Redaktionen

Idag och imorgon prövar Storbritanniens högsta domstol den amerikanska regeringens överklagande av domstolsbeslutet från januari i år som motsätter sig utlämningen av Julian Assange.

Reportrar utan gränser, RSF, kräver att Assange omedelbart släpps.

”Assange har blivit måltavla för sina bidrag till journalistiken, den utdragna process med åtal och krav på utlämning har fått bestående konsekvenser för journalistik och pressfrihet runt om i världen. Vi kräver att ärendet ska avslutas och han bör omedelbart släppas”, säger RSFs generalsekreterare Christophe Deloire i en kommentar.

Även Journalistförbundet motsätter sig tillsammans med de internationella journalistfederationerna IFJ och EFJ försöken att utlämna Julian Assange och fortsätter kräva att han släpps fri.

”De uppgifter som kommit fram tack vare Julian Assange och Wikileaks är uppgifter av stort allmänintresse. I en demokrati ska visselblåsare skyddas, inte ställas inför rätta”, kommenterar Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert. Läs artikel

On the eve of the US appeal against the dismissal of its application to extradite Julian Assange, the National Union of Journalists (NUJ) and the International Federation of Journalists (IFJ) have reiterated their demand that the charges be dropped and Assange released.

NUJ General Secretary Michelle Stanistreet said: “The longer this case has dragged on the more issues of concern have been raised. Seeking to prosecute Julian Assange for cultivating a source and encouraging that source to reveal further wrongdoing is an attack on the very process of journalism. The longer this attempted prosecution is pursued, the greater will be the damage to investigative reporting.”

IFJ General Secretary Anthony Bellanger said: “The allegations that swirl around this case beggar belief. The US did not dispute in court accounts of CIA bugging of client/lawyer meetings. Since then credible accounts of plans to assassinate or kidnap Assange have emerged. Devices have been illegally cloned; there are even suggestions of covert attempts to take the DNA samples from babies. Due judicial process is impossible against such a backdrop – the appeal should be thrown out.”Läs artikel

Så opprørt var Aps tidligere partileder Thorbjørn Jagland over Jens Stoltenbergs regjering at han stemte SV ved et stortingsvalg. […]

Han blir stortingspresident i 2005, samme år som Jens Stoltenbergs rødgrønne regjering tiltrer, blir senere leder for Nobelkomiteen og til slutt generalsekretær i Europarådet. Det var som generalsekretær i Europarådet han på avstand betraktet Stoltenberg-regjeringen og debatten om Norge skulle delta i bombingen av Libya. Norge stilte seg bak en FN-resolusjon og bidro til krigen i Libya med seks kampfly og et transportfly, og gjennomførte hundrevis av bombetokt fra mars 2011.

Den norske bombingen ble kontroversiell også fordi Stoltenberg-regjeringen tok beslutningen om å bombe etter konsultasjoner med Stortinget per telefon og SMS. «Jeg anser den norske støtten til aksjonen i Libya som det største utenrikspolitiske feiltrinn siden andre verdenskrig», skriver Jagland i boken.

Jagland beskriver kaoset og flyktningkrisen som fulgte etter bombingen av Libya: «Flyktningleirene i Libanon og Jordan var overfylte. Millioner flyktet til Tyrkia. Sammenbruddet i Libya ga grunnlag for krisen i Mali og i det såkalte Sahel-beltet, der det nå er et stort potensial for mer terror og større flyktningstrømmer. Libyas president Muammar al-Gaddafi hadde flere tusen fra et nomadefolk i Nord-Mali, tuaregene, ansatt i hæren. Da Gaddafi ble drept, dro de tilbake til Mali og Niger. Der sluttet de seg til opprøret som var på gang. Det perfekte kaos var skapt», skriver Jagland. Läs artikel

Ett av Sveriges mest legendariska regementen I 13 Dalregementet återuppstod i lördags på årsdagen av segern vid Leipzig 1642. Dalkarlarna stod ren av för bildandet av Sverige när de slöt upp bakom Gustav Wasa och tågade mot Stockholm för att kasta ut dansken (tvi!). Det nya regementet ska utbilda och krigsplacera två lätta skyttebataljoner, dvs klassiskt bilburet infanteri, som ska säkra den amerikanska marinkårens uppmarschvägar från sina förplacerade förråd i bergrummen i Tröndelagen. […]

