Texter

A Reply to Professor Kraska on the Iranian Shootdown of the US Global Hawk Drone, ejiltalk.org

Enrico Benedetto Cossidente, Italian Army staff officer and military legal advisor.

Prof. Kraska has argued in his latest EJIL: Talk! article that the incident regarding the downing of a US drone by Iran happened due to the scarce knowledge of international law by an Iranian Revolutionary Guard Corps (IRGC) commander. While I do appreciate Prof. Kraska’s discretion in referring to US intelligence sources, on the other hand the US President himself openly provided to the media the same assessment.

I will now concentrate on some points raised by Prof. Kraska:

  1. The US counterattack was cancelled.

This observation implies by default and without any specifics that the action conducted by Iran was in fact an attack confirming the US policy on the equivalence of  use of force with armed attack. One might disagree and follow the difference between the two as expressed by the ICJ in the Nicaragua case (para. 191). It is also difficult to understand this point of view, as the author did not state from the beginning that he was taking the US declarations on the position of the drone as a given fact. Even so, Iran’s declarations to the UN Security Council (UNSC) would have been worth mentioning to the reader for awareness purposes. In his letter, the Iranian Ambassador defines the US violation of his Country’s airspace as a “hostile act” to which Iran responded in self-defense. This is a shift on the interpretation of self-defense by Iran that actually aligns with the US view (use of force = self-defense). For more insights on the topic see here. Läs artikel 

Irans brev till FNs säkerhetsråd om nedskjutningen kan läsas här.

Sommarrepris: Satsa på fred, inte på krig

Sven Hirdman, f.d. statssekreterare i Försvarsdepartementet och ambassadör i Moskva

Vi återpublicerar här en artikel för sommarläsning (Utgivarna)

Svensk säkerhetspolitik har under de senaste åren följt den gamla romerska devisen Si vis pacem, para bellum, dvs: Vill Du ha fred, förbered Dig för krig. En klokare säkerhetspolitik vore, som f. utrikesministern Hans Blix har påpekat, att låta de gamla romarna vila i frid och tillämpa den omvända maximen Si vis pacem, para pacem, dvs: Om Du vill ha fred, förbered Dig för fred.

Läs merSommarrepris: Satsa på fred, inte på krig

Kärnvapenkonventionen – vad Wallström och regeringen äventyrar

Utgivarna

Den svenska regeringen avser inte att föreslå att Sverige undertecknar FN-konventionen om kärnvapenförbud, meddelade utrikesminister Margot Wallström på fredagen. Beskedet var väntat. Att det dröjt kan möjligen förvåna. Regeringen har förvisso varit splittrad i frågan – även det största regeringspartiet har varit det – och Wallström själv har av allt att döma förespråkat ett undertecknande och lidit nederlag. Men varför dra ut på pinan?

Wallström skyller nu på att konventionstexten, som Sverige röstade fram i Generalförsamlingen, innehåller alltför många oklarheter. Det förefaller vara ett skenargument. Vilka oklarheterna är klargörs ej. Den rena realpolitiska sanningen är ju att det saknas en riksdagsmajoritet för ett undertecknande, och därför skulle ett regeringsförslag ha varit dödfött. Detta borde ha räckt som motiv för att avstå. Ingen regering i världen skulle ställa kabinettsfråga på en sådan sak.

Läs merKärnvapenkonventionen – vad Wallström och regeringen äventyrar

Tyskland vägrar marktrupper i Syrien

Lars-Gunnar Liljestrand

USA har begärt att Tyskland går in med markstyrkor i Syrien för att delvis avlösa amerikanerna där.

Tyska regeringens talesperson Steffen Seibert meddelade den 8 juli att Tyskland har avvisat USA:s framstöt och hävdade att man redan gör tillräckligt med en styrka i norra Irak som tränar den kurdiska peshmerga-milisen.

En utökad styrka skulle dessutom kräva ett nytt beslut av tyska förbundsdagen.

Läs merTyskland vägrar marktrupper i Syrien

Sommarrepris: Två och ett halvt sekel av konfrontation och samlevnad, Anders Björnsson

Vi återpublicerar här en tidigare artikel som sommarläsning. (Utgivarna )

Den svenska Rysslandsbilden genom historien är ett relativt outforskat kapitel. Ändå råder knappast någon brist på källmaterial, vilket Kari Tarkiainen demonstrerar i sitt berömvärda arbete Moskoviten. Sverige och Ryssland 1478–1721 (Svenska litteratursällskapet i Finland, 2017. 484 s.).

