Redaktionen

Nato er usikker på Russlands intensjon med å samle store militære styrker langs grensen mot Ukraina. Men Nato-sjef Jens Stoltenberg sier at dersom Russland igjen bruker militær makt mot Ukraina, vil det ha en kostnad og konsekvenser for Russland.

– Vi vet ikke med sikkerhet hva Russlands hensikt med dette er. Men vi vet hva Russland har gjort tidligere, og gjør fortsatt, gjennom å okkupere Krim og destabilisere Donbass. De har også rettet cyberangrep mot Ukrainas lovlig valgte regjering, sier Stoltenberg til VG fredag ettermiddag. […]

Men han presiserte på VGs spørsmål om Nato da vil komme Ukraina til unnsetning:

– Ukraina er partnerland med Nato, og ikke medlem. Så får garanti om felles forsvar for medlemslandene gjelder ikke for Ukraina.

Det tolkes som en tydelig måte å signalisere til myndighetene i Kiev at Nato ikke vil komme Ukraina til direkte militær unnsetning, dersom de russiske styrkene krysser grensen. Läs  intervjun

I would like to greet you and express my gratitude to the Indian chairmanship for hosting the meeting of the foreign ministers of Russia, India and China, which, for objective reasons, is being held via videoconference. Today’s exchange of views on the pressing items on the international agenda is critically important amid growing turbulence at the global and regional levels. […]

The promotion of interaction within our troika is fundamental to creating a fairer and more democratic multipolar order with the UN at its core, and it contributes to the establishment in the international arena of universal values, such as multilateralism, equality and the rule of law. We are united by opposition to trade protectionism, the illegal imposition of politically motivated unilateral sanctions, and even more so the use of force in international affairs. We work as a team on an extensive UN agenda and within the G20, BRICS and the SCO. We support ASEAN centrality-based cooperation mechanisms in the Asia-Pacific region as well. Läs talet

[…] I Canada har de syslet med spørsmålet om hva som skal erstatte de aldrende jagerflyene av typen CF-18 (CF-188) Hornet i snart et par tiår.

Nå går det imidlertid mot en finalerunde i den kanadiske kampflyanskaffelsen, og én leverandør som denne uka fikk overlevert en dårlig nyhet, heter Boeing. […]

Dermed kan det se ut til at det gjenstår kun to kandidater som konkurrerer om kontrakten som kan være verdt 19 milliarder kanadiske dollar, tilsvarende 135 milliarder kroner: Saab Jas-39E Gripen og Lockheed Martin F-35A. […]

Som da de vant kontrakten i Brasil for åtte år siden, tilbyr de kanadierne ei solid industripakke med teknologideling som sikrer dem full kontroll over kampflysystemet i dets levetid og med muligheter for egen produksjon.

I FFCP-tilbudet har Saab med seg tyske Diehl Defence, britiske MBDA UK og israelske Rafael. Fra kanadisk side har de med seg IMP Aerospace & Defence, CAE, Peraton Canada og GE Aviation. Läs artikel

Ukraina, som med sin allierade USA har sagt att de tror att Ryssland kan förbereda en invasion, arrangerade egna övningar nära gränsen till Vitryssland.

Ökningen av militär aktivitet på båda sidor följer veckor av stigande spänningar som har ökat risk för krig mellan de två grannarna, även om Ryssland förnekar aggressiva avsikter och västerländska underrättelsekällor har sagt till Reuters att de inte ser någon invasion som nära förestående. 

USA och NATO har signalerat sitt stöd för Ukraina på sätt som Moskva anser vara provocerande, inklusive genom krigsfartygsmanövrar denna månad i Svarta havet och en leverans av amerikanska patrullbåtar till den ukrainska flottan. […]

Separat citerade nyhetsbyrån försvarsminister Sergej Shoigu som sa att Rysslands behov av att vidareutveckla sina väpnade styrkor dikterades av ”de komplicerade militära och politiska förhållandena i världen och den växande aktiviteten i Nato-länderna nära Rysslands gränser”.

Han sade att höja de väpnade styrkornas kapacitet, stödja kärnkrafternas stridsberedskap och stärka potentialen för icke-nukleär avskräckning var bland prioriteringarna.

Shoigu på tisdagen klagade på att amerikanska bombplan hade repeterat ett kärnvapenanfall mot Ryssland från två olika håll tidigare denna månad och klagade på att planen hade kommit för nära den ryska gränsen, enligt övningar som Pentagon sa att de följt internationella protokoll. Läs artikel

Russia’s military is tracking the guided missile destroyer USS Arleigh Burke after it entered the Black Sea to patrol with NATO allies, TASS news agency cited the Russian defence ministry as saying on Thursday.

