Minister beklager forhastet forløb ved omstridt våbenindkøb, altinget.dk

Det var en ”fuldstændig uacceptabel” og ”grotesk” sag, der ”stinker langt væk”, da regeringen hastede et milliardindkøb af israelske våben igennem Folketingets Finansudvalg på kun få timer.

Sådan lød den hårde kritik fra flere partier i Folketinget til Altinget. Nu beklager fungerende forsvarsminister Troels Lund Poulsen forløbet. Det fremgår af et brev sendt til Folketingets Finansudvalg.

”Jeg har noteret mig, at der har været en offentlig debat vedrørende hastebehandling af aktstykkerne. Og jeg skal beklage, at der i forhold til de omtalte to aktstykker var tale om ekstraordinær kort behandlingstid,” lyder det i brevet.

Beklagelsen kommer, efter Altinget har fortalt, hvordan Folketingets Finansudvalg i et helt ekstraordinært forløb kun fik to timer til at tage stilling til, om man skulle købe nyt artilleri for 1,74 milliarder skattekroner hos den kontroversielle, israelske våbenleverandør Elbit Systems.

Våbenindkøbet skulle lukke hullet efter Danmarks rekordstore artilleribidrag til Ukraine en uge tidligere. Her valgte Danmark nemlig at sende Forsvarets nyindkøbte CAESAR-artillerisystem direkte fra fabrikken i Frankrig til fronten i Ukraine. Läs artikel

 

Gammalt gift sipprar fram vid Nord Stream, hbl.fi

Havsmiljön får lida av konsekvenserna efter explosionerna på Nord Stream-ledningarna. Gamla gifter från havsbotten har frigjorts och spridits över elva kubikkilometer, enligt forskare. Effekten av att gifterna nu åter sipprar fram är dock inte klargjorda.
– Det är mycket stora mängder av förorenat sediment som kastades upp i vattenpelaren. Vi talar om gamla välkända ämnen som bly och TBT, som kommer från båtars bottenfärg, säger seniorforskare Hans Sanderson vid Institutionen för miljövetenskap vid Aarhus universitet till radion. Läs artikel

Intervju med Wolfgang Streeck om nödvändigheten av fred i kriget i Ukraina

Vi återger här en intervju med Wolfgang Streeck publicerad i Frankfurter Rundschau (24/2) om nödvändigheten av fred i kriget i Ukraina och om faran för att Tyskland skulle komma att bli indraget i kriget. Professor Streeck är sociolog och har länge verkat i ledande ställning vid det erkända Max-Planck-Institut für Gesellschaftsforschung.

 Herr Streeck, Ni har undertecknat det manifest för freden, som går tillbaka på ett initiativ av Alice Schwarzer och Sahra Wagenknecht. Där står det, att vapenleveranser till Ukraina måste stoppas och förhandlingar med Ryssland inledas. Tror Ni, att ryssarna är redo för förhandlingar i nuläget?

Det vet jag inte. Vad jag vet är, att den nuvarande ukrainska regeringen, med herr Melnyk som vice utrikesminister, har förklarat sig inte vara det. Hur det förhåller sig på rysk sida, återstår att ta reda på, och dessutom om strategiskt formulerade offentliga deklarationer håller, vad de lovar. Diplomater är som bekant utbildade och inte illa avlönade för att finna gemensamma punkter även vid skenbart utsiktslösa konflikter, där motstridiga intressen, som har lett till krig, överväger.

För övrigt uppmanade Ryssland under hösten 2021 vid upprepade tillfällen USA att förhandla om en rad ryska memoranda rörande Ukrainakonflikten; detta avvisades. Även efter krigsutbrottet förekom det alltjämt direkta förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina, bland annat genom förmedling av Israels premiärminister Bennett; dessa blev resultatlösa – enligt vad Bennett uppgivit, och som han senare delvis har backat ifrån, efter amerikanskt och brittiskt ingripande på den ukrainska sidan.

Läs mer

Det må vera rom for fleire syn om krigen i Ukraina, aftenbladet.no

Leiv Olsen, Stavanger

Dominerande medium hevdar at enten kjempar ein for fullstendig seier for Ukraina, inntil Krim er gjenerobra, og der Ukraina får dei våpena dei ber om – eller så opptrer ein som støttespelar for Putin. Andre meiningar blir ikkje tolte.

Det finst nokre få som meiner at USA og Nato har skulda for det russiske angrepet. Dei er ikkje mange.

Men me er mange som kritiserte innringinga av Russland som USA med Nato dreiv fram i åra etter Berlinmurens fall, og som meiner at denne kritikken står seg godt. USA fekk allierte og basar nærmare og nærmare dei russiske grensene. Det toppa seg med kravet om at Ukraina, med Krim skulle inn i Nato. Ein blind kunne sjå at denne politikken måtte oppfattast som farleg og utoleleg, sett med russiske auge. Men alle motførestillingar blei avfeia. Resultatet var at spenninga auka.

