Syrien riskerar att styckas upp

Lars-Gunnar Liljestrand

Ett resolutionsförslag om eldupphör i Syrien, framlagt inför FN:s säkerhetsråd av Belgien, Tyskland och Kuwait, stoppades på torsdagen genom veton från Ryssland och Kina.

De båda länderna lade istället fram ett eget förslag, enligt vilket det skulle vara tillåtet att anfalla vissa beväpnade grupper som är svartlistade av FN. Det förslaget fick inte stöd av övriga stater.

Stormaktspelet om Syrien fortsätter således.

Alla inblandade – USA, Ryssland, Turkiet, Iran, Frankrike och Storbritannien – agerar utifrån sina egna nationella intressen, och Syrien riskerar att styckas upp i intressesfärer.

Läs merSyrien riskerar att styckas upp

Veckans citat

Når det gjelder de fremtidige utfordringene til Norge og det norske Forsvaret, handler det i særlig grad om usikkerheten vedrørende alliert støtte. «Den amerikanske sikkerhetsgarantien til Europa kan bli gradvis mer usikker på lang sikt». NATO kan i verste fall bli en «skinnallianse». På grunn av all usikkerhet om utviklingen noen år frem i tid, peker rapporten på følgende: «…både på kort og lang sikt kan det tenkes at Norden vil utvikle seg fra å være en region til å bli en mer samlet sikkerhetspolitisk aktør, som kan gjennomføre felles operasjoner eller danne en nordisk allianse». (-) «Det kan også tenkes at en nordisk allianse kan håndtere utfordringer som er for store for hvert enkelt land, men for små for NATO».

Oddvar Nygård, kommentator /Nordlys,  på nordnorskdebatt.no 13 september

Jomini och Clausewitz: om försvar och folkförsvar

Rolf Andersson

Antoine Henri de Jomini (1779–1869) föddes i en fransk kanton i Schweiz. Efter att först ha varit inriktad på en karriär som bankman slog han redan i mycket unga år in på den militära banan, sökte sig till Frankrike och gjorde där snabb karriär i den napoleonska krigsmakten. Jomini utsågs till överste 1806 och deltog i flera franska fälttåg, bland annat till det av nederlag präglade i Spanien.

Läs merJomini och Clausewitz: om försvar och folkförsvar

Margot Wallström

Per Blomquist

I samband med att utrikesminister Margot Wallström meddelade sin avgång skrev Svenska Dagbladet på nyhetsplats (7/9) om den djupa spricka som sedan lång tid rått mellan utrikesdepartementet och försvarsdepartementet. Det uppges att tjänstemän på utrikesdepartementet kallar sina kolleger på försvarsdepartementet för krigshetsare.

Sveriges medborgare är verkligen att beklaga. Sverige saknar en grundläggande värdering av landets geostrategiska och militärstrategiska utgångsläge med kringliggande makters intressen och förutsättningar.

Läs merMargot Wallström

Ansvar

Jan Wickbom

Försvarspolitik är en fråga om hur Sverige skall försvaras. När Sovjetunionen föll samman, tappade Sveriges politiker fotfästet, och de rasade sedan allt längre utför. Militärerna var skyldiga att följa efter. Nu är det dags att alla tillsammans tar sig samman och enas om följande grunder i försvarsfrågan:

Krig och fred är varandras förutsättning och mänsklighetens fördärv.

Makt och Pengar (förvaltning) gynnar kriget och atombomber, personal är en logistisk belastning. Plikt och Ansvar (ledning) gäller medborgarna och gynnar freden och välfärden.

Läs merAnsvar

Det krävs mod i vårt land för att kämpa för freden

Per Blomquist

Det är väl att det finns debattörer som Anders Björnsson som inser att ett litet land med läge i ett storstrategiskt område mår bäst av att självständigt och positivt värna om den egna suveräniteten. Det kallas ödmjukhet. Och då ödmjukheten blir härdad på rätt sätt kan omgivningen mötas med fasthet och välvilja. Jag har fostrat jägarsoldater enligt det konceptet.

Det är märkligt att det ska behövas personligt mod för att kämpa för freden i vårt land. Medborgarna vill ha fred. Man skrämmer dem med krig. Dåligt!

Läs merDet krävs mod i vårt land för att kämpa för freden

Nytt säkerhetspolitiskt fokus?

Anders Björnsson

Dagen Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski menar att Hultqvist-linjen nu är i fara. Vad går den ut på? Att tillsammans med Förenta staterna strida mot Ryssland. Inget europeiskt land, möjligen med undantag av Polen och de baltiska staterna, har markerat så starkt mot Ryssland som Sverige. Förutsättningen för denna uppkäftighet har varit att den svenska statsledningen ansett sig kunna räkna med att ha USA i ryggen. Det skulle vara en minst lika stark försvarsgaranti som Atlantfördragets artikel fem. Men denna artikel garanterar platt ingenting. Den innehåller att löfte som i varje läge måste bli föremål för förhandlingar för att realiseras. Om detta har man börjat bli medveten i de europeiska Nato-länderna och nu också på DN:s ledarredaktion.