The manoeuvre comes at a time of high tension in the region, with Russia, Ukraine and NATO all conducting military drills in recent weeks and Moscow denying suspicions by Kyiv and Washington that it is contemplating an invasion of Ukraine. Läs artikel

[…] Närheten till Ryssland och den militära styrkan gör landet till en maktfaktor som måste beaktas i Europa. Det är ytterst viktigt för Finland att upprätthålla fungerande bilaterala relationer med Ryssland. En konstruktiv dialog står dock inte i konflikt med att vi i detta avseende beslutsamt försvarar våra intressen och principer. Detsamma borde vara möjligt också för Europeiska unionen. Vägran till interaktion med Ryssland stärker inte EU, utan får den bara att verka svagare och mindre betydelsefull.

Under de senaste veckorna har vi sett en mycket oroväckande utveckling vid gränserna mellan Belarus och EU:s medlemsstater. Att göra migranterna till instrument och utöva påtryckning för att få dem att gå över gränsen är ett modellexempel på en hybridoperation. Detta tvingar oss att möta en rad verkligt svåra frågor.

Kan vi samtidigt hålla fast vid våra värderingar och vår säkerhet när vi ställs inför dylika fientliga hybridåtgärder? Jag anser att vi behöver en öppen europeisk debatt om detta. Utan en debatt är vi ännu mer sårbara inför nya attacker. I stället för att låta dessa kilar komma mellan oss behöver vi en bestämd och gemensam europeisk reaktion. Läs talet

As fighting raged at Debaltseve, emergency negotiations, brokered by Chancellor Angela Merkel of Germany and President François Hollande of France, took place in Minsk. These produced a ‘package of measures for the implementation of the Minsk agreements’ (‘Minsk-2’). This document, signed on 12 February 2015 by representatives from the OSCE, Russia, Ukraine, the DNR and LNR, has been the framework for subsequent attempts to end the war.

Minsk-2 is not an easy document to grasp. The product of hasty drafting, it tries valiantly to paper over yawning differences between the Ukrainian and Russian positions. As a result, it contains contradictory provisions and sets out a convoluted sequence of actions. It also has a gaping hole: although signed by Russia’s ambassador to Ukraine, Mikhail Zurabov, the agreement does not mention Russia – an omission that Russia has used to shirk responsibility for implementation and maintain the fiction that it is a disinterested arbiter.

Nine of the agreement’s 13 points cover conflict management: a ceasefire and the pullback of heavy weaponry from the contact line (articles 1 to 3); an amnesty for those involved in the fighting (article 5); an exchange of hostages and unlawfully detained persons (article 6); humanitarian assistance (article 7); the resumption of socio-economic links between Ukraine and occupied Donbas (article 8); the withdrawal of ‘all foreign armed formations, military equipment and also mercenaries’ from Ukraine, and the disarmament of ‘all illegal groups’ (article 10); and the activities of the TCG (article 13). Läs artikel

Efter den senaste tidens oro vid både de belarusiska och ukrainska gränserna har farhågor väckts i väst. Militära experter bedömer att den ryska militäraktiviteten är iögonfallande stor.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) säger att nyheterna från regionerna i och runt Ukraina är bekymmersamma.

– Man måste hoppas att fredsprocessen pågår och att alla parter följer Minskavtalet.

Minskavtalet förhandlades fram 2014 för fred i Donbass-området i östra Ukraina. Avtalet har hittills inte följts och oroligheterna vid Ukrainas gräns mot Ryssland har fortgått. […]

Förra veckan sa Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist att landet är redo att stödja en militär utbildning i Ukraina. Utbildningen är ett baltiskt initiativ inom EU, ett initiativ som EU senare kommer att fatta beslut om. Utrikesminister Haavisto säger att Finland i det här skedet inte kommer att delta.

– Jag tror inte det är tid för spekulationer om militära åtgärder eller samarbeten nu. Tiden just nu borde användas till att hitta diplomatiska medel för att lösa krisen. Läs intervjun

Över 1 350 beväringar och reservister deltar i krigsövningen som ordnas i månadsskiftet november-december i ett område som sträcker sig från Helsingfors till Hangö.

Övningen Sapeli 21 som leds av Gardesjägarregementet ordnas i Helsingfors, Esbo, Vanda, Tusby, Kyrkslätt, Raseborg och Hangö under perioden 26.11-3.12.2021. Övningen är slutkrigsövning för de beväringschefer som inledde sin tjänstgöring i januari, för Beredskapsenhetens beväringar och militärförarna samt för de beväringar som utbildas för manskapsuppgifter, som inledde sin tjänstgöring i juli. Läs pressmeddelande