Russia kicks out Sweden’s development agency, thebarentsobserver.com

“Any activity of the Swedish International Development Agency and the Swedish Institute within the territory of the Russian Federation is undesirable and should be stopped immediately,” the Foreign Ministry in Moscow told Charge d’Affaires with Stockholm’s Embassy, Johannes Danielsson as he was summoned on June 28.

The diplomat was also warned that if any Swedish diplomatic and consular institutions make further efforts to promote projects of these departments, their employees will be declared persona non grata and expelled from Russia.

“A better world together” is the slogan of Sweden’s government agency for development cooperation (SIDA). The agency has a dedicated budget for projects in Russia of 186 million kroner (€17,4 million) for the period 2022-2024, money which now can’t be spent. 138 million kroner are already used on cooperation projects during 2020-2021, SIDA informs. Läs artikel

Sommarläsning

Anders Björnsson

Vi brukar ju ha julläsningstips. Nu tänkte jag ge några sommarläsningstips, inte nödvändigtvis av uppenbar säkerhetspolitisk relevans.

Staffan Bruun, en ärrad journalist i den svenskspråkiga pressen i Finland, ett av de stalinistiska brushuvudena runt 1970, tillsammans med bland andra Björn Wahlroos, har skrivit en charmig bok om den nuvarande Ålandskungen (det har funnits flera: Gustaf Erikson, Julius Sundblom) Anders Wiklöfs levnad, Murarens son (Schildts & Söderströms, 2019). Det är berättelsen om en långvägare: bilhandlaren, som metodiskt lägger under sig bit för bit av den åländska ekonomin – del i livsmedelshandel, i rederinäring – för att slutligen bli huvudägare i Ålandsbanken (dit han tar sin brorson som vd och Göran Persson som styrelseledamot). Han bygger upp en privat konstsamling av stora mått. Hans framlidne broder var i flera perioder öns eller landskapets socialdemokratiske finansminister. När Åland firar 100-årsminnet av sitt självstyre inom republiken, är den här lilla skriften på många sätt en ögonöppnare.

Läs mer

Ytterligare militärt stöd till Ukraina, regeringen.se

Regeringen har i dag beslutat om ytterligare militärt stöd till Ukraina. Stödet består av materiel som Ukraina efterfrågat, till exempel pansarvärnsvapen, understödsvapen samt minröjningsutrustning. Totalt uppgår detta stöd till ett värde av cirka 500 miljoner kronor.

Tidigare har Sverige vid fyra olika tillfällen beslutat skänka militär utrustning som pansarskott, personlig skyddsutrustning, dygnsportioner av hållbara livsmedel, minröjningsutrustning, pansarvärnsvapen, eldhandvapen, sjömålsrobotsystem 17 samt överskottsmateriel.

I tillägg till detta beslut har Sverige tidigare lämnat finansiellt stöd i form av två överföringar om 500 respektive 577 miljoner kronor till ukrainska centralbankens fond för det ukrainska försvaret och totalt 110 miljoner kronor till Natos fond till stöd för Ukrainas försvarsmakt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har mottagit ytterligare 100 miljoner kronor för att kunna lämna stöd till Ukraina genom EU:s civilskyddsmekanism och FN. Läs pressmeddelande

Svenska vapen till Ukraina har tidigare kommenterats på den här sajten.

The Illusion of the Arctic “Exceptionalism”, highnorthnews.com

Dr. Tiziana Melchiorre , Marie Skłodowska-Curie Fellow Amsterdam Centre for European Law and Governance (ACELG) Universiteit van Amsterdam (UvA)

The Arctic is not an “exceptional” region as it has been thought for a long time. Instead, it is the reflection of the international order. The consequences that the war in Ukraine is having in the Arctic is an excellent example. It is having two important consequences for the Arctic geopolitics.

First, it has halted cooperation between the West and Russia. All official meetings in the Arctic Council, the leading intergovernmental forum guiding cooperation in the region of which Russia has currently the chairmanship until 2023, and in the Barents Euro-Arctic Council, which is the other relevant forum, have been suspended. […]

Additionally, experts agreed that the Arctic Council does not make sense without Russia and that cooperation within this forum has to be continued. The establishment of a new body with only the western Arctic countries as members was considered unthinkable.

