Forsvarssjefen: – Synlig, tilgjengelig og moderne, forsvaretsforum.no

Haakon Bruun-Hanssen, admiral

Det sikkerhetspolitiske landskapet er i bevegelse og utviklingen er bekymringsfull. Stormaktrivalisering og regionale motsetninger preger bildet. Vi ser at den sterkeste tar seg til rette i økende grad, og bruk av militære virkemidler har blitt mer vanlig. Skal Norge sikre sine interesser og bidra til stabilitet i våre nærområder må vi ha et forsvar som er synlig, tilgjengelig og troverdig. Det må ikke skapes et tomrom fordi det fort vil fylles av andre. Det er vi ikke tjent med. […]

Imidlertid ser vi nå at den senere tids utvikling gjør at ambisjoner og krav overstiger det Forsvaret makter å levere. Volumet på personell og materiell er lavt. Denne utfordringen er adressert i mitt fagmilitære råd.

Forsvarsevne. Nå arbeider regjeringen med ny langtidsplan for Forsvaret før denne skal til Stortinget for behandling. Vi i Forsvaret må vise i handling at vi evner å få størst mulig forsvarsevne for de pengene vi har fått tildelt. Läs artikel

Bristande självinsikt hos Försvarsmakten

Lars-Gunnar Liljestrand

I sin årsredovisning för 2019 skriver Försvarsmakten att man ökar sin försvarsförmåga, lägger grunden för fortsatt tillväxt i nästa försvarsbeslut och har kontroll på ekonomin.

Försiktigtvis tillägger man att ”mycket återstår att göra”.

Det är ett understatement som snarast väcker löje.

Det hade inte gått många dagar in på det nya året förrän Försvarsmakten meddelade att det saknas flera tiotals miljarder för att uppnå målen från Försvarsberedningen som man varit överens med politikerna om.

Ett kritiskt område (förutom materielbeställningarna) är att få folk till försvaret.

Igår kom Försvarsmakten plötsligt med beskedet att återanställningar av tidigare officerare och rekrytering av civil personal stoppas för att man måste spara pengar bland annat för att kunna genomföra övningarna Totalförsvarsövning 2020 och Aurora 2020.

Läs merBristande självinsikt hos Försvarsmakten

With WikiLeaks, Julian Assange did what all journalists should aspire to do, independent.co.uk

Patrick Cockburn, award-winning Independent columnist

[…] We could not prove anything until WikiLeaks made public the film from the Apache. Viewing it still has the power to shock: the pilots are cock-a-hoop as they hunt their prey, including people in a vehicle who stop to help the wounded, saying, “Oh yeah, look at those dead bastards,” and, “Ha, ha, I hit them.” Anybody interested in why the US failed in Iraq should have a look.

The WikiLeaks revelations in 2010 and in 2016 are the present-day equivalent of the release by Daniel Ellsberg in 1971 of the Pentagon Papers, unmasking the true history of the US engagement in the Vietnam War. They are, in fact, of even greater significance because they are more wide-ranging and provide an entry point into the world as the US government really sees it.  […]

The disclosures were probably the greatest journalistic scoop in history, and newspapers such as The New York Times recognised this by the vast space they gave to the revelations. Corroboration of their importance has been grimly confirmed by the rage of the US security establishment and its overseas allies, and the furious determination with which they have pursued Assange, the co-founder of WikiLeaks.

Daniel Ellsberg is rightly treated as a hero who revealed the truth about Vietnam, but Assange, whose actions were very similar to Ellsberg’s, is held in Belmarsh high-security prison. He faces a hearing in London this week to decide whether he will be extradited from the UK to the US on spying charges. If extradited, he stands a good chance of being sentenced to 175 years in the US prison system under the Espionage Act of 1917. Läs artikel

