Bristande självinsikt hos Försvarsmakten

Lars-Gunnar Liljestrand

I sin årsredovisning för 2019 skriver Försvarsmakten att man ökar sin försvarsförmåga, lägger grunden för fortsatt tillväxt i nästa försvarsbeslut och har kontroll på ekonomin.

Försiktigtvis tillägger man att ”mycket återstår att göra”.

Det är ett understatement som snarast väcker löje.

Det hade inte gått många dagar in på det nya året förrän Försvarsmakten meddelade att det saknas flera tiotals miljarder för att uppnå målen från Försvarsberedningen som man varit överens med politikerna om.

Ett kritiskt område (förutom materielbeställningarna) är att få folk till försvaret.

Igår kom Försvarsmakten plötsligt med beskedet att återanställningar av tidigare officerare och rekrytering av civil personal stoppas för att man måste spara pengar bland annat för att kunna genomföra övningarna Totalförsvarsövning 2020 och Aurora 2020.

Läs merBristande självinsikt hos Försvarsmakten

Veckans citat

Avslutningsvis vill vi också lyfta fram en del av resultatet som åskådliggjorde något vi inte hade förutsett. I det här fallet rör det sig om tröskelbegreppens användande kopplat till att belysa ambitionsnivåer i försvaret av Sverige. Dalsjö (2017, s. 15) skriver att en ”tröskel är
en metafor som leder tanken till ett blygsamt hinder”, vilket visar på den begränsade förmåga själva tröskeln har. I både Sveriges nationella säkerhetsstrategi samt i Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin finns två liknande citat som använder ordet tröskel. Om vi tar citatet från den militärstrategiska doktrinen (Försvarsmakten 2016) och ersätter ordet tröskel med ett blygsamt hinder får vi följande mening: ”Tillsammans med
övriga totalförsvaret ska det militära försvaret först och främst utgöra [ett blygsamt hinder] för den som vill angripa eller utöva påtryckningar på Sverige.” Vår slutsats är att sättet som tröskelbegreppen ibland nyttjas på blottlägger en låg ambition från både politiker och Försvarsmakten. Om detta är den faktiska ambitionen med försvaret, en slarvig användning av ordet tröskel eller ett exempel på det Goldmann (2013, s. 10) menar är politisk begreppsplattityd (att förgylla en ståndpunkt genom att säga något tjusigt utan att egentligen få något sagt) går ej att veta säkert.

Henrik Nordén och Johan Modigh: Tröskelbegreppen och dess användande inom svensk försvars- och säkerhetspolitik, Karlstads universitet

Alliansfriheten fem år!

Utgivarna

Sajten alliansfriheten.se fyller fem år den 19 februari.

Då vi inledde vårt arbete var debatten het om ett svenskt Nato-medlemskap, och vi fann det angeläget att bidra till diskussionen utifrån den hävdvunna alliansfriheten som plattform. Det är huvuduppgiften även idag. I grunden handlar detta om att genomtänkt och långsiktigt säkra Sveriges fred, territoriella integritet och självbestämmande. De som verkar för att överge alliansfriheten, denna vår långa, framgångsrika övergripande strategi, tar på sig ett oerhört ansvar. De inser inte att detta är ingenting som man lättvindigt experimenterar med. Det räcker med att man utan tillstymmelse till eftertanke avskaffade den allmänna värnplikten.

Fortfarande saknar Sverige en genomtänkt säkerhetspolitik.

Läs merAlliansfriheten fem år!

Något om konsten att undvika striden

Anders Björnsson

För Sveriges nationella säkerhet är goda relationer med Ryska federationen långt viktigare än goda relationer med Förenta staterna. Detta är närmast en självklarhet. Ryssland är ett av våra grannländer, medan USA ligger far away. Sverige som småstat behöver fungerande grannskapskontakter över hela linjen, men givetvis också förbindelser med länder som Kina, Indien, Japan, Sydafrika, stater i Mellanöstern och hela den västliga hemisfären, alldeles oavsett styresskick och inbördes konflikter där. Sverige har inga fiender och ska inte ha. Ingen stat har gjort oss illa på mycket länge. Detta är ett förtroendekapitel som vi inte ska förslösa.

Läs merNågot om konsten att undvika striden

Operativt militärt stöd från Sverige till Finland, et vice versa?

Rolf Andersson

Sverige och Finland har ett nära försvarssamarbete. Det är bra. Förutsättningarna är utmärkta. Sverige och Finland är militärt alliansfria. De två staterna har i grunden gemensamma säkerhetspolitiska intressen att bevaka. Det ligger i deras intresse att verka för fred, stabilitet och minskade spänningar framförallt i närområdet.

Läs merOperativt militärt stöd från Sverige till Finland, et vice versa?

Svenska trupper skall inte utkämpa Frankrikes krig i Sahel

Utgivarna

Svenska försvarsmakten meddelade den 5 februari att man påbörjat planering för ett eventuellt svenskt bidrag till den franskledda insatsen Task Force Takuba i Sahel. Den skriver att exakt hur det svenska bidraget kommer att se ut är ännu för tidigt att säga, men ”det kommer sannolikt innehålla personal och helikoptrar ur specialförbandssystemet”.

Initiativet kommer från Frankrike. Dagens Nyheter kunde den 24 januari informera om att styrkan, Takuba, är ett franskt initiativ för att motverka den alltmer utbredda terrorismen i Mali och grannländerna. Ett dussin europeiska länder, däribland Sverige, fick i november 2019 en inbjudan att delta i förbandet.

