Landmakten i nord – teoretiske konsepter, villfarelser og operative realiteter – del 3/3, stratagem.no

Tomas Beck, brigader, tidligere sjef Finnmark Landforsvar.

Dette er den tredje artikkelen i en serie på tre, hvor jeg vil sette søkelys nektelseskonseptets sviktende logikk, dagens operative realiteter og Diesens feilslåtte konklusjoner.

Sentralt i Sverre Diesens omfattende kritikk av dagens og gjeldende langtidsplans forsvarskonsept står FFIs innspill til langtidsplanen, rapporten Hvordan styrke forsvaret av Norge?[1].  Ikke overraskende presenterer forskere ytterpunkter for å belyse en problemstilling, slik jeg oppfatter at FFI gjør i denne rapporten. Her trekkes det opp to prinsipielt ulike konsepter; robust nektelse og territoriell kontroll. Desto mer overraskende er det at general Diesen ikke ser at det finnes andre alternativer innenfor dette mulighetsrommet for å utvikle en hensiktsmessig forsvarsstruktur, et sted mellom ytterpunktene. Generalens tilnærming blir derfor oppsiktsvekkende binær, kanskje noe han har tatt med seg fra sin ingeniørutdanning. […]

Her må vi sette oss inn i hvordan denne mulige forsvarskampen ser ut i realiteten. Russiske styrker vil her enkelt kunne besette de deler av Finnmark de ønsker, inkludert byer og tettsteder. Jeg antar at både finnmarkinger og andre forstår hva dette innebærer; russisk okkupasjon. På direkte spørsmål fra Fredrik Solvang under Debatten på NRK 31. mars om hva som skjer med sivilbefolkningen i dette konseptet, svarer Diesen: «Det tror jeg ikke blir noen vesentlig forskjell for sivilbefolkningen. Det vil komme mer an på hvordan angriperen opptrer i ev. besatte områder». Her håper jeg virkelig militære og ikke minst politiske ledere forstår hvor mye logikken svikter. Ta en titt på Ukraina og se hva som skjer der russiske styrker har okkupert byer som Butsja, Irpin og nå nylig i Kherson. Selvfølgelig må Forsvaret gjøre sitt ytterste for å hindre at store deler av Finnmarks befolkning blir overlatt til okkupantene.

Finnmarks befolkning er fortsatt preget av hvordan tyske okkupanter opptrådte i de siste årene av andre verdenskrig. Her synes noen å ha glemt at Forsvarets rasjonale i mye større grad handler om å beskytte befolkningen enn det konseptet erkjenner. Hva slags nasjon er vi, om Forsvaret «bare har som taktisk ambisjon at vi sporadisk kan treffe mål innenfor det utsatte området». Hvilke verdier er det vi signaliserer til egen befolkning, våre allierte og ikke minst en mulig angriper under et slikt konsept? […]

Kan vi være så sikre på at amerikanske, tyske og britiske myndigheter vil ofre betydelige styrker på et angrep for å gjenerobre et Finnmark som vi i realiteten oppga uten kamp, og uten at Norge har mekaniserte landstyrker som selv kan delta i offensive operasjoner? Å tro at norske lette styrker skal operere månedsvis i et okkupert Finnmark er en illusjon man må ha fått etter mange års kontortjeneste.[…]

Ved behov kan hele eller deler av Brigade Nord flyttes til Finnmark for å øke avskrekkingen, noe som trenes hyppig både fysisk og under ulike typer planarbeid og krigsspill. Brigade Nord vil utgjøre Forsvarets evne til å stanse en mulig russisk fremrykning i Finnmark, og ev. utgjøre kjernen i et norsk bidrag til gjenerobring av de deler av Finnmark eller Finland som kan ha blitt okkupert. Uten en modernisert Brigade Nord med alle kapasiteter en slik avdeling forventes å ha, inkludert stridsvogner, mekanisert infanteri, artilleri og langtrekkende presisjonsvåpen, luftvern, ingeniører, sanitet, logistikk, etterretning og sambands- og ledelseselementer vil vi være sårbare. Dette er hovedgrunnen til at det fagmilitære rådet i 2019 anbefalte en slik brigade i alle alternativer. Läs artikel