Det finns en expeditionsbrigad för marinkåren stående med utrustning i bergrummen i Tröndelagen, och denna kan snabbt flyttas till hamnarna längs södra Norrlandskusten, som t ex Gävle och Sundsvall, för att därifrån skeppas till Baltikum. Eller för den delen genom att säkra södra Sverige och Gotland ge understöd till möjligheterna att med större förband undsätta Baltikum. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistö reser till Rysslands huvudstad Moskva för att träffa sin ryske kollega Vladimir Putin på fredag.

Presidenterna ska under sitt möte diskutera bland annat Kreml, den bilaterala relationen mellan Finland och Ryssland och internationella frågor.

Presidenterna har inte mötts under hela coronaepidemin. Senast de träffades var i augusti 2019 då Putin besökte Helsingfors. Läs pressmeddelande

Den 23 oktober 2021 hände något som får anses vara unikt för svensk säkerhetspolitik. Ett transportflygplan landade in på en vägbas på Gotland och ur planet rullade en M142 HIMARS, alltså en lastbil med raketartilleri på flaket. Det unika i händelsen? Varken flygplanet eller lastbilen tillhörde Sverige utan USA och amerikanska förband. Händelsen var ett moment i den samövning som genomfördes mellan svenska och amerikanska förband på ön under perioden. […]

Även om personal från det operativa kommunikationsförbandet fanns på plats för att dokumentera såväl momentet som efterföljande intervjuer med Försvarsmaktens insatschef och chefen för amerikanska specialförbandsledningen i Europa (USSOCEUR) har Försvarsmaktens egen kommunicering kring händelsen varit minst sagt svag. Det ska sägas att det även publicerades en kortare film på youtube med sekvenser från såväl Gotland som Vidsel. […]

Först ut var USSOCEUR som på såväl twitter som instagram och facebook började i en jämn takt publicera bilder och filmklipp om vad de gjorde på Gotland. Vilket därefter togs vid av den amerikanska Chargé d’Affaires som pingade in såväl Försvarsmakten som Wisconsins National Guard i sin tweet. Men på svensk planhalva förblev det tyst. Läs artikel

Iran’s delay in rejoining talks in Vienna to revive the landmark 2015 nuclear agreement has fueled speculation that the new Ebrahim Raisi government has lost interest in the accord. Its deepened mistrust, optimism about its China option, and confidence that it can weather American sanctions have shaped this conclusion, leaving Washington with no choice but to publicly threaten its own shift to more coercion under an undefined Plan B, the narrative goes.

But new information obtained by Responsible Statecraft reveals that that impasse is not because of an Iranian sense of immunity to pressure, but largely because President Joe Biden refused to commit to keeping sanctions lifted on Iran for the rest of his term, even if Iran rejoins and complies with the nuclear deal.

A crucial turning point in the negotiations occurred earlier in May of this year. The Iranians had insisted on legally binding commitments that the United States would respect its signature and not re-quit the JCPOA, were it to be revived. Though the U.S. team found the Iranian demand understandable, it insisted it could not bind the hands of the next administration, nor guarantee that a future administration hostile to the JCPOA wouldn’t again abandon it. Läs artikel

Russia’s Foreign Minister Sergey Lavrov talks very enthusiastic about Europe’s northernmost cross-border political- and practical cooperation.

“It goes without saying that in the harsh climate and environment of the north, economic activity can only be carried out through joint efforts and exchange of experience,” Lavrov says ahead of the Barents Euro-Arctic Council meeting taking place in Tromsø, northern Norway on Monday and Tuesday.

The press service of Russia’s Foreign Ministry confirms in an email to the Barents Observer that Lavrov will come to the meeting in-person. […]

Sweden, the host of the Barents Council 2019-meeting in Umeå, is the only of the four countries in northernmost Europe that will not be represented with its foreign minister in Tromsø.

Instead of going to Tromsø, Foreign Minister Ann Linde will host a seminar on “Security Challenges in the Baltic Region” in Stockholm. The seminar will be attended by members of the North Atlantic Council, the principal political decision-making body within NATO. Läs artikel