Fredssamtalen om Jemen avslutas – har kommit överens på flera punkter, dn.se

[…] Hamnstaden Hodeidah harbeskrivits som den enskilt viktigaste frågan för parterna i kriget, och att man nu nått enighet om hur hamnen ska fungera ses som en framgång.

En vapenvila utlyses i området och FN tar över kontrollen över hamnen.

– Frågan om Hodeidah var ett ”vinna eller försvinna” för de här samtalen. Att parterna har kommit överens om Hodeidah kommer att innebära stora förändringar för Jemens befolkning, eftersom vi kan få in förnödenheter och humanitär hjälp, sa FN:s generalsekreterare António Guterres på en presskonferens på torsdagen.

Enighet fanns också om att öppna en humanitär korridor för hjälp i staden Taiz.

Vapenvilorna beskrivs som sköra, och Guterres sa att man inte kan lita på ord förrän man ser handling – men han lät positiv. Läs artikel

Övningen Arctic Shield stärker det finsk-svenska samarbetet, forsvarsmakten.se

Luftvärnssystemet som står på vägen några hundra meter framför den väl maskerade observationsplatsen syns tydligt i kikaren. Luftvärn är ett prioriterat mål och gruppens begäran av indirekt eld går snabbt iväg över en krypterad radiokanal. Snart hörs ett skrikande dån eka över vinterlandskapet. Finskt raketartilleri är på väg.

Momentet är ett av flera som övas under övningen Arctic Shield 2018 som under två veckor i december genomförts i norra Finland. Målet med övningen är att förbättra finska arméns förmåga i norra Finland, testa den utbildade truppens utbildningsnivå och öka interoperabiliteten. Läs pressmeddelande

Sverige ska utbyta luftlägesinformation med de nordiska länderna, regeringen.se

Regeringen beslutade den 12 december att ge Försvarsmakten i uppdrag att ingå avtal om utbyte av luftlägesinformation med berörda myndigheter i Danmark, Norge och Finland.

Beslutet följer på det samförståndsavtal om utbyte av luftlägesinformation i fredstid mellan Finland, Danmark, Norge och Sverige (Norecas) som ingicks av de nordiska försvarsministrarna hösten 2017. Läs pressmeddelande

Hva gjør du nå, Haakon Bruun-Hanssen? forsvaretsforum.no

Tom-Rune Klemetsen, leder for NTL Forsvaret

Aldri har Forsvaret i Norge vært under et sterkere press fra privatisering.

Denne uka kan forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen vedta en stor privatisering av vedlikehold i Forsvaret. Forslaget fra Forsvarsstaben er å kutte 150-170 stillinger i Luftforsvaret og legge ned Hærens verksteder i Bardufoss og Elverum. Dette skal spare rundt 50 stillinger og over 300 millioner kroner i vedlikehold. […]

Mest problematisk er dette for Norges forsvarsevne. Under Høyre og FrP-regjeringen har Wilnor Governmental Services og underleverandør NorSea Group fått større ansvar for forsyning og lagring av Heimevernets materiell. Sivile sikkerhetsselskaper, helikopterselskaper og leverandører av vedlikehold og forsyningsfunksjoner brukes stadig oftere. Selv Forsvarsbygg sine renholdere er byttet ut med ansatte fra ISS med det resultat at kvaliteten har gått ned og de totale kostnadene har gått opp. Nå kan vedlikeholdet gå samme vei. Resultatet gir seg selv. Flere private selskaper i Forsvaret gjør at koordineringsevnen fragmenteres, ansvaret deles opp og kompetansen blir liggende utenfor leiren framfor i den. Läs artikel

Lästips och tips om annat än läsning

Rolf Andersson

Maos skrift Om långvarigt krig, som ingår i bland annat Valda verk, band II, är ett klargörande mästerverk.  Man ser ju direkt vid läsningen att detta inte är något allmänt filosoferande utan något handfast som ska ge vägledning och tillämpas konkret på slagfältet av de egna försvarsstyrkorna. Betydelsen av det politiska är självklart hela tiden närvarande här. Och Mao var ju ingen gerillaromantiker. När den egna nationella styrkan växte så var det omfattande fälttåg som gällde för att driva inkräktare ut ur landet.

Läs merLästips och tips om annat än läsning

Försvaret vinnare i budget: ”Får vad de har begärt”, svd.se

Försvarsmakten är vinnare i den budget som röstats igenom i riksdagen. Anslagen höjs med nästan 3,9 miljarder jämfört med den nedröstade övergångsbudgeten.

