Redaktionen

UK and Norway team up to hunt Russian submarines and undersea sabotage, thebarentsobserver.com

av

New frigates, joint P-8 maritime aircraft patrols and more frequent anti-sabotage elite training were on the table when Norway and the UK on Thursday signed a first-of-its-kind defence agreement that will let the two navies operate side by side in the North Atlantic.

The partnership is designed to protect undersea oil and gas pipelines, as well as cables for data traffic.

Both navies will operate as one – sharing maintenance facilities, technology and equipment to create truly interchangeable forces able to deploy rapidly wherever needed, the British Ministry of Defence said in a press release.

This is the most comprehensive defence agreement in modern times, the Norwegian Ministry of Defence added as the deal was signed by Defence Secretary John Healey and his Norwegian counterpart Tore O. Sandvik at 10 Downing Street on December 4.

”The British presence in the High North plays a crucial role in safeguarding Norwegian and European security,” Prime Minister Jonas Gahr Støre said after he met his British colleague Keir Starmer in London. Läs artikel

 

NATO restructures command to boost security in north, reuters.com

av
NATO will this week integrate its Nordic nations under the U.S.-based Joint Force Command Norfolk in an effort to improve transatlantic security and boost the alliance’s positioning in the high north, NATO’s top commander Alexus Grynkewich told reporters on Thursday.
Under the new structure, all Nordic countries would fall under the headquarters based in the U.S. port of Norfolk, Virginia, which is oriented towards North Atlantic defence, instead of some countries in the region remaining under NATO’s Brunssum command in the Netherlands, which is responsible for NATO’s northeastern flank. […]

The Norfolk command will be responsible for the Arctic, Denmark, Finland, Greenland, Iceland, Norway, Sweden and the United Kingdom. Läs artikel

Natos högsta chef i Finland är van att jobba i Rysslands skugga, yle.fi

av

Att vara posterad långt ut på Natos östra flank är inte en främmande känsla för Natos nya toppchef i Finland, norrmannen Ove Staurset.

– Det känns inte så annorlunda än att vara i Nordnorge, som också har en gräns mot Ryssland. Jag har upplevt liknande utmaningar under mina fyrtio år i norska försvaret, säger han.

Det som däremot är nytt är möjligheten att planera för ett försvar av hela Norden utan att låta nationsgränser begränsa samarbetet.

Sedan september är han stationerad i S:t Michel vid Finlands nya Natobas, högkvarteret som ska samordna försvar och övningar i Norden. Läs artikel

Nu flyttar Sverige över till Natos militära kommando i Norfolk, officerstidningen.se

av

I samband med Natos försvarsministermöte i juli 2024 kom beskedet att Sverige ska tillhöra Natokommandot i USA – Joint Force Command (JFC) i Norfolk. Sedan dess har utbyggnaden av militärkommandot på andra sidan Atlanten pågått med tillförsel av personal och infrastruktur.

Under ett anförande som Ewa Skoog Haslum, chef för Operationsledningen, höll på torsdagen under Försvarsmaktens Transportdagar 2025 i Arlanda stad utanför Stockholm, berättade hon att Sverige fredagen den 5 december går in i militärkommandot i Norfolk. […]

Sverige har fram till nu tillhört Natos militärkommando i Brunssum i Nederländerna. Läs artikel

Riksdagen bör ha avgörandet i sin hand vid allvarliga fredstida krissituationer och vid krig eller krigsfara då Sveriges fred och säkerhet kan vara hotad

av
Utgivarna

Riksdagen beslutade den 3 december 2025 med överväldigande majoritet att ändra regeringsformen på ett illavarslande sätt. Lagändringarna öppnar för att regeringen ska kunna träda in i riksdagens ställe som lagstiftare över ett vitt fält. De nya bestämmelserna ska kunna slå till i för landet utomordentligt kritiska lägen, där grundlagen i stället borde säkra att riksdagen har avgörandet i sin hand. Denna undantagslagstiftning undergräver riksdagens suveränitet, där den är som mest angelägen. Det handlar om två vagt beskrivna lägen, som öppnar för extensiv tolkning, där regeringen genom ett aktiveringsbeslut kan träda in i riksdagens roll:

Den ena läget är att det råder en allvarlig fredstida krissituation, där förhållandena kräver att regeringen omedelbart tar över, då det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas.

Det andra läget, som kan kräva att regeringen omedelbart tar över, är att riket är i krig eller krigsfara, eller det råder extraordinära förhållanden till följd av krig eller krigsfara som riket befunnit sig, och ett dröjsmål skulle leda till avsevärt men för angelägna allmänna intressen.

