President Niinistö in Munich: are we witnessing the end of diplomacy? presidentti.fi

[…] President Niinistö noted that the recent developments have consequences beyond the treaty itself. “What concerns me the most is the notion that international treaties are dismantled without even thinking of an alternative to replace them. If we end up in a situation where diplomacy no longer works, we will all have a big problem in our hands. Are we now witnessing the end of diplomacy? Without diplomacy, there is no dialogue. It makes things difficult, not knowing what the other side is thinking,” the president said to the Finnish media after the discussion. Läs artikel

“Norge fikser sine sikkerhetsutfordringer selv?”, nordnorskdebatt.no

Eskild Walnum, major i armén

Er det tenkelig at et sterkt norsk forsvar oppleves mindre truende for Russland, ved at Norge fikser sine sikkerhetsutfordringer selv, uten behov for kontinuerlig NATO-tilstedeværelse? […]

Styrket militært samarbeid innebærer at Norge, som NATOs øyne og ører i nord, skal bidra med strategisk etterretning og mottak av allierte, samt bidra tungt som del av alliansens operasjoner i utlandet. Norge leverer dette i dag, det er av høy kvalitet og ettertraktet i NATO. Den politiske ambisjonen med denne retningen kan derimot betegnes som heller laber, med liten vilje til å sette voldsmakt bak ord. Ordene til general Otto Ruge fra aprildagene 1940, ´seier i militær forstand var ikke det vesentlige, men å holde statsmakten og hæren intakt inntil alliert hjelp kom til landet´ er fortsatt valide. […]

Russland ruster opp i et langt raskere tempo enn Norge, de føler seg ikke truet av Norge, de føler seg truet av USA. Er det tenkelig at et sterkt norsk forsvar oppleves mindre truende for Russland, ved at Norge fikser sine sikkerhetsutfordringer selv uten behov for kontinuerlig NATO-tilstedeværelse? Läs artikel

 

NATO krever mer av Norge, forsvaret.no

NATO setter spørsmålstegn ved størrelsen på det norske forsvaret. Det opplyser Norges øverste militære representant i alliansen.

Viseadmiral Ketil Olsen er sjef for Militærmisjonen i Brussel, som er Norges militære kontaktpunkt i NATO-alliansen. […]

– NATO stiller krav til alle medlemslandene. Hver og en må sørge for at de er i stand til å forsvare sin egen nasjon. NATO vurderer dette ut ifra en byrdefordeling og ser på hva nasjonen trenger selv, og hva alliansen trenger av kapasiteter inn i fellesskapet, forteller Olsen. […]

Forsvaret må kunne stille med en mekanisert brigade: Hæren må i større grad kunne levere både internasjonalt og nasjonalt samtidig.

– Fregatten må erstattes: Antiubåtkrigføring er viktig for alliansen, herunder maritime patruljefly, som er bestilt.

– Tankfly må skaffes for å støtte F-35: NATO mener Norge bør ha egne tankfly.

– Ubåter: NATO setter spørsmålstegn ved om fire nye ubåter er nok.

– Korvetter: NATO peker på at korvettene, som er tenkt utfaset i 2025, er en etterspurt kapasitet. […]

– Hvis vi har et troverdig forsvar, er det mye større sannsynlighet for at andre stiller opp for oss om vi trenger det. Dette handler om hva vi signaliserer inn i alliansen. Läs artikel

 

Fyra år

Eftermiddagen den 18 februari 2015 var det premiär för sajten alliansfriheten.se i samband med ett seminarium på Norra Latin i Stockholm. Verksamheten har därmed pågått i jämnt fyra år. Vår inriktning har varit och är ett vaktslående om svensk alliansfrihet. Under denna tid har vi vuxit till att bli ett ledande forum för försvars-, säkerhets- och utrikespolitisk information, analys och debatt. Sajten bygger helt och hållet på ideella insatser. Vi inför inga betalannonser, däremot upplysning om utgivningar och kommande händelser. Vi är mycket beroende av tips och synpunkter från läsekretsen. Vi länkar till inslag i andra medier i frågor som vi anser vara av betydelse, liksom till forskningsrapporter, riksdagsdebatter och annat kvalificerat material. Sajten tillförs nytt innehåll dagligen. Det som en gång har publicerats tillförs vårt arkiv som är fritt tillgängligt för var och en. Sajten står öppen för medverkan, och vi välkomnar bidrag.

Utgivarna

Address at the Opening Ceremony of the Munich Security Conference, un.org

António Guterres

[…] Number one for the first time since the end of the Cold War we are now facing a nuclear threat.  A threat of a nuclear conflict. And I am naturally referring to the developments in relation to nuclear weapons and long-range missiles by the Democratic People’s Republic of Korea: a development made in total contradiction to the will of the international community and in clear violation of several resolutions of the Security Council.

It is important to note that the unity that the Security Council has been able to demonstrate the will of the international community and has been able to put through sanctions a very meaningful pressure over North Korea, and that pressure in my opinion is absolutely essential to be maintained.

