Redaktionen

“Tyskland satsar nu på nytt system för 360 graders prestanda för att ersätta sina Patriotsystem. Borde Sverige också Sverige titta på”. Så twittrade Bildt i tisdags i förra veckan efter nyheten att Tyskland slutför förhandlingarna om ett nytt luftvärn MEADS.

Han trycker alltså på en svag punkt hos Partiot som måste riktas mot målet och har en radar som bara täcker 120 grader. MEADS/SAMP/T, David´s Sling och andra moderna medelräckviddiga luftvärnssystem har en radar som täcker 360 grader. Missilen behöver heller inte riktas mot målet utan avfyras rakt upp i luften. Detta innebär att en och samma robotlavett kan skjuta ned fler samtidigt inkommande mål från alla riktningar. […]

Carl Bildt är  känd för sin integritet och hans twittrande om Patriot utmanar nu såväl Vita Huset som den amerikanska vapenjätten Raytheon. Han är det enda tunga namnet i svensk politik som vågar ifrågasätta Patriotaffären. Han utmanar samtidigt partilinjen. Moderaterna har ställt sig bakom försvarsminister Peter Hultqvist i valet av Patriot trots att affären fullt genomförd kommer att kosta cirka 28 miljarder kronor i inköpspris. (Från Dagens Industri 19 juni)

Presidenten sade att han är bekymrad över den utveckling där enstaka starka länder strävar efter att sinsemellan komma överens om frågor som även gäller andra länder. Det är i de små ländernas intresse att alla respekterar internationella avtal och institutioner. Därför är den pågående utvecklingen bekymmersam, konstaterade Niinistö.

– Exempelvis har FN:s säkerhetsråd inte lyckats fatta enhälliga beslut på länge.

Han sade också att EU är för svagt.

– Vi förklarar ofta det här med att det finns motstridiga intressen. Jag frågar mig om världen har utvecklats i en sådan riktning att styrka är det enda som respekteras. Läs artikel

De to regjeringsbærende partiene, Arbeiderpartiet og Høyre, har siden Forsvarsreform 2000 iverksatt en gjennomgripende omlegging av norsk forsvars- og sikkerhetspolitikk. […]

Den mest dramatiske endringen er at den nasjonale forsvarsevnen nå er så godt som avviklet. Mens NATO tidligere kom i tillegg til vår evne til å forsvare oss selv, er forsvaret av Norge nå i det store og hele overlatt til USA som står for 72% av utgiftene i NATO.

Den andre pilaren i norsk sikkerhetspolitikk, de selvpålagte restriksjonene som ble innført av Gerhardsen-regjeringen ved NATO-medlemskapet i 1949 for å berolige russerne i tillegg til å avskrekke dem, er i ferd med å bli satt til side, eller i det minste bli sterkt uthulet.[…]

Den amerikanske militære støtten til Norge er ikke drevet av filantropi og ønsket om at amerikanske skattebetalere skal betale for et forsvar av Norge som den norske regjeringen ikke ønsker å betale for selv. USA har 170.000 mannskaper stasjonert i mer enn 150 land omkring i verden. Det amerikanske engasjementet i Norge er drevet av amerikanske sikkerhetsinteresser.

Pentagon betrakter Norge som USAs fremskutte forsvarsperimeter. Norge er et egnet oppmarsjområde i tilfelle en konvensjonell opprustning mellom stormaktene i Baltikum eller det europeiske krigsteater. Og norsk territorium representerer en effektiv plattform for å ha kontroll med den russiske andreslagsflåten på Kola-halvøya i tilfelle frykt for kjernefysisk eskalering. […]

I tilfelle en eskalering er det også klart at det vil være amerikanske militære myndigheter som vil ta kommandoen over bruken av egne og allierte, inklusive norske styrker på norsk territorium og i våre nærområder. Det vil ikke være den norske regjeringen som vil bestemme hvordan, hvor og i hvilket omfang styrkene skal anvendes. Läs artikel

Når briterne har forladt EU, risikerer Danmark at stå isoleret tilbage, hvis USA fortsætter med at fjerne sig fra Europa. Derfor bliver vi nødt til at diskutere, hvem der skal være vores alliancepartnere i fremtiden, siger forsvarschef Bjørn Bisserup under Folkemødet i Allinge på Bornholm.