Veckans citat

Avslutningsvis vill vi också lyfta fram en del av resultatet som åskådliggjorde något vi inte hade förutsett. I det här fallet rör det sig om tröskelbegreppens användande kopplat till att belysa ambitionsnivåer i försvaret av Sverige. Dalsjö (2017, s. 15) skriver att en ”tröskel är
en metafor som leder tanken till ett blygsamt hinder”, vilket visar på den begränsade förmåga själva tröskeln har. I både Sveriges nationella säkerhetsstrategi samt i Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin finns två liknande citat som använder ordet tröskel. Om vi tar citatet från den militärstrategiska doktrinen (Försvarsmakten 2016) och ersätter ordet tröskel med ett blygsamt hinder får vi följande mening: ”Tillsammans med
övriga totalförsvaret ska det militära försvaret först och främst utgöra [ett blygsamt hinder] för den som vill angripa eller utöva påtryckningar på Sverige.” Vår slutsats är att sättet som tröskelbegreppen ibland nyttjas på blottlägger en låg ambition från både politiker och Försvarsmakten. Om detta är den faktiska ambitionen med försvaret, en slarvig användning av ordet tröskel eller ett exempel på det Goldmann (2013, s. 10) menar är politisk begreppsplattityd (att förgylla en ståndpunkt genom att säga något tjusigt utan att egentligen få något sagt) går ej att veta säkert.

Henrik Nordén och Johan Modigh: Tröskelbegreppen och dess användande inom svensk försvars- och säkerhetspolitik, Karlstads universitet

Avtal klart om nedtrappning i Afghanistan, vt.se

Under en vecka med start på lördag ska våldet i Afghanistan trappas ned.

Om det går bra planerar USA och talibanrörelsen att skriva under ett avtal nästa vecka, meddelar USA:s utrikesminister Mike Pompeo.

Överenskommelsen om en veckas nedtrappning av våldet gäller från midnatt afghansk tid, meddelar en talesperson för Afghanistans nationella säkerhetsråd och företrädare för talibanrörelsen. Klockslaget motsvarar klockan 20.30 på fredagskvällen i Sverige.

Förhandlingar mellan talibanrörelsen och USA har pågått sedan 2018 och överenskommelsen ses som ett historiskt steg efter mer än 18 års konflikt i landet, och kan vara en startpunkt för ett avtal som kan leda till krigets slut. Läs artikel

Försvaret stoppar anställningar, svd.se

Försvarsmakten stoppar tills vidare återanställningar av tidigare officerare och civil personal. Orsaken är att kostnaderna har blivit för höga och Försvaret behöver spara pengar.

Trots ökade anslag blev Försvarsmaktens kostnader dyrare än väntat under 2019. Därför stoppar man nu rekrytering av vissa personalkategorier för att spara pengar – bland annat till försvarsmaktsövningen Aurora 20, rapporterar P4 Blekinge.

Tidigare har Försvarsmakten återanställt officerare som har sadlat om till civila arbeten. Läs artikel

Skillnader mellan Försvarsberedningens rapport Värnkraft och Försvarsmaktens underlag, regeringen.se

En huvudsaklig anledning till att samtliga Försvarsberedningens förslag inte har kunnat omhändertas i Försvarsmaktens underlag är enligt Försvarsmakten och Ekonomistyrningsverket att Försvarsberedningen har utgått från ett större ekonomiskt reformutrymme än Försvarsmakten. Differensen mellan det planeringsbara utrymmet i Försvarsberedningens kalkyl i förhållande till Försvarsmaktens underlag är, enligt Försvarsmakten och Ekonomistyrningsverket, ca 60 miljarder kronor mellan 2021-2030.

För perioden 2021-2025 är differensen enligt myndigheterna ca 50 miljarder kronor. Differensen beror, enligt myndigheterna, framförallt på följande två faktorer. 1) Försvarsberedningen och Försvarsmakten har utgått från att kunna nyttja de tillskott som riksdagen beslutade om i december 2018 för olika ändamål, dvs. Försvarsberedningen och Försvarsmakten har intecknat samma ekonomiska utrymme för olika syften. Denna differens bedöms av myndigheterna uppgå till ca 36 miljarder kronor (se vidare under rubriken Så kallad dubbelinteckning av ekonomiska medel). 2) Olika antaganden om priskompensation av samtliga tillskott m.m. (Med tillskott avses det som framgår av Finansutskottets rambeslut 2019 respektive det som framgår av budgetpropositionen för 2020). Försvarsberedningens beräkningar hanterades i fast prisläge 2019 och når nivån 84 miljarder kronor år 2025. Försvarsmakten utgick i sitt underlag från ekonomin i budgetpropositionen för 2020, i vilken bl.a. beräknade och aviserade anslagsförändringar angavs i löpande priser.