– Vi har valt att lägga in de medel som Försvarsmakten har begärt, säger Beatrice Ask (M), vice ordförande i försvarsutskottet.[…]

I budgetunderlaget i mars begärde ÖB Micael Bydén totalt 18 miljarder extra perioden 2019–21. Annars skulle försvarsbeslutet från 2015 inte vara möjligt att genomföra som planerat. I stället väntade då stora nedskärningar på alla områden: övningar, personal, materiel.

Enbart för 2019 var kravet 3 miljarder. I övergångsbudgeten fanns inga nya pengar alls. Däremot sänktes nivåerna ytterligare eftersom anslagsposterna inte räknats upp som beräknat i jämförelse med föregående års S-MP-budget.Läs artikel

‘Staunch support’ for Iran nuclear deal tempered by concern over missile testing, un.org

While there is “staunch support” among Member States for the 2016 Iran nuclear deal, known formally as the Joint Comprehensive Plan of Action, or JCPOA, that is tempered by concerns over some of its other activities, which Iran “should carefully consider and address” according to the latest report  on the deal from the UN Secretary-General.

That was one of the key messages delivered to the United Nations Security Council on Wednesday by Rosemary di Carlo, Under-Secretary-General for Political Affairs, who stressed that UN chief António  Guterres continues to view the JCPOA as a “demonstration of successful multilateralism, and a major achievement of nuclear non-proliferation, dialogue and diplomacy.”

Ms. Di Carlo reminded the Council that, last month, the International Atomic Energy Agency (IAEA) reported to the Council that Iran continues to abide by its commitments with regard to ballistic missile tests reportedly carried out by Iran since January 2018 – as well as the launch of several ballistic missiles launched at targets in Syria on 1 October.

She said that the UN has not been able to determine whether the missiles were transferred from Iran after 16 January 2016, the Implementation Day of the Security Council Resolution endorsing the nuclear plan. The UN is also analysing information on military equipment recovered in Yemen where conflict is on-going between Government and rebel forces for control of the country, which had “characteristics of Iranian manufacture.” Läs protokollet

Konflikten i Azovska sjön debatterad i brittiska underhuset,

The Minister for the Middle East (Alistair Burt):

My right hon. Friend asked whether this is a breach of international law. The United Kingdom’s assessment is that, under the UN convention on the law of the sea, states can require any warship not in compliance with the laws and regulations of the coastal state to leave immediately. However, Russia’s actions in ramming, boarding and seizing vessels do not conform with the law of the sea. Russia’s actions were disproportionate, particularly as the ships had left the area and were returning to the Black sea. The 2003 sea of Azov bilateral treaty between Ukraine and Russia provides for the free passage of the military and civilian vessels of both states through the Kerch strait and in the sea of Azov, so my right hon. Friend is right to suggest that this is a breach of international law. I know the Prime Minister has today received a request to speak to the Ukrainian Prime Minister and that, in her busy timetable, she will be giving that urgent consideration.

On sanctions, measures have been taken in the past in relation to previous activity by Russia and sanctions were recently considered in relation to both the Crimea annexation and of course the building of the Kerch bridge. Any further sanctions will be considered in co-operation with European partners and others. It is very important that there is a sense of unity in response to what has taken place. The United Kingdom was active in calling a meeting of EU partners yesterday, and the other meetings that took place also saw a very strong response from the United Kingdom and others.

The House is right to see this as a serious matter, and it is important that it is not escalated further. That is why we have indeed called for the immediate release of the sailors, and we ask that all parties act with restraint but certainly recognise where the act of aggression came from in the first place. Läs debatten

Moderaternas “verklighet” är i grunden fel, sla.se

Per Blomquist

Replik. I SLA 7/12 skriver Beatrice Ask (M) och Sten Bergheden (M): ”Verkligheten är sådan att om en konflikt bryter ut i vårt närområde är det mycket osannolikt att Sverige, på grund av sitt strategiska läge, skulle kunna hålla sig utanför”. M ställer även krav på en fördubbling av försvarsanslagen och anslutning till Nato i motion 2018/19:2946.

Strategen Raimo Jakola, med genuin kunskap i stormaktsstrategi och framförallt tekniskt kunnig, har i några artiklar i tidningen Skärgården beskrivit verkligheten nu och i framtiden. […]

”Verkligheten”, som M åberopar, är i grunden fel. Konflikten står mellan USA/Nato och Ryssland. Sverige kan bidra mot krig för fred och verka krigsavhållande.

