American spy-plane circles Russian Northern Fleet’s exercise waters, thebarentsobserver.com

Tensions are high around Scandinavia, so also in the north: The U.S. Air Force RC-135 Combat Sent is Wednesday morning on mission over the Barents Sea outside Russia’s strategically most important navy bases for nuclear-powered submarines.

It is not known what missile shootings or other activities the Northern Fleet is doing in the Barents- and White Seas on August 26, but an American spy plane does not normally fly so close to Russian air space for no reason. By 11 am Norwegian time, the plane had made four or five circles over the waters from Russia’s maritime border to Norway in the west to outside the closed-down naval base Gremikha in the east. […]

Russia’s Administration of Sea Ports of the Western Arctic has listed a few non-sailing areas for this week in the Barents- and Kara Seas, including an area marked for rocket shooting in the period from August 25-28. Another larger area is marked forbidden for navigation, but no reason are not announced. It could be an extension of a warning issued by Arkhangelsk Sea Port authorities covering larger areas of the White Sea and north to east of Cape Kanin. Warnings are issued when missile missile firings are to take place from Nenoksa test range near Severodvinsk or from navy vessels in the White Sea. […]

Associate professor at the Norwegian Institute for for Defence Studies, Paal Hilde, says allied military planes en route to the Barents Sea outside Russia are normally not flying over Norwegian air space, and especially not in the eastern parts of Finnmark region bordering the Kola Peninsula.

“Allied military aircraft are normally not allowed to fly east of 24 degrees,” Paal Hilde says, but adds that some adjustment to this rule was done in 1995. “This is part of Norway’s low-tension policies for the north, as a country neighboring Russia,” he explains.

NATO aircraft are neither allowed to take-off from Norwegian airports if flying missions into air space in the eastern parts of the Barents Sea. Läs artikel

Tyrkia advarer mot krig om Hellas utvider territorialfarvannet, forsvaretsforum.no

Hellas’ planer om å utvide sitt territorialfarvann kan utløse væpnet konflikt mellom Hellas og Tyrkia, sa Tyrkias visepresident Fuat Oktay lørdag.

Hellas’ statsminister Kyriakos Mitsotakis varslet tidligere denne uka om planer om å utvide territorialfarvannet fra seks til tolv nautiske mil langs vestkysten, som ligger overfor Italia.

Han sa også at det samme kan skje andre steder der avstanden til andre land er mindre enn 24 nautiske mil. […]

Hellas er i konflikt med Tyrkia i Egeerhavet, der greske øyer ligger på kort avstand fra Tyrkia, og om tyrkisk leting etter naturgass i omstridte områder i det østlige Middelhavet.

Begge lands mariner vokter på hverandre. Tidligere denne måneden kolliderte et tyrkisk marinefartøy med et gresk skip, og fredag sa Tyrkia at de hadde avskåret seks greske jagerfly i et område ved Kypros.

EU frykter væpnet konflikt og truet fredag Tyrkia med sanksjoner på grunn av letingen etter gass i det omstridte området. Läs artikel

Mali protest movement proposes 2-year transition to civilian rule, wionews.com

The protest coalition that campaigned against former Mali president Ibrahim Boubacar Keita has proposed that the military junta that ousted him organise a transition to civilian rule within 24 months, one of its leaders said Sunday. […]

It also called for “a committee to monitor and supervise the transition which will be composed of a majority of members of the junta and the (June 5 Movement),” he said. The junta did not comment on the meeting. […]

French Defence Minister Florence Parly told media Sunday that any delay in restoring civilian rule would benefit terrorists.

Mali’s influential imam Mahmoud Dicko, a key player in the mass opposition protests that led to Keita’s ouster, warned Friday that the military rulers did not have “carte blanche”.

Dicko’s spokesman Issa Kaou Djim later expanded on this, saying the imam “said the people have started to doubt” the junta. Läs artikel

Statsviterlegende: – Konflikten mellom USA og Kina risikerer å eskalere til en atomkrig, resett.no

Den anerkjente amerikanske statsviteren John Mearsheimer frykter at en atomkrig mellom USA og Kina kan ligge i kortene.

