Redaktionen

Vil utvide verneplikten, aldrimer.no

Heimevernets nye sjef, generalmajor Eirik Kristoffersen, frykter at det lave antallet som avtjener verneplikt på sikt vil skape problemer for rekrutteringen til Heimevernet. – Skal det være slik at 85% slipper førstegangstjenesten, spør han. […]

Kristoffersen er også veldig klar over at han leder Forsvarets desidert største styrke – målt i antall soldater. Heimevernet består i dag av 40.000 soldater. Selv om de verken har fly, skip, stridsvogner eller andre tunge eller avanserte våpensystemer, erkjenner HV-sjefen at volumet i HV er viktig. Hæren har til sammenligning bare 1160 mann i kampbataljonene, pluss rundt 1000 vernepliktige.[…]

– Forsvaret kaller inn under 15% av årskullene. Tallene går opp i dag, men ikke på sikt og i forhold til geografisk tilhørighet.

Det at så få gjennomfører, kan det ha andre effekter? På forståelsen av hva man skal med Forsvaret? På forsvarsviljen?

– Vi har ikke sett resultatet av det vi vokste opp med da alle gjennomførte, og til i dag da 15% gjennomfører. Hva betyr tallene ? Går forsvarsviljen opp? Men dette står på agendaen i mange land, for eksempel Frankrike, Polen Tyskland og USA. Det er mange som snakker om dette. Det å ha et heimevern – en beredskap, mennesker som er sivile, men har gjennomført et militært løp. Det er billig, skaper forsvarsvilje, og knytter sammen stat, folk og militærmakt. Men det gjør noe med forsvarsforståelsen på sikt. Det er vanskelig å si hvordan det slår ut når 85% av kullene ikke kalles inn, sier Kristoffersen.

Generalmajoren poengterer også at samfunnet ber dem som avtjener verneplikt om mye. Først er det 12 måneders verneplikt, og for dem som går inn i HV, er det ytterligere sju måneder. Det er en betydelig innsats som dermed avkreves et ganske lite mindretall.

Bør vi kalle inn flere?

– Vi bør ta en diskusjon om hva vi vil med verneplikten. Jeg har veldig stor tro på den, men skal det være slik at 85% skal slippe den? Min oppfatning er at flere bør kalles inn for å sikre rekruttering på sikt. Vi kommer til å slite hvis vi ikke øker antallet. Forsvarsviljen derimot, den er jeg ikke så bekymret for. Läs artikel

 

Brokig skara till Iranavtalets försvar, sydsvenskan.se

Ledarna för EU:s mest inflytelserika länder kommer att uppmana USA:s president Donald Trump att inte dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran, säger Tysklands utrikesminister Heiko Maas. Samtidigt lovar USA:s rivaler Ryssland och Kina att stoppa alla initiativ i FN:s säkerhetsråd om att ändra i uppgörelsen. […]

Även EU och FN har ställt sig bakom avtalet som förhandlades fram under den tidigare amerikanske presidenten Barrack Obama. Chefen för FN:s kontor för nedrustning, Izumi Nakamitsu, uppmanade i fredags alla inblandade parter att fokusera på att genomföra och upprätthålla det. Läs artikel

Korrekt svenskt tillbakadragande

Insatsen i Mali bygger på mandat från FN:s säkerhetsråd genom resolution 2100 från april 2013. FN-insatsen föregicks av en fransk intervention för att bekämpa islamistiska militanta styrkor i norra Mali.

FN-insatsen kallades ”stabiliseringsinsats” och ”fredsfrämjande”, men i själva verket handlade det om att stödja den maliska regeringens krig mot rebeller.

Bakgrunden var Natos intervention i Libyen 2011 som utlöste stora flyktingvågor söderut till bland annat Mali och ledde till att regionen översvämmades av vapen från det sammanfallande Libyen.

Frankrike, som sedan gammalt har stort inflytande i regionen, anser att FN-insatsen har strategisk prioritet, och Frankrike leder dessutom en från FN separat styrka som har direkt stridande uppgifter i hela Sahel-regionen.