 

Senior Official Condemns Russian Federation’s Missile Strikes against Ukraine’s Critical Infrastructure, as Security Council Holds Emergency Meeting on Attacks, reliefweb.int

Hours after the Russian Federation launched a barrage of missile and drone strikes attacks against civilians and critical infrastructure across Ukraine overnight, a United Nations senior official condemned such attacks and demanded they stop, stressing to the Security Council that they are prohibited under international humanitarian law, as that 15-nation organ held an emergency meeting on the matter today.

Rosemary DiCarlo, Under-Secretary-General for Political and Peacebuilding Affairs, reported that widespread attacks against civilians and critical infrastructure are continuing across Ukraine, with devastating consequences. Overnight, a new wave of missile and drone strikes terrorized the people of Kyiv and other cities in the country. Ukrainian officials stated that there were practically no large thermal or hydroelectric power plants left intact in Ukraine, she said, pointing to fears that this winter will be catastrophic for millions of Ukrainians who could be without heating, electricity or water amid freezing temperatures.

“I will say it once again: attacks targeting civilians and civilian infrastructure are prohibited under international humanitarian law,” she emphasized. “The United Nations strongly condemns these attacks and demands that the Russian Federation immediately cease these actions,” she stressed, calling on the international community to ensure that the most vulnerable people in Ukraine are adequately protected and able to cope with the months ahead. Läs artikel

Ukraine: Missile strikes, summary executions highlight importance of international law, un.org

Amidst recent allegations of war prisoners being summarily executed in Ukraine, UN High Commissioner for Human Rights Volker Türk expressed his shock on Friday over unabated human suffering as Russian missile and drone strikes against critical infrastructure continue on a broad scale.

“Millions are being plunged into extreme hardship and appalling conditions of life by these strikes”, he said.

“Taken as a whole, this raises serious problems under international humanitarian law, which requires a concrete and direct military advantage for each object attacked”.

According to the UN Human Rights Monitoring Mission in Ukraine (HRMMU), on Wednesday further missile strikes in the city and region of Kyiv killed at least eight civilians, counting one girl, and injured some 45 others, including seven children. […]

“Since Russia began its armed attack on Ukraine in February, there have been numerous allegations of summary executions by both parties of prisoners of war and others no longer participating in the fighting”, Mr. Türk said.

“Persons hors de combat, including soldiers who have surrendered, are protected under international humanitarian law and their summary execution constitutes a war crime”, he reminded. […]

“Our Monitoring Mission in Ukraine has conducted a preliminary analysis indicating that these disturbing videos are highly likely to be authentic in what they show. The actual circumstances of the full sequence of events must be investigated to the fullest extent possible, and those found responsible, appropriately held to account”, said the senior UN official.

“The analysis the Mission has done to date underlines the need for independent and detailed forensic investigations to help establish exactly what happened”.  Läs pressmeddelande

Veckans citat

Regeringen har upprepade gånger förklarat att Sverige fått ”säkerhetsförsäkringar” av USA och Nato under ansökningsperioden. Nato-chefen förklarar nu innebörden:

”NATO will react if there is any attack or aggressive behavior against Sweden or Finland, NATO Secretary-General Jens Stoltenberg said Friday at the press conference before the NATO foreign ministers’ meeting, set to be held on Nov. 29-30 in the Romanian capital, Bucharest.”

”It is inconceivable that NATO would not react if there were any attacks or aggressive actions against Sweden or Finland,” Stoltenberg stressed.  Daily Sabah 25 november

Vi är alltså lovade att Nato i alla fall kommer att protestera.

Kristersson om Nato och Turkiet, dn.se

[…] Ska Sverige tillåta kärnvapen och baser på svenskt territorium som Natomedlemmar?

”Det kommer inte behövas. Jag tycker vi ska göra precis som i Danmark och Norge, gå in i Nato utan förbehåll men sen förklara att vi behöver inte ha några i fredstid.” […]

Också det svenska Natomedlemskapet dröjer. Ulf Kristerssons resa till Ankara häromveckan skulle ta Sverige ett steg närmare in i försvarsalliansen. Men han kan inte svara på när det kan ske.

