Veckans citat

Under senare decennier har Förenta staternas starka politiska inflytande över Sverige lett till att det nationella försvaret i stort avskaffats och ersatts av ett bristfälligt skalförsvar med från Förenta staterna inköpta system och därtill insatsoperationer som också de i NATO:s och Förenta staternas tjänst i Afghanistan och Libyen. Men även om detta genomförts med politiskt stöd av det som falskeligen utger sig för vänster så har det inte bara bland oss kärnvapenmotståndare och fredsaktivister utan även inom den svenska militären funnits och finns ett medvetet motstånd mot denna politik.

Då all historisk erfarenhet visar att mot ett brett folkförsvar förmår i längden ingen militärmakt erövra och behålla en sig försvarande nation har nu även många yrkesmilitärer som kanske personligen menar sig vara konservativa och traditionalister i stället för nuvarande dyra och ineffektiva skalförsvar med från Förenta staterna importerat material velat ha ett starkt på värnplikten baserat folkförsvar. Ett som inte söker värna ett lätt genombrutet skal utan omfattar hela territoriet.

Jan Myrdal, tal på möte i Oslo om motståndet mot NATO, 2 november

Det onödiga krigets slut

Anders Björnsson

Den 11 november 1918 klockan elva på förmiddagen ingicks vapenstillestånd mellan Tyskland och ententen i en järnvägsvagn i en skogsdunge i Picardie i norra Frankrike. Tyskarnas slutoffensiv på västfronten hade kört fast och slagits tillbaka. Riksregeringen i Berlin sände en civil emissarie (Mathias Erzberger, katolsk centerman, sedermera skjuten till döds på öppen gata av tyska högerextremister) att förhandla primärt med höga franska officerare. Det blev en kapitulation.

Läs merDet onödiga krigets slut

Trident Juncture – olika syn i Finland och Sverige

Den nyss avslutade övningen Trident Juncture 18 har kommenterats officiellt från både finsk och svensk sida.

En tydlig skillnad framgår mellan länderna i vad man anser vara viktigt för deltagandet.

Försvarsminister Peter Hultqvist lyfte tidigt fram solidaritetsförklaringen som första motiv men har inte närmare kommenterat att Trident Juncture är en Nato-övning som bygger på artikel 5 i Nato-fördraget. Den 23 september skriver han i Svenska Dagbladet om svensk medverkan:

Läs merTrident Juncture – olika syn i Finland och Sverige

Fortsatt svensk trupp i Irak

Lars-Gunnar Liljestrand

Regeringen lade fram en proposition till riksdagen den 18 oktober om fortsatt svensk trupp i Irak.

Liksom tidigare år vill regeringen ha godkännande om en väpnad styrka bestående av högst 70 personer ”till förfogande på plats i Irak till och med den 31 december 2019”. Insatsen kan som mest omfatta 220 man för en eventuell evakuerings- och förstärkningsstyrka.

Det finns inget mandat från FN:s säkerhetsråd för styrkan. Regeringen hänvisar som tidigare till inbjudan från Iraks regering, vilket har kommenterats på denna sajt.

Läs merFortsatt svensk trupp i Irak

General Lindberg: Jubileumsårets framgång förtäljer finländarnas uppskattning, puolustusvoimat.fi

Försvarsmaktens jubileumsår har kommit in på slutrakan. Vår 100-åriga vandring har uppmärksammat under hela året i otaliga evenemang runt om i Finland, konstaterade kommendören för försvarsmakten, general Jarmo Lindberg i sin hälsning vid öppnande av 227:e Nationella försvarskursen i Helsingfors.

Bemärkelseårets tema Försvaret tillhör alla, har förlöpt utomordentligt. Försvarsmakten har förevisat sin verksamhet, sin materiel, sina fastigheter och människor vid nästan hundrafemtio evenemang vid såväl garnisoner som utanför dem. Evenemanget har lockat medborgarna i stora skaror, evenemangens popularitet har överskridit våra vildaste förväntningar.

Jubileumsårets framgång berättar dels, att säkerhet och försvar röner ett stort intresse bland medborgarna. Å andra sidan signalerar evenemangens popularitet, att finländarna uppskattar Försvarsmakten och dess arbete förr och nu. Läs generalens hälsning

Neretnieks skiljer inte på försvarskrig och aggressionskrig

I en artikel på sin blogg som vi länkat till på den här sajten skriver Karlis Neretnieks (tidigare chef för Försvarshögskolan) om kraven på officerare. Han pekar på behovet av en tydligare professionalisering av officersyrket och att man måste komma bort från den akademism som nu råder. Istället är det krigets behov och träning för krig som som skiljer officersyrket från andra. Så långt kan man hålla med Neretnieks. Sverige behöver bra officerare vars professionalism är just att leda i krig.

Läs merNeretnieks skiljer inte på försvarskrig och aggressionskrig

En märkesman

Anders Björnsson

På Norra Begravningsplatsen i Solna, vid foten av den stora kullen, står gravstenen över Adolf Hedin, liberal politiker och tidningsman. Gravstenen är väldig och gjord i ett enda stycke. Det enda som står där är namnet: Adolf Hedin. Inga årtal, inga utsmyckningar. Stockholms borgerskap reste stenen.

Adolf Hedin (1834–1905) var en borgerlig intellektuell som helt och hållet levde på publicistiska uppdrag och politiskt arbete under tvåkammarriksdagens första decennier fram till sin död. Ingen förmögenhet, inga sinekurer, inte heller någon organiserad rörelse som stod bakom honom. Han var en rörelse av egen kraft. Vänstersinnad i den tidens terminologi: socialreformatorisk, en tidig förespråkare för politisk demokrati.

