Ingen språngbräda!

Anders Björnsson

Den resursstarka svenska Nato-lobbyn ligger numera lågt. (Ihållande träningsvärk?) Enligt SOM-institutets senaste medborgarundersökning finns det alltjämt ett motstånd i opinionen mot svenska medlemskap i Atlantpakten. Av tillfrågade är drygt 60 procent för att den militära alliansfriheten bibehålls; endast 15 procent motsätter sig detta. (Officerstidningen 5:2020)

Läs merIngen språngbräda!

Sverige skall inte strida i Sahel för Frankrikes intressen

Utgivarna

Militärkuppen i Mali reser frågor om Sveriges mål med sin militära närvaro landet.

Sverige deltar i FN-insatsen Minusma och kommer att sända trupp för deltagande i den franskledda Task Force Takuba senare i år.

De mål som regeringen ställer upp för insatserna är högtflygande.

Uppdraget för Minusma anges vara att upprätta säkerhet, stabilitet och skydd av civila, stöd till den politiska dialogen, stöd till försoningsprocessen samt återupprättande statens överhöghet i hela landet. Uppdraget för Task Force Takuba syftar till att stärka Malis regerings, det internationella samfundets och G5 Sahels möjlighet att verka för att skapa fred och utveckla regionen. Vidare är uppgiften att bistå Malis säkerhetsstyrkor i att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium genom rådgivning, stöd och gemensamma operationer tillsammans med de maliska säkerhetsstyrkorna.

Läs merSverige skall inte strida i Sahel för Frankrikes intressen

President Putin och hans politik

Sven Hirdman

För att förstå Putin måste man förstå den miljö i vilken han växte upp.

Vladimir Putin föddes den 7 oktober 1952; han är idag alltså 68 år. 1952 led Sovjetunionen fortfarande av de fruktansvärda förlusterna i andra världskriget. Putins far hade deltagit i Leningrads försvar mot tyskarna. Putin fostrades i ett tufft liv på stadens bakgårdar, vilket var en anledningarna till han lärde sig judo.

I mitten av 1960-talet, då jag först kom till Sovjetunionen, fanns det efter Chrusjtjovs töväder förhoppningar om ett bättre liv för landets invånare. Dessa förhoppningar grusades under den stagnation som satte in under Brezjnevs period i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Cynism och likgiltighet bredde ut sig. Samhällskontraktet löd: Ni låtsas att Ni betalar oss lön och vi låtsas att vi arbetar. De troende kommunisterna blev allt färre. För en ambitiös ung man eller kvinna som ville se omvärlden fanns det bara två huvudsakliga karriärvägar – underrättelsetjänst i utlandet i KGB:s regi eller diplomatyrket. Bägge var elitutbildningar. Putin valde den första, inspirerad av den hjältegloria som framgångsrika ryska spioner hade fått.

Efter ha läst tyska och tagit juristexamen vid Leningrads universitet, där en av hans lärare var Anatolij Sobtjak som sedermera blev Petersburgs förste borgmästare och Putins chef, blev Putin antagen i KGB. Efter några år i Petersburg blev han under senare delen av 1980-talet stationerad i Dresden. Där blev han flytande i tyska. Putin är den förste ryske ledare efter bolsjeviktiden som talar västeuropeiska språk.

Läs merPresident Putin och hans politik

Riksdagen beslutar lagstiftning som förbättrar möjligheter till operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, regeringen.se

Riksdagen beslutade 8 september att ge regeringen utökad rätt att besluta om att ge och ta emot operativt militärt stöd inom ramen för försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland. Regeringen kommer bland annat att kunna fatta beslut om att bistå Finland militärt med att hindra kränkningar av finskt territorium och om att ta emot militärt stöd från Finland för att hindra kränkningar av svenskt territorium eller för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Beslut om att bistå Finland militärt med att möta ett väpnat angrepp mot Finland ska fortfarande godkännas av riksdagen. […]

Det centrala lagförslaget är att regeringens beslutsbefogenheter utökas när det gäller att ge och ta emot operativt militärt stöd inom ramen för försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland. Förslaget innebär att regeringen bemyndigas att besluta om att:

  1. sätta in svenska väpnade styrkor för att bistå Finland med att hindra kränkningar av finskt territorium, och
  2. ta emot militärt stöd i form av militära styrkor från Finland dels för att hindra kränkningar av svenskt territorium, dels för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Läs pressmeddelande

Läs också kommentar tidigare här på sajten till förslaget.

Freden ska säkras!

Arvid Cronenberg, överstelöjtnant, och Per Blomquist, överste 1 gr.

Tystnadens terror och en försvarsminister som manipulerar med Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ökar avsevärt spänningen i den säkerhetspolitiska fjädern!

