Texter

USA och Kanada har meddelat att man inte kommer att delta i den så kallade FLF-styrkan som leds av Sverige och som ska baseras i Rovaniemi och Sodankylä, högt upp i norra Finland. Diskussioner har pågått sedan förra hösten om deltagande i styrkan och beskedet nu, som kom vid Natos toppmöte i Haag, är en besvikelse för Finland och Sverige säger Joel Linnainmäki, som forskar om Nato på Utrikespolitiska institutet i Finland, till DN 7 juli. Han menar att USA flyttar fokus från Europa och inriktar sig på den indopacifiska regionen – länderna i det stora havsområdet mellan Indiska oceanen och Stilla havet.

Arméchefen Jonny Lindfors tonar ned betydelsen av USA:s beslut och säger till DN att USA har ett intresse för regionen men inte vill binda upp sig.

USA hoppade också (utan motivering) av deltagandet i den stora övningen Arctic Challenge Exercise 2025 där Sverige, Danmark, Norge och Finland också skulle delta. Övningen som var planerad att äga rum 26 maj till 14 juni fick därmed ställas in. Enligt Försvarsmakten meddelade USA endast att de har andra uppgifter.

För svenska regeringen och försvarsledningen måste USA:s agerande vara ett bakslag, särskilt mot bakgrund av det sätt USA motiverar  eller rättare sagt struntar i att motivera sina ställningstaganden för stater som skall vara deras allierade. Det är långt ifrån hur försvarsminister Pål Jonson tidigare beskrivit relationen mellan Sverige och USA som byggd på tillit (därför behövde Sverige inte införa några särskilda deklarationer om respekt för vår nationella suveränitet, nej till permanenta baser och förbud mot kärnvapen i DCA-avtalet).

Läs mer

Sedan länge gäller i Sverige att det är riksdagen som ytterst avgör om en svensk väpnad styrka ska sättas in i utlandet. Det är regeringen som fattar beslut om insatsen. Men det kräver riksdagens medgivande. Denna grundlagsfästa ordning (regeringsformen 15:16) vill regeringen ändra på. Regeringen föreslår att en ny paragraf ska införas i lagen om operativt militärt stöd.  Förslaget framgår av departementspromemorian En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar, Ds 2025:11. Förslaget har skickats ut på remiss och tiden för yttranden löpte ut den 25 juni 2025.

Flertalet av de få remissinstanser som yttrat sig har i princip ställt sig positiva till förslaget. Svenska freds har som vi rapporterat gått emot den nya lagstiftningen. För vår del har vi kritiserat förslaget i en artikel här på sajten.

Vi lyfter där fram att det allvarligaste i förslaget är vad som ska gälla om behovet av styrkor uppkommer med ”kort varsel” eller om ett ”dröjsmål” med att sätta in styrkor skulle leda till ”men för angelägna svenska intressen”. I båda dessa fall ska det enligt förslaget inte krävas något medgivande från riksdagen.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har i ett yttrande belyst flera principiellt viktiga frågor i förslaget.

En helt central aspekt gäller omfattningen av bemyndigandet till regeringen. Vilka slags operationer omfattar det och är det begränsat till operationer som beslutats av Natos högsta organ, Nordatlantiska rådet (NAC)? Det finns en farlig öppning här för ett långtgående regeringsmandat.

Fakultetsnämnden konstaterar att det uttryck som används i lagen för att beteckna de aktiviteter som regeringen bemyndigas besluta om är ”operationer eller andra aktiviteter för Natos samlade avskräckning och försvar”. Detta uttryck bör enligt nämnden inte tolkas brett:

”Som anges i promemorian har Sverige bilaterala försvarssamarbeten. Det bilaterala samarbetet med USA är inte begränsat till Natosamarbetet och kan alltså – i princip – omfatta operationer som sträcker sig utanför Natos operationsområde och/eller utgör aktiviteter som inte täcks av de beslut som fattats i Nordatlantiska rådet. Givet att USA:s utrikes- och säkerhetspolitik numera är mycket oförutsägbar, för att inte säga ansvarslös, kan regeringen – i en extrem situation — utsättas för påtryckningar att delta i operationer som inte ligger i Sveriges eller Natos samlade intresse. I en sådan situation kan det för regeringen vara lämpligt att hänvisa till att dess juridiska handlingsfrihet är begränsad. Enligt fakultetsnämndens mening ger den föreslagna lagbestämmelsens bokstav utrymme för att hävda en sådan begränsning. Det finns emellertid en formulering i lagmotiven som lämnar utrymme för en betydligt vidare tolkning av lagen.