Mearsheimer er professor i statsvitenskap på University of Chicago og er en av verdens fremste teoretikere og forkjempere for politisk realisme i internasjonale relasjoner. Ansett som gammeldags og alarmistisk, var Mearsheimer lenge ansett som statsvitenskapens enfant terrible og ble avskrevet som avleggs av offentligheten.

Mearsheimer har derimot fått et voldsomt comeback, som følge av hans nøyaktige spådommer om hvordan verden ville utvikle seg etter årtusenskiftet, og nå kan ikke folk få nok av ham. Mearsheimer var blant annet blant de få som først spådde konflikten mellom USA og Kina for mer enn to tiår siden. […]

– Noen vil si at det er utenkelig at USA eller Kina vil bruke atomvåpen, men men jeg tror ikke det er sant, fordi man ville ha brukt disse atomvåpnene til sjøs. Man ville etter all sannsynlighet ikke ha gått etter det kinesiske fastlandet. Og derfor er det mulig å tenke i form av en «begrenset atomkrig», med begrenset kjernefysisk bruk.

– Så jeg bekymrer meg veldig, ikke bare for en krig mellom USA og Kina, men også for den seriøse muligheten om at atomvåpen vil bli brukt. Og jeg mener sterkt at det var mye mindre sannsynlig at noe slikt ville skje under Den kalde krigen. Läs intervjun

Innlegg: Krig er ikke matematikk – det er sosiologi og politikk, dn.no

Jacob Børresen, pensjonert flaggkommandør

Sverre Diesens siste replikk til meg 25. august avdekker det som har vært og er hovedproblemet med hele Diesens fagmilitære forfatterskap: en endimensjonal, nærmest matematisk, tilnærming til krig hvor krigens sosiologiske og politiske dimensjoner er nesten helt fraværende. Avslørende i den sammenheng er utsagnet: « … de [mujahedin og Taliban] har lykkes i å konvertere (min utheving) hele krigen fra en militær styrkeprøve til en politisk tålmodighetsprøve …».

Utsagnet er meningsløst i den forstand at krig jo nettopp er en politisk tålmodighetsprøve, hvor den «militære styrkeprøven» riktig nok som regel er det viktigste, men likevel bare ett av flere virkemidler for å påtvinge motparten vår vilje. Og i den «militære styrkeprøven» er selve striden igjen riktig nok som regel det viktigste, men likevel bare ett av flere virkemidler for å påføre motparten nederlag.

Diesen later som om jeg forestiller meg at det eksisterer et lineært utvekslingsforhold mellom volum og utholdenhet, at litt mer volum alltid gir litt mer utholdenhet, og derfor litt mer forsvarsevne. Dette er en ren avsporing. Forholdet mellom volum, utholdenhet og stridsevne er selvsagt mye mer sammensatt. Men rent generelt, og som et eksempel, har selvfølgelig to brigader som kan avløse hverandre i front, større utholdenhet enn én. Läs artikel

USA:s och Rysslands arméer utkämpar ett kallt krig i Syriens öken, dn.se

Syrien har blivit en arena för alltmer tilltrasslade utländska storpolitiska intressen. Det kalla kriget mellan USA och Ryssland är en av komponenterna.

USA stöder militärt de syriska kurderna och den väpnade alliansen Syriska försvarsstyrkorna (SDF). Formellt är den amerikanska militären på plats för att bistå SDF:s styrkor i kampen mot terroristorganisationen IS.

Men det är ingen hemlighet att USA-soldaterna också skyddar personal från ett amerikanskt oljebolag, Delta Crescent Energy, som i samarbete med syrienkurdernas administration försöker rusta upp den krigsskadade syriska oljeindustrin. […]

De ryska och amerikanska militärledningarna har en överenskommelse om att inte gå i vägen för varandra. Ändå sker regelbundet smärre incidenter som riskerar att trappas upp till regelrätta strider.