Sveriges säkerhet anses ofta av politikerna vara den viktigaste politiska frågan. Trots detta är den styvmoderligt behandlad i massmedia och särskilt i public service. Dagens Nyheter med en agenda från Herbert Tingstens tid sedan andra världskrigets slut styr journalistkåren, med några få undantag i provinspressen.

Journalistkåren framstår som okunnig och Mikael Holmström – tidigare sakkunnig i Svenska Dagbladet, nu i DN och ledamot i både Krigsvetenskapsakademien och Örlogsmannasällskapet – handskades minst sagt vårdslöst med sina källor i boken Den dolda alliansen, som enbart tjänade syftet att misstänkliggöra den militära alliansfriheten.

Den styrande agendan är att Ryssland hotar Sverige. Detta hot gör att Sverige, enligt krigslystna officerare, bör ansluta sig till Nato och delta i anfallskrig mot Ryssland. Rysslandshotet är historiskt betingat. Efter andra världskriget framförde dåvarande ÖB Nils Svedlund, med stöd av DN:s chefredaktör och politiska direktiv, att Sverige borde anskaffa atombomb och attackflyg riktade mot Ryssland.

Läs merFreden ska säkras!

Our Allies Will Help With China—On Their Own Terms, theamericanconservative.com

Mark Perry, journalist, author, and contributing editor at The American Conservative

Australia has proved unwilling to indulge American pleas for militarization. But that doesn’t mean Canberra won’t stand against Beijing. [

In fact, however, Pompeo and Esper’s squiring of two of Australia’s most important foreign policy officials not only did not go as well as either had hoped, but was preceded by what one Pentagon official described as Pompeo and Esper’s joint realization that it would be nearly impossible to argue Canberra out of what this Pentagon official described as “Australia’s three no’s”: no to a permanent presence of U.S. troops on Australian soil, no to America’s oft-asserted desire for the construction of a large U.S. naval base on Australia’s western shore, and no to the U.S. plan to position intermediate range nuclear missiles in Australia as a counter to China’s nuclear ambitions. […]

Additionally, Australian officials have made it clear in recent years that, while U.S. troops are welcome in Australia for training purposes, or as part of joint U.S.-Australian war games, a more permanent presence of U.S. troops in their country is out of the question. The Australians have even made it clear that they remain uncomfortable with 2,500 U.S. Marines stationed near Darwin (on a strictly rotational basis), lest the American presence grow. The same is true for America’s desire to build a sprawling naval base in western Australia, a necessity if the U.S. Navy is to project its reach not only northwards into the South China Sea, but westwards into the Indian Ocean. A 2011 paper on the subject, written by Naval War College thinkers James Holmes and Toshi Yoshihara, landed like a thud with Australian officials, who said that they would agree to the proposition of U.S. military supplies in their country, but nothing more. Läs artikel

Flera svenska myndigheter tillåter inte Tiktok på tjänstemobiler, dn.se

Flera medieföretag avråder från användning av videoappen Tiktok på tjänstemobiler. Inte heller medarbetare på minst tre svenska myndigheter får ladda ner appen, framkommer i en enkätundersökning av DN.

E-hälsomyndigheten menar att appen inte är ”informationsklassificerad” – medan Tullverket och Migrationsverket inte ser att den har bäring på arbetet. Läs artikel

Svenska soldater i Mali – inbjudna av kuppmakarna?

Utgivarna

Militärkuppen i Mali den 18 augusti ställer frågor om närvaron av svenska soldater.

Sverige deltar i FN-styrkan Minusma och kommer, enligt beslut i riksdagen, senare i år eller början av nästa år att delta med trupp i den franskledda insatsstyrkan Takuba. Svenska regeringen har lagt stor vikt vid att trupperna både i Minusma och Takuba har en inbjudan från Malis regering.

Den regeringen är nu störtad av en militärjunta som uppger att den kommer att styra landet i tre år och sedan genomföra val.

Läs merSvenska soldater i Mali – inbjudna av kuppmakarna?

Telephone conversation with President of Belarus Alexander Lukashenko, en.kremlin.ru

Vladimir Putin had a telephone conversation with President of Belarus Alexander Lukashenko.

The presidents continued discussing the developments in Belarus. Alexander Lukashenko informed Vladimir Putin about the measures being taken to normalise the situation in the country.

The presidents also discussed bilateral cooperation with regard to preventing the spread of COVID-19. Läs pressmeddelande

Utgivarna tar till orda

Utgivarna

 

Alliansfriheten.se är en sajt som har funnits i exakt sex och ett halvt år. Den vänder sig till experter och lekmän, till alla medborgare som intresserar sig för försvars-, säkerhets- och utrikespolitik. Utgivningen står helt och hållet på ideell grund. Några intäkter från annonser eller annan finansiering har vi inte. Av den anledningen kan originalbidrag, som vi välkomnar, inte honoreras.

Läs merUtgivarna tar till orda