President Wilson och Östeuropa

Mats Björkenfeldt

Mellan 1919 och 1923 förändras mycket i de östra och sydöstra delarna av Europa. Fredsfördrag slöts i St Germain, Neuille, Trianon, Sèvres och i Lausanne. De sades bygga på principen om folkens självbestämmanderätt, en princip som hade lanserats av USA:s president Woodrow Wilson i hans Fjorton punkter i januari 1918. Alla Europas folk hade en rätt att skapa sin egen stat (nation) och bilda sin egen regim. I Sydosteuropa innebar det oförenliga krav från olika håll. Och principen stod även i vägen för ”rättmätiga krav” från segrarna i världskriget.

Under kriget hade västmakterna – dock inte USA, som länge stod utanför kriget – lovat Italien Sydtyrolen, Trieste, Istrien och Dalmatien samt Rumänien Bukovina, Transsylvanien, och Banat – om dessa länder gick med i kriget.

Läs merPresident Wilson och Östeuropa

Ryssland genomför utvärderingsbesök och observationsflygning i Finland, puolustusvoimat.fi

Ryssland kommer att genomföra ett bedömningsbesök hos Karelens flygflottilj i enlighet med Wiendokumentet 2011 den 30 september 2020 och genomför en kvoterad Open Skies flygning den 30 september till den 1 oktober i Finland. Flygningen är i enlighet med Open Skies-avtalet.

Syftet med utvärderingsbesöket är att kontrollera huruvida de uppgifter som Finland rapporterat i den årliga anmälan om militärt informationsutbyte som grundar sig på Wiendokumentet 2011 års för Karelens flygflottilj överensstämmer med de aktuella uppgifter som presenteras för bedömningsgruppen. Det finns tre ryska officerare i utvärderingsgruppen. Den finländska värdgruppen vid utvärderingsbesöket leds av major Arto Toivanen från Huvudstaben.

Open Skies är ett avtal som syftar till att främja öppenhet och säkerhet i Europa. Avtalet skall ge medlemsstaterna möjlighet att genomföra övervaknings- och fotograferingsflygningar i varandras luftrum i enlighet med i förväg fastställda färdplaner. Finland anslöt sig till avtalet i februari 2003. Övervakningsgruppen består av 14 personer. Den finländska värdgruppen vid observationsflygningen leds av major Antti-Ville Rusanen från Huvudstaben.

Finland vidtar liknande åtgärder varje år, bland annat till Ryssland. Alla gäster har diplomatstatus i Finland. Läs pressmeddelande

Regeringens skrivelse Strategi för den arktiska regionen, regeringen.se

I denna skrivelse redogör regeringen för Sveriges strategi för den arktiska regionen. Skrivelsen syftar till att lyfta fram vad som är regeringens mål och huvudprioriteringar i förhållande till den arktiska regionen och ange  den politiska inriktningen för det fortsatta arbetet med Arktis inom sex tematiska områden: internationell samverkan, säkerhet och stabilitet, klimat och miljö, polarforskning, hållbar ekonomisk utveckling och näringslivsintressen samt tryggande av goda levnadsvillkor. […]

USA:s engagemang är en viktig faktor i ett fungerade internationellt samarbete i Arktis, med utgångspunkt i den regelbaserade världsordningen. Sveriges nära relation till USA är central för Sveriges säkerhet och välstånd. Det gäller även i den arktiska regionen. Sverige vill ytterligare fördjupa samarbetet med USA, såväl inom ramen för Arktiska rådet som bilateralt i frågor av gemensamt intresse vad gäller utvecklingen i Arktis. Sverige vill stärka samarbetet särskilt inom områdena polarforskning, innovation, handel, klimat och miljö inklusive med fokus på skydd av ekosystemen. […]

Samtidigt som relationen med Ryssland försämrats i ljuset av landets brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen, har samarbetet med Ryssland i Arktiska rådet fungerat väl. Sverige samarbetar med Ryssland om klimat- och miljöfrågor inom ramen för Arktiska rådet, Barentssamarbetet samt bilateralt. De mellanfolkliga kontakterna med Ryssland stärker banden i regionen. Sverige kommer att tydligt markera i frågor där vi har olika uppfattning, men fortsätta att samarbeta med Ryssland där vi har gemensamma intressen. Det gynnar utvecklingen i Arktis, liksom vår säkerhet och stabiliteten i närområdet. Ryssland innehar ordförandeskapet i Arktiska rådet mellan juni 2021 och maj 2023. Läs skrivelsen

Forskar meiner Noregs deltaking i militærøving i Barentshavet var uheldig, highnorthnews.com

Det sikkerheitspolitiske landskapet i Arktis er i endring. I dei siste tiåra har Arktis vore eit område med låg spenning mellom stormaktene. Men no aukar den militære aktiviteten frå fleire hald i regionen.

