General Assembly overwhelmingly passes resolution demanding end to Palestine occupation, un.org

With a recorded vote of 124 nations in favour, 14 against, and 43 abstentions, the resolution calls for Israel to comply with international law and withdraw its military forces, immediately cease all new settlement activity, evacuate all settlers from occupied land, and dismantle parts of the separation wall it constructed inside the occupied West Bank.

The General Assembly further demanded that Israel return land and other “immovable property”, as well as all assets seized since the occupation began in 1967, and all cultural property and assets taken from Palestinians and Palestinian institutions.

The resolution also demands Israel allow all Palestinians displaced during the occupation to return to their place of origin and make reparation for the damage caused by its occupation.

The resolution stems from the advisory opinion issued by the International Court of Justice (ICJ) in July, in which the Court declared that Israel’s continued presence in the Territory “is unlawful”, and that “all States are under an obligation not to recognize” the decades-long occupation. Läs pressmeddelande

Källor till Yle: Här placeras Natos staber i Finland, svenska.yle.fi

En karta på Finland där Sodankylä, Rovanimi och Sankt Michel är markerade.

Finland kommer att få staberna för Natos nordeuropeiska markstyrkor respektive FLF-styrkor, enligt Yles källor. Två Natostaber kommer att placeras i Finland, enligt uppgifter till Yle. Just nu håller man på att besluta exakt var de kommer att placeras. Staben för Natos nordeuropeiska styrkor har hunnit längst i planeringen och ska placeras i sammanslutning med Finlands arméstab i Sankt Michel. […]

Den andra staben skulle vara för FLF-styrkor (Forward land forces) som kommer till Finland från andra Natoländer. Sverige meddelade på måndagen att de tar ansvar för att koordinera trupperna. Enligt källor till Yle skulle styrkorna främst placeras i norr och deras stab skulle finnas i antingen Rovaniemi eller Sodankylä. […]

Finland bad Sverige att leda styrkorna, eftersom de bedömdes vara bäst lämpade av de alternativ som fanns till hands. Enligt Yles uppgifter kunde USA inte leda styrkorna, eftersom de redan agerar ramnation för andra trupper vid Natos östra gräns. Detaljer kring FLF-styrkorna och var de ska placeras diskuteras fortfarande. Finland ska ha diskuterat styrkorna med USA, Storbritannien och Norge. Finland hoppas på en modell som skiljer sig från andra Natoländer med FLF-styrkor.

Trupperna skulle regelbundet ha försvarsövningar i Finland. I en krissituation skulle de börja försvara Natos östgräns i Finland. Läs artikel

Okinawa Suffers for Imperial Japan’s Sins, theamericanconservative.com

[…] Today a fifth of Okinawa’s main island remains in US hands, to the frustration of most residents. Just 0.6 percent of Japan’s land mass hosts 70 percent of American military forces in the country. As a sop to locals Washington is supposed to relocate the U.S. Marine Corps Air Station Futenma to the coastal territory in Henoko. The project, however, is now more than a decade behind schedule and won’t be completed until sometime in the 2030s.

Okinawans are overwhelmingly against the replacement plan, saying their prefecture already carries too heavy a burden in terms of hosting U.S. bases. They want the Futenma replacement facility either moved to another prefecture within Japan or scrapped altogether. Successive governors of Okinawa prefecture have sought to delay construction through legal wrangling, including revoking permits for necessary work and questioning the environmental impact. Japan’s central government, however, remains committed to the current plan, seeing it as crucial for the overall Japan-U.S. alliance. […]

Although the island was returned in 1972, the U.S. military continues to intrude in island life. Prime real estate and beautiful beaches still are controlled by the Pentagon. Neighborhoods abut bases. Long fences keep Okinawans out of territory once part of their community. The presence of thousands of foreign young men creates social friction, including high-profile crimes. Three cases of alleged sexual assault this past summer caused Okinawa’s Governor Denny Tamaki to complain about the U.S. military’s lack of transparency. […]

Today U.S. bases put the Okinawan people in great danger if the United States and China end up at war—most likely over Taiwan, or one of several maritime and territorial disputes. Noted Yoko Shima, editor of the Ryukyu Shimpo, which has backed closure of the American facilities, “There is a high possibility that Okinawa will become a target, because there are currently U.S. military bases here. So, it shouldn’t become a target.” The Okinawan people agree. While 70 percent of them believe that they bear an “unfair” burden of US bases, an incredible 83 percent believe that “military bases in Okinawa Prefecture would be targets of an attack in an emergency. Läs artikel

S: ”Mycket svagt” att Sverige la ner sin röst i FN, omni.se

Sverige var ett av 43 länder som la ner sin röst när FN:s generalförsamling på onsdagen röstade igenom en resolution med krav på att Israel avslutar sin ockupation av palestinskt territorium inom ett år.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) skriver till Expressen att en så snäv tidsgräns hade satt käppar i hjulet för en tvåstatslösning. ”Den tidsgränsen menar vi skapar problem.”

