Statsministern i intervju i HD och Sydsvenskan 30 april

I intervjuer med Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad den 30 april 2015 fick statsminister Stefan Löfven på nytt tillfälle att utveckla regeringens inställning till frågan om Nato-medlemskap. Han klargjorde därvid följande: Trots en samfälld borgerlig begäran om att åtminstone utreda ett medlemskap sade regeringen tvärt nej. Den frågan är digital. Vi ska vara militärt alliansfria. Vi ska inte gå med i Nato. Då finns det ingen anledning att utreda det.

Varför är det hugget i sten att Sverige inte ska gå med i Nato?
– För att det inte skulle tillföra oss någon säkerhet i närområdet. Det skulle tvärtom skapa mer osäkerhet. Det är bra att Sverige och Finland är alliansfria. Då har du två geografiska ytor fria. Det är inte bra om två militärallianser har direktkontakt, säger Löfven.

 

Alliansfrihet Sverige och Nato, Stig Henriksson

Utgivarna: Används verkligen riksdagens anslag till det militära försvaret på rätt sätt? Den frågan ställer sig riksdagsman Stig Henriksson. Han pekar på hur den alliansfria Finland, så likt Sverige i olika avseenden, har prioriterat inom ramen för sin försvarsmakt som har ungefär lika mycket pengar att röra sig med som den svenska. Alliansfrihet är också framgent en realistisk möjlighet.

Stig Henriksson:

De bästa argumenten för NATO?

Efter vattendelaren Krim/Ukraina så har spänningen i vårt närområde höjts drastiskt.

  1. Endast genom att samordna och dela resurser kan vi ha någon chans, och det är Nato som finns.
  2. Idag har vi en ensidig solidaritetsförklaring och vi uppfattas som Natos 29:e medlem – dock utan att ha de säkerhetsgarantier ett medlemskap innebär.*
  3. Vi saknar egen försvarsförmåga.
  4. Fler?

Läs mer

Finsk och svensk neutralitet och de långa linjerna i Nato-debatten, Anders Björnsson

År 1948 ingicks ett fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd mellan Republiken Finland och Sovjetunionen.

Det bilaterala fördraget var å ena sidan en markering av Finlands nationella oberoende och statliga suveränitet – Finland var icke kuvat, icke besatt! Även om amerikaner och britter betraktade Finland som en öststat under ett par tre efterkrigsdecennier, rådde efter krigsslutet inget vasallförhållande mellan Helsingfors och Moskva. Den finska staten styrdes av finska och inga andra politiker; sedan Porkalaområdet återlämnats av sovjetiska ockupationsstyrkor fanns inga främmande soldater på landets territorium (vilket var mer än man kunde säga om de bägge tyska staterna under hela kalla kriget).

Läs mer

ÖB i riksdagen 28 april: ”Ett första steg”

På tisdagen genomfördes en öppen utfrågning i riksdagen om Sveriges försvar under de kommande fem åren. Såväl försvarsminister, Peter Hultqvist (S) som överbefälhavaren Sverker Göranson fanns på plats och fick svara på frågor under den två timmar långa utfrågningen, som också direktsändes i Sveriges Television.

Chefen känner stöd trots kritiken, Norrbottens-Kuriren

Luleå F21 ska upp i luften – hetluften. Kommande storövning ökar trycket i frågan om Sveriges förhållande till Nato. Nuvarande Nato-politik gör Sverige till ”gisslan i det internationella spelet”, heter det i debatten. I Stockholm mobiliserades på måndagen en demonstration med motiveringen att övningen Arctic Challenge Excercise 2015 försämrar säkerhetsläget runt Östersjön, kränker samernas rättigheter och hör hemma i kampen om Arktis. Försvarsmakten håller på tisdagskvällen ett öppet möte i Luleå om övningen i vilken nio nationer, inklusive Nato-medlemmar, medverkar.Läs artikeln.