Dessa bestämmelser öppnar för att regeringen i ytterst känsliga lägen kan driva igenom en politik bortom punkten utan återvändo, där de begränsningar som finns med i förslaget de facto blir överspelade. Det kan handla om svåra vägval där Sverige är utsatt för synnerligen hårt tryck från stormakter och genomtänkta, kyliga och tidvinnande avgöranden med största möjliga medborgerliga förankring är vad det nationella intresset kräver. Sådana avgöranden bör vara förbehållna riksdagen.

Dagens riksdagsbeslut medför inte att lagändringarna trädet i kraft. Eftersom det handlar om grundlagsändringar ska förslagen prövas på nytt av riksdagen efter ett mellankommande val. Det finns alltså alltjämt möjlighet att väcka opinion mot förslaget.

Läs mer

China, Russia to advance strategic coordination toward higher quality, english.news.cn

av

China and Russia agreed on Tuesday to fully implement the important consensus reached between the two heads of state on strategic security and advance bilateral strategic coordination toward higher quality.

The agreement was reached at a meeting between Wang Yi, a member of the Political Bureau of the Communist Party of China Central Committee and director of the Office of the Central Commission for Foreign Affairs, and Sergei Shoigu, secretary of the Security Council of the Russian Federation. Läs artikel

USA skippar Natomöte för första gången sedan 1999, omni.se

av

USA:s utrikesminister Marco Rubio kommer inte att delta när Natos utrikesministrar samlas i Bryssel i veckan, rapporterar Wall Street Journal. Enligt tidningen är det första gången sedan 1999 som en amerikansk utrikesminister inte dyker upp på mötet.

Det är en signal om att USA inte är lika engagerat i Nato som tidigare. Flera länder i Europa är bekymrade över vart USA är på väg, inte minst efter den fredsplan för Ukraina som landet presenterade nyligen.

I planen hette det att USA skulle fungera som en ”medlare” mellan Nato och Ryssland, ett tecken på att USA inte ser sig som en del av alliansen.

Amerikanerna föreslog också att Ryssland skulle få amnesti för krigsbrott och välkomnas tillbaka till G8.

– Det skulle leda till stora slitningar i den transatlantiska relationen. Politiskt är Ryssland på god väg att vinna, säger den brittiske säkerhetsanalytikern Ed Arnold till WSJ. Läs artikel

NATO sends more ships to High North ”amid increasing operational demands”, thebarentsobserver.com

av

“The High North is a very important area of interest for the Alliance,” said Royal Netherlands Navy Commodore Arjen Warnaar as several NATO ships started drills in the Norwegian Sea. It is this year’s second arctic deployment of the Standing NATO Maritime Group 1.

The task group will ”strengthen NATO’s presence in the region amid increasing operational demands,” the alliance reports.

The SNMG1 is one of four standing NATO maritime groups providing continuous maritime presence and readiness.

At the head of the naval deployment is the Dutch flagship HNLMS Van Amstel. It operates alongside Canada’s HMCS St. John’s, Germany’s FGS Hamburg, as well as Norwegian ships. […]

At the head of the naval deployment is the Dutch flagship HNLMS Van Amstel. It operates alongside Canada’s HMCS St. John’s, Germany’s FGS Hamburg, as well as Norwegian ships.

The three frigates set out from Andøya on December 2. Läs artikel

The Baltic: A NATO Lake With Crocodiles, cepa.org

av
Dr. Steven Wills, navalist for the Center for Maritime Strategy at the Navy League of the US

[…] The real difference between the Cold War and the present situation in the Baltic Sea is that NATO needs to preserve resupply to the isolated Baltic states and Finland. These states possess limited naval forces, leaving Germany, Sweden, Norway, and Poland to substantially shoulder the burden of sea control across the region.

NATO Task Force Baltic, established in the German port of Rostock in late 2024, can serve as the umbrella headquarters for this effort, but it will take significant ship contributions to attain and maintain sea control. Germany has multiple air defense frigates, as do Norway and Denmark, but these might also be committed to other NATO missions outside the Baltic.

Sweden is growing its fleet, with four new air defense frigates and three A-26 submarines, to help satisfy the sea control mission. Denmark’s navy is also expanding, as is Poland’s.

Baltic nations have long confronted Soviet and now Russian threats, but the shift to a sea control objective is revolutionary for new NATO members such as Sweden, which has historically pursued a sea denial mission in the Baltic region.

The seismic nature of the change is underscored by the fact that Sweden is now operating combat units in Europe outside its national borders for the first time since the Napoleonic wars (other than UN peacekeeping force contributions.) And protection of sea, rail, and road routes from Gothenburg to the east will be essential for the maintenance of NATO’s Nordic flank against potential Russian aggression.

The level of commitment of both Sweden and Finland, as well as that of the Baltic states to their self-defense, highlights a common fear among many Europeans that Russia’s next target, once its war on Ukraine has ended, could be the Baltic region.

