Svenskt intresse av Arktis och Nordkalotten som lågspänningsområden

Utgivarna

Kapprustningen i Arktis och Nordkalotten mellan Ryssland och USA handlar inte minst om kontroll av hav och landområden för att säkra respektive stats strategiska kärnvapen inför en möjlig framtida nukleär kraftmätning dem emellan.

Rysslands mål är att säkra passage ut till Nordatlanten av de atomdrivna kärnvapenbestyckade ubåtarna, medan USA med sin återuppsatta ”Andra flotta” och genom baser i Nordnorge och på Island förbereder blockering av den ryska ”Norra flottan” och vill skapa möjligheter att slå mot baserna på Kolahalvön.

Detta har inte mycket att göra med Rysslands ambitioner i övrigt att skapa intressesfärer längs sina gränser i Europa, där angreppet på Ukraina är det mest flagranta exemplet.

Det faktum att Arktis och Nordkalotten inte i första hand utgjort områden, där Ryssland utgångsgrupperat sig för att kunna angripa Natos medlemsstater har tidigare möjliggjort för alla parter att betrakta regionerna som lågspänningsområden, där man velat undvika onödiga provokationer. Ett undantag gäller för Norge, där Finnmark med sin närhet i till Kolahalvöns ryska kärnvapenbaser alltid varit ett känsligt område, och Norge har strävat efter att både upprätthålla normala relationer med Ryssland och stärka sitt militära försvar i regionen.

Stora delar av den här politiken håller nu på att snabbt förändras.

Läs mer

”EU-domstolen kör över svensk grundlag”, svd.se

Kontroll är frihet.Att förbjuda farliga talare är demokrati. Yttrandefriheten omfattar inte fientlig propaganda.

Det här är inte ännu en omskrivning av budskapet i George Orwells bok ”1984”. Det är inte heller en översättning av de ryska argumenten för att utvisa utländska journalister eller för att döma inhemska kritiker till 15 års fängelse.

Det är så som EU-domstolen i Luxemburg motiverar varför vi inte ska ha tillgång till de ryska medierna RT och Sputnik, och varför vi skall kunna straffas om vi citerar de två mediernas innehåll.

I ett beslut den 27 juli godkände tribunalen, EU-domstolens förstainstansrätt, utrikesministrarnas beslut att förbjuda de två statskontrollerade ryska medierna den 1:e mars.

Bland de 15 eniga ledamöterna fanns både en dansk och en svensk domare, båda från länder vars grundlagar förbjuder censur och distributionsförbud.

Tryckfrihetsförordningens 1.kapitel §1 talar om: ”(…) en rätt för var och en att ge ut skrifter utan att en myndighet eller ett annat allmänt organ hindrar detta i förväg.”

Dansk grundlags § 77 säger: ”Censur og andre forebyggende forholdsregler kan ingensinde påny indføres.”

I EU-rätten vägerdenna klassiska syn på yttrandefrihet mindre tungt.

Tribunalen hävdar att yttrandefriheten inte åsidosätts, trots det uttryckligen spridningsförbudet. För RT:s och Sputniks anställda får fortfarande göra research och intervjuer, bara inte förmedla resultatet.

Rådets beslut och domstolens avgörande har förbigåtts med svensk tystnad. Läs artikel

Veckans citat

”I Sverige är det hela folket som är armén”.

Så skrev Moa Martinsson 1942 i en liten skrift ”Armén vid horisonten” där hon också framhåller att ”Hemvärn är det vackraste av alla krigiska ord”. Hur fint har inte författarinnan med dessa ord tecknat grunden för hela vårt försvar, nämligen folkförsvaret och dess förankring i vårt land.

Erik G Bengtsson, chef för armén, i inledningen till jubileumsboken HEMVÄRNET 1940 – 1990, som gavs ut 1990.

Ny regering 2022

Per Blomquist, medlem av Kungliga krigsvetenskapsakademin

Sverige ska, anslutet eller inte till USA/Nato, ha en självständig säkerhetspolitik för FREDEN.

Vår säkerhetspolitik bestäms främst av stormakterna – Ryssland och USA – i vår närhet, båda två med kärnvapenpotential i spetsen för sin maktutövning. De båda kärnvapenmakterna är till och från uttalade antagonister och hotar då varandra även med kärnvapen.

