Flera frågor kring Jef

Sveriges deltagande i den brittiskledda Joint Expeditionary Force (Jef) reser flera frågor, och vi har tidigare ventilerat några på denna sajt. Vi välkomnar samtidigt – och inbjuder till – en debatt om det svenska beslutet.

Den brittiske försvarsministern Sir Michael Fallon säger i en intervju med Dagens Nyheter (30/6) att detta cementerar vänskapen mellan Storbritannien och Sverige. Nu frågas: Är det rimligt för Sverige som stat att inrangeras på ena sidan i en motsättning mellan vänner och (potentiella) fiender? En familjär ”vänskap” kan råda mellan individer, grupper av människor och mellan folk i olika länder. Stater emellan, däremot, bör råda respekt: ni har era intressen, vi har våra intressen. Inte ens Finland och Sverige är vänner, i den meningen att den ena nödvändigtvis ställer upp för den andra i allt och alltid. Vi är goda grannar, kanske också broderfolk. Men bröder behöver inte vara överens i allt och kan till och med hamna i gräl med varandra. Ju fler vänskapliga kontakter vi knyter med människor som bor i Finland (och i andra länder (de baltiska staterna, Ryssland, ja, särskilt de länder som direkt omger oss) desto bättre. Det blir färre konfliktanledningar då, även om vi åsiktsmässigt kan skilja oss åt. Men att den svenska regeringen skulle hysa särskilt vänskapliga känslor för regeringen i London (a special relationship) – kan det få lov att vara annat än munväder?

Enligt en annan rapport  säger Fallon att ”Finland and Sweden can consider the other seven countries [i Jef, vilka alla är Nato-medlemmar] their natural allies”. Hur påverkar detta omvärldens syn på de bägge ländernas alliansfria status? Också den amerikanske försvarsministern har offentligt kallat Sverige en ”allierad”, utan någon markering från den svenska regeringens sida . Hur länge och långt kan sådana anpassningar fortgå, utan att innebörden i vår militära alliansfrihet urlakas? Småstaten måste kunna navigera i osäkra vatten, det är sant, men då gäller det att inte förlora kompassriktningen. Vi hyser en oro för att militära ”samarbeten”, vilka inte har en konkret betydelse för försvaret av svenskt territorium (man sade tidigare ”fosterlandet”), kan äventyra vår nationella säkerhet, inte stärka den.

Den brittiske försvarsministern säger vidare att Jef ska vara beredd ”to conduct more minor military missions” och kunna genomföra ”military operations anywhere in the world”. Nato och EU har alldeles för byråkratiska och långsamt verkande organisationer, enligt Fallon. Jef ska kunna sättas in mycket snabbare och smidigare. Men det framgår inte om insatsstyrkan måste invänta ett FN-mandat eller om den tänker handla helt på eget ansvar. Sir Michael tillägger: ”Whether the problem is in Tripoli, Beirut or Rwanda, and whether it be a British, Dutch or Norwegian plane that is deployed, the forces of the other countries may join in.” Hur stämmer detta överens med den svenska försvarsmaktens reorientering mot den egna nationen? Har Sverige verkligen råd att ingå i Jef?

Här finns åtskilligt att klara ut.

A Framework Agreement signed between Finland and Germany, valtioneuvosto.fi

Finnish and German defence ministers signed a Framework Agreement on bilateral defence cooperation in Brussels today.

Promoting already on-going projects and recognising cooperation opportunities provide the basis for developing bilateral defence cooperation between the two countries. The areas listed in the Framework Agreement cover a wide range of defence cooperation such as political dialogue, capabilities development, exchange of information, cooperation within international organisations, research, and materiel cooperation. A framework agreement is not legally binding; it emphasises the political-level commitment of the parties to deepen cooperation.

In addition to the Framework Agreement, Finland signed today a separate Letter of Intent (LoI) on participation in the work of the Framework Nation Concept (FNC) led by Germany. The goal of the framework nations is to develop multinational European capabilities and build formations for the needs of, for example, crisis management. Framework nation cooperation is also a strong element in the defence cooperation between Finland and Germany, complementing existing cooperation with regard to operations, training, defence materiel, and so on. Läs pressmeddelande

Finland och Tyskland fördjupar försvarssamarbete, hbl.fi

Försvarsminister Jussi Niinistö (NA) och Tysklands försvarsminister Ursula von der Leyen undertecknade ett ramavtal om samarbetet under Natos utrikesministermöte i Bryssel. Det planerade samarbetet berör en rad frågor, bland annat informationsutbyte, forskning och materielsamarbete.

