Redaktionen

FMV beställer artillerigranater och modulära drivladdningar ur Assegai-familjen för drygt fyra miljarder kronor. Leveranserna löper 2025–2027 och breddar den ammunition som kan användas i Archer.

– Ammunitionen ger ett välbehövligt komplement för att trygga behovet hos Försvarsmakten, säger Jonas Lotsne, chef för verksamhetsområde armé på FMV.

Ramavtal och första order med Nammo
Ett nytt ramavtal har tecknats med Nammo Sweden AB. Den första beställningen, värd drygt en miljard kronor, omfattar 155 mm-granaten High explosive extended range (HE-ER) som möjliggör skjutavstånd på uppåt 40 kilometer; leveranser inleds 2028. Avtalet är en fortsättning på det nordiska partnerskapsavtal som Sverige, Danmark, Finland och Norge slöt med Nammo i juni för att långsiktigt trygga regionens ammunitionstillgång .

– Med ramavtalet och en första beställning på plats ser vi till att säkra leveranser så snabbt som möjligt, fylla upp lagren och öka Försvarsmaktens uthållighet i strid, säger Olle Oswald, strategisk inköpare på FMV.

Försvarsminister Pål Jonson (M) beskriver satsningen som ett led i att öka Sveriges och Natos uthållighet.  Läs artikel

Nato-toppmøtet var ikke en suksess. Det var ikke en demonstrasjon av styrke i en urolig verden. Møtet var en demonstrasjon av maktesløshet.

Riktignok var det enighet om å bruke 5 prosent av bruttonasjonalprodukt (BNP) til forsvar og forsvarsrelaterte formål.

For det valgte Natos generalsekretær Mark Rutte og flere allierte en ydmykende skamros av redningsmannen: den amerikanske presidenten Donald Trump.

Slutterklæringen ble så kort som mulig for å unngå strid over Atlanteren. Sveriges tidligere statsminister Carl Bildt påpekte nylig at Nato-landene nå hverken sto på et felles verdigrunnlag eller delte felles trusselvurderinger. Han har rett. Slutterklæringer fra slike møter har årlig gjentatt at alliansen er forenet av felles verdier: individets frihet, menneskerettigheter, demokrati og rettsstaten. Årets erklæring fant ikke plass til dette. […]

Nato-landene er dypt uenige om krigen mellom Israel og palestinerne. USA støtter Israels statsminister Benjamin Netanyahu i hans herjinger på Gaza og nå også på Vestbredden.

Fra flere ledende europeiske makter kommer små, fordømmende pip. Fra andre kommer taushet. Dersom noe lignende hadde foregått i andre deler av verden, ville det ha forårsaket kraftige protester og omfattende sanksjoner. Det samme gjelder krigen mellom Israel og Iran. Et fåtall allierte, som Norge og Frankrike, gir klart uttrykk for at angrepet er et folkerettsbrudd. Läs artikel

[…] In the Middle East context, the U.S. was not mentioned or criticized by name in the declaration, but there were seven critical references to Israel. Israel is criticized implicitly and explicitly on its occupation of Palestinian land, ”denial or obstruction of humanitarian access and the targeting of humanitarian personnel,” ”the use of starvation as a method of warfare,” violations of sovereignty and continuing occupation in Lebanon, and the International Court of Justice case lodged by South Africa in 2023. Läs artikel

United States President Donald Trump has threatened to hike tariffs against the BRICS economic bloc after the group offered indirect criticism of trade wars and the recent military attacks in Iran.

On Monday, Trump took aim at the 10-member bloc, which seeks to strengthen emerging economies, framing its interests as adversarial to the US’s.

“Any Country aligning themselves with the Anti-American policies of BRICS, will be charged an ADDITIONAL 10% Tariff,” Trump wrote in a post. “There will be no exceptions to this policy. Thank you for your attention to this matter!” […]

Brazilian President Luiz Inácio Lula da Silva took an even blunter approach to Trump’s threats.