For nokre veker sidan deltok Noreg saman med NATO-landa Storbritannia, USA og Danmark i ei maritim militærøving i Barentshavet. Sjølv om øvinga gjekk føre seg i internasjonalt farvatn utanfor Fiskerhalvøya, er dette russisk eksklusiv økonomisk sone. For Russland har dette området høg strategisk tyding då den russiske nordflåten held til rundt kystlinja til Kolahalvøya, og det russiske forsvarsdepartementet lagrar atomvåpen i regionen.

Styresmaktene valde å delta i øvinga sjølv om Generalløytnant Rune Jakobsen, sjefen for det operative hovudkvarteret til forsvaret (FOH) ikkje tilrådde det.

Orlogskaptein og PhD-stipendiat, Tor Ivar Strømmen ved Forsvarets høgskole seier til High North News at Noregs avgjerd om å delta i øvinga i Barentshavet saman med USA, Storbritannia og Danmark i september var uheldig.

Var det klokt av styresmaktene å gå imot Sjef FOHs tilråding?

 Eg fryktar for at det strategiske bilete og heilskapstenkinga som må ligge til grunn korkje er forstått eller noko regjeringa faktisk reflekterer djupt kring. Ser me kva dei seier – så blir inntrykket av manglande geostrategisk, strategisk og militærstrategisk forståing slett ikkje meir tillitsvekkande. Det kjem ingen refleksjonar kring balansegangen fram i deira forklaringar og påstandar. Läs artikel

Dette mener de politiske partiene om LTP, nof.no

[…] NOF: Hvilke endringer ønsker dere å gjøre med LTP-en?

RØDT: Rødt vil styrke Norges selvstendige forsvarsevne, og ønsker en LTP (Långtidsplanen för förssvaret, red) som legger opp til det. For oss er det viktig med en klar fremdriftsplan for styrking av Forsvaret i nord, det gjelder spesielt Hæren og Heimevernet, men også Sjøforsvaret. Vi ønsker flere soldater og øvingsdøgn for styrkene i Heimevernet, framskynding av oppbemanning av Hæren og en klar plan om å ta igjen etterslepet på utstyr og bygningsmasse i Hæren. Dessuten burde planen inneholde en avklaring av spørsmålet om base for maritime overvåkingsfly.

Vi mener Andøya bør bevares som base, både av hensyn til de ansatte, Forsvarets økonomi og Norges sikkerhet. Når vi snakker med tillitsvalgte i Forsvaret er det en ting som står veldig klart for oss: satsinga på militæroperasjoner i utlandet og svindyrt utstyr som først og fremst er egna til utenlandsoperasjoner, har gått på bekostning av personell og drift. Vi er heldige i Norge som har så høyt motivert og kompetent personell, både i uniform og i sivil, men regjeringa har glemt at de ansatte er Forsvarets viktigste ressurs. En langtidsplan som ikke ivaretar de ansatte er dømt til å mislykkes.

NOF: Hva ser dere som de viktigste kortsiktige og langsiktige målene for Forsvaret?

RØDT: La meg fremheve tre alvorlig varsku som har kommet fra forsvarshold de siste årene. Daværende forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen ga politikerne klar beskjed om at deltakelse i utenlandsoperasjoner har gått på bekostning av hjemlig beredskap. Nå har leder for FOH Rune Jakobsen gitt en like klar beskjed om at vi ikke ønsker at USA skal framprovosere eskalering mot Russland ved å ta over det norske forsvarets oppgaver i nord. Og så har Forsvarets tillitsvalgte sagt tydelig fra om at dagens forsvarspolitikk ikke ivaretar hensynet til Forsvarets ansatte godt nok. Dette er tre kraftige advarsler som selvsagt gir stor bekymring, men som også gir et godt utgangspunkt for å løse problemene. Vi må prioritere å styrke Norges selvstendige forsvarsevne til lands og til havs, ikke å krige for USAs interesser i Midtøsten. Vi må sørge for at det norske forsvaret får ressurser til å hevde norsk suverenitet overfor Russland i nord-områdene, og holde amerikanerne på tilstrekkelig avstand, slik at vi opprettholder lavspenning. Läs enkäten

The Air Force’s largest exercises of the year are rising across Finland, nord.news

More than 60 aircraft and thousands of military personnel will take part in the Air Force’s Ruska 20 operation exercises in much of Finland from Monday.