Danmarks sikkerhedspolitiske alliancepartnere har stået hugget i den bornholmske granit, siden afslutningen af Anden Verdenskrig. Men verden forandrer sig sikkerhedspolitisk i disse år med en hast, der gør det nødvendigt at overveje, hvad vi som lille land gør i fremtiden, hvis udviklingen fortsætter. Det siger forsvarschef Bjørn Bisserup, som talte overraskende klart, da han torsdag gæstede Folkemødet på Bornholm. Läs artikel

Amerikanerne fortsetter sin trinnvise økning av sin deployering på maritime P-8 Poseidon patruljefly på Andøya flystasjon. Søndag kveld var det fire P-8 Poseidon overvåkingsfly på plass på flystasjonen.

USA har nå etablert døgnkontinuerlig maritim patruljering i nord. Norske P-3 Orion-fly, når disse er i ordinær virksomhet, gjennomfører normalt bare operative tokt i kontortiden på ukedager. Men det er nå mange dager siden de norske Orion-flyene gjennomførte noe 0perativt tokt, ifølge lokale kilder.[…]

USA kraftsamler nå flere maritime overvåkingsfly på Andøya, samtidig som den russiske Nordflåten i Barentshavet gjennomfører sin største og uvarslede alarmøvelse på 10 år. Øvelsen involverer minst 36 marinefartøyer og ubåter, samt minst 20 fly. Läs artikel

Sveriges utrikesminister Margot Wallström har idag hållit ett telefonsamtal med sin ryske kollega Sergej Lavrov.

De båda utrikesministrarna diskuterade samarbetet inom Östersjöstaternas råd, där Sverige för närvarande har ordförandeskapet. Samtalet rörde även aktuella frågor i FN:s säkerhetsråd, där Sverige den 1 juli tar över ordförandeskapet efter Ryssland.

Margot Wallström tog även upp bilaterala frågor i relationen mellan Sverige och Ryssland. Läs pressmeddelande

Hvis Hæren skal få et realt løft, må Stortinget stanse de siste kampfly-kjøpene, mener Audun Lysbakken (SV).

– Jeg mener kampflykjøpet er en trussel mot vår forsvarsevne. Vi risikerer å bruke så mye penger på kampfly at det ikke vil være mulig å gjøre de investeringene som trengs i Hæren, sier SV-leder Lysbakken.[…]

I saken rettet forsvarsekspert Jacob Børresen knallhard kritikk mot prioriteringene i forsvarspolitikken og uttalte:

– Vi har satset på rådyre kampfly og falt for den amerikanske drømmen om at krig kan føres uten tap av liv. Det vi holder på med, er meningsløst.

Børresen mener kjernen i ethvert territorialt forsvar må være bakkestyrker og at satsingen på langtrekkende presisjonsvåpen har gått for langt. Han mener det må tenkes helt nytt og at det må oppnevnes en ny forsvarskommisjon som ser helhetlig på hvordan en småstat som Norge kan bygge et forsvar. […]

Stortinget har besluttet å gå til anskaffelse av inntil 52 kampfly av typen F-35. De første flyene har for lengst landet i Norge. Regjeringens egne beregner viser at flyene, medberegnet driftskostnader, vil ha en pris på rundt 270 milliarder kroner i et 30-årsperspektiv. 40 kampfly er allerede vedtatt kjøpt, men anskaffelsen av de siste 12 må godkjennes av Stortinget. Läs artikel

Nylig avgått forsvarstopp mener Norge er blitt så avhengig av NATO og USA at hva vi måtte mene som nasjon, raskt blir underordnet andre lands beslutninger.

– Siden 1990-tallet er vår nasjonale forsvarsevne blitt forringet. Den er nå så svekket at det ser ut til at andre land må ta over deler av styringen av vår sikkerhet, sier Tor Rune Raabye, som gikk av som sjef for Heimevernet (HV) før jul i fjor. […]

For Raabye har det vært en kampsak at Norge skal ha et landforsvar med kampkraft og utholdenhet selv om vi er avhengige av NATO og USA ved et eventuelt angrep. Han begrunner det med at de fleste NATO-land ikke er villige til å øke sine forsvarsbudsjetter og at Norge ikke kan regne med å være «enemottager» av alliert bistand hvis NATO utsettes for en konflikt som utløser artikkel 5 i Atlanterhavspakten.