Sverige har militärgeografisk närhet till båda stormakterna med gräns till dem bägge i Östersjön och i Västerhavet, med fria vattenvägar för olika parter.

Såväl Ryssland som USA har militära maktmedel – flyg och missilrobotar – som inom 30 minuter kan nå mål i Sverige med bekämpning; mindre luftburna markstridsförband kan snabbt följa bekämpningen. Sveriges territorium har stor militärstrategisk betydelse för Ryssland liksom för USA. Betydelsen är både defensiv och offensiv– dock olika för parterna, vilket kräver återkommande analys.

Läs mer

Ryssland ut ur Ukraina

Hedda Ekerwald, sociolog och FIB-aktivist

Än pågår Rysslands krig i Ukraina! Hur länge ska det pågå? De flesta krig med stormakten USA som ägt rum i modern tid har hållit på inte i månader utan år: USA:s krig i Afghanistan, Irak och Libyen, när tog de krigen slut? Slutpunkten är otydlig.

Sedan Rysslands anfall på Ukraina den 24 februari, har, fram till mitten av augusti, 5 514 civila verifierats döda enligt FN. Vad gäller truppförluster är siffrorna osäkra men högre än antalet dödade civila. För varje dödad människa är många skadade.  Och kring varje dödad och skadad finns alla översiggivna närstående.

Enligt min moraliska uppfattning av kriget i Ukraina ligger skulden till kriget hos Ryssland, angriparen. NATO:s utvidgning, de amerikanska nykonservativas lust att försvaga Ryssland, svikna tidigare löften, stormaktsspelen mellan USA, Kina och Ryssland, inget kan berättiga Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Detta moraliska ställningstagande snedvrider inte förmågan att uppfatta verkligheten.

Läs mer

Försvarsmakten förbereder sig och regeringen för Nato-medlemskap

Utgivarna

Försvarsmakten publicerade den 16 september en första delrapport om det pågående arbetet att förbereda och anpassa försvaret till Nato vid ett kommande medlemskap.

Då regeringen lämnade in Sveriges ansökan om medlemskap till Nato den 18 maj i år hävdade man att konsekvenserna utretts i den säkerhetspolitiska rapporten och att denna utgjorde det viktigaste underlaget. Regeringens rapport på 51 sidor hade mindre än en sida om de militärstrategiska konsekvenserna av ett medlemskap.

Det mest konkreta fanns under rubriken ”Utveckling av existerande försvarssamarbeten vid ett svenskt Natomedlemskap”, där man säger att existerande försvarssamarbeten med andra länder kan fortsätta vid ett Nato-medlemskap. Ingenting fanns om hur ett medlemskap skulle påverka det svenska försvaret, vilket vi kommenterat tidigare.

Regeringen gav istället, efter det att ansökan lämnats in, Försvarsmakten i uppdrag att börja utreda konsekvenserna för försvaret!

Det Försvarsmakten nu publicerat är ett referat och hela delrapporten är inte offentliggjord, men man får utgå från att huvuddelarna stämmer, även om det sannolikt finns sekretessbelagda avsnitt.

Kraven från Nato är en omfattande kursändring av det svenska försvaret. Svenska bidrag av förband till Nato kan komma att bestå av fartyg till alliansens stående marina styrkor, stridsflyg till beredskapsstyrkor för air policing och marktrupp till förstärkningsstyrkorna i Baltikum och Östeuropa, Enhanced Forward Presence (eFP).

Läs mer

Två ryska resor – Joseph Roths och Gustaf Hellströms

Anders Björnsson

Joseph Roth och Gustaf Hellström var generationskamrater, och det kan därför vara på sin plats att inleda det här anförandet med några biografiska och geografiska data och jämförelser. I en viss mening skulle man kunna kalla dem för gränsvarelser.

De föddes nära riksgränser – i Gustaf Hellströms fall en gräns som sedan länge hade varit utplånad, den mellan Sverige och Danmark, i Joseph Roths fall en som skulle förskjutas under och även efter hans levnad. Kristianstad är fästningsstaden, Brody – där Joseph Roth föddes 1894, tolv år efter Hellström – anlades som en med privilegier utrustad handelsstad, när denna del av Polen – Östgalizien – i samband med den polska statens styckningar i slutet av 1700-talet tillfördes den österrikisk-ungerska monarkin: någon mil längre bort låg Ryssland, som tog sin beskärda del av bytet; Preußen, det vi idag skulle kalla Tyskland, fick också ett stycke polsk mark.