I onsdags inträffade ett tillbud i ett ökenområde utanför staden al-Malikkya (Derik på kurdiska) i Syriens nordöstligaste hörn, nära gränserna till Turkiet och Irak. En rysk och en amerikansk patrull som färdades i terrängbilar stötte samman. Ryssarna, som följdes av helikoptrar, prejade ett av de amerikanska fordonen och fyra amerikaner skadades.[…]

I dag har USA cirka 500 soldater i Syrien, en minskning med cirka 1 500 man jämfört med för ett par år sedan. Men närvaron är omstridd: allt fler säkerhetsexperter ifrågasätter om den amerikanska militären verkligen ska ägna sig åt att skydda ett oljebolags personal i Syrien. Läs artikel

Läs också kommentar här på sajten om Sveriges deltagande i USA-koalitionen som tagit kontroll över oljan i Syrien.

Our Allies Will Help With China—On Their Own Terms, theamericanconservative.com

Mark Perry, journalist, author, and contributing editor at The American Conservative

Australia has proved unwilling to indulge American pleas for militarization. But that doesn’t mean Canberra won’t stand against Beijing. [

In fact, however, Pompeo and Esper’s squiring of two of Australia’s most important foreign policy officials not only did not go as well as either had hoped, but was preceded by what one Pentagon official described as Pompeo and Esper’s joint realization that it would be nearly impossible to argue Canberra out of what this Pentagon official described as “Australia’s three no’s”: no to a permanent presence of U.S. troops on Australian soil, no to America’s oft-asserted desire for the construction of a large U.S. naval base on Australia’s western shore, and no to the U.S. plan to position intermediate range nuclear missiles in Australia as a counter to China’s nuclear ambitions. […]

Additionally, Australian officials have made it clear in recent years that, while U.S. troops are welcome in Australia for training purposes, or as part of joint U.S.-Australian war games, a more permanent presence of U.S. troops in their country is out of the question. The Australians have even made it clear that they remain uncomfortable with 2,500 U.S. Marines stationed near Darwin (on a strictly rotational basis), lest the American presence grow. The same is true for America’s desire to build a sprawling naval base in western Australia, a necessity if the U.S. Navy is to project its reach not only northwards into the South China Sea, but westwards into the Indian Ocean. A 2011 paper on the subject, written by Naval War College thinkers James Holmes and Toshi Yoshihara, landed like a thud with Australian officials, who said that they would agree to the proposition of U.S. military supplies in their country, but nothing more. Läs artikel

Sverige bjuder in USA till flygövningar i norr, dn.se

Sverige har bjudit in USA att delta i de flygövningar som regelbundet genomförs med grannländerna på Nordkalotten. Den amerikanska flygvapenministern Barbara Barrett säger till DN att de sätter stort värde på att delta i övningarna.[…]

Så sent som den 21 juli i år antog USA:s flygstridskrafter en ny strategi för Arktis. Det enorma området påverkas av klimatförändringar med smältande is och tinande permafrost, rysk upprustning med nya baser samt tävlan om kontroll över sjövägar och naturresurser. För USA innebär det att en stabil säkerhetspolitisk buffert som hittills bevarat freden riskerar att eroderas, enligt strategin.

För svensk del är det intressant att notera att strategins kartor över det arktiska området sträcker sig ända ned till 60:e breddgraden – alltså till strax norr om Uppsala. Vikten av ett fördjupat samarbetet med USA:s allierade samt även med Sverige och Finland betonas i strategin. Läs artikel

Krav på information om svensk styrka i Mali, sverigesradio.se

Sveriges nu största internationella militära insats pågår i Mali och det är tänkt att ännu fler soldater ska dit i en ny insats. Men efter att en militärregim tagit över makten där kräver flera riksdagspartier mer information om vad kuppen betyder för de svenska soldaterna på plats.

– Det finns stora feta frågetecken. Det är ett allvarligt och oklart läge. Därför är det viktigt att riksdagen blir informerad därför att ytterst handlar det om säkerheten för utsända svenska kvinnor och män, säger moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark. […]

Takuba sker på inbjudan av den störtade regeringen. Vänsterpartiet står bakom Minusma men partiets utrikespolitiska talesperson, Håkan Svenneling, menar att ett svenskt deltagande i Takuba nu skickar helt fel signal.