Nevertheless, a good question would be how the activities of the Arctic Council will be developed if Finland and Sweden join NATO, meaning that the only non-NATO country in the forum would be Russia.

Second, militarization is the other side-effect of the war in Ukraine in the Arctic. Actually, militarization began already in 2014, when Russia annexed Crimea.

However, the current war has deteriorated the relations between the West and Russia even more leading the Arctic countries to abandon the “low tension area” image that the world had had of the Arctic since the end of the Cold War when ex Russian President Mikhail Gorbachev gave a speech in Murmansk in 1987. […]

The Arctic countries are increasing their military presence in the region, which is the shortest distance between the two historical enemies, the United States and Russia. This latter has re-occupied some of the military bases of the Cold War and the western countries are also following the example. Additionally, NATO is making military exercises in the region. Läs artikel

Norge gjør det mulig å gi langtrekkende rakettartilleri til Ukraina, forsvaretsforum.no

Statsministeren kunngjorde donasjonen på Natos toppmøte i Madrid. Det er snakk om langtrekkende rakettartilleri av typen MLRS.

Forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) opplyser at den langtrekkende presisjonsilden ikke kan doneres direkte til Ukraina fordi det er behov for oppgradering av den. Derfor donerer Storbritannia sin i stedet, mens Norge overfører tre vogner til Storbritannia.

Forsvarets forum kjenner til at de norske vognene har stått på lager siden 2005. De er så gamle at de ikke kan brukes sammen med de Ukraina allerede har fått, uten oppgradering. […]

Regjeringen har videre besluttet å donere 5000 granater til Ukraina. Disse kommer i tillegg til de 5000 granatene som allerede er gitt.

– Det er essensielt å sørge for at Ukraina har ammunisjon til de våpensystemer som allerede er levert, sier Gram.

Norge har tidligere donert 4000 panservernraketter av typen M72 og rundt 100 luftvernmissiler av typen Mistral til Ukraina. I tillegg har Norge donert bekledning og utrusning. Läs artikel

Top Russian legislators question Norwegian sovereignty over Svalbard, thebarentsobserver.com

The Norwegian decision not to allow the transportation of food supplies destined Svalbard through its border-crossing point at Storskog has triggered anger in downtown Moscow.

The Russians could have shipped the goods from Murmansk to the archipelago themselves, but instead insist that the delivery is made by Norwegian ships from the port of Tromsø.

Two containers with 7 tons of supplies were first sent from Murmansk towards Storskog where they were halted. Like other European nations, Norway has closed its seaports and land border for Russian cargo traffic under the EU’s 5th package of sanctions.

According to Konstantin Kosachev, Norwegian authorities are now deliberately trying to prevent Russian coal miners in Svalbard from getting food supplies. “It is immoral in its essence, and it violates human rights and the principles of humanism,” the legislator writes on his Telegram channel.

In addition, it is also a violation of the Svalbard Treaty, Kosachev argues, and explains that Russia and other signatory states recognise Norway’s sovereignty over the archipelago only on the condition that the country adheres to the conditions of the agreement.

According to the top Russian legislator, Norway is now violating Article 3 of the treaty. The article regulates issues of transportation. […]

The Norwegian ban soon got the attention also of Andrei Klishas, Chair of the Committee on Constitutional Legislation. According to Klishas, “the sovereignty of this country [Norway] over Spitsbergen is now under big question.”

On his Telegram channel, the top legislator underlines that “our citizens at Spitsbergen must be provided everything necessary, and their security must be fully guaranteed.”[…]

According to Øystein Jensen, Research Professor at the Fridtjof Nansen Institute, the goods delivery issue at Storskog can in no way be connected with the Svalbard Treaty.

“The Svalbard Treaty does not apply at Storskog, and that issue can not even be taken seriously,” he underlines.

He also stresses that there can be no question about Norwegian sovereignty over Svalbard and that the recent statements from the Russian side could be seen as a political move implicating that Russia should for example pull out of the treaty.