Den sammanlagda differensen mellan Försvarsberedningens anslagsnivåer och de som framgår av budgetpropositionen för 2020 bedöms av myndigheterna uppgå till ca 24 miljarder kronor. Dessa två faktorer innebär sammantaget, enligt myndigheterna, att verksamhet och investeringar som föreslagits av Försvarsberedningen motsvarande ett värde av ca 60 miljarder kronor har behövt senareläggas, reduceras i ambition eller helt utgå i Försvarsmaktens underlag. Försvarsmakten uppger att ungefär hälften av Försvarsberedningens förslag genomförs fram till 2025. Till 2030 genomförs ungefär tre fjärdedelar av förslagen.

Slutligen prioriteras fortsatt volymtillväxt i operativ balans mellan och inom försvarsgrenar och funktioner. Inom de områden där nya verkansförband föreslås av Försvarsberedningen, vilket framförallt är inom armén, blir skillnaderna mellan Försvarsberedningens förslag och Försvarsmaktens underlag därför mest synliga, särskilt under perioden 2021-2025. Läs promemoria

Cold Response 2020, forsvarsmakten.se

Huvuddelen av de svenska deltagarna är personal ur 193:e jägarbataljonen i Arvidsjaur som genomför sin krigsförbandsövning inom ramen för Cold Response.

Markövningsområdet är i grova drag mellan Narvik i söder och Finnmark i norr men huvuddelen av övningen genomförs i Troms fylke. Transporter av svensk personal och materiel till och från övningen kommer att ske på landsväg, med flyg och med snöskoter.

Cold Response är en norskledd vinterövning där Natoallierade och partnerländer (pfp-nationer) är inbjudna att delta. Förutom värdlandet Norges styrkor kommer deltagande enheter från USA, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Belgien, Danmark, Finland och Sverige. Läs pressmeddelande

What We, the Taliban, Want, nytimes.com

Sirajuddin Haqqani, deputy leader of the Taliban

When our representatives started negotiating with the United States in 2018, our confidence that the talks would yield results was close to zero. We did not trust American intentions after 18 years of war and several previous attempts at negotiation that had proved futile.

Nevertheless, we decided to try once more. The long war has exacted a terrible cost from everyone. We thought it unwise to dismiss any potential opportunity for peace no matter how meager the prospects of its success. For more than four decades, precious Afghan lives have been lost every day. Everyone has lost somebody they loved. Everyone is tired of war. I am convinced that the killing and the maiming must stop. […]

We are also aware of concerns about the potential of Afghanistan being used by disruptive groups to threaten regional and world security. But these concerns are inflated: Reports about foreign groups in Afghanistan are politically motivated exaggerations by the warmongering players on all sides of the war.

It is not in the interest of any Afghan to allow such groups to hijack our country and turn it into a battleground. We have already suffered enough from foreign interventions. We will take all measures in partnership with other Afghans to make sure the new Afghanistan is a bastion of stability and that nobody feels threatened on our soil. Läs artikel

Forsvarsminister erkender: Ingen krav om dansk deltagelse i EU-forsvar, dr.dk

Danske soldater kan ikke blive tvunget ud i EU-missioner, selvom Danmark dropper sit forsvarsforbehold. Samarbejdet er nemlig mellemstatsligt og altså bygget på frivillighed.

Det er der enighed om, efter Forsvarsudvalget i dag havde forsvarsminister Trine Bramsen (S) i samråd.