But the pressure also creates the opportunity for diplomatic engagement aiming at the denuclearization of the Korean peninsula;  a denuclearization that I believe we all want to be peaceful and within the framework of a regional security framework.

It is true that in recent weeks we witness an improvement in Korean relations. […]

If one looks at Syria, after the hopes created by the de-escalation that has reduced the conflict in several areas of the country, the truth is that we are now seeing a reignition of that same conflict in Idlib and in eastern Ghouta, with dramatic humanitarian consequences.  We have seen the Turkish operation in Afrin.  We have seen chemical weapons again reappearing.  We see risks of fragmentation of the country. […]

We are totally committed to relaunch the Geneva process, finding a political solution for Syria – the intra-Syrian dialogue in Geneva – now that in Sochi,  it was possible – and I have to pay tribute to the Russian Federation on this – to fully abide by the engagements that were taken and to guarantee that Sochi was not a parallel process, but on the contrary, was reaffirming the role of Geneva, and channeling into Geneva the results of what was decided there, fully in line with Security Council resolution 2254. Läs talet

Speech by Iranian Foreign Minister at the Munich Security Conference, en.mfa.ir

[…] We all need to break this pattern. In fact, during the Iran-Iraq war, the international community recognized the problem and prescribed a regional security arrangement, enshrining it in paragraph 8 of UN Security Council resolution 598 that brought the war to an end. That provision continues to be relevant and necessary to end this vicious cycle.
Countries in the Persian Gulf region need to surmount the current state of division and tension and instead move in the direction of erecting realistic regional arrangements. It can perhaps start with a modest regional dialogue forum, based on generally recognized principles and shared objectives. The forum can promote understanding on a broad spectrum of issues, including confidence- and security-building measures, and combating terrorism, extremism and sectarianism. It could also encourage practical cooperation in areas ranging from protection of the environment to joint investment and tourism. Such a forum could eventually even develop into more formal
nonaggression and security cooperation arrangements. Läs talet

Collapse of INF Treaty would be a big loss to Europe, says Niinistö, helsinkitimes.fi

Sauli Niinistö has voiced his concern about the possible collapse of a treaty between Russia and the United States to eliminate intermediate and shorter-range missiles.

Niinistö warned at the Munich Security Conference on Saturday that Europe could consequently be headed towards a situation that could be perceived as the end of diplomacy or an uncontrollable situation similar to the Cold War in the 1960s.

“The [Intermediate-Range Nuclear Forces] INF Treaty was signed to protect Europe. Europe will be the big loser if it’s not followed,” he said during a panel discussion on nuclear arms control. The United States announced at the beginning of the month it will withdraw from the treaty, originally signed by Presidents Mikhail Gorbachev and Ronald Reagan in 1987. Russia followed suit only a day later, saying also it is suspending its participation in the treaty. Läs artikel

Neutralitetslinjen

Anders Björnsson

Sverige är ett litet land som under lång tid har lyckats hålla sig utanför kampen mellan stormakterna. Det har haft en naturlig plats i den nordiska statsgemenskapen och under tusen år ingått i den västkristna kulturkretsen. Genom en utdragen statsbildningsprocess var det som skulle bli Sverige invecklat i flera krigsföretag och erövringar (korståg). Med konsolideringen av ett suveränt svenskt rike under Gustav Vasa lades grunden för en permanent militärstat. Men för riksgrundaren var inrikes pacificering viktigare är utrikes äventyrligheter.

Vasasönerna började olyckligtvis markera mot Öst, medan 1600-talets huvudmotståndare fanns i Wien, i Köpenhamn och i den polska statsbildningen. (Riket beskrivs under detta sekel som en stormakt, men politiskt och ekonomiskt var det en fransk vasall.) Sveriges nedgång som europeisk spelare inleddes med Karl XII:s ansvarslösa krigspolitik, och den fick en slutpunkt med det svenska krigsnederlaget mot Ryssland i 1808–09 års kraftmätning. Därefter blev det en huvudmålsättning för svensk säkerhets- och utrikespolitik att hålla sig väl med alla motstridiga parter. Svensk revanschism hölls på mattan, och att göra Sverige till ett civilisatoriskt bålverk mot ett barbariskt Slaventum (eller mot bolsjevismen) fanns inte på kartan för några regeringar i Stockholm.

Läs merNeutralitetslinjen

Varför skall vi militärt försvar?

Sven Hirdmans  artikel “Satsa på fred, inte på krig” som vi publicerat på den här sajten föranledde en diskussion mellan författaren och Lars Ingelstam som vi återger en del av nedan.