Läs mer

Robin Petersson som sysslar med logistikfrågor inom Försvarsmakten oroar sig på sajten militärdebatt.com för hur sådana spörsmål ska hanteras i en Natokontext.

Hans utgångspunkt är att de hemliga Capability Targets (CT) och Minimum Operation Requirements (MOR) som nu finns beskrivna och gäller för Sverige behöver omhändertas.

Han frågar hur dessa något abstrakta målsättningar ska översättas till mer invand ”militäriska” så att alla förstår vad de ska göra?

Mycket av det handlar enligt författaren om möjligheten att kunna ta emot och transitera förband från andra länder, för att de ska kunna fortsätta sin framryckning eller i vissa fall baseras i Sverige. Och det finns enligt skribenten tydligt beskrivet i kapacitetsförmågemålen (CT) och minimumverksamhetskraven (MOR) vilka volymer och kapaciteter som ska finnas, så behoven finns redan angivna till stor del.

Ska det hela lösas med militära förband eller ska Försvarsmakten köpa tjänster på marknaden, undrar författaren?

Avslutningsvis sammanfattar skribenten sin syn på saken:

”Vi har som land krav på oss att kunna hävda territoriellt försvar intill dess att förstärkningar från alliansen kan ansluta vid artikel 5, men har vi råd med att bygga två parallella krigsorganisationer, en som dimensioneras för territoriellt försvar ensamma och en där vi är en del i en försvarsallians? Nu upplever jag att vi utgår från vår krigsorganisation för nationellt försvar och löser uppkomna uppgifter inom ramen för NATO med delar ur dessa förband som sätts i en ny, tillfällig struktur för den givna situationen. Ett annat sätt är att vända på perspektivet, att vi bygger en krigsorganisation utgående från NATOs struktur och uppgifter, och med den även kunna genomföra nationellt försvar. Då skulle staberna och förbanden i organisationen vara rätt organiserade från början då väl stödet från allierade anländer.”

Läs mer

Försvarsmaktens övergripande militära strategidokument är Militärstrategisk doktrin (MSD), som fastställdes av ÖB 2022 då Sverige var på väg in i Nato, men ännu inte hade blivit medlem.  Det styrdokumentet kompletteras av Doktrin för gemensamma operationer (DGO), som fastställdes av ÖB 2020.

Vi har diskuterat och kritiserat dessa doktriner på den här sajten (se nedan). I dessa Försvarsmaktens dokument återfinns ingen ambition att rikta in Sveriges försvar på ett territorialförsvar av hela landet. De återspeglar därmed den hållning som varit rådande inom statsledningen under lång tid.

Sverige är numera medlem av Nato. Har detta faktum satt sina spår i doktrindokumenten?

Som en bakgrund är det av intresse att belysa hur Försvarsmaktens uppgift formuleras i den instruktion för myndigheten som gällt och den som nu gäller.

Instruktionen för Försvarsmakten hade en helt adekvat lydelse i den version som utfärdades 2000. Det var klara besked som gavs:

1 §   Grunden för Försvarsmaktens verksamhet skall vara förmågan till väpnad strid.

2 §   Försvarsmakten skall kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp var det än kommer ifrån. Hela Sverige skall kunna försvaras.

Försvarsmakten skall hävda Sveriges territoriella integritet.

Därefter har man laborerat med skrivningarna och luckrat upp den tydliga kärnan i försvarets uppgifter för att 2024 helt omformulera instruktionen i Natokontext:

Läs mer

Både statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard har kommenterat USA:s bombattacker mot Iran.

Statsministern säger att man följer noga händelseutvecklingen ”efter nattens attacker mot Irans kärnvapenprogram.”

Ett liknande uttalande kom från utrikesministern där hon säger att hon följer utvecklingen efter USA:s bombning av Irans kärnkraftsanläggningar och slår fast att terrorstaten inte kan få tillgång till kärnvapen samt att ”Konsekvenserna är i nuläget svåra att överblicka”. (Bulletin)

Om folkrätten säger regeringen ingenting vilket är skandalöst. På en fråga i Rapport den 22 juni  om bombningarna var ett brott mot folkrätten ville utrikesministern inte uttala sig med annat än att ”Jag skulle säga att det är för tidigt att säga. Vi har inte alla omständigheter.”