– Det er rigtig nok, at der ikke vil være en juridisk forpligtelse til dansk deltagelse, erkender forsvarsministeren.[…]

– Hele grundpræmissen i samarbejdet er, at landene selv vælger, om de vil deltage fra gang til gang. Det står landene frit for. Derfor ser man heller ikke, at alle EU-lande deltager i EU’s forskellige militære operationer, lød det blandt andet fra Rebecca Adler-Nissen, professor i international politik ved Institut for Statskundskab på Københavns Universitet, til Ugebrevet Mandag Morgen. […]

På samrådet afkrævede Venstre og de Radikale gentagne gange et svar på, om forsvarsministeren ønsker at afskaffe forbeholdet. Det gør hun ikke.

– Jeg ser et kæmpebehov for, at vi intensiverer vores europæiske samarbejde, jeg ser bare ikke EU som løsningen på det øgede europæiske samarbejde, som det er nu. Derved besvarer det jo også spørgsmålet om min holdning til forsvarsforbeholdet på nuværende tidspunkt. Dermed ikke en eviggyldig erkendelse af, at det ikke kan ændre sig, men på nuværende tidspunkt ser jeg ikke EU som svaret på det øgede europæiske samarbejde. Läs artikel

Svalbardtraktaten 100 år, forsvaretsforum.no

Thomas Slenvik, orlogskaptein ved Forsvarets høgskole

9. februar 1920 skrev Fritz Wedel Jarlsberg under «Traktat mellem Norge, Amerikas Forente Stater, Danmark, Frankrike, Italia, Japan, Nederlandene, Storbritannia og Irland og de britiske oversjøiske besiddelser og Sverige angående Spitsbergen», eller det som vanligvis omtales som Svalbardtraktaten. Traktaten gav Norge suvereniteten over en øygruppe der største øy er Spitsbergen, som er litt mindre enn Trøndelag fylke, og har i dag en fiskevernesone som er nesten like stor som hele den økonomiske sonen rundt fastlandet.

Norge prøvde flere ganger etter frigjøringen fra Sverige å få suverenitet over Svalbard. Ved fredskonferansen i Paris etter første verdenskrig fikk Norge muligheten. Norge hadde ikke deltatt i krigen, men handelsflåten hadde vært en viktig aktør spesielt for de allierte. Russland, en annen interessent, var ikke representert på grunn av tsarens fall. Dermed ble Svalbard, som da var «terra nullius» – altså statsløst, gitt til Norge. Selv om øyene ble gitt til Norge, inneholdt imidlertid traktaten klausuler om militæraktivitet og likebehandling av økonomiske interesser. Denne traktaten følges den dag i dag. Läs artikel

USA utmanas på Iraks lukrativa vapenmarknad, demokraatti.fi

Sedan Saddam Hussein störtades har USA varit Iraks främsta leverantör av vapen – och försäljningen uppgår till mångmiljardbelopp. Men nu tycks Irak i högre grad ha börjat leta efter andra leverantörer. […]

Nyligen rapporterade dock Wall Street Journal att Irak nu överväger att köpa in ett ryskt luftförsvarssystem, kanske för att trotsa USA, efter att den irakiska regeringen krävt att de 5 200 amerikanska soldater som finns kvar i landet ska återvända hem.

Det är ett krav som president Donald Trumps administration vägrat att gå med på, vilket i sin tur fått Irak att anklaga USA för att ha kränkt landets suveränitet – främst beroende på den drönarattack som dödade den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani inne i Irak. […]

Pieter Wezeman säger att en förändring dock inleddes under 2012, då Irak började komplettera amerikanska vapen med ny avancerad rysk utrustning, bland annat i form av stridshelikoptrar, luftvärnssystem, pansarfordon och stridsvagnar. Enligt Pieter Wezeman förekommer det uppgifter om att Ryssland nyligen erbjudit Irak att köpa in ett ryskt långdistansrobotsystem.

– Det är ännu oklart om Ryssland bara erbjudit systemet eller om det finns ett allvarligt intresse från Irak att köpa in det, säger Pieter Wezeman. Läs artikel