Allt detta förändrades med första världskriget, som Gustaf Hellström tillbringade mesta tiden av som utrikeskorrespondent i Paris och Joseph Roth som frivillig i den österrikiska armén. Det är litet oklart vad den senare sysselsatte sig med där, men när han demobiliserades efter det tysk-österrikiska krigsnederlaget 1918, kom han ganska snart att ägna sig åt journalistik. Hellström och Roth blev alltså båda reportrar, fast vid litet olika tidpunkter, och två av de främsta inom sina respektive språkområden. Roth skrev för tyskspråkig press, under en kortare tid i Wien, därefter med bas i Berlin, fram till Hitlers maktövertagande, när han som jude måste ta till emigrationen.

Båda – Hellström och Roth – ägnade sig vid sidan av journalistiken åt mer eller mindre skönlitterärt författarskap. Hellström skrev noveller och romaner; den unge Roth hängav sig med förtjusning, som det verkar, åt dagsvers och feuilletoner, ett slags bildat småprat i kortformat. År 1923 romandebuterade han med Spinnennetz, Spindelnätet – en studie i den fascistiska personligheten och, enligt vad kännarna anser, det första fiktionslitterära verk, där Adolf Hitler förekommer med namns nämnande.

Läs mer

Kanonpolitik

Anders Björnsson

”Försvaret av Sverige sker i Ukraina”, skriver Aftonbladets kolumnist Peter Kadhammar (”Visa riktig solidaritet och skicka kanoner till Ukraina”.14/9). Han vill, att vi ska skeppa våra moderna artilleripjäser Archer till detta land, och detta trots att han i samma artikel medger, att Sverige ”i dagsläget” har endast 24 artilleripjäser, medan Finland har 700 stycken, visserligen av annat slag.

Det där låter bekant. Under Vietnamkriget fanns det de, som reste parollen: ”En luftvärnskanon till Vietnam!” Det var personer inom KFMLr, en renodlat stalinistisk organisation. Den svenska FNL-rörelsen hade inga sådana tankar. Den stod för politiskt och ekonomiskt stöd till den sydvietnamesiska befrielserörelsen men hade inte vapenleveranser på sitt program.

Läs mer

Strukturreform av krisberedskap och civilt försvar, msb.se

Regeringen beslutade den 19 maj om en myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap som ska träda i kraft den 1 oktober 2022. Den ska stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig. […]

Detta behöver vara på plats 1 oktober

MSB har i rollen som ansvarig för att utveckla och förvalta beredskapssystemet formulerat de 6 punkter som myndigheterna i de gemensamma förberedelserna fram till 1 oktober ska fokusera på.

Det ska finnas

  1. En beskrivning av uppgifter och roller för varje sektor och civilområde.
  2. En första bedömning av vilka aktörer som behöver delta i sektorns respektive civilområdets arbete, utifrån respektive ansvarsområden.
  3. En första plan finns för hur arbetet inom sektorn respektive civilområdet ska bedrivas.
  4. En säkerhetsskyddsanalys och plan för informationsutbyte inom sektorn respektive inom har civilområdet påbörjats.
  5. Förutsättningar för att bygga vidare på befintlig förmåga och de sektorsöverskridande arbetsformer i det operativa arbetet att hantera samhällsstörningar
  6. Kunskap om de gemensamma grunderna i samverkan och ledning, och bidrag till det pågående arbetet med att vidareutveckla de Gemensamma grunderna. Läs informationen

Förordning om instrument för att stärka europeisk försvarsindustri genom gemensam upphandling, regeringen.se

Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling. […]

Regeringen ser stora utmaningar i förslaget från kommissionen. Den argumentation som ska underbygga förslaget är behäftad med flera svagheter och frågor kring sakskäl, subsidiaritet, proportionalitet och konsekvenser. […]

Regeringen värnar svenska intressen och vikten av nationell beslutanderätt i frågor som rör nationellt försvar och materielförsörjning. Primärt vill regeringen säkerställa att förslaget från kommissionen utarbetas i nära samverkan med medlemsstaterna och utformas så att medlemsstaternas rätt till insyn och inflytande säkerställs i frågor om nationellt försvar. Nationella försvarspolitiska överväganden, informationssäkerhet, försörjningstrygghet, olika kravbilder m.m. utgör fortfarande grunden för hur unionens medlemsstater väljer att upphandla försvarsmateriel. […]