Kriget i Sahel-regionen, där Mali ingår, har pågått sedan 2012, och det är svårt att se något slut på konflikten.

För svensk del borde det vara viktigast att medverka i FN-ledda fredsbevarande insatser, där vi inte deltar i strid mellan olika grupper. Det är den svenska traditionella linjen, och det är i sådana insatser vi som alliansfritt land kan göra mest nytta. Avslutandet av insatsen i Mali är därför ett riktigt steg.

(Sverige kommer att dra tillbaka sina styrkor från Mali enligt en uppgift i tidningen Metro.)

 

Löfvens säkerhetspolitik är oförsvarlig, Magnus Petersson, svd.se

Utvecklingen av svensk utrikes- och säkerhetspolitik över tid är ett perifert, underforskat och bortglömt tema, utträngt sedan länge från våra universitet och högskolor. Detta är unikt i ett internationellt perspektiv, okänt för de flesta och givetvis djupt tragiskt. Säkerhetsrådets initiativ att i en serie artiklar problematisera och diskutera de långa linjerna i svensk utrikes- och säkerhetspolitik är därför positivt.[…]

Det går alltså med fog att hävda att det inte bara har förts en otraditionell utan också farlig säkerhetspolitik de senaste 20 åren. Alliansfrihet är inte trovärdig utan ett starkt försvar. Förväntningar om militärt bistånd västerifrån utan garantier om sådant bistånd är inte heller trovärdig säkerhetspolitik. Nog är det besynnerligt att regeringen utlovar militär hjälp till andra utan att vara garanterad hjälp själv,

* samtidigt som försvaret inte är i stånd att försvara rikets gränser.

* samtidigt som ett NATO-medlemskap helt utesluts.

Sverige är ju en välskött stat på många andra politikområden, så det är desto mer överraskande att just detta område – statens ansvar för att upprätthålla medborgarnas yttre säkerhet – inte sköts på ett trovärdigt sätt. Läs artikel

Liberalerna begär mer än ÖB till försvaret, dn.se

Liberalerna vill anslå mera pengar till försvaret än vad överbefälhavaren (ÖB) begärt. Partiet anser att det gällande försvarsbeslut är underfinansierat och att Sverige behöver köpa in raketartilleri för att kunna bekämpa en fiende på svensk mark. Totalt vill Liberalerna satsa 24 miljarder kronor extra till och med 2021, 6 miljarder mer än Moderaterna. […]

– Utöver att hjälpa ÖB med hans redan uppdämda underskott så vill vi för första gången köpa in raketartilleri till den svenska försvarsmakten. Det är ett vapen som är som klippt och skuret för vårt stora land och kan anskaffas snabbt. Med raketartilleri kan man stå i Jönköping och skjuta mot hamnen i Slite. Man kan nå i stort sett hela Götaland, säger Allan Widman.

Raketartilleri är ett system som finns i en rad länder, bland annat Finland. Räckvidderna varierar från 100 km till 300 km (med robotar). Det innebär att en fientlig trupp som landstiger eller luftlandsätts i Sverige snabbt kan bekämpas från stora avstånd. Läs artikel

 

 

Huvudlinjer i svensk utrikespolitik , SOU 1972:4, Gunnar Lange, Torsten Gustafsson, Bengt Gustavsson, Olle Göransson, Allan Hernelius, Sven Wedén , 1972

Sajtredaktionen har fetmarkerat del av texten .