Takuba är en franskledd insats där man arbetar med kontraterrorism, för att genom närvaro skydda och stabilisera, men inte minst med mer uppsökande verksamhet i hela Sahelregionen, ett stort geografiskt område som sträcker sig över Mauretanien, Mali, Burkina Faso, Niger och Tchad.

Läs merSvenska trupper skall inte utkämpa Frankrikes krig i Sahel

Norges Forsvar Ødelegges

Med författarens och förlagets tillstånd publicerar vi här två avsnitt ur Einar Ødegards bok Verneplikt. 

Boken har tidigare presenterats på den här  sajten av Mats Björkenfeldt.

I kapitel 4 som finns här för nedladdning ( Odegård. Varneplikt. Kapitel 4 )redogör författaren för Norges försvarspolitik från sekelskiftet 1900 fram till  1990-talet med avskaffandet av värnplikten som slutet på en rad neddragningar av det norska försvaret efter murens fall.

I efterordet som finns för nedladdning här (Odegård. Efterord )beskriver  Ødegard det norska försvaret av idag och hur det egna nationella försvaret av Nord-Norge tunnats ut och ersätts av USA och Nato som en del i en ny kapprustning i norr med Ryssland.

US wants Denmark to buy more fighter jets, cphpost.dk

US ambassador to Denmark claims NATO needs more aircraft power and strengthened surveillance in the Arctic.

As the budget for the construction of the F35 hangar continues to rise, now reaching 1.1 billion kroner, the US ambassador to Denmark has encouraged Denmark to buy more F-35 fighter jets.

Denmark has bought 27 F-35 fighter planes from the US, but at least five of those will remain in Arizona, where the Danish pilots are been trained.

Ambassador Carla Sands is concerned that NATO’s aircraft power and surveillance capacities are not enough in the Arctic and that Denmark should fulfill three-year-old promises to strengthen defence and surveillance there.

Ambassador Sands referred to a report from the Ministry of Defence on the tasks in the Arctic from 2016, which show concern about the presence of Russian soldiers in the Arctic. Sands also believes the report shows that the lack of satellites means that Denmark does not monitor Greenland’s skies or waters well enough. […]

While Dpnald Trump is not the first US President to demand NATO countries to increase their budgets, his policy style makes it unclear what the consequences will be if NATO countries do not comply.
 However, the minister of defence, Trine Bramsen, told Jyllands-Posten there are no plans to buy more fighter aircraft right now. Nor should Trump expect Denmark to present a plan for an increased defence budget at the London summit. Läs artikel

 

Bryssels historierevisionism om andra världskriget

Lennart Palm, professor emeritus i historia vid Göteborgs universitet

Den 19 september 2019 antog Europaparlamentet med stor majoritet resolutionen Vikten av europeisk hågkomst för Europas framtid. Syftet med den sades vara att Europas folk skall kunna lära av historiens katastrofer för att undvika dem i framtiden. Men minne är en knepig sak. Människan vill gärna rationalisera och lägga historien till rätta, ofta av ideologiska skäl.

Läs merBryssels historierevisionism om andra världskriget

Varför reste Sven Hedin till tsaren 1912?

Anders Persson

När man forskar i historien, likaväl som när man försöker orientera sig i politiken, utgår man från att anhängare och motståndare tänker och handlar rationellt utifrån sina egna intressen. Om de verkar agera ”obegripligt” beror det inte på att de är “galna” utan på att deras prioriteringar, världsbild eller långsiktiga mål är annorlunda – eller att de överskattar sin egen styrka eller underskattar motståndarnas. Donald Trump lär dock ha hävdat att han gärna använder sig av irrationalitet som vapen för att överraska och förvirra motståndaren. Det är möjligt att den taktiken är effektiv i affärskretsar, men kanske inte i internationell diplomati. Det finns dock, också i vår historia, åtminstone ett exempel på fullständigt irrationellt handlande.

Läs merVarför reste Sven Hedin till tsaren 1912?

The Crisis Between Iran, Iraq and the United States in January 2020: What Does International Law Say?

Vi bilägger här en folkrättslig analys av den senaste händelseutvecklingen i Irak, författad av professor Olivier Corten och tre av hans kolleger vid l’Université de Bruxelles, Belgien. Olivier Corten är en av Europas främsta folkrättssakunniga och har skrivit den banbrytande boken The Law Against War. The Prohibition on the Use of Force in Contemporary International Law (Hart Publishing 2012), som har kommit ut i en senare upplaga på franska, Le droit contre la guerre (Editions Pedone 2014).

Olivier Corten och hans tre kolleger har 2019 gett ut A Critical Introduction to International Law (Editions de l’Université de Bruxelles), även den boken banbrytande.

Since 3 January, a decisive step has been taken in the latent conflict between the United States, Iran and Iraq, on whose territory military action is being stepped up in a context of internal crisis. The execution by the United States of Qassem Soleimani, one of the main Iranian leaders, was immediately perceived as setting a powder keg on fire. In response, Iran, as announced by its authorities, launched an attack during the night of 7 to 8 January on two coalition military bases housing United States troops on Iraqi territory. Beyond the political aspects of this crisis, and the links it has with other events, whether they are remote in time if we think of the invasion and subsequent occupation of Iraq from 2003, the Iranian revolution of 1979 or even the overthrow of the Iranian Prime Minister in 1953, or more recent if we think of the withdrawal of the United States from the multilateral nuclear treaty with Iran in 2015, what does international law say about this? Iran.US_.Iraq_.EN_.Final_-1