Veckans citat

På kvällen var jag mycket trött

Såg den finske presidenten och den svenska statsministern kring den amerikanske presidenten

Vasallerna hälsades av den nya suzerainen

Ur Göran Sonnevi, Där allt är kontrapunkt tid (Albert Bonniers Förlag 2024)

Frankrikes Kärnvapenavskräckning – en överblick, foi.se

Emma Sjökvist

[…] Även Suezkrisen i 1956 – när Frankrike, Storbritannien och Israel pressades av USA att dra tillbaka sina trupper från Egypten – var betydelsefull för det franska beslutet. Upplevelsen av att ha övergivits av USA bidrog till en skepsis bland Frankrikes politiska elit kring omfattningen av USA:s alliansåtaganden och belyste behovet av fransk nationell autonomi inom den transatlantiska alliansen. Medan Storbritannien drog slutsatsen av Suezkrisen att knyta sig allt närmare USA var lärdomarna i Frankrike de motsatta – en oberoende kapacitet krävdes för att kunna garantera Frankrikes autonoma beslutsfattande.

Frankrikes kärnvapenavskräckning är starkt kopplad till President General Charles de Gaulle som grundade den femte republiken och blev dess första president 1958. De Gaulle drev en vision om Frankrike som en världsmakt med strategisk autonomi i förhållande till stormakterna Sovjetunionen och USA. I grunden var de Gaulle skeptisk till att USA verkligen skulle skydda Frankrike, och Europa, mot en eventuell sovjetisk aggression. Ett land, enligt de Gaulle, skyddar enbart sina egna nationella intressen. Dessutom såg de Gaulle kärnvapen som instrumentella för att garantera Frankrike suveränitet och politisk handlingsfrihet. De Gaulles politiska filosofi präglar den franska säkerhetspolitiken i stort, inklusive kärnvapenavskräckningen, än idag.

Den franska avskräckningsexperten Bruno Tertrais har, till exempel, i flera skrifter ställt frågan huruvida Frankrike så starkt kunde ha motsatt sig USA:s krig i Iraq i 2003 om Frankrike samtidigt hade förlitat sig på USA som den yttersta garantören av fransk säkerhet.[…]

Diskussioner kring en ökad fransk roll i Europas kärnvapenavskräckning sker mot bakgrund av krig på kontinenten samtidigt som USA i allt högre grad riktar sin strategiska blick mot Asien och den indopacifiska regionen. Läs rapporten

 

Lord Ismay som generalsekreterare i Nato

John Kiszelys biografi General Hastings ”Pug” Ismay med undertiteln Soldier, statesman, diplomat (Hurst, 2024) köpte jag för att Lord Ismay var Natos första generalsekreterare under åren 1952 – 1957. Dessa år bör ha varit formativa. Britten Ismays insatser då borde vara av intresse.

På en punkt blir jag upplyst. Jag som så många andra hade upprepat det av Ismay fällda, välbekanta yttrandet att ändamålet med Nato var ”to keep the Soviet Union out, the Americans in, and the Germans down”. Men inget talar enligt Kiszely för att Ismay någonsin yttrat något dylikt. Sådana ordvändningar låg nog dessutom inte nära till hands för en försiktig, diplomatiskt lagd general som Ismay.

Skildringen av Ismay som generalsekreterare är tämligen tunn i boken. Den handlar till mycket stor del om Ismays militära karriär och hans roll som handgången man till Winston Churchill under andra världskriget. Men en hel del inträffade under Ismays mandatperiod i Nato: Stalin avled 1953; Suezkrisen skakade om Nato 1956; och Västtyskland inlemmades i Nato 1955.

Ismay tycks ha varit bekymrad över att det inom Nato fanns ett verkställande organ, ”the Standing Group”, som omfattade Natos tre stora, USA, UK och Frankrike, som styrde och ställde. Britten Ismay fick naturligtvis inte bukt med den ordningen. Men det organet finns sedan 1966 inte längre. Det var då som Frankrike lämnade Natos militära strukturer. Detta innebär givetvis inte att sådana grupperingar inte längre förekommer, men det varierar från tid till annan vilka stater som USA samlar runt sig för samråd på allra högsta nivå.

Annars får man en bild av ett dåtida Nato där ständigt samma slags frågeställningar som idag präglar alliansen: Den otillräckliga uppbyggnaden av nivån på styrkorna. Hur stora belopp ska medlemmarna satsa på det militära försvaret (president Eisenhower skar enligt vallöfte ned USA:s budget under den här perioden vilket väckte förstämning hos Ismay och många andra)? Hur skulle man bedöma det ryska hotet? Vilken vikt skulle läggas vid Nato som politisk allians och inte bara som militär organisation? Hur skulle man hantera motsättningen mellan Turkiet och Grekland? Inte mycket nytt under solen här.