Russian naval, air, and missile power, in both the Kaliningrad oblast and closer to St Petersburg, could massively disrupt NATO efforts to resupply its front lines in the Baltic states and Finland.  Läs artikel

Regeringen presenterar vintermiljard till Ukraina, regeringen.se

av

Regeringen presenterar ett nytt civilt stödpaket till Ukraina på över 1,1 miljarder kronor för att möta Ukrainas mest angelägna behov inom uppbyggnad och för att stärka landets motståndskraft. Stödet går dels till att möta akuta behov inför och under denna vinter, dels till att stärka Ukraina inför framtida vintrar.

Det nya stödpaketet går till att möta Ukrainas mest akuta behov, bland annat inom energiförsörjning, reparationer och uppbyggnad av förstörd infrastruktur, reformer samt hälso- och sjukvård. Stödpaketet omfattar sammanlagt 1,112 miljarder kronor. Läs artikel

Ett par klargöranden av försvarsminister Pål Jonson

av
Utgivarna

Riksdagsledamoten Elsa Widding (-) har genom en interpellation ställt frågor till försvarsminister Pål Jonson (M). Widding anger följande korrekta bakgrund till frågorna:

”I oktober 2025 godkände riksdagen … en ny beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar. Detta innebär att riksdagen fortsatt som huvudregel fattar beslut om ramarna för svenskt deltagande men att regeringen i brådskande situationer får eget mandat att sätta in numerärt begränsade väpnade styrkor under en begränsad tid.”

 Följande frågor ställdes till försvarsministern:

  1. Har ministern gjort en analys av innebörden av ”brådskande situationer”, det vill säga situationer som kan föranleda regeringen att skicka soldater till Ukraina, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?
  1. Kan det bli tal om att Sverige skickar elitförband utan förvarning till Ukraina, och om svaret är ”ja”, kan ministern upplysa om huruvida Sverige redan har skickat elitförband till Ukraina eller ej?
  1. Har ministern gjort en analys av hur många svenska soldater som riskerar att förlora sina liv vid en eventuell svensk insats i Ukraina, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?

Frågorna behandlades vid en interpellationsdebatt i riksdagen den 28 november och vi koncentrerar oss här på Pål Jonsons svar.

Jonson slog generellt fast att riksdagens medgivande normalt krävs för att en svensk väpnad styrka ska få sättas in utomlands. Om syftet är att delta i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar sätter riksdagen ramarna för deltagandet, och om syftet är något annat krävs riksdagens medgivande i det särskilda fallet.

När det gällde svenska förband i Ukraina noterade Jonson att Sverige har ett brett samarbete med Ukraina som omfattar militära aktiviteter och att representanter för flera olika försvarsmyndigheter finns på plats i Ukraina. Han underströk dock att inga av dessa har deltagit eller deltar i stridande uppgifter, men tillade att han inte kunde gå in på detaljer vad gäller vilka uppgifter som personalen löser i Ukraina.

Vidare nämnde han att Frankrike och Storbritannien leder planeringen av en återförsäkringsoperation som en del av ett paket av säkerhetsgarantier för Ukraina och att Sverige deltar tillsammans med över 30 andra länder i den så kallade koalitionen av villiga i förberedelser av en sådan operation.  Han framhöll att inför ett möjligt svenskt deltagande gör Försvarsmakten en risk- och hotbildsanalys som täcker aktuella säkerhetsaspekter och att en insats är aktuell först då vapenvila gäller eller en fredsuppgörelse är på plats.

Detta var inget tydligt svar på Widdings frågor, som han dock återkom till i en replik.

Läs mer

SD-profil nekas plats i Hemvärnet – får inte veta varför, friatider.se

av

Pontus Persson är politisk sekreterare och riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, men var tidigare anställd inom Försvarsmakten.

I ett inlägg på X berättar han att han förra året bestämde sig för att återvända till försvaret i form av hemvärnssoldat. Säkerhetsprövning och samtal genomfördes utan anmärkning, och han godkändes.

Men veckan före den planerade introducerande utbildningen fick han ett besked som han inte räknat med:

”Med anledning av information som framkommit i säkerhetsprövningen kan vi tyvärr inte anta dig till Hemvärnet.”

Persson uppger att han senare fick veta att säkerhetsprövningen fortfarande var godkänd och att ingen ny information hade tillkommit, trots det abrupta avslaget. När han begärde ut handlingar som motiverade beslutet fick han uppgiften att sådana dokument inte fanns och att Försvarsmakten inte kommenterar ärendet.

”Jag har tidigare varit anställd inom Försvarsmakten, har en godkänd säkerhetsprövning, men Hemvärnet vägrar ta in mig – utan att ange någon som helst anledning”, konstaterar SD-profilen. Läs artikel