Oviss framtid för militära spaningsplan, dn.se

Sveriges militära incidentberedskap riskerar att bli sämre om tre år när två avancerade spanings- och ledningsplan faller för åldersstrecket. Planens ovissa framtid speglar försvarspolitikens problem där ekonomi, sekretess, hotbilder och försvarsindustri påverkar besluten…

En hittills nästan okänd del av denna beredskap finns på flygvapnets bas Malmen utanför Linköping. Den är hemmabas för Sveriges två radarspanings- och stridsledningsplan. De har varit så omgärdade av sekretess att de inte har ett välkänt namn, utan kallas för ”Asken” (se fakta).

– De här flygplanen är en väldigt viktig resurs för att ha kontroll över vårt luftrum. Både för att täcka upp för markbundna sensorer som i ett skarpt läge eventuellt blir utslagna, men också för att kunna se längre. Systemet har mycket god prestanda…

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) som själv flugit med ”Asken” känner till problemen.

– Vi har säkerställt drift och vidmakthållande av systemet fram till 2020. Någon form av åtgärd måste till och det är det vi utreder, säger han. Läs artikel

 

Jonas Gummesson: USA:s överhand väcker ont blod i Natokretsen, svd.se

När den amerikanske utrikesministern Rex Tillerson anländer till Natos högkvarter i Bryssel på fredag är det fem dagar före utsatt tid. Övriga länder kan bara rätta in sig i ledet när USA visar vem som bestämmer i försvarsalliansen…

För svensk del blir detta enda möjligheten att delta i ett högnivåmöte i Nato under överskådlig tid. Försvarsminister Peter Hultqvist fick ingen inbjudan tidigare i år. Statsminister Stefvan Löfven kommer inte att delta när stats- och regeringscheferna träffas i maj…

Nu har amerikanska UD redan låtit förstå att Tillersons budskap kommer att bli kärvt, och i linje med vad försvarsministern James Mattis och vicepresidenten Mike Pence sagt vid sina besök vid Nato tidigare i år.

För närvarande står USA ensamt för ungefär 70 procent av Nato:s finansiering och det ses som ”en oproportionerlig andel”.

Övriga Natoländer anmodas nu att lägga upp pengar på bordet med tydliga ”tidtabeller och budgetåtaganden”, och det kravet är heller inget USA tänker ”be om ursäkt för”. Läs krönikan

 

– Senterpartiet kommer med falske løfter, aldrimer.no

…Aldrimer.no poengterer i intervjuet at noe av den vanligste kritikken fra partier som Senterpartiet og Venstre går på at store deler av Forsvaret mangler volum og utholdenhet. Det fryktes at satsingen på dyre, høyteknologiske våpensystemer skal koste for mye. Da kan det bli en ubalanse: et forsvar der det ikke er plass til volum og lette og billige enheter. Innvendingen kommer ikke bare fra politikere: Forsvarseksperter har gjentatte ganger poengtert det samme: I mange tilfeller er ikke F-35 eller fregattene gode valg for å løse utfordringer. Behovet for enklere utstyrte styrker på bakken eller til sjøs, kan også være viktig. Läs artikel

Det anorektiska och åldrande fartygsbeståndet, navyskipper.blogspot.se

Försvarsdebatten är sedan en tid tillbaka relativt intensiv. Det talas om ekonomi, om NATO, om antalet stridsflygplan, om försvaret av Gotland, nya ubåtar osv osv. Vad som sällan eller näst intill aldrig nämns är flottans bestånd av bestyckade stridsfartyg, den anorektiskt låga numerären, den strukna planen för nyanskaffning, och det föråldrade vapen och sensorbeståndet. Här står vi inför ett monumentalt problem som ingen förutom de närmast sörjande tycks begripa…

I korthet består marinens verkansdelar i huvudsak av (och då har jag utgått från “papperet”):
– 1 amfibiebataljon
– 1 bevakningsbåtskompani
– 7 korvetter
– 2 patrullfartyg
– 4 ubåtar
– 5+2 minröjningsfartyg
Vi har således för lite av allt. Hur nyttjar man en enda amfibiebataljon när kriget kommer, och på vilket ställe? Till vilken plats ska våra få minröjningsfartyg koncentreras när leder till och från hamnar ska hållas öppna? Till vilket område och för vilka uppgifter ska de få ubåtarna prioriteras? Var ska de alltför få korvetterna operera, och vilken uppgift ska de lösa? Läs artikel

Niinistö och Putin i blixtmöte: “Ryssland tänker inte gå ut i krig eller konkurrera med USA om Arktis”, hbl.fi

President Sauli Niinistö hade en hektisk tidtabell i Archangelsk på torsdagen: först en utdragen paneldebatt, sedan ett kort möte med president Vladimir Putin. De bilaterala samtalen var så korta att de två statsöverhuvudena inte ens hann ta upp evighetsfrågan om krisen i Ukraina.