– Frågan ligger just nu hos Turkiet och det har jag respekt för. Vi visar genom avtalet med Finland att vi tar de frågor de tog upp med oss på stort allvar och att vi också tar Turkiets säkerhet på stort allvar.

Vad är det som behöver falla på plats i förhandlingarna?

– Ärligt talat är det inte förhandlingar, det ska man vara noga med. Det är en överenskommelse där Sverige och Finland lovar att göra ett antal saker och det håller vi på med.

Ulf Kristersson menar att Sverige i ”allt väsentligt” uppfyllt kraven. En viktig pusselbit, enligt statsministern, är förra veckans grundlagsändring som ska ge polis och Säkerhetspolis verktyg att jaga terrorister som är farliga för både Sverige och för andra länder. Den nya lagen kriminaliserar deltagande i en terrororganisation.

– Den ligger till grund för hela den terrorlagstiftning som vi lägger fram i februari och som träder i kraft under våren. Det pratar jag i detalj med Turkiet om. Sen är det vapenexportfrågorna och den svenska synen på terrorbekämpning, inklusive att vi nu är med i Natos antiterrorbekämpningsarbete. Allt det tycker jag att Erdogan bekräftade när jag satt med honom i Ankara för ett par veckor sedan, utan att tolka honom för långt. […]

Turkiet har anfallit kurdiska mål i norra Syrien och Irak. Vad är din reaktion?

– När Sverige vill agera så är det bra om vi kan agera tillsammans med andra EU-medlemmar gentemot andra länder som inte är medlemmar. Då blir rösten starkare. Det arbetet pågår. Sen kan man konstatera att Turkiet till skillnad från Sverige är hårt utsatt för olika terrorangrepp. Det ursäktar ingenting om det skett illegitima saker. Vi har inga begränsningar i vad vi får tycka och tänka om detta.

Efter Turkiets offensiv mot nordöstra Syrien 2019 ställde sig både utrikesutskottet och EU-nämnden bakom regeringens förslag om ett EU-vapenembargo mot Turkiet. Läs artikel

 

Promemorian ”Återkallelse av sändningstillstånd med hänsyn till Sveriges säkerhet” (Ds 2022:20) (Ku2022/01405), tu.se

Tidningsutgivarna (TU) har getts tillfälle att yttra sig över rubricerad promemoria och får anföra följande.
Sammanfattning
• TU avstyrker promemorians förslag.
• TU anser att ett begrepp som ”fara för Sveriges säkerhet” är alltför
otydligt och riskerar att framkalla ”självcensur”
• TU anser att frågan om lämpligheten av att det allmänna, på de i promemorian angivna grunderna, alls ska kunna besluta om en indragning av sändningstillstånd bör göras till föremål för en förnyad, grundläggande – och vidgad – beredning.
TU:s synpunkter
I promemorian föreslås en ny grund för återkallelse av sändningstillstånd
med hänsyn till ”fara för Sveriges säkerhet” för den som sänder tv, sökbar
text-tv, eller ljudradio med tillstånd från Myndigheten för press, radio
och tv (MPRT). Läs TUs remissvar

Ett par anmärkningsvärda tillkommande remissvar på promemorian Sveriges medlemskap i Nato

Rolf Andersson

Ytterligare ett antal synpunkter från remissinstanserna på promemorian Sveriges medlemskap i Nato har nu redovisats. I promemorian föreslås svenskt medlemskap i Nato, det vill säga anslutning till Natofördraget. Vi har på den här sajten kommenterat ett antal av de först inkomna svaren och behandlar nedan några av de tillkommande yttrandena.