Läs mer

Regeringen vill ge sig själv mer makt – och kunna utfärda undantagstillstånd, dn.se

Hur ska reglerna se ut för att styra samhället i en akut kris? Det är en fråga som ställts och besvarats allra minst sedan diktatorsämbetet i romersk rätt. Då kunde senaten lägga den vanliga maktdelningen åt sidan och uppdra åt någon att vara just diktator i maximalt sex månader, i allmänhet för att bedriva krig.[…]

Utifrån det tillsattes 2021 en parlamentarisk kommitté som skulle utreda frågan. Kommitténs slutbetänkande kom i slutet av förra året, men har knappt fått någon uppmärksamhet alls.

Häromveckan presenterade dock den borgerliga tankesmedjan Timbro en rapport som granskar förslaget, och en sak står omedelbart klar. Om vi inte ska hamna i en situation likt den med den nya spionlagen – där grundlagen ändrades och försämrade möjligheterna till granskande journalistik utan egentligen någon debatt alls förrän de allra sista veckorna – så måste både medier och politiker ta den här frågan på allvar. För det är stora förändringar av vårt styrelseskick som föreslås och genuina värden som måste vägas mot varandra. Läs ledaren

Key allies US and Norway on move in Lapland as thousands of soldiers train rapid reinforcement, thebarentsobserver.com

This week’s war-games at Rovajärvi training area deep into the forest between Kemijärvi and Sodankylä is the largest above the Arctic Circle in Finland this spring. […]

This winter and spring has seen the one multinational military exercise following the other. Reinforcement of the Nordic and Baltic countries in case of crisis is core to defense.

Northern Forest 24 will last until Sunday. A significant airlift of soldiers into the area takes place and the troops will be supported by long-range artillery systems, battle tanks and anti-aircraft missiles.

The goal is to ensure that when the smoke clears, the giant forest area will be under control, deputy commander of the Jaeger Brigade in Sodankylä, Colonel Ari Mure, says.[…]

US Army earlier this spring unloaded more than 200 armored vehicles in the north Norwegian port of Narvik which drove across the snowy mountains into northern Sweden before continuing to Finnish Lapland for the large scale Immediate Response 2024 exercise. Läs artikel

Philippines and Sweden sign pact on fighter purchases, the star.com

The Philippines and Sweden have signed a key agreement to support Manila’s planned acquisition of multi-role fighter (MRF) aircraft for the Philippine Air Force (PAF).

Titled “Implementing Arrangement Concerning the Procurement of Defense Materiel and Equipment,” the deal provides the government framework for the Philippines to purchase Swedish-made defence equipment. The two countries signed the accord on May 17, the Embassy of Sweden in Manila said on its official Facebook page. […]

According to a separate statement from the Swedish Defense Materiel Administration, the Philippines has expressed “great interest in Swedish systems” including fighter aircraft, command systems and airborne early-warning aircraft. Läs artikel

Bulgaria’s caretaker Defence Minister: Nato does not intend military action against Russia, sofiaglobe.com

Nato does not intend to engage in military action against Russia, Bulgaria’s caretaker Defence Minister Atanas Zapryanov said in a television interview on May 26, describing this as “one of the biggest speculations that continues to circulate, that Nato has any military intentions towards Russia”.

Zapryanov’s comments came a day after, in joint statements to reporters in Budapest, Bulgarian President Roumen Radev and his Hungarian counterpart Tamás Sulyok declared themselves to be against the escalation of hostilities between Russia and Ukraine, as well as against the sending of troops from Nato member states to the territory of Ukraine, as well as more weapons.

“We must not allow the war to grow in spatial scope and intensity, so diplomatic means must be found as soon as possible to end it,” Radev said, according to a statement posted on the presidency’s website.

Zapryanov said that it was 75 years since the founding of Nato, and during that time, there had not been a single case of Nato conquering “one square metre” of land of a country neighbouring Nato and annexing it to Nato territory.

The Alliance adheres to the UN Charter and is a peaceful peacekeeping organisation in the Euro-Atlantic area: “This is the truth,” Zapryanov said. Läs artikel

Scholz spoke out against use of Western weapons on Russian territory, newsukraine.rbc.ua

German Chancellor Olaf Scholz has stated that he is against the use of weapons supplied to Ukraine for strikes on the territory of the Russian Federation, according to NTV.

He emphasized that he currently sees no reason to allow Ukraine to use weapons supplied from Germany on Russian territory.

Scholz stressed that there are clear rules agreed with Ukraine regarding the supply of German weapons, and they are working. He also stated that the goal of his policy towards Ukraine is to prevent this from turning into a major war. […]

In particular, US Secretary of State Antony Blinken, during his visit to Kyiv, stated that Ukraine has the right to decide how to use American weapons. Similar rhetoric was echoed by British Foreign Secretary David Cameron, who believes that Ukraine is free to use British Storm Shadow missiles against targets in Russia.