Medlemskap i Nato skulle innebära något kvalitativt helt nytt, referat av Anders Björnssons anförande på Folket i Bid/Kulturfronts årsstämma

I ett tal vid Folket i Bild/Kulturfronts årsstämma lördagen 25 april bemötte Anders Björnsson argument från höger och vänster i debatten om att Sverige i praktiken redan är med i Nato och att den militära alliansfriheten är upphävd. Han sade bland annat:

”Man hör då och då, från bägge håll, att en ’smyganslutning ’till Nato har genomförts och att det bara är ett logiskt ’sista steg’ som återstår. Så talar den övermodige och den som redan har gett slaget förlorat, defaitisten. Så talar den som anser att regelverk inte betyder någonting, endast råstyrka. Men regler finns – de är tillkämpade – för att man inte ska kunna göra vad som helst med den som inte är så stark. Folkrättens regler är av det slaget. De är inte bländverk. Sedan får folkrättsjurister säga vad de vill.

Läs mer

Regeringens förslag till inriktning av Försvarsmakten, Herman Fältström

Det finns många positiva men minst lika många negativa signaler i den nu presenterade försvarspropositionen.
Positivt:  Ubåtsjaktförmågan är viktig för att bl.a. upprätthålla den territoriella integriteten. Genom utökad övningsverksamhet förbättras förmågan att jaga ubåt. Modifieringen av sju bevakningsbåtar som utrustas med antiubåtsgranatkastare och att fyra byggs om till bojbåtar skapar fler plattformar för ubåtsjakt jämfört med dagens planering vilket också ökar ubåtsjaktförmågan.Fem Visbykorvetter kompletteras med två Gävlekorvetter vilka halvtidsmodifieras även vad avser ubåtsjaktförmåga inklusive sensorer och ledningssystem. Läs artikeln.

Valet i Finland, ekonomin och säkerhetspolitiken, Mats Bergquist

Det finländska riksdagsvalet den 19 april utföll ungefär som opinionsundersökningarna hade förutspått. Dock blev inte centerns seger så stor som man trodde och samlingspartiets nederlag inte av samma dignitet som det ett slag såg ut att bli. Centern, som 2011 efter åtta år i regeringens ledning råkade ut för ett rejält bakslag, vann 13 platser och fick nu 49, medan sannfinländarna faktiskt fick färre röster än samlingspartiet men ändå, på grund av systemet med utjämningsmandat, en plats mer än detta, 39 mot 38, dock något färre platser än 2011. Socialdemokraterna tappade mest, åtta mandat till 34, vilket innebär att man tillsammans med vänsterförbundet nu endast har 46 platser, med dryga 30 procent den lägsta procentsatsen för den samlade vänstern i Finland någonsin. Man kan jämföra med mellankrigstiden då socialdemokraterna regelmässigt hade minst 35 procent. Ännu i valet 2003 fick partiet 53 platser i riksdagen. Utfallet bekräftar att Finland verkar ha blivit ett genuint borgerligt land.

Läs mer

Är vi med i Nato eller inte? Hotas vi verkligen av Ryssland? Anders Björnsson

”Sverige är formellt inte medlem i Nato, men i praktiken är vi redan nästan det”, påstår Göran Greider, Dalademokratens chefredaktör, i tidningen ETC (22/4), där han också skriver ledare. Försvarsminister Peter Hultqvist anklagar han för att ha startat ”en militaristisk logik som han på intet sätt längre kan kontrollera” genom att förespråka ”ökad upprustning”.

Läs mer

Respektera Nato! Carl Björeman

Sverige och svenska medborgare har mycket att tacka Nato för. Vid andra världskrigets slut 1945 behärskade Sovjetunionen Östersjöområdet. Sovjetiska militära styrkor ockuperade Östersjöns södra och östra kustområden från Lübeck sydväst om Malmö till och med Finska viken. Finland var under sovjetisk kontroll.

Läs mer

Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020, regeringens proposition

Den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020 utgår från den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar.Den försämrade säkerhetspolitiska situationen innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan. I propositionen redovisar regeringen en inriktning för att stärka den svenska försvarsförmågan och öka den operativa förmågan i krigsförbanden från och med 2016 till och med 2020. Propositionen.