN:s säkerhetsråd finns inte varken för dagens Afghanistaninsats eller för insatsen i Irak.

Medverkande:
Lars-Gunnar Liljestrand, ordförande i FiB-juristerna Samtalsledare: Stina Oscarson, regissör och dramatiker

Lördag 24 november 2018 16.00 ABF-huset i Stockholm

Finland medlare då Ryssland riskerar sparkas ur Europarådet, hbl.fi

Människorättsorganisationen Europarådet står inför sin svåraste kris någonsin då Ryssland i protest mot sanktioner har slutat betala medlemavgift och riskerar utestängas ur organisationen. Blivande ordförandelandet Finland försöker nu övertala Ryssland att betala och stanna kvar.[…]

– Det är förstås otänkbart att Europarådet skulle acceptera Rysslands annektering av Krim. Men vi kan kanske separera den frågan från Europarådets mandat att skydda mänskliga rättigheter oavsett situationen. Om Ryssland lämnar Europarådet vore det en sanktion som riktar sig mot ryska medborgare. Vårt uppdrag går ut på att skydda mänskliga rättigheter, säger Jagland och tillägger att den vanskliga uppgiften att få till stånd en lösning på Krim och i östra Ukraina egentligen är frågor för OSSE och FN:s säkerhetsråd. Jagland säger att en risk i sammanhanget är att det går som med brexit, det vill säga att vi står inför ett ryskt utträde trots att ingen först föreställde sig att så kunde ske.

– Risken är också att Ryssland målar in sig i ett hörn och försätter sig i en situation där det blir svårt för landet att igen komma med i Europarådets arbete. Läs artikel

Krig eller fred? Hultqvist, solidaritetsdeklarationen och övning med USA/Nato, kkrva.se

Per Blomqvist och Arvid Cronenberg

Försvarsminister Hultqvist skriver under rubriken: ”Ny övning med Nato skapar säkerhet” (SvD/Debatt 23/9)

Militära sakförhållanden visar motsatsen. Sverige har små insatsstyrkor som av stormakterna kan slås ut i ett första slag. Före detta ÖB Sverker Göransson menade för en tid sedan att Sverige endast kunde försvaras en vecka. Tidsfaktorn, en av de viktigaste krigsavhållande faktorerna för stormakterna i förhållande till svenskt försvar måste särskilt beaktas.

Försvarsministern framför: ”Sveriges deltagande i övningen utgår från vår säkerhetspolitiska linje, inklusive vår solidaritetsförklaring.” Fel! Övningen kan dra Sverige in i ett framtida krig vars förutsättningar vi inte kan påverka. Försvarsministerns säkerhetspolitiska linje och tolkningen av solidaritetsförklaringen gör att han har mycket att förklara för medborgarna.

Försvarsministern framhåller: ”Över tid har den säkerhetspolitiska situationen i vår del av Europa försämrats”. Ja, men gäller främst spänningen mellan USA/Nato och Ryssland. USA/Nato har flyttat fram sina positioner till de ryska gränserna. Detta borde öka svensk politisk eftertänksamhet. Istället framför försvarsministern: ”Att delta i internationell övningsverksamhet är en viktig grundbult i vår försvarspolitiska strategi.” Läs artikel