According to tradition, the Swedish Air Force also participates in the largest exercises of the Finnish Air Force of the year. The exercises, which end on October 6, are intended to improve Air Force capabilities, provide training for active day personnel, conscripts and reservists. […]

“Ruska 20 demonstrates the high readiness of the Air Force to protect the integrity of Finnish airspace and to secure vital functions for our society on the basis of ’24 -7 ‘in all situations. Active day personnel, conscripts and conscripts handle their emergencies in accordance with the Air Force’s mobile combat concept” Colonel Juha-Pekka Keränen, the director of exercises, said in a statement. Läs artikel

Ingen av landene i nordområdene klarer å ha god nok beredskap på egen hånd, forsvaretsforum.no

«Vi tror jo på politikk som kommer nedenfra og opp, det betyr at de som opplever det i hverdagen er best på å signalisere hva som er viktig.»

Slik åpnet statsminister Erna Solberg innspillsmøtet om beredskap som fant sted på Politihøgskolen i Bodø. Dagen etter var hun i Tromsø. Til sammen tolv statsråder reiste i september Nord-Norge rundt for å hente innspill til den nye meldingen – som utarbeides av regjeringen med hensikt å ivareta interesser og behov i Nordområdene. Det er ni år siden forrige nordområdemelding, og mye har skjedd siden da. […]

– Regjeringen vil arbeide videre for å bevare og styrke samarbeidet med Russland på områder av felles interesse, og vi vil fortsatt satse på folk-til-folk-samarbeid i nord. Mye har naturligvis blitt vanskeligere med COVID-situasjonen, men vi vil jobbe målbevisst for å utvikle samarbeidet.[…]

– Samtidig er det i vår interesse å videreføre det velfungerende praktiske samarbeidet med Russland. Dette gjelder også samarbeidet innen grensevakt, kystvakt og søk og redning. […]

Professor ved Nord universitet og leder ved Nord Universitets beredskapledelseslaboratorium, Odd Jarl Borch tok opp betydningen av et kollektivt arktisk perspektiv.

– Ingen av landene klarer å opprettholde en god nok beredskap i nordområdene på egen hånd, sa han.

– Det blir mer åpenbart jo lengre nord en kommer. Vi må hjelpe hverandre.

Borch viste til Arktisk råd som en viktig arena for samarbeid i nordområdene. Läs artikel

Norge er med på spleiselaget: Bestiller enda et Airbus-tankfly, tu.no

Tankfly er helt nødvendig å ha for kunne utføre luftoperasjoner over store avstander.

For eksempel vil de norske F-35A-flyene på ferden fra Lockheed Martin-fabrikken i Texas til Ørland flystasjon gjerne etterfylle rundt åtte ganger i lufta (de venter sjelden til de er nesten tomme for drivstoff før de kobler seg på tankeren).

Norge er deleier i to splitter nye Airbus A330 MRTT (multirolle tank og transport) sammen med fem andre nasjoner. Her spleiser vi på anskaffelse og drift og skaffer oss tilgang til en kapasitet det ville vært svært kostbart å ha på egen hånd.

Det var opprinnelig bestilt åtte fly med opsjon på ytterligere tre. Mandag ble det klart at det blir bestilt minst ett ekstra fly. […]

Målet er at flyene i løpet av året skal kunne yte støtte til nasjonale oppdrag, EU, multinasjonale forpliktelser eller Nato-oppdrag. […]

– Tankflysamarbeidet er spesielt viktig for F-35 som en strategisk viktig kapasitet for Forsvaret. Luftforsvaret vil i løpet av 2025 bli fullt operative med F-35 og vil gjennomføre flere oppdrag i både inn- og utland. Luft-til-luft-tanking vil øke rekkevidden til F-35, uttalte generalmajor Tonje Skinnarland som er sjef for Luftforsvaret. Läs artikel

Cyberattack could trigger Article 5 response, NATO deputy secretary warns, upi.com

[…] “We agreed that a cyberattack could trigger Article 5 of our founding treaty, where an attack against one ally is treated as an attack against all,” Geoana told a virtual conference of CYBERSEC, an annual public policy conference sponsored by the Kosciusko Institute of Krakow, Poland.

The collective defense statute in the NATO charter is generally interpreted as recognition of an armed attack on a NATO member, leading to all members’ involvement in its defense.