Läs mer

Sverige skall öka försvarsbudgeten från 2.6 till 3.5 % av BNP och i ett kommande steg ytterligare ökning till 5 %.

Enligt statsminister Kristenssons uttalande på en presskonferens den 13 juni med Natos generalsekreterare Rutte skall 3.5 % avse försvarets kärnkrav medan ytterligare 1.5 % skall gälla försvarsindustri och andra ”försvarsrelaterade” satsningar. Några dagar senare träffades en överenskommelse i Bryssel mellan Natos försvarsministrar om nya kapacitetsmål för Nato-medlemmarna. Hur stor del av dessa hundratals miljarder kronor som kommer att användas för svenskt försvar och hur mycket som kommer att öronmärkas för Nato är inte känt.

Läs mer

Regeringen vill ha makt att träda in i riksdagens ställe i för landet kritiska lägen. Den maktförskjutningen ska, är det tänkt, åstadkommas genom ändringar i regeringsformen. Dels genom ett tillägg till bestämmelserna i kapitlet som har rubriken Krig och krigsfara. Dels genom införandet av ett helt nytt kapitel som ska ha rubriken Allvarliga fredstida krissituationer. Upplägget är lika i båda fallen. De skiljer sig dock åt då det är olika lägen, som ska utlösa att regeringen kan ta över beslutanderätt.

Vad regeringen konkret är ute efter indikeras av följande citat från propositionen:

”Regeringen konstaterar att de föreslagna bestämmelserna innebär att regeringen får i princip samma rätt att meddela föreskrifter som riksdagen … Bestämmelser som enbart tar sikte på förfarandet i riksdagen blir däremot inte tillämpliga för regeringen. Det gäller t.ex. det kvalificerade lagstiftningsförfarandet vid begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter… Av naturliga skäl blir inte heller regleringen i regeringsformen om krav på lagrådsgranskning av civilrättsliga och betungande offentligrättsliga föreskrifter tillämplig. Enligt regeringens mening innebär detta att ingripande föreskrifter, t.ex. sådana som begränsar grundläggande fri- och rättigheter, kan meddelas mer skyndsamt än under normala förhållanden. Det är också syftet med förslaget …”

Men det handlar inte bara om fri- och rättigheter. Regeringen har ett avsnitt om Nato i propositionen, och framhåller att förslagen bör ses mot bakgrund av att alliansens krav har nära beröringspunkter med de frågor som hanteras i propositionen. Vad detta konkret kan innebära utvecklas dock inte närmare, men det kan handla bland annat om svenska militära insatser utlandet.

Läs mer

Som vi tidigare rapporterat har regeringen genom en proposition den 10 juni tänkt sig att få till stånd en nyordning som innebär att de normala lagstiftningsreglerna ska kunna sätts åt sidan. Kompetensfördelningen mellan riksdag och regering ska förändras och regeringen ska ges möjlighet att sätta grundlagsbestämmelser ur spel.

Vad detta konkret kan komma att handla om visar följande citat hämtat från propositionen:

”Regeringen konstaterar att de föreslagna bestämmelserna innebär att regeringen får i princip samma rätt att meddela föreskrifter som riksdagen … Bestämmelser som enbart tar sikte på förfarandet i riksdagen blir däremot inte tillämpliga för regeringen. Det gäller t.ex. det kvalificerade lagstiftningsförfarandet vid begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 22 § RF (jfr SOU 2008:125 s. 527). Av naturliga skäl blir inte heller regleringen i regeringsformen om krav på lagrådsgranskning av civilrättsliga och betungande offentligrättsliga föreskrifter tillämplig. Enligt regeringens mening innebär detta att ingripande föreskrifter, t.ex. sådana som begränsar grundläggande fri- och rättigheter, kan meddelas mer skyndsamt än under normala förhållanden. Det är också syftet med förslaget …”

Regeringen framhåller också i propositionen att förslagen bör ses mot bakgrund av Sveriges medlemskap i Nato och att Natos krav har nära beröringspunkter med de frågor som hanteras i propositionen. Vad detta konkret kan innebära utvecklas dock inte närmare.

De illavarslande förslagen som alltså handlar om långt mer än begränsning av fri- och rättigheter har nu börjat granskas på allvar i pressen. Belysande och klargörande artiklar om propositionen kan läsas är:

Regeringen planerar för total kontroll | Dagens ETC

Ge inte Trumps farliga makt till Kristersson (expressen.se)

Den svenska demokratin är på väg att försvagas (aftonbladet.se)

Läs mer