Läs merEn märkesman

Svårförklarade kostnadsökningar för försvarsmateriel, foi.se

[…] FOI-analytikerna har i den aktuella rapporten utgått från en studie som FOI gjorde 2011. Den uppskattade att kostnaderna för försvarsmateriel i genomsnitt ökade tre till fyra procent mer än den allmänna prisutvecklingen per år. Drygt hälften av skillnaden kan förklaras av ökade prestanda. En internationell jämförelse visar att även i andra länder ökar kostnaderna på ett motsvarande sätt. […]

FOI-analytikerna har använt en norsk analysmodell för sina beräkningar på vårt svenska system.

– Vi fortsätter att titta på kostnadsutvecklingen och på vad som inte kan förklaras med prestandaökning. Vi förädlar just nu modellen och använder variabler som passar bättre för våra svenska system, säger Nima Khodabandeh.

Att kostnaderna som inte kan förklaras med prestandaökningar är högre än den allmänna skulle enligt honom möjligtvis kunna bero på bristande konkurrens. Det finns få aktörer på marknaden som teoretiskt kan sätta ett högre pris. Han poängterar samtidigt att marknaden måste undersökas närmare. Läs pressmeddelande

Söndagspredikan

Anders Björnsson

Detta är ett paradoxalt förhållande:

Sverige beskrivs i internationell press och i internationella försvarsanalyser som ett neutralt land, liksom andra europeiska länder vilka står utanför militära allianser. Men svenska politiker av olika sort, liksom militära så kallade experter, undergräver systematiskt möjligheterna för vårt land att stå utanför en eventuellt våldsam konflikt mellan stormakter.

Svensk neutralitet har aldrig kränkts; optionen att kunna stå neutral har förslösats. Det är ett självskadebeteende.

Låt oss tala klarspråk. Ett litet land har inga förutsättningar att besegra en stormakt, i synnerhet en som är kärnvapenbestyckad. Däremot kan den hålla en potentiell angripare på avstånd genom en kombination av förnuftig utrikespolitik och ett robust militärt och civilt försvar. Sverige har tyvärr gjort sig av med bägge dessa förutsättningar. Vår svaghet är inte ödesbestämd; den är självförvållad.

Läs merSöndagspredikan

Tal i Varberg på FN-dagen 24 oktober

Thage G Peterson

Bästa fredsvänner i Varberg!

Världens viktigaste fråga idag är freden. Och mänsklighetens överlevnad.

Sverige har med gemensamma insatser från alla politiska partier och folkrörelser av olika slag byggt upp ett fredligt välfärdssamhälle och rättssamhälle. Vi har deltagit i FN:s förhandlingar om nedrustning och avskaffandet av kärnvapen.  Sverige har inga krigshjältar. Vi har istället fredshjältar. Det räcker om jag nämner namn som Raoul Wallenberg, Folke Bernadotte, Dag Hammarskjöld, Alva Myrdal och Olof Palme, så förstår ni vad jag menar.

Läs merTal i Varberg på FN-dagen 24 oktober

Carl von Clausewitz om folkbeväpning!

Rolf Andersson

Carl von Clausewitz (1780 – 1831) föreläste om ”det lilla kriget” under åren 1811 och 1812 vid Allmänna krigsskolan i Berlin. Han kom därvid in på frågor om partisankriget (eller gerillakriget, om man så vill). Hur skulle man se på sådana krig i relation till det större kriget, som typiskt sett utkämpades eller borde utkämpas samtidigt?

Gerillakriget hade under Clausewitz´ samtid sannerligen haft inverkan, kanske avgörande sådan, i samband med det spanska folkkriget (1808 – 1814), när Napoleon försökte göra sig till herre över Spanien. Kriget har grymt illustrerats av Goya i en rad av bilder, varav flertalet emellertid klart defatistiska. Men det spanska folket gjorde motstånd, kanske närmast ”totalt” sådant. Ordet ”guerilla” har antagligen sina rötter i detta försvarskrig, som bidrog till att driva ut Napoleons soldater ur landet.

Ett annat samtida exempel är de kontrarevolutionära bönderna i Vendée, som under åren 1778 – 1796 genom gerillakrigets former och metoder bekämpade revolutionärerna.

Läs merCarl von Clausewitz om folkbeväpning!

En nation under press enar

Mats Björkenfeldt

En av denna sajts utgivare, Anders Björnsson, har översatt flera texter av den fantastiska författaren Joseph Roth, till exempel Kejsarbysten och andra noveller (2012). 2014 gav Björnsson ut boken Svindleriets ädla konst, en idébiografi över Joseph Roth. Här kan även rekommenderas Volker Weidermann, Oestende 1936. Stefan Zweig och Joseph Roth sommaren innan mörkret föll (Lind & Co 2018). Josph Roth föddes i en judisk familj i Brody, nära Lviv, numer i Ukraina. Staden Lviv, även känd som Lvov, Lwów eller Lemberg, är en stad i västra delen av Ukraina, belägen vid foten av Karpaterna, cirka 80 kilometer från gränsen mot Polen. Staden skildras på ett fascinerande sätt i Karl Schlögel, Ukraine. A Nation on the Borderland (Reaktion Books 2018). Schlöger är en tysk historiker och professor emeritus, som är en Europas främsta experter på Ukrainas historia och även nutids dito; han var senast i Donbass 2014 och kunde närskåda den ryska interventionen där. Men vad som här mest intresserar är hur nationen Ukraina, som de flesta som utsätts för utländsk intervention, internt förändras och förenar.

Läs merEn nation under press enar