Det främsta målet för svensk utrikespolitik är att hålla vårt land utanför ett framtida krig med bibehållen frihet och självständighet. För att nå detta mål driver statsmakterna en politik som beskrivs som alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Bakom denna politik står den överväldigande majoriteten av svenska folket. Neutraliteten i krig, liksom alliansfriheten i fred, är inte internationellt garanterad eller traktatbunden. Sverige har självt valt sin neutrala linje. Vid en avvägning mellan fördelar och olägenheter av medlemskap i militärallianser har vi kommit fram till, att Sverige bäst betjänas av att inte tillhöra någon allians och att härigenom möjligheten att hålla sig neutralt i krig är störst. Detta medför att trovärdigheten hos vår politik inte är avhängig av internationella garantier eller skyldigheter utan vilar på den politik som Sverige för. En väsentlig förutsättning för denna politik är att omvärlden hyser förtroende för vår vilja att orubbligt hålla fast vid den valda linjen. För att denna avsikt skall bli klart förstådd och respekterad krävs att politiken inte göres beroende av tillfälliga faktorer utan förs med konsekvens och fasthet. Man skall kunna lita på vår avsikt att i händelse av krig hävda neutraliteten och på att den handlingsfrihet som alliansfriheten i fred innebär tjänar samma syfte.

Läs merHuvudlinjer i svensk utrikespolitik , SOU 1972:4, Gunnar Lange, Torsten Gustafsson, Bengt Gustavsson, Olle Göransson, Allan Hernelius, Sven Wedén , 1972

Finland deltar i stor internationell cyberförsvarsövning, svenska.yle.fi

Försvarsmakten deltar den här veckan i en stor internationell cyberförsvarsövning. Den fem dagar långa övningen Locked Shields inleds idag.

Övningens ledningsorganisation är placerad i Tallinn och övningstrupperna fungerar via fjärruppkoppling från sina hemländer. Finland och Sverige deltar med en gemensam övningsavdelning.

Locked Shields är världens största tekniska cyberförsvarsövning. Truppernas uppgift är att skydda kritisk infrastruktur såsom eldistribution och mobilnät. Läs artikel

Tidigare värnpliktiga på repövning, skovdenyheter.se

För några var det mer än tio år sedan de stod i gröna kläder, men nu har Skaraborgs regemente, P 4, kallat in tidigare värnpliktiga till repetitionsutbildning.

Denna gång är det drygt 25 personer, som tidigare gjort sin värnplikt eller arbetat på ledningspluton, som är här för två veckors utbildning och övning.

Gamla kunskaper rostar aldrig och vissa saker, som hur man cyklar och kör stridsledningspansarbandvagn 90, glömmer man aldrig. Det bevisar de 25 värnpliktiga, från olika delar av landet, när de just nu genomför sin repetitionsutbildning på Skaraborgs regementes ledningspluton. Under två intensiva veckor repeterar de gamla kunskaper samtidigt som de erhåller nya. Bakgrunden till att Försvarsmakten har rätt att beordra personal till repetitionsutbildning är det allt mer osäkra omvärldsläget och de inkallade som är på plats fyller en viktig funktion i det svenska försvaret. Läs artikel

Hans Blix: De har inte utsetts till världpolis, sr.se

Den mångårige diplomaten Hans Blix kritiserar USA, Frankrike och Storbritannien efter deras anfall mot flera mål i Syrien.

– Världen har inte utsett dessa tre stater till att vara någon sorts världspolis, säger han till Ekot.

Mötet med FN:s säkerhetsråd i skånska Backåkra i helgen kommenteras av flera tunga utrikesprofiler.

– Jag hoppas bara att i detta svåra läge vi har för världen och för FN att de har lyckats lösa upp några knutar. Nu gäller det att se framåt och få kraft i det politiska arbetet, säger Jan Eliasson, före detta vice generalsekreterare i FN och ordförande för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. […]

Hans Blix har lett FN:s vapeninspektioner i Irak och han kritiserar både Syriens misstänkta användning av kemiska vapen och de länder som sen gick till anfall utan en FN-resolution.

– Det viktiga tycker jag är att det är en folkrättskränkning att använda kemiska vapen om det nu har skett, vilket jag tror. Men det var också en folkrättskränkning när amerikanarna, fransmännen och britterna angrep med missiler. Världen har inte utsett dessa tre stater till att vara någon sorts världspolis och de hade inget godkännande av säkerhetsrådet och de kan inte hävda att det var i självförsvar, säger Hans Blix.

