Amerikanska militära helikoptrar på okänt uppdrag, frilagt.se

Cirka 12.45 syntes en transporthelikopter av modellen Boeing Chinouk som flög österut strax söder om Hässleholm. Enligt Flightradar kom den från Roskilde, men uppgift om destinationen var inte tillgänglig. En och en halv timme senare kom den tillbaka tillsammans med en Blackhawk-helikopter. De flög nära varandra och Flightradar berättade att båda kom från Ronneby. Destinationen var inte heller nu tillgänglig, men färden kunde följas tillbaka till Roskilde.

Helene Nyberg, kommunikationschef på Blekinge flygflottilj, säger att hon tror att helikopterflygningarna är kopplade till den stora amerikanska arméövningen Swift Response som genomförts i Småland och Östergötland under april och maj och avslutas denna vecka. Övningen leds av US Army Europe and Africa och är en del av Natos övningsserie Steadfast Defender, den största Natoövningen på decennier som pågått sedan i januari och slutar i juni. Alliansens förmåga att snabbt förstärka Europa övas genom att trupper flyttas över Atlanten till Europa samt från västra till östra delarna av Europa. […]

Varför en helikopter flugit från Danmark till Blekinge och sedan efter en kort stund återvänt samma väg kan hon inte svara på. Hon hänvisar till armén för ytterligare information om Swift Response. Det slutar med att Louise Levin från flygvapnet ringer tillbaka. Hon vet inte heller, men det står klart att denna helikopter är på annat uppdrag.

– De transporterna, då är det bättre att ni pratar med amerikanarna själva. De kan svara för sin del, vi kan bara svara för den delen när vi har haft värdlandstödet när de har kunnat passera hos oss, säger hon. […]

Amerikanska trupper och transporter i Sverige lär bli vanligare framöver, med både Natoövningar och det separata militära samarbetsavtalet mellan USA och Sverige, DCA. Försvarsministrarna undertecknade det i december men riksdagen måste också ge sitt godkännande, vilket väntas ske i juni. Avtalet ger bland annat amerikansk militär tillträde till 17 militära anläggningar. Ronnebys flottiljområde är en av dessa. Läs artikel

Ett undergivet Sverige uppvisas i försvarsavtal med USA

Olof Kleberg

Publiceras med författarens tillstånd. Artikeln först publicerad i Västerbottens-Kuriren den 21 maj.

Strax före midsommar ska det ske: Sveriges riksdag tar ställning till ett intimt försvarssamarbete med USA, mer långtgående än förr. Man kan se det som en följd av Sveriges Natointräde – men detta DCA-avtal är helt separat.

Avtalets kärnpunkter är:

– Det ger USA ”obehindrad tillgång” till 17 militära baser runt om i Sverige (här i norr Kiruna, Boden, Luleå, Vidsel, Östersund, Härnösand)

– Det ska leda till större ”flexibilitet” för USA att stödja Sverige och Nordeuropa

– Det ger USA rättigheter i Sverige – men utan löften att försvara Sverige

Avtalet liksom vårt nya Natomedlemskapet betyder en helt ny säkerhetsstrategi för Sverige. Orsaken är begriplig: Rysslands nya aggressivitet och anfall mot Ukraina i februari 2022. Många som liksom jag länge stödde svensk alliansfrihet, insåg att en sådan inte längre var möjlig.

Men räcker inte Nato-medlemskapet och den nu pågående starka anpassningen av försvar, vägar, civil beredskap? Nej, menar Kristersson-regeringen och många instanser. De 17 baserna ska bara användas som förråd, svenska regeringen ska besluta om eventuella insatser, garanteras det. ”Samråd” ska ske.

I radions Godmorgon världen (19/5) fick en militärexpert, Robert Dalsjö, ensidigt förklara fördelarna med avtalet. Men faktum är att regeringen, särskilt statsminister Kristersson, haft väldigt svårt att diskutera riskerna. Avtalet är oprecist. Som när regeringen nöjer sig med att det ”inte finns några skäl” att ha permanenta baser eller kärnvapen i fredstid.

Ulf Kristersson avfärdar de flesta farhågor med ”det kan väl var och en förstå” att vi måste vara nära USA, att upplåta baser osv. Denne vindflöjel har nu också surrat om att Sverige skulle kunna tillåta kärnvapen i krig (Sveriges radio 13/5), något förut helt otänkbart.

Den som vill se en slagfärdig satir om Kristerssons vacklande rekommenderas SVT:s Herr Talman (17/5).

Läs mer

Med USA som allierad kommer det alltid att vara krigstid, stromstadstidning.se

Lena Jarlöv, arkitekt

[…] Om riksdagen godkänner DCA-avtalet, Defence Cooperation Agreement, vilket väntas ske den 18 juni, kommer det att finnas amerikanska baser som suveränt förfogar över svenska markområden och där lagrar vapen och annan krigsutrustning och hyser väpnade trupper. Givetvis kan USA använda dessa baser som uppmarschområden för krigshandlingar mot fiender utanför Sverige – vad skulle de annars ha dem till?