  1. Försvarsmakten (Försvarsmakten (regeringen.se))

Försvarsmakten anser att lagen (2020:782) om operativt militärt stöd är i behov av översyn. Den lagen bygger på en uppdelning mellan att ge och ta emot militärt stöd. Försvarsmakten anser att uppdelningen delvis förlorar sin relevans vid ett svenskt Nato-medlemskap. Detta resonemang utgår från att alliansen genomför samordnade operationer för att försvara sig mot angrepp och att sådana operationer omfattar samverkan som ofta saknar en tydlig distinktion mellan vilka parter som ger eller tar emot stöd. Försvarsmaktens budskap är att man ser ett behov av ”nationell förmåga till snabbt beslutsfattande” vid deltagande i sådana operationer.

Läs mer

Sverige på vei inn i Nato: Vil sende flere soldater nordover, vg.no

Ifølge Pål Jonson, Sveriges nye forsvarsminister fra regjeringspartiet Moderaterna, er det naturlig å samarbeide betydelig tettere med det norske og det finske forsvaret når Sverige og Finland blir medlem i Nato.

– Som fremtidig medlem i Nato vil Sverige ta et større ansvar for sikkerheten oppe i nord. Mange mener at Arktis og Østersjøområdet er ett felles militærgeografisk område. Vi vil gjøre hva vi kan for å bidra til sikkerheten i nordområdene, sier Pål Jonson til VG. […]

– Det er et viktig og relevant innspill. Evnen til alliert mottak vil påvirke fremtidig planlegging av det svenske forsvaret, sier Jonson.

Basen som er planlagt like utenfor Kiruna, ligger 170 kilometer fra Narvik. Byene er forbundet med både vei og jernbane, og det norske forsvaret har lenge brukt Ofotfjorden som en hovedåre for mottak av soldater og utstyr fra andre Nato-land.

Det er denne aksen som det svenske forsvaret nå ønsker å henge seg på.

Utgangspunktet er en nedlagt militær flyplass i Kalixfors, bare en mil utenfor Kiruna, som det svenske forsvaret har brukt som skytefelt de siste årene. Der ønsker den svenske forsvarssjefen å bygge en logistikkbase for å understøtte alliert mottak via Narvik. Läs artikel

Kommentarer från Ålands fredsinstitut till regeringens utkast till proposition om godkännande av nordatlantiska fördraget, peace.ax

Kommentarer från Ålands fredsinstitut till regeringens utkast till proposition om godkännande av nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. […]

Finlands Utrikesminister Pekka Haavisto har även skrivit brev till Ålands lantråd Veronica Thörnroos efter förhandlingarna i Bryssel, där han bl.a. konstaterar att inga invändningar framfördes under förhandlingarna med anledning av Ålands folkrättsliga ställning. Där liksom i information som delgivits offentligt (bl.a. Tidningen Åland 06.07.2022) framgår att under Nato-förhandlingarna redogjorde utrikesminister Haavisto muntligt för Ålands internationella status. Därav framkom att inga invändningar har gjorts av Nato-ambassadörerna eller av andra Nato-företrädare. Utrikesministerns anförande och ambassadörernas underskrifter finns arkiverade i Natos arkiv, men är intressant och beklagligt nog inte offentliga.
Det är nödvändigt att denna bakgrund ingår i propositionen då den beskriver den multilaterala hanteringen av Ålands ställning inklusive gentemot Nato och dess medlemsstater och inte enbart i relation till stater som är parter i de olika avtalen specifikt om Åland. […]

I relation till båda dessa avsnitt är det nödvändigt att även nämna den långa rad av folkrättsliga avtal och bekräftelser rörande Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område (däribland 1856 års avtal, 1947 års fredsavtal, 1992 års överenskommelse med Ryska federationen, Ålandsprotokollet i samband med EU-anslutningen) samt att explicit lägga till en hänvisning till Ålands sedvanerättsligt grundade folkrättsliga ställning. Läs uttalandet

Army, Navy and Air Force start exercises in northern Norway, thebarentsobserver.com

Exercise FLOTEX 22 kicks off this week with navy activities all along Norway’s coastline, from Agder in the south to Troms inside the Arctic Circle.

Two of Norway’s frigates, the “KNM Fridtjof Nansen” and the “KNM Roald Amundsen”, participate together with four corvettes, a coast guard ship and a mine hunter. The Danish frigate “HDMS Vædderen” will sail alongside the Norwegian ships.