– Jag anser att det folkrättsliga mandatet för Takubainsatsen inte längre finns kvar då det bygger på en inbjudan från Malis demokratiskt valda regering. Så jag tycker att det är ytterst tveksamt om Sverige ska skicka militär för att stödja en militärjuntas styre. Det stämmer inte med Sveriges demokratiska värderingar, säger Håkan Svenneling.

Sverigedemokraternas Björn Söder har ställt en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist om vad kuppen betyder för de svenska trupperna på plats och flera partier kräver nu mer information från regeringen och Försvarsmakten vid nästa möte med försvarsutskottet den 10  september, om läget men också om hur andra länder med soldater i de två insatserna nu agerar.

– Det är viktigt att riksdagen som fattar beslut om att skicka svenska soldater utomlands har fullödig information om vad som sker och vilka risker den senaste händelsen innebär för våra trupper, säger Björn Söder. Läs artikel

Läs även kommentar till insatsen på den här sajten.

Sverige fryser bistånd till Mali, vk.se

Den 18 augusti störtades Malis president Ibrahim Boubacar Keïta i en statskupp. Kuppen följde på stora protester i Mali, som pågått sedan juni, mot bland annat utbredd korruption.

Sveriges ambassad i Bamako, Malis huvudstad, har nu i samråd med UD och Sida valt att frysa en stor del av biståndet till Mali.

– En sådan här förändring i ett land leder till oklarheter kring hur landet styrs och vem som har kontroll över pengaflöden. Då är det ganska vanligt att vi stoppar utbetalningar för att säkra att de satsningar vi gör och de pengar som berörs hamnar på rätt plats, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Det är tre projekt som omfattas och sammanlagt drygt 73 miljoner kronor, vilket är en stor del av det totala stödet till landet.

TT: Vad skulle krävas för att ni ska vara bekväma med att starta utbetalningarna igen?

– Att det blir en stabilisering av läget och att vi ser en tydlig process mot en civil regering, som man har en någorlunda konsensus om inom landet.

TT: Att Sverige fryser sitt bistånd, kan det orsaka oro eller fara för de svenska soldaterna i Mali?

– Det tror jag inte, de är i andra områden och regioner. Det är ganska lite koppling mellan de här sakerna. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten till statskuppen och Sveriges militära närvaro i Mali.

Flera svenska myndigheter tillåter inte Tiktok på tjänstemobiler, dn.se

Flera medieföretag avråder från användning av videoappen Tiktok på tjänstemobiler. Inte heller medarbetare på minst tre svenska myndigheter får ladda ner appen, framkommer i en enkätundersökning av DN.

E-hälsomyndigheten menar att appen inte är ”informationsklassificerad” – medan Tullverket och Migrationsverket inte ser att den har bäring på arbetet. Läs artikel

Välkommen beredskapsmentalitet, nt.se

Hans Stigsson, ledarskribent NT

Inte beredskapsövning, utan beredskapsinsats. Försvarsmaktens språkbruk kan tyckas vara en lek med ord, men inom försvaret leker man inte och begreppsapparaten är hårt knäsatt. Den pågående insatsen på och runt Gotland avspeglar en skärpt säkerhetspolitisk situation. En sedan tidigare planerad övning har därför övergått i förstärkt beredskap.[…]

Fast beredskap är inte bara militär. Under det kalla kriget fanns ett väl utbyggt civilförsvar, men som inte minst den ännu pågående coronakrisen påvisar återstår numera bara rester. I Norrköping har Nicklas Lundström (V) därför skrivit en motion om tillskott för beredskapsinvesteringar inom kommunen. Enligt Lundström kan det handla om allt från inköp av dieselaggregat till radioutrustning, att säkra ledningsplatser och köpa smittskyddsutrustning. Det är ett klokt önskemål som, inte minst givet erfarenheterna i närtid, borde vara självklart för fullmäktige att bifalla. Det duger nämligen inte bara att tala om potentiella hotbilder i allmänna ordalag eller presentera beredskapsplaner som saknar täckning i form av fysiska resurser. Kommunens säkerhetschef Richard Tjernström är entusiastisk och hävdar att det vore en dröm att kunna köp in utrustning. Fast egentligen borde det inte vara en dröm, utan en självklarhet. Verkställ! Läs artikel