Texter

“Economic sanctions are rarely successful today because embargoed nations have an easier time finding alternative suppliers or markets for their products. Trade wars can easily throw the world markets into disarray, breeding grave uncertainty and often leading to significant economic losses to all parties, including to the nation waging such wars.”

Anu Bradford: The Brussels Effect . (Oxford University Press.2020)

Statsminister Stefan Löfven väljer inte alltid de rätta orden. Han påstod nyligen, att Vänsterpartiet, dåvarande VPK, som länge var ett stödparti åt socialdemokraterna i regeringsställning, ”stod upp för demokratin”. Vad han möjligen borde ha sagt är, att VPK och dess föregångare aldrig gjorde några allvarliga försök att välta den demokratiska samhällsordning, som etablerades i Sverige efter första världskriget, över ända. De svenska kommunistiska organisationerna var för obetydliga för att pröva något sådant. Efter andra världskriget var inte heller maktövertagande genom revolution ett huvudspår för Linderots, Hagbergs och Hermanssons kommunister.

Skepsisen mot parlamentarisk demokrati som politiskt styresskick fanns i huvudsak inom andra politiska grupperingar, som inte heller de hade någon stark bas inom befolkningen. Den finns där än, vilket man kan förvissa sig om genom att ta del av ett antal nätplattformar, där rådande ordning i vårt land utsätts för spott och spe i de mest jämmerliga ordalag.

Läs merOm konsten att inte utså falska förhoppningar med mera

Betraktelse i påsktid

Det är med alliansfriheten som med akademisk frihet: statsmakter av olika slag och kulör har gjort mycket för att undergräva dem bägge. Ändå är det alldeles för tidigt för att avskriva dem. Tyvärr har professionerna inte slagit vakt om dem i tillräcklig grad. Professorerna har gått med på ”reformer” som har sänkt kvaliteten i universitetsundervisningen drastiskt och luckrat upp kraven på fackkompetens inom den akademiska organisationen. Höga officerare har bekämpat den allmänna värnplikten som stommen i ett folkförsvar och velat luta sig mot ett utifrån kommande militärt stöd.

Läs merFriheter

Washington needs to abandon its efforts to torpedo Nord Stream 2. Whether that pipeline is a good or bad idea from the standpoint of European interests is properly a decision for the Europeans to make. “Uncle Sam must stop acting as an overbearing Big Brother treating Germany and other allies as incapable of making their own decisions on such matters. If exerting crude pressure to compel compliance with Washington’s preferences is what President Biden had in mind when he stated that “America is back” and pledged to restore U.S. “leadership” of the transatlantic alliance, important European allies, especially Germany, may come to resent the new administration as much as they did its predecessor. And they would have good reason to do so.”

Ted Galen Carpenter, Responsible Statecraft 24 mars

Fråga: När det gäller Nord Stream 2 till Foreign Office och Federal Ministry of Economics: Betyder USA: s begäran om ett omedelbart byggstopp på Nord Stream 2-rörledningen slutet på den tyska suveräniteten när det gäller utrikeshandel och energipolitik?  Finns det några reaktioner på detta, dvs finns det officiella protester eller till och med samtal med USA: s ambassadör, eller finns det ett EU-avtal efter detta utpressningsförsök?

…..

Steffen Seibert ( Statssekreterare) : Vår hållning förblir oförändrad: Vi avvisar extraterritoriella sanktioner som de som hotas och införs av USA i samband med Nord Stream 2.  Vi tog upp detta med den amerikanska regeringen och vi kommer att fortsätta att göra det.

Presskonferens om Nord Stream 2 den 24 mars

Utgivarnas anmärkning. – Nedanstående är ett till svenska översatt utdrag ur i den finske politikern Erkki Tuomiojas nya bok som utges idag, den 23 mars: Tulevaisuuden varjossa. Selviääkö ihmiskunta? (Tammi. På svenska: I skuggan av framtiden. Kan mänskligheten överleva?).

Socialdemokraten Tuomioja har haft ledande politiska uppdrag i Finland under ett halvt århundrade och under två perioder varit sitt lands utrikesminister. Han tillhör fortfarande Finlands riksdag och är disputerad historiker. Texten kommer att ligga till grund för ett zoom-sänt samtal ikväll mellan Tuomioja och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, med Anders Björnsson som moderator.

***

Riktlinjerna i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik har under många mandatperioder dragits upp i regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelser samt riksdagens svar på dessa. Själv har jag varit en del av denna process i ett tjugotal år, antingen som utrikesminister med ansvar för beredningen eller som medlem i riksdagens utrikesutskott. De två senaste gångerna har jag dessutom suttit i den parlamentariska tillsynsgruppen – senast som dess ordförande.