Läs merSommarrepris: Två och ett halvt sekel av konfrontation och samlevnad, Anders Björnsson

Sveriges bidrag till USA – interventioner i andra länder

Utgivarna

ÖB Micael Bydén intervjuades av CNN i Almedalen. På frågan om vad Sverige kunde bidra med till USA blev svaret att vi deltar militärt i de USA-ledda koalitionerna i Afghanistan och Irak. ÖB underströk att Sverige därmed är en pålitlig partner och ”levererar det vi lovat”.

Vi har tidigare kommenterat försvarsminister Peter Hultqvist linjeartikel om svenska försvaret där han formulerar en ny politik som inte längre ställer som huvuduppgift att hålla landet utanför krig. Istället ansluter han sig till USAs och Natos definition av Ryssland som den gemensamma fienden och gör inte klart om det är uteslutet att svenskt territorium kan komma att användas för främmande staters militära operationer mot tredje land.

Kodorden för den politiken är ”Solidaritetsdeklarationen” samt ”ge och ta emot” utländskt militärt stöd. Ingen avgränsning görs för att det enbart skulle gälla kollektivt självförsvar om Sverige blir militärt angripet.

Man kan inte förvänta sig att en svensk ÖB skall markera mot den nya politiken men Bydén hade mycket väl kunnat trycka på det som under hela efterkrigstiden varit en viktig del i den svenska säkerhetspolitiken att Sveriges bästa bidrag till fred och stabilitet i vårt närområde är att vi själva har ett starkt nationellt försvar och är beslutsamma att försvara oss. Det var en hållning som tidigare uppskattats av såväl Ryssland som USA.

I vårt grannland Finland betonar både statsledning och militärledningen betydelsen av det egna starka nationella försvaret som det bästa sättet landet kan medverka till fred och stabilitet.

Istället för att ta Finland som föredöme närmar sig Bydén den danska linjen där man baserar landets säkerhet på deltagandet i USAs och Natos internationella militära interventioner.

Nu senast visas den nya politiken på ett utmanade sätt då Sverige deltar i den av USA och Ukraina ledda flottövningen Sea Breeze i Svarta havet. Här finns inget av alla de vackra motiven som försvarsministern brukar föra fram om behovet av öva de egna styrkorna för ett starkare nationellt försvar.

Här är det bara fråga om politisk och militär maktdemonstration mot Ryssland.

Fördjupningens risker

Utgivarna

Försvarsminister Peter Hultqvist har skrivit en linjeartikel. Sverige ”fördjupar” sitt samarbete med andra länder och med organisationer, det vill säga med Nato, upplyser han där. Detta sker i syfte att skapa ”reella möjligheter att verka tillsammans i en krissituation”. Sådant samarbete är ”centralt för utvecklingen av vår militära förmåga såväl nationellt som internationellt”. Det är rentav ”en av huvudpelarna i regeringens försvars- och säkerhetspolitiska strategi”.

Läs merFördjupningens risker

”Nato-medlemskap hjälper inte vid ett angrepp”, dn.se

Michael Causil, fänrik på Försvarshögskolan

[…] Måste Sverige klara sig på egen hand för att lyckas med ett bra försvar? Nej, det kräver ett nära samarbete och en gemensam försvarsplanering för att tillsammans med andra nationer kunna hantera ett väpnat angrepp. Angreppen måste kunna hanteras tillsam­mans direkt när de inträffar.[…]

Om en utomstående nation med en egen agenda ska agera inom Sveriges gränser är det viktigt att vi delar samma värde­ringar gällande försvaret av de civila. Om det är viktigare för en utomstående nation att deras egen trupp på marken skyddas och motstån­daren befinner sig i anslutning till svenska civila finns risk att en sådan nation riskerar ett högre skadeutfall av civila än vad Försvarsmakten hade gjort.