On May 26, Swedish Defense Minister Pål Jonson stated that Sweden is also not opposed to Ukraine using Swedish weapons to strike targets in Russian territory. Läs artikel

Alex Voronov: Landgräns ska inte skydda rysk angripare, hallandsposten.se

Alex Voronov, ledarskribent

[…] Ett fjärde skäl är att flera av Ukrainas europeiska allierade, däribland Storbritannien, har sagt att Ukraina får använda deras vapen utan den typ av restriktioner som USA satt upp. Till och med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har efter den ryska offensiven norr om Charkiv gått in i debatten och försvarat Ukrainas rätt att med västvapen slå mot mål i Ryssland.

hållning? Får Ukraina använda de vapen som vi lämnat över för att angripa mål på ryskt territorium? Jag ställer frågan till försvarsminister Pål Jonson och får detta skriftliga svar: ”Ukraina är utsatt för ett oprovocerat och olagligt anfallskrig av Ryssland. Ukraina har enligt folkrätten rätt att försvara sig genom stridshandlingar som riktar sig mot motståndarens territorium så länge stridshandlingarna följer krigets lagar. Sverige står bakom folkrätten och Ukrainas rätt att försvara sig.”

Det är ett välkommet besked. Gränserna för Ukrainas försvar ska sättas av folkrätten, inte av självpåtagna restriktioner hos Ukrainas allierade som kostar ukrainska liv. Sveriges regering bör argumentera för denna ståndpunkt gentemot andra västländer, inte bara bakom lyckta dörrar utan även offentligt. Det är så man bildar opinion, förflyttar debatten och får stater att överge orimliga positioner. Läs artikel

Italia avviser Stoltenbergs anmodning om Nato-våpen i Russland, dagsavisen.no

Italias statsminister Giorgia Meloni sa søndag at hun er sterk imot at våpen som Nato-landene har levert til Ukraina, skal brukes i Russland.

Melonis uttalelser er et svar på at Natos generalsekretær Jens Stoltenberg i et intervju med The Economist lørdag sa at «tiden er inne for at allierte vurderer hvorvidt de skal oppheve noen av begrensningene de har lagt på bruken av våpnene de har donert til Ukraina».

– Jeg skjønner ikke hvorfor Stoltenberg sier slike ting. Jeg synes vi skal være veldig forsiktige, sa Meloni på italiensk TV søndag.

– Jeg mener Nato må fortsette å være sterke og ikke gi signaler om at vi gir etter, la hun til.

Nato-sjefen viste spesifikt til de pågående kampene i Kharkiv, nær grensen. Han mener forbudet gjør det vanskelig for Ukraina å forsvare seg når de nektes muligheten til å bruke våpnene mot russiske militærmål over grensen. Läs artikel

Militärchefen: Därför är det inte aktuellt med ny fast Kalixlinje, svt.se

I Rysslands krig mot Ukraina har fasta försvarslinjer visat sig spela en stor roll – men att återupprätta Kalixlinjen som fanns under kalla kriget är inte aktuellt enligt Lars Karlsson, chef för Norra militärregionen. […]

Eftersom både Finland och Sverige nu är medlemmar i Nato menar Lars Karlsson att fronten i ett krig mot Ryssland skulle vara längs den finsk-ryska gränsen, och att Norrbotten istället skulle vara ett område där resurser ska flöda igenom för att förstärka fronten. […]

Under kalla kriget var alla statliga verk och hela samhället involverade i försvarsplaneringen och 200 000 svenska soldater var redo att inom två veckor ta sig till norr.

Skulle något liknande vara möjligt i dagens Sverige?

– Vi hoppas att vi har en försvarsvilja som gör att vi om det behövs har den möjligheten att kraftsamla till åtgärder. Läs artikel

B-52 bombplan övar på att försvara Finland – rädsla för Ryssland var ett hinder tidigare, iltalehti-fi.

Googleöversatt

”Allt är möjligt från rysk sida för tillfället”, säger republikens nya president. Därför vill regeringen maximera den förebyggande avskräckningen

Tidigare hindrade rädsla för Ryssland Finland från att träna med B-52 bombplan.[…]

Redan på 2010-talet erbjöd USA flygvapnet möjligheten att öva på att skydda dem i Östersjöregionen, men republikens president Sauli Niinistö stödde inte idén.

– B-52-planen flög i Östersjön, och jag var av åsikten att det inte var nödvändigt att få dem över Finland, säger Niinistö i bokintervjun.

Niinistö ville inte irritera Ryssland. Under det senaste decenniet var utrikespolitikens doktrin stabilitetspolitik, en av grundpelarna var den bilaterala relationen med Ryssland.

USA flög sina ikoniska B-52:or över Östersjön, till exempel i Natos Baltops-övningar 2015 och 2017.

Svenska Gripens eskorterade tunga bombplan. Finland deltog inte på något sätt i utbildningen. […]

 B-52:orna som överfördes till Storbritannien avslutade sitt första uppdrag på fredagen. De flög över de danska sunden och vände norrut över södra Sverige. Bombplanens flygväg gick över havet på västra sidan av Gotland.

Utanför Stockholm genomförde bombplanen operationer, varefter de återvände till sin bas. Fler flyg kommer, och de övar också på att försvara Finland. Läs artikel