Sommarrepris: Den Hårda Kärnan (HK) , Jan Wickbom

Vi citerar här ur en text om försvarets hårda kärna (HK) av översten 1 gr Jan Wickbom, tidigare regementschef för I19/P5 i Boden och ledamot av Kungl. Krisgetenskapsakademien:

Sverige bör inte utöva militärt hot från svenskt territorium, varken mot Väst eller mot Öst. Men ett svagt försvarat svenskt territorium utgör ett hot för både Väst och Öst därför att båda dessa parter efter att ha ockuperat Sverige, skulle kunna hota den andra. Vår försvarsmakt måste vara så stark och uthållig att ingen stat, vare sig i Väst eller i Öst anser det mödan värt att söka ockupera oss.

Läs merSommarrepris: Den Hårda Kärnan (HK) , Jan Wickbom

Veckans citat

“He did not think Russia would invade the Baltic states. Estonia, Latvia and Lithuania were firmly anchored in all of the transatlantic and European institutions. ‘As long as they have their internal cohesion under control or harmonious democratic control, I fail to see what Russia would gain.’ Such a Russian offensive would trigger a Europe-wide, and perhaps a worldwide, conflict.”

Intervju med Carl Bildt i The Strategist 31 juli

Sverige på väg in i nytt kallt krig

Lars-Gunnar Liljestrand

I en artikel på DN Debatt (28/7) gör försvarsminister Peter Hultqvist en genomgång av Sveriges försvarssamarbeten.

Det handlar om en rad avtal och överenskommelser angående övningar, samarbeten och utbyte av säkerhetspolitisk information med olika länder i vår närhet men även med Storbritannien och USA.

Läs merSverige på väg in i nytt kallt krig

Sommarrepris: Sveriges förhållande till Ryssland, Sven Hirdman

Vi återpublicerar här artikel av Sven Hirdman från 22 december 2016

***

Konflikten om den ryska gasledningen i Östersjön har återigen aktualiserat Sveriges förhållande till Ryssland.

Från 1200-talet till 1800-talet hade Sverige omväxlande krig och fred med Ryssland. Nu har vi haft fred i 207 år, sedan 1809. Spänningar har tidvis, såsom nu, uppstått under denna långa fredsperiod. Det är inte märkligt när en mindre stat som Sverige geopolitiskt tvingas leva i närheten av en stormakt som Sovjetunionen/Ryssland. Statsmän som Karl XIV Johan, Per Albin Hansson och Tage Erlander och några av deras sentida efterföljare har emellertid sett till, att dessa potentiella spänningar har kunnat hållas under kontroll och att Sverige lyckats bevara sin fred och sin militära alliansfrihet.

Läs merSommarrepris: Sveriges förhållande till Ryssland, Sven Hirdman

Skall vi föra USA:s krig i Arktis?

Utgivarna

Expressen (23/7) kunde meddela att Sverige befinner sig i samtal med USA om att utöka militärövningarna runt Arktis. Detta för att kunna möta den ryska upprustningen i området.

Försvarsminister Peter Hultqvist berättade för tidningen, att han dagen innan suttit i samtal med det amerikanska flygvapnet. Anledningen var att stormakten västerut vill utveckla samarbetet med allierade stater runt Arktis, vilket bland annat innefattar samtliga nordiska länder. Hultqvist sade att bakgrunden är den ryska upprustningen i Arktisområdet. ”Vi har under lång tid kunnat följa den ryska uppbyggnaden i det området”, sade Hultqvist på pressträffen.

Läs merSkall vi föra USA:s krig i Arktis?

The Sahel programme, clingendael.org

Many states in the greater Sahel region, such as Mali, Niger and Libya, fail to deliver essential public goods and services to substantial parts of their populations. Individuals therefore often look outside of the state for their security and survival. In this sense, joining armed (Islamist) organisations or criminal groups, illicit cross-border trading (including human smuggling), migration, and the use of customary law structures all serve a similar purpose: they foresee in people’s direct needs. This research programme focuses on how development and stabilisation programmes could contribute to a situation in which

a) exclusionary and/or ineffective governance structures are opened up and strengthened so that larger parts of the population have access to the goods and services that the state is formally expected to supply;

b) the ability of criminal and/or armed (extremist) groups to provide alternative goods and services is weakened; while

c) ensuring that the inevitable conflict that will ensue over the alteration of this status quo can be resolved in as non-violent a manner as possible. Läs programmet

US Marines: Vil sende 1000 soldater til Norge i 2021, nettavisen.no

Major Adrian Rankine-Galloway ved korpsets europakommando sier til Klassekampen at USAs forpliktelser til Norge står fast.

– Vi vil fortsette å utvikle vårt sterke sikkerhetssamarbeid med Norge, sier han til avisen.

Han legger til at den amerikanske deltakelsen ved norske øvelser vil øke, mens den kontinuerlige tilstedeværelsen blir mer dynamisk.