Regeringen bedömer att om förordningsförslaget genomförs som beskrivet innebär detta att kommissionen ges ett större inflytande i frågor som tidigare varit nationellt beslutade. Genom förslaget i dess nuvarande utformning ges kommissionen en möjlighet att styra tilldelning av medel baserat på kriterier som ännu ej är tillräckligt transparenta och mätbara. Stora oklarheter i utvärderingsprocessen gör även att regeringen bedömer att kommissionen genom förordningen ges företräde att bedöma vilka materielsystem eller medlemsstater som ska prioriteras och tilldelas medel från instrumentet. Regeringens syn är att nationella försvarspolitiska överväganden, krav på informationssäkerhet samt krav försörjningstrygghet m.m. fortsatt är det som utgör grunden för om materielen kan upphandlas gemensamt eller upphandlas nationellt, där medlemsstaterna själva besitter kompetensen framför kommissionen som inte innehar den kunskapen. Instrumentet är frivilligt för medlemsstaterna att delta i, men då offentliga medel kan ges till vissa industriaktörer är frågor kring transparens och konkurrensneutralitet av överordnad betydelse. Förslaget behöver fortfarande förtydligas avseende flertalet punkter för att kunna göra en helhetsbedömning av konsekvenserna av förordningen. Läs promemorian

 

Targeted killings – en förskönande omskrivning för lönnmord

Lars-Gunnar Liljestrand

Frågan om hur targeted killings (utomrättsligt dödande) förhåller sig till folkrätten har analyserats av den amerikanska folkrättsprofessorn Mary Ellen O’Connell vid Notre Dame Law School i en längre artikel, Targeted Killings, papers.ssrn.com, 2022.

O’Connell definierar det som: ”Targeted killings är den medvetna användningen av dödligt våld av en stats regering för att döda utvalda personer som inte häktats eller befinner sig i statens förvar.”

Hon menar att termen targeted killings är en förskönande omskrivning för lönnmord.

Hur man än väljer att beteckna det är sådant dödande olagligt i fredstid, och i självförsvar och under krigshandlingar vid väpnad konflikt.

Förbudet mot targeted killings kvarstår som bindande, oavsett vissa staters praktik och oberoende av om beslutet tagits på högsta politiska nivå i staten.

O´Connell tar i huvudsak upp USA och i några fall Israel som utövare av targeted killings, men även Ryssland har en lång historia av targeted killings liksom flera andra stater.

Läs mer

Ryssland – en framtidsbedömning

Sven Hirdman

Detta är den tredje och avslutande artikeln. De föregående artiklarna, Kriget i Ukraina och Putin felbedömd, har nyligen publicerats på den här sajten.

 

Jag skall här försöka mig på en bedömning om hur Ryssland och dess politik kan komma att utvecklas de närmaste 10 åren. Då jag var ambassadör i Moskva 1994 – 2004 hade vi en bedömningshorisont på cirka sex månader framåt. När jag tjänstgjorde i Peking under kulturevolutionen på 1970-talet var vår erfarenhet att vi inte kunde veta vad som hände politiskt i dagsläget utan fick inrikta oss på att försöka förstå vad som hänt i det förflutna. Framtiden var höljd i dunkel. Dagens Ryssland är ett öppnare land än Kina, och några framtidstendenser bör kunna fastslås med viss säkerhet.

Många har citerat Churchills uttalande om Ryssland från den 1 oktober 1939: I cannot forecast to you the action of Russia. It is a riddle wrapped in a mystery inside an enigma; men man glömmer oftast fortsättningen på citatet: but perhaps there is a key. That key is Russian national interest. Så är det givetvis. Utifrån sina förutsättningar är Ryssland varken mindre eller mer rationellt än andra länder.

Ett annat ofta citerat citat om Ryssland är av den ryske 1800-tals diplomaten och poeten Fjodor Tiuttjev:

  • Ryssland kan ej förstås med förnuftet,

     Ej mätas på en vanlig skala

          Det har sin särskilda gestalt.

Ryssland kan man bara tro på.

En sådan romantisk inställning fördunklar en nykter analys av Ryssland.

Detta är min framtidsbedömning av Ryssland 2022.

Läs mer