– De raskeste allierte forsterkningene til et forsvar av Norge vil være et antall jagerfly, deretter marinestyrker, og til slutt kommer landstyrker. Gitt hvordan NATO fungerer, må vi klare oss alene en relativt lang periode, sier Raabye og legger til:

– Det må kunne påpekes at vi nasjonalt satser på det alliansen og USA kan være raskest på plass med og nedprioriterer det alliansen bruker lengst tid på å få på plass.[…]

Den tidligere generalmajoren advarer kraftig mot å satse ensidig på høyteknologiske, langtrekkende presisjonsvåpen i tida som kommer.

– Fordi NATO er en forsvarsallianse, vil motstanderen selv kunne bestemme tid, sted og metode for bruk av sin militærmakt, kombinert med eventuelle andre nasjonale ressurser. Det innebærer at egen forsvarsevne må ta høyde for det uventede. Läs artikel

I går kom nyheten om at det amerikanske marinekorpset dobler antall soldater på norsk jord, og i dag kom nyheten om at Russland «har begynt sin største samling på ti år».

Forskere og Russland-eksperter tror ikke at det har en direkte sammenheng at hendelsene skjer med rundt 24 timers mellomrom, men at det er en indirekte sammenheng.

– Det er en sammenheng i den forstand at antallet øvelser på begge sider av NATO-Russland grensen øker og at tropper utplasseres stadig nærmere den andres grenser. Dette er del av et eskalerende mønster etter konflikten i Ukraina i 2014, sier Julie Wilhelmsen, seniorforsker i NUPI, til Dagbladet.

Og når Norge inviterer flere amerikanske tropper inn på norsk jord, reagerer Russland med en tilsvarende opptrapping på sin side. Det utvikler seg en spiral der spenningen stadig øker.

– Jeg tror ikke at det ender med en krig, men vi er i en situasjon hvor man bør være påpasselig med å kommunisere hva man holder på med. Den ene parten sier at egen handling ikke er offensiv, men den andre tolker det slik. Situasjonen blir til slutt veldig spent. Mistillit og lite kommunikasjon kan føre til misforståelser og farlige situasjoner kan fort oppstå, sier Wilhelmsen.[…]

Jakub M. Godzimirski, også forsker ved NUPI, støtter Wilhelmsens forklaring om at Russlands øvelse ikke har noen direkte sammenheng med antallet amerikanske soldater på norsk jord dobles, men at det har en indirekte sammenheng.[…]

– Fra Russland sin side ses dette på som at NATO er en aggressiv militær allianse og at Norge er USAs lakei. Russland tror at Norge ikke er i stand til å føre en selvstendig politikk, men er tvunget til å åpne opp for flere soldater, sier Jakub M. Godzimirski. Läs artikel

Sverige utsätts ständigt för cyberattacker riktade mot viktiga IT-system och desinformation för att påverka svensk opinion med falska nyheter är numera vardagsmat.

Det har blivit uppenbart att försvaret inte bara måste skydda Sverige mot landstigande trupper och bombplan, utan även kunna freda de IT-system som är nödvändigt för att allt det vi tar för givet ska kunna fungera.[…]

Det räcker inte att enbart förlita sig på att andra länder kommer rycka in och hjälpa Sverige ifall vi blir utsatta för angrepp. Vi behöver även ett försvar som avskräcker en eventuell angripare. Därför satsar Liberalerna 24 miljarder mer än regeringen på försvaret under de kommande tre åren. 500 miljoner av dessa går till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Detta eftersom MSB nu ska leda arbetet med återuppbyggnad av civilförsvaret där cyberförsvaret spelar en mycket viktig del.

Återinförandet av värnplikten är nödvändigt för Sveriges försvar. Det handlar både om att bemanna krigsorganisationen och att få fler kvalificerade soldater till nyckelbefattningar. Vi vill snabbt öka grundutbildningen med plikt till 10 000 per år. Då blir det även nödvändigt att kunna erbjuda alternativ för dem som ansöker om vapenfri tjänst. Därför måste vi även införa grundutbildning med plikt för civilförsvaret.

I det sammanhanget behöver vi även utbilda personer som kan ingå i ett cyberförsvar. Läs artikel