Men därmed sker också krigshandlingar på svensk mark, som Sverige inte kan friskriva sig från. USA:s krig blir våra krig, USA:s fiender blir våra fiender. Sverige blir en självklar måltavla. Finns här kärnvapen blir vi de första som drabbas av en fiende som väljer att själv använda kärnvapen. Och dagens ”små taktiska” kärnvapen har flera gånger större sprängkraft än den bomb som ödelade Hisroshisma.

Kommer verkligen en majoritet av Sveriges riksdagsledamöter att rösta ja till detta scenario? Läs artikel

Väst öppnar för Natofolk till Ukraina: ”Avlastning”, svd.se

Natoländer diskuterar att flytta militär personal in i Ukraina, enligt nya uppgifter. Syftet uppges vara att korta underhållsvägarna och frigöra ukrainska soldater till fronten. ”Kan redan finnas Natopersonal där som vi inte hört om”, säger krigsanalytiker. […]

Amerikanska källor uppger nu till New York Times att diskussioner förs om att Natopersonal skulle kliva över gränsen och effektivisera logistik i riktning mot fronten och kunna hjälpa till med truppträning på plats i stället för i närliggande länder som Tyskland och Polen. […]

Idén att soldater från Väst skulle korsa gränsen in i Ukraina väcktes av Frankrikes president Emmanuel Macron. Han följde upp sitt uttalande med att det kan bli fallet om Ryssland gör ett stort genombrott i kriget och Ukraina sänder en förfrågan.

Den senaste tidens ryska framryckningar i Charkiv och spekulationer om att Kreml ämnar öppna upp en ny front i regionen Sumy, belägen mellan Charkiv och huvudstaden Kiev, innan nya amerikanska vapen når fram i sommar har ökat oron.

– Men vi ska inte se framför oss att till exempel belgare och finnar slåss under en tysk general i östra Ukraina. Det här handlar om avlastning. Det kan också redan finnas Natopersonal på plats som vi inte hört något om, säger Magnus Christiansson. Läs artikel

Har Island en framtid i Nato? visir-is.

Hilmar Þór Hilmarsson, professor vid universitetet i Akureyri

[…] Är vi redo att i en förändrad allians åta oss att köpa en stor mängd vapen varje år och låta isländska ungdomar tränas och skickas till slagfältet för att försvara andra länder. Vill vi till exempel skicka isländska soldater för att bekämpa den ryska armén? Litar inte den isländska regeringen på sig själv att under några omständigheter tala för fred i världen? Kommer vi att bli säkrare med militarisering och direkt deltagande i krig. Vill vi skicka trupper till andra kontinenter där Nato anser att dess säkerhetsintressen är hotade? NATO öppnar till exempel ett kontor i Tokyo. […]

Jag har själv alltid trott att Island borde vara med i Nato. Men tiderna har förändrats och Nato har förändrats, och detta kräver en omvärdering av situationen, särskilt om det inte är möjligt att undvika enorma utgifter för inköp av vapen och drift av en militär styrka på Island och deltagande i krig på främmande mark på grund av åtaganden att en attack mot ett land kommer att se en attack mot dem alla (så kallad artikel 5-garanti). Island gick med i Nato som en icke-militär nation, men det ansågs viktigt för säkerheten i Europa och Nordamerika att landet gick med i Nato på grund av dess läge. Om alla antaganden ändras nu, kräver det att hela frågan omprövas. Läs artikel

Allvarligt hot om regeringen själv får besluta om undantagstillstånd, landetsfria.nu

Valdemar Möller

[…] Man behöver inte särskilt livlig fantasi för att föreställa sig vad som kan hända i ett samhälle där regeringen snabbt kan fatta egna beslut utan stöd från riksdagen och med minimal insyn. När Hitler tog makten i Tyskland skedde det just genom ett beslut om att regeringen skulle kunna stifta nya lagar utan riksdagens eller presidentens godkännande och trots att de var i strid med konstitutionen.

Just därför är det väldigtallvarligt att en statlig utredning nu föreslår att regeringen själv ska kunna bestämma om de ska ta över riksdagens lagstiftande makt ”i händelse av en allvarlig kris i fredstid”. Att införa så kallade undantagstillstånd har varit möjligt även tidigare. Det som är nytt med det här, om det går igenom, är alltså att regeringen själva ska ha makten att besluta om både när och hur undantagstillstånd ska införas.

Vad är då ”en allvarlig kris”? Det specificeras inte mer än att det som Europakonventionen definierar som fredstida kris som skulle kunna motivera undantagstillstånd – nämligen att ”ett allmänt nödläge som hotar nationens existens” föreligger – bara ”i viss mån” ringar in vad det skulle kunna handla om. Läs artikel

Blinken in Kyiv, Full speed ahead, responsiblestatecraft.org

Blaise Malley, reporter for Responsible Statecraft

Headlines out of Ukraine in recent weeks have been grim. Military officers on the front lines say that the situation in the country’s east is approaching “critical.” The country is facing a serious manpower and weapons shortage. The Russian offensive is reportedly accelerating. Privately, Biden administration officials are wondering whether — even with the latest tranche of U.S. aid secured — Ukraine will be able to win this war.