– Vi forventer å sende om lag 400 marinesoldater til Norge mot slutten av høsten i år og rundt 1.000 marinesoldater tidlig i 2021, sier han. Läs artikel

I krig och fred med varandra

Anders Björnsson

Ryssland och Sverige krigade med varandra under drygt ett hundra år, 1700–1809. Två gånger gick Ryssland till angrepp, två gånger Sverige. Under perioden hade Sverige andra fiender, exempelvis under den europeiska sjuårskriget (1756–63, för Sveriges del det kortvarigare pommerska kriget). Alla dessa krig var dumdristiga; några handlade om kolonial hegemoni (England vs Frankrike). Efter 1814 rådde fred på den europeiska kontinenten i ett hundra år, det vill säga stormaktsfred. Undantaget var Krimkriget som Sverige höll sig utanför. Nationella befrielserörelser spirade i Europa. I Kaukasien och Centralasien slogs makterna mot varandra och mot lokala makthavare.

Läs merI krig och fred med varandra

Sommarrepris: Hur skydda sig mot kampanjer och Corona?

Anders Björnsson

Vi återpublicerar här ett inlägg från mars i år ((Utgivarna)

***

1983 påstod det västtyska veckomagasinet Der Spiegel att det i Sverige fanns ett ”Kindergulag”, det vill säga en ordning enligt vilken barn och ungdomar omhändertog av polis och socialtjänst på mycket lösa grunder. Femton år senare drog den liberala svenska dagstidningen Dagens Nyheter igång sin antisteriliseringskampanj, som gick ut på att Sverige under flera decennier tvångssteriliserat människor, främst kvinnor, i masskala, ofta utan deras medgivande. I ena fallet drogs paralleller till Sovjetunionen, i andra fallet till Nazityskland.

Det råder inget tvivel om att det massiva presspådrag som följde skadade Sverige anseende utomlands och bidrog till mytbildning. Det är också uppenbart att det i bägge fallen rörde sig om en stor dos desinformation, om påhitt.

Fria samhällen är inte förskonade från mer eller mindre dolda propagandaaktiviteter. Ibland kallas det reklam, ibland indoktrinering; i relationen stater emellan talar man om psykologisk krigföring. Förekomsten av officiellt sanktionerade och spridda lögner har ingenting av nyhetens fräschör. Så länge det har krigats har man psykat sin motståndare. Det av Bismarck författade Emstelegrammet tjänade som motivering för utlösningen av det fransk-tyska kriget 1870–71. Inför utbrottet av första världskriget bedrevs krigshets, full av överdrifter och vrångbilder, i alla sedermera krigförande nationer.

Läs merSommarrepris: Hur skydda sig mot kampanjer och Corona?

Svensk trupp i Irak i korselden mellan USA och Iran

Lars-Gunnar Liljestrand

Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian uppmanade den 16 juli, efter ett möte med den irakiska utrikesministern Fuad Hussein, Iraks regering att ”frigöra sig” från ”kokande regionala spänningar” och markerade därmed att Frankrike motsätter sig Irans och USA:s självsvåldiga attacker på irakiskt territorium.

Under flera år har Irak balanserat mellan sina två allierade i Tehran och Washington.

Situationen förvärrades då USA 2018 trappade upp sin kampanj med ”maximalt tryck” mot Iran och den 3 januari 2020 genomförde avrättningen på irakiskt territorium av den högt uppsatte iranske generalen Qasem Soleimani.

Iran å sin sida stöder olika miliser i Irak som genomför attacker mot utländska trupper. Det har i sin tur lett till att vissa länder som ingår i den USA-ledda koalition Operation Inherent Response (OIR), där även Sverige deltar, dragit sig tillbaka från flera baser och också övervägt att helt lämna Irak.

Medlemmar i koalitionen, som Frankrike, Storbritannien och Tjeckien, meddelade i slutet av mars att man lämnar Irak delvis på grund av coronakrisen men även på grund av de ökade attackerna mot koalitionen.

Efter avrättningen av Soleimani kom även svenska soldater under beskjutning med raketer mot basen Taji, den senaste i mars 2020.

Läs merSvensk trupp i Irak i korselden mellan USA och Iran

75 år efter första kärnvapenprovet – Trump lovar fortsatt stopp, svt.se

Exakt 75 år efter att USA gjorde världens första kärnvapenprov säger president Donald Trump att USA har inga planer på att återuppta provsprängningarna som stoppades 1992.
– Vi står vid vårt ord och håller fast vid moratoriet, säger Trump i ett skriftligt uttalande på torsdagen.

På morgonen den 16 juli 1945 trädde USA in i atomåldern. Då genomfördes världens första kärnvapenprov i öknen i delstaten New Mexico i USA.

Bomben fick kodnamnet Trinity.

Knappt en månad senare släppte ett amerikanskt bombflygplan atombomben ”Little Boy” över staden Hiroshima. Några dagar senaren släpptes ”Fat Man” över staden Nagasaki. Läs artikel

Sommarrepris: Libanonkriget 2006 – lågkostnadsvapen mot stormaktsteknologi

Lars-Gunnar Liljestrand

Vi återpublicerar här en artikel från 2 januari 2020.

***

De senaste 20 årens krig har visat att lågkostnadsvapen kan vara nog så effektiva då de används i försvar mot en invaderande stormakt. Krigen i Irak, Afghanistan och Libanon är exempel på det.

Historiskt har det vanligen handlat om långvariga utnötningskrig när man bekämpar en ockupant. Maos gerillakrig mot japanerna på 30-talet är ett av de mest kända. Vietnamesernas krig först mot japanerna, sedan fransmännen och slutligen amerikanerna är också väl beskrivna.

Läs merSommarrepris: Libanonkriget 2006 – lågkostnadsvapen mot stormaktsteknologi