Läs merNytt säkerhetspolitiskt fokus?

5 miljarder till fortsatt tröskelförsvar

Utgivarna

I fredags meddelade regeringen på en pressträff tillsammans med liberalerna och centern att man kommit överens om ytterligare fem miljarder till försvaret från 2022 och därefter ytterligare fem miljarder årligen.

Partierna gick inte in närmare på vad pengarna skall användas till men hänvisningen till det tidigare framlagda förslaget från Försvarsberedningen tyder på att inriktningen fortsatt är tröskelförsvar.

Läs mer5 miljarder till fortsatt tröskelförsvar

Demokratioffensiv – nej tack!

Anders Björnsson

I en debattartikel, publicerad på utrikesdepartementets hemsida och införd i en litauisk tidning med anledning av trettioårsjubileet av en händelse som kallas den baltiska vägen, påstår utrikesminister Margot Wallström att ”Sveriges regering [har] inlett en demokratioffensiv. Den innebär att vi ska öka stödet för demokrati världen över. Vi ska främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vi ska stödja journalister, bekämpa korruption och främja jämställdhet och jämlikhet.”

Det sägs inte mera konkret vilka former denna ”demokratioffensiv” ska ta sig, och det klargörs inte heller i utrikesministerns artikel hur vårt lands nationella säkerhet – det som måste vara utrikespolitikens primära uppgift – kommer att tjäna på att vi går in för att ”öka stödet för demokrati världen över”. Det kan lika gärna vara precis tvärtom. Noga beaktat innebär Wallströms uttalande ett återfall – inte det första – i 1628 års politik, när den svenska statsmakten bestämde sig för att gå till offensiv för att säkra och sprida den sanna läran över den dåtida världen. Det beslutet förlängde ett redan långvarigt krig som pågick på den europeiska kontinenten.

Man kan faktiskt argumentera för att Sveriges rike och konung, ”Lejonet från Norden”, den gången representerade ett mera modernt och framstegsvänligt samhällssystem än man återfann på andra ställen i Europa. Den svenska allmogen var representerad i landets riksdag som sammankom tämligen ofta, livegenskap förekom ej, den svenska adeln var förhållandevis beskedlig till storlek och styrka, rudiment till en rättsstat var på plats, den svenska kronans intresse för koloniala äventyr var försumbart. Fursteabsolutism existerade ej. Stora reformer pågick på stadsväsendets, universitetsvärldens, den tidiga industrins områden. I det protestantiska Europa hälsades svenskarna som befriare.

Läs merDemokratioffensiv – nej tack!

En ursäkt

Raimo Jakola har gjort oss uppmärksamma på att en av honom skriven artikel, ”Nya hot kräver omstrukturering av försvaret”, publicerad bland annat av Skaraborgs Läns Allehanda (30/7) och återgiven på denna sajt, senare även förekom i Vimmerby Tidning (12/8), men där under annan rubrik och med annan undertecknare. Tyvärr noterade vi inte att det rörde sig om ett plagiat och återgav därför Jakolas artikel på nytt, men under falsk signatur. För detta ber utgivarna honom oförbehållsamt om ursäkt. Vi avlägsnar också plagiatpubliceringen på vår sajt.

Utgivarna

Svar till akademiledamoten Claes Arvidsson!

Per Blomquist

Akademiledamoten Claes Arvidsson frågar på akademisajten den 12 augusti: ”Varför är Sverige inte medlem i Nato?”

Svaret kan ges enkelt och tydligt: medborgarna vill försvara freden!

Medborgarna är kloka och vet att USA/Nato är världens – alltjämt stridande – starkaste militärmakt.

Medborgarna inser att medlemskap i den ena stormakten innebär fiendskap i den andra.

Medborgarna ställer upp på ett motståndsförsvar som värnar Sveriges självständighet och frihet.

Medborgarna vet att båda stormakterna är positionerade i Norden och att ett insatsförsvar kan slås ut inom några timmar.

Medborgarna inser att i militär duell kan Sverige inte hålla USA och Ryssland utanför våra gränser om de går till anfall.

Medborgarna vill att Sverige i fred ska förhålla sig med fasthet och välvilja till både USA:s och Rysslands fredskultur och deklarera självständighet och suveränitet med ett starkt motståndsförsvar.

 

Anmärkning: Författaren är överste 1 gr. och ledamot i Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Artikeln skrevs för Akademiens blogg men avvisades av redaktionen: ”Texten innehåller ingen diskussion, ingen analys och påståendena staplas på varandra utan att vara underbyggda.” Per Blomquist anser att detsamma kunde sägas om Arvidssons artikel.