Listening to Secretary of State Antony Blinken’s speech this week in Kyiv, however, none of this reality was apparent. The tone of Blinken’s speech was optimistic — he referred to the war as a “strategic failure” for Moscow and a “strategic success” for Kyiv. He maintained that Ukraine would win the war and eventually join NATO as a thriving democracy with an economy rebuilt from seized Russian assets.

“All of these measures – Ukraine’s increased integration with, and support from, NATO; a growing network of security agreements with individual countries; a booming defense industrial base – all of these will ensure that the moment conditions are met and Allies agree, Ukraine’s invitation and accession to the Alliance will be swift and smooth,” Blinken said. “These measures will also ensure that if Russia is ever serious about negotiating a truly just and lasting peace with Ukraine, your military prowess will be formidable, your hand strong, your path to Europe and NATO secure.”

As the journalist Leonid Ragozin noted on X, “None of that is on the cards at the moment as the devastated and depopulated country is struggling to prevent a collapse on the frontline.”[…]

During his visit, Blinken also indicated that Washington was open to Ukraine using U.S. weapons to hit targets inside Russia. ”We’ve not enabled or encouraged strikes outside of Ukraine, but ultimately, Ukraine has to make decisions for itself about how it’s going to conduct this war,” he said. Until now, the Biden administration has reportedly told Ukraine not to strike inside Russia, which has been a point of tension between Washington and Kyiv. Läs artikel

Jan Guillou kritiserar Sveriges försvarsavtal med USA, tv4play.se

Sverige tog i förra veckan ännu ett steg mot ett närmare militärt samarbete med USA. I onsdags lämnade regeringen sitt förslag om försvarsavtal mellan Sverige och USA till riksdagen. Det så kallade DCA-avtalet, Defence Cooperation Agreement, är dock redan underskrivet. Det skedde i december, av de båda ländernas försvarsministrar Pål Jonson och Lloyd Austin. Men avtalet måste godkännas i riksdagen innan det kan träda i kraft. En av dem som höjt sin röst mot avtalet är författaren Jan Guillou, som även är kolumnist i Aftonbladet. Se intervjun

Undvika dras in i krig måste även under Natomedlemskap vara Sveriges politik

Utgivarna

Sveriges försvarsminister Pål Jonson utesluter inte att skicka svenska soldater till Ukraina. Vid ett möte för journalister och försvarsanalytiker på Saabs kontor den 13 maj sade Jonson att vad han kunde se fanns det ingen enad hållning i frågan om att skicka militär till Ukraina: ”Det finns inga konkreta förslag här och nu”, förklarade försvarsministern men fortsatte: ”Om det kommer upp konkreta förslag kan vi ta dem under övervägande.”

Att försvarsministern öppnar för möjligheten att gå in i kriget mot Ryssland med svensk trupp är sensationellt.

Jonsons förutsättning för att överväga ett sådant initiativ var att det skulle komma från Sveriges nya allierade i Nato. Därav den välvilliga inställsamheten.

Sveriges huvudlinje har sedan vi gick ur Napoleonkrigen varit att föra en klok säkerhetspolitik för att inte dras med i krig. Bästa medlet att uppnå det var alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Med Nato-medlemskapet är vi inte längre alliansfria, men det ändrar inte i grunden betydelsen av att hålla fast vid huvudlinjen att inte dras med i andras krig. Medlemskapet tvingar oss inte till någonting som strider mot den linjen. Det är vi själva som bestämmer.

Läs mer

Macron’s wrong to think France’s nuclear umbrella can protect Europe, politico.eu

Derrick Wyatt, emeritus professor of law at the University of Oxford

In a key passage in his recent Sorbonne speech, French President Emmanuel Macron insisted that Russia must absolutely not win its war of aggression against Ukraine. To meet the threat posed by Russian President Vladimir Putin’s nuclear weapons, he argued that Europe needed its own nuclear defenses. And on that front, he said, France could play a vital role. […]

France, meanwhile, has more nuclear weapons than the U.K., with most of its warheads deployed in its Le Triomphant-class submarines, and others on carrier or land-based aircraft. However, France has never “declared” or “assigned” its nuclear weapons to NATO. French nuclear weapons are there to defend France alone, and until recently, French governments never pretended otherwise.

To really understand what Macron was getting at in his Sorbonne speech, though, we must recall his Elysée speech from 2020, where he mentioned the use of French nuclear weapons. In that statement, Macron implied France might use them to defend European allies. […]

Without the U.S., Europe would simply have no in-kind response to Russia’s use of tactical nuclear weapons. And despite having a larger nuclear arsenal than the U.K., this would be the main factor that would militate against France launching a nuclear strike on Russia in defense of allies. Russia simply wouldn’t believe France would launch nuclear strikes against its cities in response to tactical nuclear strikes by Russia on, say, military bases in the Baltics.

The nuclear umbrellas of France and Britain are real enough — but the truth is, they’re only wide enough to cover France and the U.K. Läs artikel