Han säger också att det inger hopp att USA och Ryssland har undvikit att flyga in i varandra i luften och att USA inte bombat ryska soldater i Syrien. Han anser också att det bara finns en politisk lösning på kriget i Syrien. Läs artikel

OPCW Fact-Finding Mission Team Visits Douma, Syria, opcw.org

The Fact-Finding Mission (FFM) team of the Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons (OPCW) visited one of the sites in Douma, Syrian Arab Republic today to collect samples for analysis in connection with allegations of chemical weapons use on 7 April 2018. The OPCW will evaluate the situation and consider future steps including another possible visit to Douma.

The samples collected will be transported to the OPCW Laboratory in Rijswijk and then dispatched for analysis to the OPCW’s designated labs. Based on the analysis of the sample results as well other information and materials collected by the team, the FFM will compile their report for submission to the States Parties to the Chemical Weapons Convention for their consideration. Läs pressmeddelande

Rådets ordförande: Steg i riktning mot dialog, Aftonbladet

Säkerhetsrådets peruanske ordförande Gustavo Meza-Cuadra säger att medlemsländerna har tagit steg i riktning mot att upprätta en dialog om Syrien, efter det att mötet på Backåkra i Skåne avslutats.

Gustavo Meza-Cuadra, ledigt klädd i uppknäppt skjorta och mörka solglasögon, klev ut ur Dag Hammarskjölds gård Backåkra i Skåne och läste upp ett kort uttalande innan han återvände in. Journalisterna på plats fick inte möjlighet att ställa frågor.

– Det är dags att upprätta en dialog om Syrien och i dag tog vi steg i den riktningen. Vi måste återupprätta förtroendet för FN, säger Gustavo Meza-Cuadra.

– Vi enades också om att intensifiera våra ansträngningar. Läs artikel

Norge i folkerettsfloke, klassekampen.no

Kommentar: I artikeln nedan framhålls helt riktigt att Norge bryter mot folkrätten då man angriper den syriska regeringens styrkor. Men man menar att Norge hade rätt att angripa IS i Syrien. Det är fel. Den USA-ledda koalitionen Inherent Resolve, där Norge ingår, har ingen inbjudan från den syriska regeringen att bekämpa IS på syrisk mark. Den syriska regeringen har fördömt koalitionens intervention i Syrien som ett brott mot landets suveränitet. Vi har tidigare kommenterat  koalitionens intervention i Syrien och hur den förhåller sig till folkrätten.

Klassekampen: Flere jusseksperter mener Norge kan ha brutt folkeretten da regjeringen støttet syriske opprørere som sier de kjemper mot Bashar al-Assad.

– Sannsynligheten for at Norge har brutt folkeretten er ganske høy, sier professor Malcolm Langford ved juridisk fakultet ved Universitetet i Oslo.

Den amerikanske folke­retts­eksperten Mary Ellen O’Connell sier at Norge «kan ha brutt prinsippet om ikke-intervensjon».

«Det virker ikke mulig for Norge å skille mellom støtte til anti-ISIS- og anti-Assad-kamp», skriver hun i en e-post til Klassekampen. […]

Han (Langford, red anm) mener Norge «tok en stor risiko da de støttet opprørere de ikke kunne velge selv», men som ble valgt av USA.

– Norge er bundet til USAs mast og måtte stole på amerikanerne, sier Langford.

Jørgen Skjold, stipendiat ved Institutt for offentlig rett, vil ikke «konkludere bastant», men påpeker at:

– Våpentrening, materiell, finanser, logistikk og annet som er nødvendig for paramilitære grupper som vil drive væpnet opprør mot et regime, vil normalt være et brudd på plikten til å ikke intervenere, dersom man visste, eller burde forstå, at gruppa hadde et slikt mål.

– Der en stat utruster og trener en privat gruppe og sender denne inn i en borgerkrigssituasjon, mot det sittende regimets vilje, vil vel det meste tale for at staten hadde grunn til å tenke at gruppa ønsket, og på et tidspunkt kom til å drive, væpnet opprør mot regimet, sier Skjold. Läs artikel