– Vi gick igenom konkreta bilaterala frågor och sedan talade vi enligt mitt önskemål kort om relationerna mellan Ryssland och USA, sade Sauli Niinistö efter mötet.

Niinistö anser att de geopolitiska spänningarna inte får påverka de arktiska områdena. Vladimir Putin å sin sida konstaterade att Ryssland inte tänker “gå ut i krig eller konkurrera med USA” om Arktis.

Schori: Bistånd skapar mer hållbar säkerhet än Nato, svd.se

…Trumps politik, parat med personangrepp och rena lögner, har skapat ökad osäkerhet i världen och hotar att starta en ny kapprustning.

Oron inom Natolägret är påtaglig och förståelig. De allierade krävs på mera pengar, som mestadels går till den amerikanska vapenindustrin.

Bland svenska Nato-anhängare verkar panik ha uppstått. I stället för eftertanke och besinning hävdar de att just på grund av att Trump blivit överbefälhavare i kärnvapenalliansen måste Sverige gå med i Nato. Då kan man utöva inflytande inifrån. Vilken planet lever de på?

Gemensam säkerhet får man inte genom att gå med i Nato, då skapar man i stället en säkerhetspolitisk glaskupa, en illusion om västlig säkerhet, med Ungern, Polen och Turkiet som medlemmar.

Försvar ska vi ha, och nu tillförs nya resurser, värnplikten återinförs och samarbetet med Finland fördjupas. Men nutidens hot består också av klimatförändringar, organiserad brottslighet, flyktingströmmar, främlingsfientlighet, pandemier, cyberattacker, massförstörelsevapen i händer på opålitliga makthavare och terrorister, extrem fattigdom och skriande sociala orättvisor. Läs artikel

Niinistö suggests Arctic Summit to Finland,The Independent Barents Observer

«We believe it is time to take the Arctic cooperation to a new level. Finland proposes to convening of an Arctic Summit to discuss a wide range of issues pertaining to the region and beyond,» Finland’s President Sauli Niinistö said in his speech at the Arctic Forum in Arkhangelsk on Thursday.

Niinistö met with Putin together with Iceland’s President Guðni Thorlacius Jóhannesson.

The idea of an Arctic Summit for state leaders during Finland’s upcoming chairmanship of the Arctic Council is not new.

In 2013, then Prime Minister of Finland Jyrki Katainen, told the Barents Observer that Finland was actively considering to arrange such Summit during the country’s chairmanship period from 2017 to 2019. The plans, however, were put on ice as the relations between those days’ Obama administration and Russia deteriorated after Moscow’s annexation of Crimea in 2014. Läs artikel

Ett europeiskt försvar? Mats Bergquist, kkrva.se

Den då och då uppblossande diskussionen om en europeisk försvarsdimension har aldrig mött någon genklang i Sverige. Det är nästan bara Carl Bildt som emellanåt tagit upp ämnet. Debatten här har när det gäller EU främst rört ekonomiska aspekter. Det var under folkomröstningskampanjen 1994 slående att säkerhetsfrågorna lyste med sin frånvaro. Den säkerhetspolitiska debatten har främst handlat om det bilaterala förhållandet till USA eller andra Nato-länder – och på senare år frågan om en eventuell anslutning till Nato. Det bilaterala samarbetet med centrala Nato-länder är i den sittande regeringens optik, ett slags Plan B om alliansfriheten skulle bli omöjlig att upprätthålla.

I Finland däremot har temat om EU:s säkerhetspolitiska dimension förekommit oftare. Finlands anslutning till EU 1995 motiverades både i ekonomiska och säkerhetspolitiska termer: det gällde att när tillfälle gavs förankra landet så fast som möjligt i den västliga världen. Detta var inte minst Paavo Lipponens huvudtanke under hans regeringschefstid 1995-2003. Även president Niinistö diskuterar emellanåt ämnet. Läs artikel

Det måste kosta på ryssen att angripa Sverige, norrteljetidning.se

Det svenska politiska systemet måste omgående ta sig samman att snabbt upprusta landet. Svenska politiker måste vakna ur den försvarspolitiska och smått fredsromantiska törnrosasömn man befunnit sig i sedan 20 år tillbaka, skriver Peter Gerdman…

Det svenska politiska systemet måste omgående ta sig samman att snabbt upprusta landet. Carl B Hamiltons förslag är värt att ta på allvar så att inte budgettekniska skäl lägger hinder i vägen. Sverige måste omgående lämna perioden av ett ”enveckasförsvar” bakom sig och skaffa personal till alla krigsförband, förstärka luftvärnet bland annat med ett robotförsvar, höja förmågan i kustförsvaret med sjömålsrobotar, korvetter och ubåtar samt behålla de moderna Gripenplan som nu kommer att skrotas. Läs artikel

Skal Danmark øge sit forsvars­budget? Svaret er ja, Berlingske Tidende

Værst står det til i hæren. En egentlig hær, der kan kæmpe selvstændigt uden støtte fra andre lande, eksisterer ikke i 2017. Hæren kan bedst beskrives som en milits, altså forskellige mindre hærenheder (ofte meget professionelle) som kampvogne, panserinfanteri, opklaring, ingeniører osv., men uden helt nødvendige enheder som artilleri, luftværn og panserværn. I dag kan hæren ikke opstille bare én enkelt brigade (den mindste enhed, der kan kæmpe selvstændigt, red.). For 15 år siden havde vi fire brigader med både artilleri, luftværn og panserværn.