USA och Ryssland har och utvecklar robotar, som kan förflyttas i containers på marken, till sjöss och i luften. Norden är och kan än mer bli omringat av den moderna robottekniken. Vårt vidsträckta markterritorium med indirekt defensivt försvar kan ge bidrag mot krig för fred, menar Jakola. Duellstrid med egna eller USA:s stridskrafter får inte tillåtas förekomma på svenskt markterritorium, menar han. Då kan samhällsstrukturer slås sönder helt i onödan och ge ohyggliga förluster.

Ja, duell i det nationella försvaret, som tidigare framförts i SLA är helt orealistiskt! M föreslår i sin motion en modern analys i försvarsfrågan. Mycket bra! Men M:s artikel här bygger på Carl Bildts uppfattningar från 1980-talet som redan då var omoderna. Läs artikel

Europe’s Problems, Europe’s Choices, foreignpolicy.com

George F. Kennan

Publicerat 15 mars 1974.

Whatever the future state of a Europe which sees itself abandoned by the United States and intimidated to the point of helplessness by the Russians, it will not be “Finlandization.”

No one who has followed with even cas­ual attention the recent trend of discussion in Western circles of the future course of East-West relations and the defense of West­ern Europe can have failed to miss the many invocations of the spectre of a “Finlandiza­tion” of Western Europe, as something sure to follow on anyone of a number of devel­opments, real or imagined, to which the in­vokers are opposed. Sometimes it is the con­tinued pursuit of Willy Brandt’s Ostpolitik which is seen as leading to the dread condi­tion; on other occasions it is the withdrawal of American forces from Germany, as pro­posed by Senator Mansfield; occasionally it is the predicted betrayal of Western Europe by the United States and the Brandt govern­ment at a European security conference. It is, in short, a spectre which may be invoked, and is, to suggest the consequences of any major departure from the Adenauer-Dulles policies of an earlier epoch — of any effort, in other words, to mitigate the greatest dangers and asperities of the cold war. Läs artikel

Økt militær aktivitet i nordområdene øker risikoen for kriser og konflikt, dagbladet.no

Jacob Børresen, pensjonert flaggkommandør

Russlands folkerettsstridige anneksjon av Krim-halvøya fra Ukraina 18. mars 2014 kom tilsynelatende overraskende på Vesten, og førte øyeblikkelig til at et allerede anstrengt forhold mellom de to ble ytterligere forverret.

Siden den gang har spenningen mellom partene fortsatt å øke. EU og USA har innført økonomiske og politiske sanksjoner, NATO har reagert med å utplassere flere styrker i Russlands nære utland i Europa. Russland, som er NATO militært underlegen, truer med atomvåpen.[…]

NATO bør forsøkeå komme tilbake til situasjonen i de første årene etter den kalde krigen, i forvissning om at det ikke finnes noen vei til permanent europeisk sikkerhet og stabilitet uten at Russland er en del av den. Problemet er at dette ikke er på USAs agenda. Washington betrakter enhver russisk suksess i dets europapolitikk som et nederlag for USA, økt russisk innflytelse i Europa som tilsvarende svekkelse av amerikansk innflytelse, og det er uakseptabelt. Det er ikke bare i Kreml at man ligger under for nullsumstenkning.

Som medlem av NATO har Norge en plass ved bordet sammen med USA og de europeiske stormaktene Frankrike, Storbritannia og Tyskland.

I stedet for å løpe etter USA bør regjeringen bruke sin innflytelse i alliansen til å bevege NATO og USA i en annen retning enn den konfrontasjonslinjen som nå råder. Bidra til at NATO forskyver sin politikk i retning av større vekt på dialog og beroligelse, mindre vekt på konfrontasjon og avskrekking, i visshet om at NATO tross alt er den sterkeste part. Läs artikel

Natos protektoratspolitik

Utgivarna

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnar Kosovo, läser vi i norsk press.  I utbrytarstaten planeras för en folkomröstning den 14 december om att förvandla landets säkerhetsstyrkor till en reguljär armé. ”Et slikt grep vil være utidig. Det går mot rådene fra mange NATO-allierte. Og det kan få alvorlige følger for Kosovos euroatlantiske integrering i framtida”, säger Stoltenberg. Han kritiserar också Kosovo-statens beslut att höja tullen på varor från grannlandet Serbien ”till 100 procent”. Serbien å sin sida talar om provokationer och säger att landet inte stillatigande tänker åse hur en kosovarisk armé används för att rensa landet på etniska serber.

Läs merNatos protektoratspolitik