“I don’t think it’s very responsible or serious for the president of a country as big as the United States to go around threatening the world through the internet,” Lula said in a question-and-answer session with reporters.

“It’s not right. The world has changed. We don’t want an emperor.” Läs artikel

On Saturday, 6 July, the leaders of the 11 largest emerging economies signed the Joint Declaration of the 17th BRICS Summit in Rio de Janeiro. Entitled ”Strengthening Global South Cooperation for More Inclusive and Sustainable Governance”, the document seals the group’s commitment to strengthening multilateralism, defending international law, and striving for a more equitable global order. It reflects months of intense coordination, with over 200 meetings held and 200 new cooperation mechanisms created or reinforced in areas such as eradicating hunger, tackling climate change, and developing emerging technologies.

“We want to reaffirm our commitment to the BRICS spirit of mutual respect and understanding, sovereign equality, solidarity, democracy, openness, inclusion, collaboration and consensus. Building upon the past 17 BRICS Summits, we are now extending our commitment to strengthening cooperation within the expanded BRICS, based on three pillars of cooperation: politics and security, economy and finance, and cultural and people-to-people cooperation. We are also enhancing our strategic partnership to benefit our peoples by promoting peace, a fairer and more representative international order, a revitalized and reformed multilateral system, sustainable development, and inclusive growth,” states one of the 126 commitments made by the leaders.

At the Summit, BRICS member countries reaffirmed their commitment to multilateralism and to defending international law, including the purposes and principles enshrined in the UN Charter. The document also calls for the increased participation of developing countries, particularly those in Africa, Latin America and the Caribbean, in global decision-making processes and structures. Läs artikel

Den så kallade FLF-styrkan som leds av Sverige ska baseras i Rovaniemi och Sodankylä, högt upp i norra Finland.

Förra hösten sade ÖB Michael Claesson till SvD att det pågick samtal med USA och Kanada om deltagande. Och ett amerikanskt inslag var efterfrågat av fler, bedömer Joel Linnainmäki, som forskar om Nato på Utrikespolitiska institutet i Finland.

– Det var ganska självklart att Finland var väldigt intresserat av att involvera USA, säger han.

USA är Natos mäktigaste medlem, med ett ett uttalat intresse för Arktis, och den nya FLF-styrkans bas ligger bara 30 mil från Murmansk. […]

Under Natos toppmöte i Haag gav regeringen besked om vilka länder som gått med i FLF-styrkan. Kanada var inte med, och inte USA heller.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki.

Men han är inte förvånad. Över 80 000 amerikanska försvarsanställda är baserade i Europa, och USA deltar redan i FLF-styrkorna i Bulgarien, Ungern och Polen.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, Framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki.

När DN frågar arméchefen Jonny Lindfors om varför USA och Kanada inte är med svarar han att Kanada redan är upptaget med ansvaret för FLF-styrkan i Lettland. Han pekar på att den svenska styrkan är i ett tidigt stadium, som kommer att utvecklas.

– USA har varit ganska tydliga hela tiden med att de kommer att finnas i det bilaterala samarbetet, och de har ett intresse av regionen, men de kommer inte binda sig i någon FLF, säger Jonny Lindfors. […]

– De måste göra nedskärningar i armén om de vill spara pengar. Det låter rimligt att de kommer att rikta de nedskärningarna mot Europa, eftersom de inte vill minska sin närvaro i det indopacifiska området, säger Joel Linnainmäki. Läs artikel

Under det kommande Nato-toppmötet i Haag den 24–25 juni sitter de svenska och turkiska delegationerna – som brukligt – sida vid sida. Numera deltar de inte bara som allierade inom Nato, utan som nära samarbetspartners även utanför den militära alliansens ramar.