Niinistö undertecknade även ett annat ramavtal som gäller Finlands medverkan i den tyskledda ramstatsgruppen. Gruppens mål är att utveckla multinationell europeisk kapacitet och skapa trupphelheter för till exempel krishantering. Läs artikel

Lagrådsremiss Skärpt exportkontroll av krigsmateriel, regeringen.se

Riktlinjer för utförsel och annan utlandssamverkan:

Regeringens bedömning: Vid prövning av ärenden om tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet om krigsmateriel, bör följande gälla. Tillstånd bör bara medges om utförseln eller samverkan 1. behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande, eller det i övrigt finns ett säkerhetspolitiskt intresse för det, samt 2. det inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Vid prövningen av ett tillståndsärende ska en helhetsbedömning göras av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna. Utrikespolitiska hinder finns inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna, länderna inom Europeiska unionen eller de traditionellt alliansfria staterna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Tillstånd får endast avse en stat, en statlig myndighet eller en av en stat auktoriserad mottagare. Vidare ska det vid utförsel av materiel finnas ett slutanvändarintyg, om det inte är obehövligt.

En stat som i strid med ett åtagande gentemot Sverige har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår. Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte beviljas, om det skulle strida mot en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, ett beslut av FN:s säkerhetsråd, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) eller Europeiska unionen eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder).Läs lagrådsremissen

Sverige och Tyskland undertecknar gemensam avsiktförklaring på försvarsområdet, regeringen.se

I samband med Nato-mötet den 29 juni undertecknade Sveriges och Tysklands försvarsministrar Peter Hultqvist och Ursula von der Leyen en gemensam avsiktförklaring (Letter of Intent). Avsiktförklaringen innebär att Sverige och Tyskland fördjupar samarbetet på försvarsområdet. Syftet med avsiktsförklaringen är att fördjupa och öka samarbetet mellan de svenska och tyska försvarsmakterna och andra försvarsmyndigheter, genom att utveckla det nuvarande samarbetet och främja nya initiativ.

– Tyskland är en viktig aktör i Östersjöregionen och en partner som vi delar många värderingar och centrala intressen med. Därför främjar ett svensk-tyskt försvarssamarbete stabiliteten i vårt närområde och i Europa som helhet, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Avsiktsförklaringen omfattar bland annat övningsverksamhet, materielfrågor och multilaterala operationer, och berör armén, marinen och flygstridskrafterna. Det kan exempelvis handla om att främja marina övningar och minröjning i Östersjön. Avsiktsförklaringen berör även en fördjupad dialog angående försvarspolitik med fokus på Östersjöregionen. Läs pressmeddelandet

Tusentals ungdomar struntade i mönstring, Expressen

Kommetar: Som nedanstående nyhetsartikel från Expressen visar har den nya pliktuttagningen av soldater inte blivit någon succé. Det var inte heller väntat. Allvaret i beslutet om återinförd ”värnplikt” kan ifrågasättas, och det är väl också vad de unga människor som inte hörsammat kallelsen till mönstring har gjort. Straffet för deras försummelse blir också försumbart.

En ”värnplikt” som inte utgör ett obligatorium för hela befolkningen kastar ett löjets skimmer över systemet och riskerar att kompromettera tanken på en verklig folkarmé, en sådan som man har i Finland. Med litet god vilja skulle man kunna se 4 000 årligen utbildade (av en ålderskohort på ungefär 100 000 män och kvinnor) som ett embryo till en armé på den allmänna värnpliktens grund. Risken för att det börjar och slutar som ett hastverk är emellertid överhängande.

Den signal som behöver ges från statsmakternas sida är att yrkesarmén efterhand kommer att fasas ut. Först då framstår pliktuttagning som ett meningsfullt första steg. Yrkesfolk behövs naturligtvis – för att utbilda och för att leda strid. För att försvara vårt vidsträckta land kommer de aldrig att räcka till.

Artikel i Expressen:

6 000 svenska ungdomar struntade i Försvarsmaktens kallelse till mönstring.  Nu riskerar de tusentals kronor i böter.