Dette unnskylder ikkje det russiske angrepet på Ukraina. Men det var å leika med elden. Läs artikel

Rome says it will coordinate with EU, NATO on China, decode39.com

As the Memorandum of Understanding keeping Italy in the Belt and Road Agreement is up for renewal, Minister Lollobrigida – a close ally of PM Meloni – stressed that the government would “move in concert” with allies. Meanwhile, the government looks to India and the UAE through the PM’s upcoming trips

Italy treads lightly on the Silk Road. On Monday, speaking to Il Messaggero, Agriculture Minister Francesco Lollobrigida (a loyalist and close ally of Prime Minister Giorgia Meloni) said that Rome “will move in concert with the European States and also with the United States [and] NATO countries” regarding the possible renewal of the Belt and Road initiative memorandum of Understanding between Rome and Beijing.

  • The government will act “with a great deal of caution, [that which] that was not there in the past,” said the minister, referring to the previous government (led by then-Prime Minister Giuseppe Conte) that signed the MoU in 2019.
  • That MoU turned Italy into the only G7 country to enter the BRI. As it stands, it is set to auto-renew in 2024 – unless either China or Italy takes a step back. Läs artikel

Taliban-angrep mot IS i Afghanistan, nettavisen.no

Ifølge en talsmann for Taliban slo soldatene natt til mandag til mot et bolighus i Kher Khana-delen av Kabul, der IS angivelig står sterkt.

To IS-krigere ble drept og en tredje ble pågrepet, og det ble funnet militært utstyr i boligen, ifølge Zabihullah Mujahid.

Det har ikke kommet noen kunngjøring fra IS etter hendelsen. Läs artikel

Nytt Natomöte ska hållas mellan Turkiet, Finland och Sverige, svenska.yle.fi

Ett nytt Natomöte ska hållas mellan Turkiet, Finland och Sverige nästa torsdag, den 9 mars, i Bryssel. Det handlar om det tredje mötet mellan Turkiet, Sverige och Finland. Ett möte som skulle ha hållits i januari sköts upp efter kontroversen med brännandet av koranen i Sverige.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu säger att det inte är möjligt för Turkiet att godkänna Sveriges Natoansökan om inte Madridöverenskommelsen följs. Çavuşoğlu gjorde också klart att Turkiet är vänligt inställt till Finlands Natoansökan.

– Vi kan skilja åt Sveriges och Finlands medlemskapsprocess, sa han.

Çavuşoğlu sa att Sverige fortfarande inte uppfyller sina skyldigheter som finns listade i det memorandum som undertecknades vid ett Nato-toppmöte i Madrid i juni i fjol.

– Tyvärr har vi inte sett tillfredsställande steg från Sveriges sida angående genomförandet av Madridöverenskommelsen. Vi kan inte säga ”ja” till Sveriges Natoansökan förrän vi ser dessa steg.

Turkiet anklagar Sverige för att skydda personer som enligt turkisk uppfattning är medlemmar i terroristgrupper. Turkiet anser att de här personerna måste utlämnas, och har ställt det som ett slags villkor för att Turkiet ska ge Sverige grönt ljus för Natomedlemskap. Läs artikel

Finland er forberedt – det er ikke vi, nordnorskdebatt.no

Heidi Kløkstad, politimester i Nordland, Anders Romarheim, førsteamanuensis m fl

Siden våpenhvilen med Sovjetunionen høsten 1944 har Finland bygd opp et av de mest omfattende og robuste totalforsvarssystemene i verden. Finland er forberedt på å stå i og overleve både kriser og verstefallscenarioet; en krig mot Russland. Fundamentet i finnenes beredskapssystem er et spleiselag mellom styresmaktene og det private næringslivet. De deler på kostnadene for å sikre den nasjonale beredskapen. Disse forpliktelsene er også nedfelt i en egen lov om forsyningsberedskap. ..

Nøkkelen til finsk suksess er bevisstheten om trusselen fra øst, og bredden i beredskapsarbeidet. Finlands innbyggere har utvilsomt en bedre forståelse enn oss av at landet vil måtte forsvares. Det kan være en ubehagelig erkjennelse å bære med seg, men er likevel bedre enn å dysse ned reelle trusler mot nasjonal sikkerhet. Norske myndigheters bevisstgjøring av egen befolkning kommer til uttrykk gjennom beredskapskampanjen; «Du er en del av Norges beredskap». Denne kampanjen bærer mer preg av en forberedelse for en tre-dagers campingtur enn til en alvorlig nasjonal krise. Til sammenlikning er overskriften i svenskenes kampanje, «Om krisen eller kriget kommer». Läs artikel

 

 

No Blank Check for NATO Candidates Finland and Sweden from Budapest, hungarytoday.hu

Some Hungarian government politicians want to seek assurances from the two new Scandinavian NATO candidates that politically motivated attacks will cease once they join the defense alliance, Gergely Gulyás, Minister of the Prime Minister’s Office, hinted at the Government Info in Budapest on Saturday. Although Prime Minister Viktor Orbán had in the past expressed his willingness to ratify NATO’s expansion with new members, it seems not everyone is enthusiastic about the proposal.