“Norwegian sovereignty is the most important issue in the treaty, [and] the sovereignty applies also for states that are not part of the treaty because of customary law,” he explains. Läs artikel

Tunga S-veteranen rasar mot Sveriges Nato-avtal med Turkiet: ”En skam för Sverige”, expressen.se,

Flera i den äldre generationen socialdemokrater ställer sig skeptiska till partiets – och därmed Sveriges – nya inställning till Nato i allmänhet och till avtalet med Turkiet i synnerhet. De ser det som ett avsteg från en lång tradition av alliansfrihet och från en mångårig solidaritet med kurderna.

Pierre Schori är den kanske mest kritiska S-veteranen. Som tidigare biståndsminister, tidigare kabinettssekreterare på UD och nära medarbetare till Olof Palme har hans ord länge vägt tungt i utrikespolitiken.

– Avtalet med Turkiet är storslam för Erdogan, en skam för Sverige och ett svek mot kurdiska frihetskämpar. Det är en chock för många socialdemokrater, det skulle aldrig ha accepterats om det hade varit känt i de så kallade rådslag partiet genomförde, säger Pierre Schori. […]

Också Lena Hjelm-Wallén, utrikesminister (S) 1994–1998 samt vice statsminister fram till 2002, är skeptisk till avtalet med Turkiet. Även om hon ser det som ”ett nödvändigt ont” för Sverige ska kunna bli medlem i Nato. Ett medlemskap där ”vi inte hade något val” eftersom Finland bestämt sig för att gå med i alliansen.

– Hela processen är otrevlig. Jag tror många känner obehag över att behöva sitta ned och förhandla med Turkiet om den svenska rättsstatens principer. För oss är det självklart att de också gäller för kurder, säger Lena Hjelm-Wallén. Läs artikel

Ukraine: Cycle of death, destruction, dislocation, and disruption ‘must stop’, un.org

The “horrific conflict,” in Ukraine shows no signs of abating, the UN political and peacebuilding chief told the Security Council on Tuesday, pointing out that since her last update on 5 April, “countless Ukrainian civilians” have been killed in indiscriminate attacks, cities and towns levelled, and much of the country’s arable land “horribly disfigured by shelling”. […]

“In scenes reminiscent of the World Wars, large-scale artillery duels are devastating industrial areas, with thousands of civilians forced to hide in basements or to flee for their lives,” said Ms. DiCarlo.

“Large military casualties are claimed on both sides”. […]

“We strongly remind all parties of their obligations under international humanitarian law: All adequate measures must be taken to protect civilians and civilian infrastructure,” underscored Ms. DiCarlo, in her first briefing to the Council for ten weeks. Läs referat

Sverige måste stå emot ett första anfall själv, svd.se

Hur skyddat skulle Sverige egentligen vara om vi gick med i Nato?

Här svarar Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI:s enhet för säkerhetspolitik, på de viktigaste frågorna om Natos artikel 5 – grundbulten i försvarsalliansen som slår fast att ett angrepp på en medlem ska betraktas som ett angrepp på alla.

. Vilket stöd skulle Sverige få vid en väpnad attack?

För det första: Alla Natoländer måste vara överens om att aktivera försvarsgarantin. Varje land bestämmer därefter själv vilka åtgärder det anser vara nödvändiga. Att skicka väpnade styrkor är ingen skyldighet.

– Det är primärt varje stats nationella ansvar att stå för det egna försvaret. Efter några veckor kommer troligen några allierade, som har störst förmåga och som man övat med, att skicka stöd. Ytterligare något senare, när Nato fattat beslut, kan dess ledningsorganisation träda in och ta över operationen och leda den mer långsiktigt, säger Eva Hagström Frisell.

Stridsflyg, luftrörliga förband och vissa marina styrkor kan skickas snabbare, medan förstärkningar på marken tar längre tid.

Det är oklart hur länge Sverige måste kunna försvara sig själv.

– Men det gäller att ha tillräcklig förmåga för att kunna stå emot det första anfallet, så att det blir värt att skicka förstärkningar.

Vilket skydd ger då Natos försvarsgaranti egentligen?