– Beloppet ska få en effekt för personen i fråga, så det kan bli olika belopp beroende på personens ekonomi. Men det skulle väl hamna i närheten av 2 500 kronor, säger Jan Nyquist, chefsjurist på Rekryteringsmyndigheten till TT.

1 juli 2010 avskaffades den allmänna värnplikten i Sverige. Regeringsbeslutet från 2 mars i år innebär att alla delar av lagen om totalförsvarsplikt (mönstring, värnplikttjänstgöring i form av militär grundutbildning och repetitionsutbildning) kan tillämpas igen.

Den militära grundutbildningen återinförs, och den här gången gäller den både män och kvinnor. Under april och maj skickade Rekryteringsmyndigheten, som lyder under försvarsdepartementet, ut kallelser till 90 000 svenska ungdomar födda 1999. Läs artikel

 

Lagpaketet om lämnande av och begäran om internationellt bistånd träder i kraft i juli, formin.fi

Finlands beredskap att lämna och ta emot internationellt bistånd förbättras. Lagstiftningsreformen är ett centralt mål i regeringsprogrammet som syftar till att utveckla verksamhetsförutsättningarna för att stärka Finlands säkerhet…

Lagen om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd tillämpas inte bara på beslutsfattande om bistånd som grundar sig på solidaritets- eller biståndsklausulen i Lissabonfördraget, utan också på beslutsfattande om bistånd som inbegriper betydande militära resurser eller användning av militära maktmedel och bistånd som är betydelsefullt i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende eller vittsyftande och principiellt viktigt.

Lagen stöder Finlands samarbete i Europeiska unionen och ett fördjupat försvarssamarbete mellan Finland och Sverige.

Enligt lagen fattas biståndsbeslutet av republikens president eller av statsrådets allmänna sammanträde i enlighet med behörighetsfördelningen i grundlagen. Riksdagens utrikesutskott ska höras före beslutsfattandet i sådana fall där biståndet kan inbegripa användning av militära maktmedel. Om ett beslut om bistånd som inbegriper militära maktmedel gäller en särskilt krävande situation, ska statsrådet före beslutsfattandet höra riksdagen genom att förelägga den en redogörelse. Lagen innehåller också förfarandet för brådskande beslutsfattande på ministerienivå och förfarandet i brådskande fall som förutsätter militära maktmedel. Läs pressmeddelande

”Effekten av rysk propaganda och desinformation överdrivs”, Björn Jerdén och Niklas Bremberg, Utrikespolitiska institutet, DN Debatt

Det råder inga tvivel om att ryska aktörer försöker påverka Sverige med propaganda och desinformation. Men en onödigt stor rädsla för ryska påverkansoperationer kan få oss att lägga resurser på fel saker och riskerar att försämra allmänhetens tillit till vårt demokratiska system…

Trots att det ofta hävdas att Sverige är sårbart för rysk propaganda och desinformation (till exempel Expressen 2016-12-10 och Aftonbladet 2017-05-09) känner vi inte till några vetenskapliga studier som visar på omfattande effekter. Tvärtom finns tecken på att Rysslands försök riktade mot Sverige inte har varit särskilt framgångsrika, och att de kanske till och med har motverkat sitt syfte…

Att överskatta effekterna av ryska påverkansoperationer kan förleda oss att se ”Putinkramare” och ”nyttiga idioter” i varje buske. Att någons åsikter i en fråga tycks överensstämma med ryska intressen är inte nödvändigtvis ett resultat av påverkansoperationer. Att uppmärksamma högerextrema gruppers inflytande i Ukraina kan grunda sig i en ärligt menad oro för fascism. Att kräva att ett uttryckligt förbud mot placering av kärnvapen i Sverige ska skrivas in i värdlandsavtalet med Nato kan ses som rimligt givet Sveriges traditionella hållning i frågan. Att varna för att Natoutvidgning genom svenskt medlemskap kan leda till ett aggressivare Ryssland är en logisk slutsats av den så kallade realistiska teorin om internationell politik – vilken varje statsvetarstudent lär sig om under första terminen. Läs artikel

 

Information om den humanitära rätten, regeringen.se

Ur skriften:

Den humanitära rätten, som även kallas krigets lagar, är en del av folkrätten. Folkrätten är de regler som reglerar relationerna mellan stater. Den humanitära rätten är tillämplig under väpnade konflikter, och den tar inte ställning till, eller är beroende av, vem som startade konflikten. Den humanitära rätten syftar till att begränsa krigets effekter. Den innehåller regler som både skyddar vissa personer och objekt, och som begränsar vilka stridsmedel (vapen) och stridsmetoder som får användas i en väpnad konflikt. Grundläggande är att de stridande parterna ska rikta sina stridshandlingar mot motpartens militära förmåga. Läs skriften

Miljardorder på vapensystem för Saab: “Kan slå ut en stor stridsvagn med ett enda skott”, na.se

Året har börjat bra för Saab Dynamics i Karlskoga. Efter att tidigare i år ha fått ordrar på omkring 3,7 miljarder kommer nu ytterligare en miljardorder, den här gången från den schweiziska försvarsmakten.

“Den schweiziska kunden har genomfört en noggrann utvärdering av flera system och vi är superstolta över att de valde NLAW”, säger Görgen Johansson, chef för Saabs affärsområde Dynamics, till Karlskoga tidning, och fortsätter:

“Det är det enda vapen i världen där en soldat kan slå ut en stor stridsvagn med ett enda skott på en räckvidd från 20 till 800 meter.”

Ordern kommer från den schweiziska federala upphandlingsmyndigheten för försvarsmateriel, armasuisse, och ska levereras mellan 2018 och 2021, skriver Saab i ett pressmeddelande. NLAW står för Next generation Light Anti-tank Weapon system, vilket är ett bärbart engångsvapen som avfyras från axeln. Läs artikel

Ex-nuke commanders: Talk to North Korea, open NATO-Russia dialogue, politico.com

An international group of ex-nuclear commanders Wednesday issued the first in a series of recommendations to world leaders to head off the rising threat of a nuclear war — calling on the Trump administration to open direct talks with North Korea, urging the United States, Russia and NATO to immediately establish military-to-military talks, and calling on India and Pakistan to set up a nuclear hotline. “The Nuclear Crisis Group assesses that the risk of nuclear weapons use, intended or otherwise, is unacceptably high and that all states must take constructive steps to reduce these risks,” the former military and diplomatic leaders — from nations as diverse as Russia, China, India, Pakistan, and the United States — write in an 11-page report about what they consider the biggest nuclear flashpoints…

It also calls on Washington and Pyongyang to “refrain from nuclear threats and adopt nuclear no-first-use statements” and to further reduce tensions the U.S. should “suspend flights of strategic bombers and visits by strategic submarines in return for key commensurate restraints by North Korea.”…

Among its recommendations, the group calls for leaders to “urgently resume effective US-Russia and NATO-Russia high-level dialogues and military-to-military discussions.”Läs artikel

 

”Nej till ökat EU-inflytande över svenskt försvar”, Mikael Jansson (SD), Björn Söder (SD) och Roger Richtoff (SD), DN Debatt

REPLIK DN Debatt 20/6. Regeringens utspel om att ”stärka EU:s försvarssamarbete” innebär ett flagrant brott mot den linje som Sverige och socialdemokratin tidigare har drivit. Man frågar sig varför regeringen åter gör ett lappkast i sin försvarspolitik? skriver Mikael Jansson (SD), Björn Söder (SD) och Roger Richtoff (SD).

Regeringens nya ställningstagande kommer i en situation där riksdagen har att ta ställning till ett förslag från EU-kommissionen om EU-byråkratins kontroll över försvarsindustrin genom en så kallad subsidiaritetsprövning i försvarsutskottet. Det är svårt att låtsas att regeringens utspel inte hänger samman med försvarsindustrifrågan. Försvarsministern har tidigare sagt att han har slagits hårt inom EU för att försvarsindustrifrågorna ska förbli en angelägenhet för medlemsstaterna. Nu ändrar han sig utan annan förklaring än att det är ”bättre att vara med”…

Den som säger att beslutet att låta EU få inflytande över försvarsmaterielproduktionen är reversibelt känner inte EU-projektets grundläggande dynamik: att ständigt flytta makt till Bryssel med små steg.Kommissionens aktuella förslag är tidsbegränsat och volymbegränsat, men troligen kommer det ändå krävas kvalificerad majoritet i rådet för att återgå till mellanstatlig försvarsindustripolitik. Läs artikel