Geoana noted an increase in malicious cyber-activities since the start of the pandemic, and advised a continuation among NATO nations to better protect infrastructure. Läs artikel

UK leads thousands of NATO troops in major exercise off Scottish coast, gov.uk

Thousands of sailors, soldiers and airmen and airwomen will next week take part in Exercise Joint Warrior, a major show of NATO’s collective force and capability. […]

Exercise Joint Warrior, taking place for 11 days off the coast of north west Scotland from next Monday, will feature 11 nations combining an overall contribution of over 6,000 personnel, 81 aircraft, 28 ships and two submarines.[…]

NATO Allies taking part in the exercise are the UK, USA, Netherlands, Portugal, Belgium, Canada, France, Denmark, Norway and Lithuania. NATO Enhanced Opportunity Partner Australia will also contribute. Läs artikel

Stora ord om mer samarbete hjälper knappast näringslivet, hbl.fi

Henric Borgström, ekonomijournalist

Visst berömde tre nordiska ministrar för utrikeshandeln och tre chefer för Finlands, Sveriges och Norges organisationer för utrikeshandel varandra för konkretion och goda idéer så att det stod härliga till. De uttryckte då och då också att de var imponerade av varandra.Men det var inte mycket konkret som kom ut av Finsk-svenska handelskammarens digitala seminarium den 16 september om hur nordiskt samarbete i exportfrågor ska få fart. […]

Ökat försvarssamarbete nämndes i förbigående på det digitala mötet. Men det gäller nog i så fall i huvudsak mellan Finland och Sverige. Detta eftersom Norge och Danmark är med i Nato även om Sverige lutar sig allt tätare mot försvarsalliansen både mentalt och med deltagande i allt fler övningar – där också Finland har deltagit på senare år.

Men visst, i början av förra året beställde Finlands försvarsmakt hos svenska vapenkoncernen Saab virtuella simulatorer för stridsutbildning som ett litet exempel.

Den stora prövostenen kommer om ett drygt år när Finland ska bestämma sig för nytt stridsflyg, som dock kan komma att uppskjutas med tanke på det nya läget för statsfinanserna. När Finland på 1990-talet valde amerikanska i stället för svenska stridsflyg blev besvikelsen stor i Sverige. Eftersom en order normalt också leder till omfattande motköp av annat hade sådana då kunnat ge ett redan stort ekonomiskt utbyte mellan länderna en ordentlig skjuts uppåt på tekniskt avancerade områden. Läs artikel

Norden som lavspenningsområde – hva kan Norge gjøre? drive.google.com

Tormod Heier,

Tillit i Nordområdene må bygge på gjensidige forventninger om å avstå fra fiendtlig adferd. Bare på den måten skapes normer for konfliktløsning som gjør militær maktbruk upassende og illegitim. Ambisjonen bør være at Norden igjen, som under den kalde krigen, styrker rollen som brobygger mellom øst og vest. Å skape et lavspenningsområde på NATOs nordflanke vil være i norsk, nordisk, russisk og amerikansk interesse. For norsk sikkerhet vil dette være en bedre strategi enn hva myndighetene i dag legger opp til, der «avskrekking er den viktigste funksjonen for Forsvaret.» (FD 2020, 30). Dette er en ensidig og svært farlig tilnærming i Nord-områdene, fordi en mer fremoverlent holdning fra myndighetene kan øke spenningenmellom norske og amerikanske styrker på den ene siden, og russiske styrker på den annen.

Formålet med militære styrker er å forhindre krig, og dette skjer ikke utelukkende gjennom å skremme. Vel så viktig er evnen til å kommunisere ønsker om dialog og samarbeid gjennom tillitsskapende virksomhet. Det er summen av beroligende og avskrekkende tiltak som gjør det mulig å unngå at mindre hendelser, episoder eller kriser eskalerer og kommer ut av kontroll. Militære styrker har derfor en normgivende kraft som også kan bidra til lavspenning. […]

Med sin nøytralitetspolitikk og selvpålagte begrensninger i NATO, var Norden en buffer mellom øst og vest under den kalde krigen; et lavspennings-
område der sikkerhet kun var oppnåelig om også naboen i øst opplevde det samme. Denne formen for «stilltiende samarbeid», der Norge hadde en
egeninteresse av å gi Russlands militære styrker lang varslingstid ved å holde USA på en armlengdes avstand (Holst 1967), og hvor sikkerhet ble ansett som et udelelig fremfor et eksklusivt gode, er i dag borte. I stedet har Norge og de øvrige nordiske landene blitt eksponert for en intensivert militær stormaktsrivalisering. […]

Konsekvensen er at nordiske land i økende grad utsettes for et sikkerhetsdilemma der mer opprustning på den ene siden automatisk fører til mer opprustning på den andre siden. Dette er et paradoks, fordi opprustningen som var ment å styrke egen sikkerhet i realiteten fører til det motsatte. Egen befolkning utsettes i økende grad for risikable operasjoner fra stormaktene, utenfor egen stuedør. For Norge og Norden for øvrig betyr dette at landene trekkes tettere inn i en amerikansk–russisk maktkamp som gir stat og samfunn mindre sikkerhet. Dette er hovedgrunnen til at tillits- skapende tiltak igjen har blitt et nødvendig anliggende. Läs rapporten