On the accession of Finland and Sweden to NATO it seems some government politicians are unwilling to write a blank check for the new candidates due to the fact that the governments of both have shown a fair amount of hostility towards Budapest in recent year. The minister said that NATO is a defense alliance and they are confident that it will be further strengthened with the accession of the two countries. At the same time, the risks are increasing, especially for Finland’s location.

Asked about the debate in the Fidesz parliamentary group on the ratification of Finnish and Swedish NATO membership, Gergely Gulyás added that the group had noted that Hungary had very often been criticized in Sweden and Finland, and these attacks have been “completely unfounded, dishonest and unfair”. Moreover, he continued, the Swedish and Finnish judicial systems contain fewer elements that guarantee the rule of law than the Hungarian system. Läs artikel

In Case You Missed It: ACURA’s Symposium On The Russian Invasion, One Year Later, usrussiaaccord.org

Marlene Laruelle (“Lessons from a Year of War“), Anatol Lieven (“The Balance of the War“), Nicolai N. Petro (“Cold War Realism: Lessons from Ukraine“), Katrina vanden Heuvel and James W. Carden (“Why Not Diplomacy?“).

Marlene Laurelle, Sobering Lessons from a Year of War

[…] But outside of these two successes, the picture looks pretty grim. The humanitarian cost of the war for Ukraine is high (8 million externally displaced, 6 internally displaced, several million people in need of humanitarian assistance, and at least 100,000 to 150,000 killed, including both military and civilians). The reconstruction of the country will be of an incommensurable scale, estimated at around USD 600 billion so far, and while it could be a unique opportunity for a new Ukraine to emerge, it could also become a quagmire both logistically and financially. 

Contrary to Western expectations, Russia is down but far from out. It has been able to reinvent itself amidst the sanctions, both by bypassing them through third-parties and updating old Soviet traditions of dealing with a culture of ‘deficit,’ i.e. inventing informal ways to find spare pieces or medications, blending technological parts from different countries and different ages to make things work, and increasing domestic capacities of production.The impact of sanctions will be raising in 2023, and it remains to be seen how the country will deal with them in the medium and long term. […]

The ramifications of the war will be with us for a long time and prove a massive challenge to Europe’s future.

Anatol Lievven, The Balance of the War

The Russian invasion of Ukraine has proved a disaster for both countries, and Vladimir Putin should take responsibility for this and announce that he will not stand for re-election in 2024. Ukraine has suffered massive damage, which cannot begin to be remedied until the fighting comes to an end. Both Ukraine and Russia have suffered huge military casualties, and Ukraine and the Russian-controlled area of the Donbas have suffered substantial civilian casualties. […]

Perhaps worst of all for both Russia and Ukraine has been the damage to culture and intellectual life due to the war and increased domestic repression. Censorship is approaching Soviet levels. Teachers and students are terrified of expressing their opinions. Millions of young Ukrainians have become refugees, and in most cases are unlikely ever to return. The loss of people to Russia is not so great, but includes hundreds of thousands of young men whom Russia can ill afford to lose. Independent culture has been stifled, and numerous Russian cultural figures have fled into exile rather than be forced into public statements supporting the war. Läs artikel

Barents Spektakel Raises Questions of Doubt and Trust, highnorthnews.com

Astri Edvardsen, journalist

oday – exactly one year after Russia’s invasion of Ukraine and breach of trust – Barents Spektakel commences in the Norwegian border town of Kirkenes. With the help of art productions, concerts, and debates, the festival will address difficult questions of trust and border-crossing cooperation in the North. […]

”The opening of the festival exactly one year after the start of the war will be very special. Barents Spektakel has largely been based on Norwegian-Russian cooperation within art and culture, and throughout the last year, we have asked ourselves why we should continue organizing this festival. We have concluded that creating a platform for independent Russian voices is important in a time of war and conflict – and when such voices are quickly imprisoned in Russia,” says Fadnes.

This evening will begin with a torchlight procession for peace and appeals outside the Consulate General of Russia in Kirkenes, organized by the Ukrainian Association in Norway. The torchlight procession will then move to the festival’s large opening show in the town square. Läs artikel

Ungerns ratificering av Finlands Natomedlemskap kan skjutas fram,

Ungerns ratificering av Finlands och Sveriges Natomedlemskap kan försenas ytterligare.

Ungerns premiärminister Viktor Orbáns assistent Gergely Gulyás meddelade i dag att beslutet potentiellt flyttas till slutet av mars. Enligt Gulyás behöver de politiska grupperna mer tid för sina förhandlingar. Enligt den senaste uppskattningen skulle det ungerska parlamentet debattera Finlands och Sveriges Natomedlemskap nästa vecka och hålla omröstning om ratificeringen veckan därpå.

Ungerns ratificeringsbeslut har redan skjutits upp flera gånger. Ursprungligen förväntades ratificering redan under hösten. Läs artikel