Skal det siges meget direkte – og hvorfor ikke – må det konstateres, at i dag har Danmark ikke en selvstændig hær. Hæren mangler bredde, dybde og våbensystemer og kan nærmest beskrives som en »filial« af den britiske hær eller af en anden stor allieret. Det, vi har tilbage, er et antal veluddannede og gode kapaciteter, som vi så kan lade indgå i andre NATO-hær­enheder. Men sådan behøver det ikke at fortsætte. Läs artikel

Samövning för att öka vår ubåtsjaktförmåga, forsvarsmakten.se

WASA är inte enbart namnet på vårt förmodligen mest kända örlogsfartyg, utan även namnet på den pågående ubåtsjaktövningen i mellersta Östersjön. Den här veckan övar svenska marina förband tillsammans med ett amerikanskt flygplan med ubåtsjaktförmåga…

41.korvettdivisionen leder den pågående ubåtsjaktövningen där fokus ligger på att öka den operativa förmågan tillsammans med andra nationer. Förutom samövningen med det amerikanska flygplanet har de svenska fartygen även fått tillfällig förstärkning bestående av finska ubåtsjaktofficerare. Detta möjliggör kompetensutveckling för ubåtsjaktspersonalen i både Sverige och Finland, där det redan idag finns ett fördjupat militärt samarbete med. Läs artikel

Interpellationsdebatt 28 mars 2017 Interpellation: Traktatsbundna försvarsförpliktelser, riksdagen.se

Hans Wallmark (M): Försvarsmakten har på regeringens uppdrag inkommit med ett underlag där myndigheten redogör för internationella försvars- och säkerhetspolitiska förhållanden som bedöms vara relevanta inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut. Enligt Svenska Dagbladet, som har fått tillgång till dokumentet, är Försvarsmakten i underlaget tydlig med fördelarna i traktatsbundna försvarsförpliktelser. Ett exempel på ett sådant samarbete är försvarsalliansen Nato, där de gemensamma försvarsgarantierna utgör grunden…

På vilka grunder anser försvarsministern att de bilaterala försvarssamarbeten Sverige har i dag gör Sverige säkrare än om Sverige skulle vara medlem i försvarsalliansen Nato?…

Försvarsminister Peter Hultqvist: I en osäker omvärld är det viktigt att den svenska säkerhetspolitiska linjen är fast och tydlig. Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra. Vi fortsätter att satsa på en ökad nationell militär förmåga i kombination med fördjupade samarbeten med andra demokratiska stater och organisationer. För att bygga detta nätverk starkt och hållfast behöver vi också använda oss av hela bredden av de utrikes- och säkerhetspolitiska instrumenten. Det skapar en förutsägbarhet, främjar fredlig utveckling och höjer tröskeln för militära incidenter och konflikter.

Den svenska solidaritetsförklaringen intar en central position i Sveriges säkerhetspolitik och har ett brett stöd i Sveriges riksdag. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller ett annat nordiskt land, och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige skulle drabbas. Sverige ska därför kunna såväl ge som ta emot civilt och militärt stöd…

Av våra bilaterala försvarssamarbeten är det svensk-finska det mest långtgående och är högt prioriterat av regeringen. Genom att skapa handlingsfrihet att agera gemensamt höjs tröskeln för incidenter och angrepp, vilket i sin tur bidrar till ökad stabilitet. Samarbetet stärker den militära förmågan i respektive land och har blivit än viktigare mot bakgrund av händelseutvecklingen i vårt närområde…

Att i grunden ändra den svenska säkerhetspolitiska doktrinen skapar en helt ny situation som kan riskera att bana väg för ett ökat spänningsläge. Regeringen tänker inte bidra till tvära kast i dagens osäkra läge. Vi kommer att fortsätta att arbeta med den grundläggande och långsiktiga strategin som handlar om att utifrån den militära alliansfriheten stärka den nationella försvarsförmågan, fördjupa bi- och multilaterala samarbeten samt bedriva en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik. Det här är åtgärder som höjer tröskeln för militär konflikt och bidrar till stabilitet och säkerhet i vårt närområde. Läs  debatten