Tidigare minister och numera riksdagsledamot Morgan Johansson (S) är kritisk till att Sverige la ner sin röst. I ett inlägg på X kallar han agerandet för ”mycket svagt”.

”Än en gång visar den svenska regeringen att man inte orkar stå upp för internationell rätt när det verkligen gäller.”

121 länder röstade för resolutionen och 12 röstade emot. Läs artikel

Stora satsningar på militära försvarets tillväxt, regeringen.se

Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2025 ökade medel till det militära försvaret om nästan 13 miljarder kronor, sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut. Det motsvarar en ökning med 10 procent jämfört med 2024. Förslaget innebär att anslagen till det militära försvaret uppgår totalt till 138 miljarder kronor för 2025. För kommande försvarsbeslutsperiod 2025–2030 föreslår regeringen tillskott på över 170 miljarder kronor sammantaget för perioden. Det är en betydande resursförstärkning som syftar till att kunna genomföra åtgärderna i den kommande propositionen Totalförsvaret 2025–2030. Med de tillskotten prognostiseras försvarsutgifterna för 2025 motsvara cirka 2,4 procent av BNP enligt Natos definition, för att år 2028 motsvara omkring 2,6 procent. Läs pressmeddelande

Sverige bör verka för fred i kriget

Utgivarna

Den norska sajten Forsvaretsforum.no refererar en intervju med Natos avgående generalsekreterare som tyska FAZ.net publicerade i lördags:

”Stoltenberg erkjenner i intervjuet at krigen i Ukraina ikke vil bli vunnet på, slagmarken.

– For å få en slutt på denne krigen, må det før eller siden igjen innledes dialog med Russland, sier han.

– Men det må være basert på ukrainsk styrke, sier Stoltenberg.

– Jeg tror fortsatt på dialog med Russland, kombinert med forsvar og avskrekking. Vi må være sterke for å ha en meningsfull dialog, sier han.”

Det finns en realistisk underton i detta som inte är välkommen i alla läger. Vad Stoltenberg säger är att Ukraina inte kan vinna kriget på slagfältet utan att det måste till förhandlingar för att få slut på det. Däri ligger rimligen att eftergifter måste göras. Vad som ligger i att ”Vi” måste vara starka för att ha en meningsfylld dialog kan man spekulera om.

Den finske historieprofessorn Henrik Meinander var inne på motsvarande frågeställning när han för en kort tid sedan intervjuades av YLE om lärdomarna av det finska fortsättningskriget:

”När Rysslands invasionskrig mot Ukraina började märkte många europeiska länder att Finland var ett av de länder som hade den bästa beredskapen att agera i en kristid, och det sammanhänger med lärdomarna från andra världskriget”, säger han.

Han nämner också ytterligare en insikt.

”Att det är viktigt att välja när man sluter fred med sin fiende. Tidpunkten är oerhört viktig. Och att det kanske på lång sikt lönar sig med vissa eftergifter om man på det sättet kan få fred och en fredlig utveckling att börja i samhället.”

Läs mer

Følger USAs interesser, klassekampen.no

Mari Skurdal, ansvarlig redaktør

[…] Det somderimot står på trappene, er et storstilt norsk bidrag til en amerikansk-australsk militærøvelse i Indo-Stillehavet neste år. Norge sender en fregatt og et til nå ukjent større bidrag. USA har pekt ut Kina som en militær og sikkerhetspolitisk trussel, og resten av Nato følger lydig etter. Det innebærer at Norge reduserer muligheten til å forsvare eget territorium militært i store deler av 2025. Bidraget følger et kjent mønster: Nato-allierte bidrar til USAs utenrikspolitiske formål fordi det anses å være nøkkelen til militæralliansens sikkerhetsgaranti. Natos militære opptrapping og krigføring out-of-area er ikke et historisk tilbakelagt stadium, og det er åpenbart heller ikke vår tilbøyelighet til å bidra til militær opptrapping i områder hvor vi i utgangspunktet ikke har felles interesser med amerikanerne. Läs ledaren

NATO on the verge of sacrificing its core purpose: Self-defense , stripes.com

Daniel L. Davis retired U.S. Army lieutenant colonel

Vladimir Putin on Thursday came as close to threatening war with the United States and Europe as he has ever done. Before dismissing his warnings as more bluster, Washington needs to seriously consider its next moves. Foolishly pushing ahead with plans to remove restrictions on Ukraine to use Western long-range missiles anywhere in Russia could undo 75 years of NATO keeping us out of war. […]

There is absolutely no value in America trying to test the limits of Russian willingness to go to war with the West over the introduction of long-range weapons. Such weapons won’t tip the balance of power in Ukraine’s favor in any circumstance, but granting Kyiv permission to use our weapons to strike deep within Russia could get us sucked into a fight with a nuclear-armed rival — a fight we can and should seek to avoid. Läs artikel

 

NATO’s Stoltenberg says each country must decide if Ukraine can use its long-range missiles on Russia, reuters.com

The outgoing head of NATO Jens Stoltenberg said on Monday he welcomed talks on Ukraine’s use of long-range missiles to strike inside Russian territory, but any decision on the issue would have to be made by individual allies. […]

British Prime Minister Keir Starmer and U.S. President Joe Biden held talks in Washington on Friday on whether to allow Kyiv to use the long-range missiles against targets in Russia. No decision was announced.