In the air, the exercise is supported by both Norwegian and German maritime patrol aircraft, as well as Norwegian F-35 fighter jets. The core area of training will be in the Ofoten area, including Vestfjorden and Andfjorden, where live shootings will take place from November 28, the Armed Forces informs.

“It is important for us to carry out the exercise, although the security situation is changed this year,” said Head of the Norwegian Navy, Commander Trond Gimmingsrud.

Russia’s Northern Fleet has since February had several larger exercises in the north, including north of Norway’s mainland in the Norwegian and Barents Seas. Läs artikel

Finns det tillräckligt många unga i Finland för att försvara landet? Enligt försvarsmaktens befäl behövs inte hela åldersgruppen för militärtjänstgöring, maaseuduntulevaisuus.fi

Google-översatt

Finland blir äldre, men tills vidare orsakar det inga problem för försvarsmakten.

Det finns tillräckligt många värnpliktiga för armén eftersom åldersgrupperna av unga för närvarande är tillräckligt stora och vändpunkten kommer först i mitten av 2030-talet.

”Det ligger flera år framåt, under vilka den manliga åldersgruppen som kommer in i kallelseåldern kommer att växa. Det kommer att börja minska efter cirka sju år och de kommer att vara i tjänsteåldern i mitten av 2030-talet”, säger försvarsmaktens befälhavare, general Timo Kivinen , i en intervju med MT.

Ja, de unga som går med i armén är hittills mestadels män. Kivinen anser att det är viktigt att kvinnor kan delta i militärtjänsten som frivilliga. Läs artikel

Landmakten i nord – teoretiske konsepter, villfarelser og operative realiteter – del 1/3, stratagem.no

Tomas Beck, brigader, tidligere sjef Finnmark Landforsvar.

[…] Finnmark er et særdeles krevende operasjonsområde, med svært liten infrastruktur, store avstander og krevende klima. Erfaringene fra Ukraina har vist at russiske luftbårne og amfibiestyrker er svært sårbare, bl.a. basert på den feilslåtte landsettingen nord for Kyiv og fraværet av bruk av amfibiestyrker i Svartehavet. Norge er en industriell stormakt på luftvern og sjømålsmissiler, noe vi kan utnytte i nord for å redusere den russiske handlefriheten langs kysten og i luften. Norsk og alliert luft- og sjømakt er også svært overlegen russiske luft og maritime styrker, noe som vil gjøre omfattende maritime og luftoperasjoner fra russisk side hasardiøs. Dette kan medføre at et russisk angrep i hovedsak vil måtte komme over land. Det vil være en svært strabasiøs operasjon, hvor norske styrker vil kunne utnytte det krevende lendet til egen fordel. Bare fra grensepasseringen ved Storskog til Tana Bru er det ca. 145 km langs en sårbar veiakse, uten gode alternativer på norsk jord.

Videre vestover er det to veiakser, i sør langs Tanaelva og den finske grensen mot Karasjok eller over Ifjordfjellet mot Lakselv. Førstnevnte er 180 km lang og følger grenseelva Tana, mens Ifjordfjellet er svært eksponert med høyfjell og ofte vinterstengte veier. Begge disse aksene gir svært liten mulighet til å gruppere større avdelinger, noe som gir liten mulighet for Russland å utnytte eventuell styrkeoverlegenhet. Samtidig, som vi har sett fra Ukraina, er russisk logistikk i all hovedsak avhengig av veier. Områdene utenfor veiaksene er relativt åpne, men spesielt om sommeren er det svært krevende å forflytte selv lette terrengkjøretøyer utenfor etablerte kjøreløyper. Dette gir et betydelig fortrinn for lokalkjente styrker, noe vi selvfølgelig trener på i fredstid. Her kommer den unike kombinasjonen av lettere styrker, territorielle styrker og ikke minst mekaniserte styrker som dagens planer skal realisere, til sine fulle rett. Ikke overraskende, tyder realitetene fra Ukraina på at fleksible styrker med systembredde er rett oppskrift. Läs artikel