Lars Ingelstam:

I de kretsar där jag (ibland) rör mig är det lite svårt att förklara varför man, med ungefär den omvärldsanalys som du ger, ska ha något militärt försvar ö h t. Argument av typen ”militärt vacuum är inte bra” känns lite tama i sammanhanget. Jag tror att det vore bra om du – och/eller andra som har sakkunskap och erfarenhet – förklarade detta så att även mina vänner i t ex Kristna fredsrörelsen skulle förstå (jag skrev ett par sidor om Försvarsmakten i min senaste skrift, utgiven av KrFreds 2018). I en artikel förra året, som faktiskt kom in i SvD, uttryckte jag tanken att Försvarsmakten mycket väl kunde få de medel den anser sig behöva, men på det villkoret att försvarssektorn slutade lägga sig i utrikespolitiken, särskilt den del som gäller Ryssland. Detta var inte bara på skoj, faktiskt. Tecknandet av hotbilder hänger ihop med organisationens egenintressen, vilket både teoretiskt och praktiskt är osunt.

Sven Hirdman:

Det är en bra fråga Du ställer om varför vi skall ha ett militärt försvar om det inte finns något direkt hot eller om vi inte skulle klara oss i ett stormaktskrig. Mitt svar är detta, utan rangordning av argumenten:

– Ett militärt försvar är en nationell identitetsmarkör. Det stärker den nationella sammanhållningen och försvarsviljan i ett demokratiskt land som Sverige.

– Det är internationellt vedertaget att en självständig stat skall kunna hävda sin suveränitet genom att skydda sina gränser mot olaga intrång. Det inger respekt gentemot andra länder och är viktigt för det inhemska förtroendet. Den inhemska försvarsviljan är en lika viktig försvarsmekanism som själva det militära försvaret. Därför är värnplikten betydelsefull liksom de militära förbandens bygdeanknytning.

Läs merVarför skall vi militärt försvar?

Niinistö: Nord Stream 2 används inte i politiskt syfte, hbl.fi

Motsättningarna mellan USA och EU blev uppenbara under säkerhetsmötet i München. Kärnenergiavtalet med Iran, USA:s tillbakadragande av sina styrkor i Syrien, relationen till Ryssland och amerikanska biltullar var några glödheta frågor där åsiktsskillnaderna kom i dagen.[…]

Tysklands förbundskansler Angela Merkel undrade i sitt anförande om USA:s beslut att lämna avtalet och dra tillbaka sina trupper från Syrien var det bästa sättet att bemöta regimen i Iran.

– Den enda frågan är hur vi uppnår vårt gemensamma mål. . .gör vi det genom att avbryta vårt avtal eller genom att använda det lilla inflytande vi har (genom kärnenergiavtalet)? sade Merkel och fick rungande applåder.

Hon bemötte också kritiken från USA om att Tyskland gör sig beroende av rysk gas, bland annat genom den planerade gasledningen Nord Stream 2.

– Om vi kunde importera stora mängder rysk gas under kalla kriget, då förstår jag inte varför tiderna ska vara så mycket sämre nu att vi inte kan säga att Ryssland förblir en partner, sade Merkel.

President Sauli Niinistösom också deltar i konferensen i München säger till Kauppalehti och MTV att han inte ser att gasledningen används som ett politiskt maktmedel.

– Där finns ju redan en gasledning och jag har i varje fall inte märkt mycket politisk påtryckning, säger Niinistö.

Enligt Niinistö har USA ett eget intresse i att försvåra projektet. Landet försöker sälja mer naturgas till Europa, säger han till tidningen. Läs artikel

Upprustning på agendan vid säkerhetskonferens i München, svenska.yle.fi

Omkring trettio stats- och regeringschefer har samlats i dag, lördag, i München för den årliga säkerhetskonferensen. Kärnvapenupprustning och relationerna mellan USA och Europa väntas stå högst på agendan. […]

INF-avtalet tangerades i den diskussion som president Sauli Niinistö deltog i under lördagen.

Panelen där Niinistö satt med diskuterade bland annat kärnvapen och vapenkontroll.

– Den största risken är om man nu börjar ge upp gamla kontrollmetoder och avtal. Vi går tillbaka till 1960-talet, då vi hade det kalla kriget utan någon som helst kontroll, säger Sauli Niinistö till Svenska Yle i München.

– Det låter inte alls bra att man ger upp avtalen. Vi kan hamna i en situation där det också kan bli ett slut på diplomatin, fortsätter Niinistö. Läs artikel

Finland bör vara med i en eventuell fredsbevararoperation i Ukraina, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö säger att Finland bör vara med i en eventuell fredsbevararoperation i östra Ukraina.

Niinistö kommenterade frågan inför journalister vid säkerhetskonferensen i München.

– Det är fråga om det största problemen i Ukraina och det ser ut som att man försöker lösa det. Finland bör vara med både mentalt och fysiskt, sade Niinistö.

Under konferensen har det kommit fram förslag på en fredsbevarande operation i FN-regi i östra Ukraina. Den tyske utrikesministern Sigmar Gabriel sade i ett tal i morse att sanktionerna mot Ryssland kunde mildras om man lyckas komma överens om en fredsbevararoperation.

Natos tidigare generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har föreslagit att man kunde samla fredsbevarare från länder som inte är medlemmar i Nato, till exempel Finland, Sverige och Österrike. Läs artikel