”I welcome these developments and these decisions but its for individual allies to make the final decisions,” Stoltenberg told LBC radio. ”Allies have different policies on this.”

President Vladimir Putin has said the West would be directly fighting Russia if it allowed Ukraine to strike with Western-made long-range missiles. Asked about possible Russian retaliation, Stoltenberg said there were ”no risk-free options in the war”. Läs artikel

Sverige kan leda Natobas i norra Finland, dn.se

[…] På måndagsförmiddagen hölls ett möte mellan de svenska och finska regeringarna och Finland har nu formellt bett Sverige att bli så kallad ramverksnation och leda en bas i finska Lappland för vad som kallas FLF, Nato Forward land forces.

– Initialt pratar vi om att få ett ramverksansvar för FLF Finland och då handlar det om stabsofficerare och ökad övningsverksamhet. Vi tycker att detta är en naturlig utveckling för det svensk-finländska försvarssamarbetet, säger Pål Jonson.

Det är alltså inte fråga om att permanent placera svenska styrkor på finskt territorium. Finland har sagt nej till en sådan närvaro av Natotrupper, men ser ändå ett värde i att förbereda den militära infrastrukturen så att en förstärkning av den militära styrkan i norra Finland går att genomföra med kort varsel.

Under en gemensam presskonferens på försvarsdepartementet konstaterar Antti Häkkänen att Finland står för hälften av Natoländernas gräns mot Ryssland. På den ryska sidan av Finlands nordöstra gräns ligger Kolahalvön, med den viktiga hamnen i Murmansk.

Där har Norra flottan sin bas och där finns hemmahamn för Rysslands strategiska ubåtsflotta: kärnvapenbestyckade atomubåtar som utgör en viktig del av Rysslands andraslagsförmåga.

– Det här nordliga området, det arktiska området, är nytt för Nato. Därför är finska, svenska och norska ansträngningar för att öka säkerheten i norra Europa högst relevanta, säger Antti Häkkänen. […]

– Det bygger på det nordiska försvarssamarbetet, men som jag också har sagt är det viktigt att alla länder i Norden har undertecknat DCA-avtal och kan stärka den transatlantiska länken – så det finns både en militär och en politisk dimension på det, säger Pål Jonson.

De DCA-avtal som han nämner ger USA möjligheten att placera militära styrkor och att lagra vapen i de nordiska länderna. Med en FLF-bas i Finland är Nato och USA ett steg närmare de strategiskt viktiga baserna på Kolahalvön. Läs artikel

 

Stärkt granskning av utländska direktinvesteringar, regeringen.se

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) granskar utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet i Sverige. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2025 föreslå att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska bistå ISP i granskningarna. Målet är att stärka granskningen av utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur. För detta ska FOI få 4 miljoner kronor årligen från och med nästa år.

Utländska direktinvesteringar har stor betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft, men det finns också risker med att utländska aktörer förvärvar svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet. Regeringen vidtar därför åtgärder för att möta denna hotbild. Läs pressmeddelande

”Ukraina blir allt svagare militärt” – Kujat analyserar hänsynslöst krigssituationen i öst, noz.de

Militärexperten säger: Ingendera sidan kan vinna kriget – och varken Ryssland, Ukraina eller västvärlden kunde uppnå sina respektive politiska mål. Här är de viktigaste aspekterna från expertföredraget om ämnet ”Kommer kriget i Ukraina att sluta med nederlag för USA och väst?”

Kujat konstaterar att den ukrainska ledningen har ”störst oro” över den militära situationen. Ryssland går obönhörligt framåt, om än långsamt. Målet: att erövra regionerna i Donbass. Kujat sa: ”Jag tror att Ukraina vet att detta inte längre kan avvärjas.”

Sedan krigets början har Ukrainas militära situation ”blivit allt mer kritisk”, säger Kujat – trots ”massivt västerländskt stöd”. Man måste därför anta att trots fortsatt stöd till Kiev från EU och Nato så ”växer Ukraina allt svagare”. Och att det i slutändan kommer att bli ett ”militärt, och verkligen ett katastrofalt, militärt nederlag för Ukraina”.

Sedan Ukraina attackerades var dess självförsvar motiverat enligt internationell rätt . ” Att stödja Ukraina är också helt legitimt ”, betonade Kujat. Men det betyder inte att det ligger i det ukrainska folkets intresse att bara driva på för en militär lösning på den pågående konflikten.

Förhandlingar behövs för att uppnå varaktig fred. Om de inte händer kommer den ena sidan i slutändan att lida ett militärt nederlag – ”med långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser för alla oss som är indirekt involverade i detta krig”, inklusive Europa och USA. Läs artikel