Sedan Sverige, Finland och Turkiet undertecknade den trilaterala överenskommelsen om Natomedlemskap i juni 2022 har säkerhetssamarbetet med Turkiet fördjupats. Enligt avtalet har en permanent struktur etablerats mellan de tre länderna: Joint Security Mechanism.

Utöver detta har Sverige och Turkiet sedan januari i år även inlett ett nytt bilateralt samarbete kallat Security Compact.

Det första mötet inom ramen för detta avtal var planerat till september 2024, bara dagar efter att Maria Malmer Stenergard tillträtt som utrikesminister. […]

I noteringarna från det senare genomförda mötet, som Blankspot begärt ut, framgår att Sverige och Turkiet lägger olika tonvikt vid samarbetet. Sverige fokuserar främst på att bekämpa gängkriminalitet med koppling till Turkiet, medan den turkiska sidan betonar arbetet mot terrorism. […]

Socialdemokraternas presstjänst har tidigare uppgett för Blankspot att den ursprungliga förhandlingen, under dåvarande utrikesminister Ann Linde (S), inte inkluderade att Sverige ska ta avstånd från kurdiska grupperingar i norra Syrien (PYD/YPG). Dessa betraktades då som separata från PKK – i linje med Socialdemokraternas samarbete med PYD genom det så kallade Kakabavehavtalet.

Enligt denna historieskrivning ändrades synen först i november 2022, då utrikesminister Tobias Billström (M) förklarade att PYD/YPG stod PKK tillräckligt nära för att Sverige skulle ta avstånd från dem. Han varnade också för att fortsatt stöd till dessa grupper skulle riskera relationen till Turkiet.

Det ska dock noteras att det redan i Natoavtalet fanns skrivningar om att Sverige och Finland skulle avstå från stöd till PYD/YPG och FETÖ (Gülenrörelsen). Läs artikel

[…] Jonson säger vidare i uttalandet, som TT tagit del av, att en industridelegation reste till Ukraina tidigare i år för att diskutera möjligheter till ett fördjupat samarbete, och att ”många idéer för vidare samarbete utforskas”.

Ukrainska The Kyiv Independent rapporterade i fredags att Ukraina och Danmark ingått ett avtal om att tillåta ukrainska försvarsproducenter att öppna tillverkningsanläggningar på dansk mark. Läs artikel

[…] A brief look at the map is enough to give the general idea, the basic premise is that both Finland and Sweden are dependent on seaborne trade coming over the North Sea and into the Baltic Sea. This is particularly true for Finland, though for Sweden as well even with the presence of Gothenburg and a number of other ports of varying sizes and capabilities in the southern and western parts of the country, a number of key ports and naval facilities sit on shores opposite of the Kaliningrad exclave and the main base of the Russian Baltic Fleet in Baltiysk. With that in mind, the vulnerability of these supply lines is also obvious. […]

These considerations are far from pure hypotheticals, as shown by the recent Finnish decision to begin formal planning during 2025 for laying a European gauge railway – Finland has the old Russian gauge which at 1,524 mm is wider than the 1,435 mm standard – from the Swedish border to Kemi, and possibly onwards to Oulu as well as to Rovaniemi. The latter is of interest as one of the main locations for the new NATO Forward Land Forces and as the main logistics hub of the Finnish High North. However, while the Finnish part of such a project would not be insignificant – the planning alone is budgeted at 20 million Euro (235 million NOK) with any eventual building of tracks to Oulu and Rovaniemi costing billions of euros – it is hard to shake the feeling that the Finnish planning might not fully take into account the state of the infrastructure in Sweden and Norway. The expectations from Finland for both host nation support by Norway and Sweden for transiting units and military equipment, as well as being able to receive supplies over what in many cases are small and winding roads might not be aligned with the situation on the ground in Norway and Sweden. In turn, this raises questions about funding for cross-border infrastructure where from a Swedish point of view traffic between Norway and Finland puts a strain on Swedish roads and railroads, but it would be Norwegian ports and Finland as the eventual destination that would reap the largest benefits. Läs artikel