Exempel på detta går att urskilja genom den amerikanska användningen av drönare i Mellanöstern då terrorledare bekämpats, oftast med ett högt civilt skadeutfall. Sådana operationer hade inte tillåtits inom Sveriges gränser om syftet är att försvara Sverige och vår befolkning. Således måste agendan mellan Sverige och vår samarbetspartner vara den­samma.

Sverige bordedärför satsa på att ytterligare öka samarbetet med andra nordiska länder. Ett sådant samarbete skulle innebära många för­delar. Våra liknande kulturer, natur, värde­ringar och i vissa fall språk ger goda förutsätt­ningar. Närheten skapar goda förutsättningar till många och integre­rade militära övningar där försvaret av Norden gemensamt kan plan­eras. Läs artikel

Beredning eller utredning?

Per Blomquist

Strategen Raimo Jakola har till skillnad från Försvarsberedningen genomfört en gedigen utredning som visar framtida militära hot mot till exempel Sverige, både från Ryssland och från USA/Nato.

Ja, beredningen bereder det som regeringen förelagt den. Därmed sitter ledamöterna fast i ett skalförsvar med låsning i långt tidigare felaktiga politiska doktriner. Det har inte lett fram till ett försvar av Sverige.

”Den risk som finns för freden är att spänningen mellan USA och Ryssland av missförstånd eller annan orsak skulle utlösa militära incidenter. Sverige bör inrikta sin utrikes- och säkerhetspolitik på att söka minska den rådande spänningen”, skriver Hans Blix, Rolf Ekéus och Sven Hirdman i Svenska Dagbladet (8/6).

Javisst! I vårt Nordeuropa kan terrorbalansen komma att utlösa överraskande militära incidenter med alvarliga följder för vårt land.

Läs merBeredning eller utredning?

Bryt med diskursen!

Anders Björnsson

Om det blir krig i vår del av världen, så ska Sverige delta i det kriget. På annat sätt kan man inte tolka officiella uttalanden av svenska parlamentariker och regeringsföreträdare – fastän det heter att vi inte kan hålla oss utanför. Innebörden är att vi inte kommer att vilja avstå från deltagande – eftersom vi har förbundit oss att komma andra länder i EU och Norden som utsätts för anfall till undsättning. Detta kallas ”solidaritet”.

Läs merBryt med diskursen!

Veckans citat

I det nya regeringsprogrammet finns en formulering om att Finland inte tillåter att dess territorium används för fientliga ändamål. Formuleringen har väckt uppseende och i vissa kretsar betraktats som undfallenhet i förhållande till Ryssland. Men Sauli Niinistö låter sig inte bekommas över uppståndelsen kring formuleringen.

– Det skulle först vara märkvärdigt om man skulle säga att vårt territorium får användas för fientliga ändamål. Så uppfattar jag meningen som är helt i linje med vad den förra regeringen enhälligt slog fast i sin försvarsredogörelse.

Hufvudstadsbladet den 16 juni

Bill Clinton på besök i Kosovo

Reuters skriver den (12/6) om tidigare USA-presidenten Bill Clintons besök i Kosovo:

“Thousands of Kosovo Albanians turned out on Wednesday to welcome back former U.S. president Bill Clinton and his ex-top diplomat Madeleine Albright 20 years after they helped engineer the NATO air war that ousted Serbian forces. […]

Clinton, 72, and Albright, 82, were greeted like rock stars in the Kosovo capital Pristina where a statue of Albright was unveiled in the city center for the occasion, joining one of Clinton erected earlier on a boulevard named after him. […]

Marking the 20th anniversary of NATO peacekeeping troops entering Kosovo after Serbian forces left, Kosovo President Hashim Thaci awarded Clinton and Albright medals of freedom ‘for the liberty he brought to us and the peace to entire region.’”

 

Natos bombkrig mot Jugoslaven 1999 har tidigare kommenterats på den här sajten. Här återges ett utdrag ur boken Lagen mot krig:

”Bombningarna saknade stöd i folkrätten och utgjorde ett öppet brott mot FN-stadgans våldsförbud. NATO intervenerade i ett inbördeskrig till stöd för ena parten. USA motiverade politiskt kriget som en ”humanitär intervention” för att skydda kosovoalbaner i provinsen Kosovo från påstådd förföljelse från serbisk milis. […]

Läs merBill Clinton på besök i Kosovo