Läs merFinländsk säkerhetspolitik i 2000-talets värld

I artikeln om det försvarspolitiska läget i vårt närområde, som var införd i gårdagens lokalupplaga, uppgavs att den ”bryske” utrikesministern uttryckt kritik mot Fältjägarecorpsens närmande till NATO. Det skulle naturligtvis ha stått ”den ryske”.

Rättelse i Grönköpings Veckoblad

Den 20 mars är det 18-årsdagen av USA:s angrepp på Irak.

Angreppet fördömdes av de flesta stater i världen som ett flagrant brott mot FN-stadgans våldsförbud. Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson framhöll att det genomfördes utan FN-mandat och därmed bröt mot folkrätten.

Motståndet mot den amerikanska ockupationen tvingade år 2011 USA att dra bort sina styrkor från Irak. Kriget mot Irak hade resulterat i ett sönderbombat land och en radikalisering av muslimska grupper som sedan bildade IS.

Läs merEtt sorgligt jubileum

“While the NATO polling did not break down which countries were less willing to defend a fellow ally, past polling by the Pew Foundation has found that some member nations, such as Germany and France, were less willing to fight for an ally than the majority of other states. The 2020 Pew survey found 60% of Germans opposed using force to come to a member’s defense, while 53% in France held the same view.”

Stars and Stripes , 16 mars

Den 17 mars 2011 (det vill säga för 10 år sedan) antog FN:s säkerhetsråd resolution 1973, som öppnade för angreppet på Libyen.

Nato inledde interventionen redan samma dag som resolutionen antogs. Sverige anslöt sig till angreppet genom ett rekordsnabbt beslut i riksdagen den 1 april bara tre dagar efter att propositionen lagts fram. Svenska JAS-plan kom att spela en viktig roll i kriget genom att svara för omkring hälften av alla spaningsuppdrag som ledde Natos bombflyg.

Resolutionen innehöll den centrala skrivningen att de intervenerande fick mandat att ”vidta alla nödvändiga åtgärder […] för att skydda civila och civilt befolkade områden som står under hot om attack i Libyen, inklusive Benghazi, men med uteslutande av en utländsk ockupationsstyrka i någon form och på någon del av Libyens territorium”. Vidare beslutade rådet att upprätta en flygförbudszon ”som hjälp att skydda civila”.

Läs merUtred Sveriges deltagande i kriget mot Libyen!

Akademisering är en generell trend i det postindustriella samhället. Den ses som murbräcka för att höja vissa yrkens professionella status, ge deras utövare bättre anställningsförhållanden och lönevillkor. Tidigare praktiska, tvååriga yrkesutbildningar har under några decennier erövrat full akademisk examinationsrätt. Även konstnärliga utbildningar har akademiserats: du kan exempelvis bli doktor i balett. Idrottsområdet är ännu förskonat från detta mode. På en högskola för konstnärlig utbildning i Stockholm kan man avlägga doktorsexamen – för lärare som själva till en överväldigande majoritet är odisputerade. Det paradoxala är, att den professionella autonomin inom så gott som alla sektorer underminerats genom yttre regeltvång och normstyrning.

Officersyrket omfattas numera av denna fluga. Tjänar då de militära kapaciteterna på detta, eller tar kärnverksamheten rentav stryk? Det är frågor som sällan ställs. Forskare från olika discipliner har naturligtvis ett särintresse av att officerare går kandidat-, magister- och doktorandutbildningar – det blir flera tjänster för dem på det viset. Men alltså: vilka vinster gör verksamheten som sådan och vilka skador tar den därav? Saken dryftas i ett skarpt inlägg av en dansk reservofficer (nedan).

Utgivarna

Det nye Forsvarsakademi er en ommer

Lars Ehrensvärd , major

For nylig genlæste jeg Ernst Jüngers ”I stålstormen”. Jünger deltog i nogle af 1. Verdenskrigs hårdeste slag, blev såret 14 gange og tildelt Tysklands højeste orden, Pour le Mérite, for sit lederskab og usædvanlige mod.

Jüngers krig foregik på kompagni- og bataljonsniveau. Centralt i hans fortælling er, hvordan han og hans kammerater nærmest som insekter overlevede materielslagets stålstorm i lommer, huller eller bare var heldige. Når stålstormen, altså artilleriilden, lettede over frontsoldaterne, så krøb de overlevende frem, formerede ildlinjen og slog fjender ihjel med håndvåben, håndgranater, bajonet, kniv, kæppe og ikke sjældent de bare næver. Kun med en usædvanlig viljestyrke løste Jünger sine opgaver, oftest under tilsyneladende håbløse forhold. Stort set alle planer fulgte den eviggyldige sandhed: ”En plan holder kun til første sammenstød med fjenden”. Läs artikel