– Det hänger ihop med Natos trovärdighet som militärallians. Om ett land skulle utsättas för en väpnad attack och ingen ger något stöd skulle hela poängen med alliansen gå förlorad. Så det finns ett intresse bland medlemsstaterna att leva upp till artikel 5, annars skyddas ju inte deras egen säkerhet, säger Eva Hagström Frisell. Läs artikel

.

”Diplomatiska garantier” oroar folkrättsexpert, svd.se

Enligt Mark Klamberg, professor i folkrätt, kan det ha skett eftergifter i fråga om till exempel utlämning av terrormisstänkta i uppgörelsen med Turkiet.

– Det jag oroar mig för är det här med diplomatiska garantier, säger han.

I överenskommelsen med Turkiet står det att Sverige kommer att ”hantera Turkiets väntande deportations- eller utlämningsönskemål av terrormisstänkta snabbt och grundligt.”

Enligt Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, innehåller den svenska lagen om utlämning begränsningar som man måste rätta sig efter. Bland annat kan man inte utlämnas som svensk medborgare, eller för politiska brott. Däremot kan utlämning ske för terrorism.

Utlämning sker i praktiken i två steg. Först tas det ett beslut, sedan ska det verkställas.

– Det som händer i fallen som gäller Turkiet är att det finns beslut om utlämning men i nästa steg verkställs det inte eftersom det finns oro för till exempel tortyr. Den begränsningen kommer inte försvinna med den här uppgörelsen.

Men det finns ett sätt att komma runt det här, enligt Klamberg: så kallade diplomatiska garantier. Det innebär att man på diplomatisk väg får garantier för att personen som utlämnas kommer att behandlas väl i mottagarlandet, inte utsättas för tortyr, få en rättvis rättegång och så vidare.

Sverige har tidigare använt sig av förfarandet i det så kallade Agizafallet 2001, då två egyptiska medborgare avvisades till Egypten. I det fallet respekterades inte garantierna. Efter det sade FN:s tortyrkommitté att det inte räcker med garantier, man måste också ha ett system för att garantera att de efterlevs.

När det gäller Turkiet har Mark Klamberg svårt att se hur det skulle kunna gå till.

– Det är möjligt att Sverige och Turkiet försöker utarbeta ett sådant system, men det vet vi inte. Läs artikel

Turkiet begär 33 personer utlämnade – professorn: ”Är bara början”, aftonbladet.se

Glädjen efter Turkiets hävda Nato-blockad blev kortvarig. Nu kräver landet att 33 personer från Sverige och Finland utvisas.

– Det här kan bara vara början, säger folkrättsprofessorn Mark Klamberg. […]

Folkrättsprofessorn Mark Klamberg tror dock inte att regeringen kommer att gå med på kraven.

– Ett möjligt scenario är att Säpo drar i gång ärenden och att migrationsverket kopplas in. Men i slutändan ska det prövas av regeringen och högsta domstolen. Högsta domstolen har tidigare stoppat utlämningar till Turkiet. Det är troligt att det händer igen, säger han.

Professorn flaggar samtidigt för att utlämningsavtalet mellan länderna kan ställa till nya problem vid den kommande ratificeringsprocessen där Turkiets parlament formellt ska godkänna Sverige i Nato.

– Det har varit klang- och jubelstämning nu, men ratificeringsprocessen ger Turkiet en ny möjlighet att utöva påtryckning och säga ”Ni har lovat att ändra era lagar, men det har inte blivit några utvisningar”. De kan återkomma och sätta press. Det här kan bara vara början, säger han. Läs artikel

Hård kritik mot regeringens Turkiet-avtal: ”Mycket oroande”, aftonbladet.se

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi begär att utrikesminister Ann Linde (S) redogör för avtalet med Turkiet i utrikesutskottet.

”Mycket oroande förändringar kring bland annat vapenexport och utvisningar”, skriver hon på Twitter.

Även Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar går hårt åt regeringen.

”Vi varnade tidigt för farorna med att lägga svensk säkerhetspolitik i händerna på despoten Erdogan. Men regeringen förnekade att detta skulle hända. Nu måste vi få korten på bordet. Ska Sverige beväpna Turkiet i hans anfallskrig mot Syrien? Vilka regimkritiker ska utvisas?”, skriver hon på Twitter. Läs artikel