Soini och Sipilä nöjda med Natorapport, vasabladet.fi

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) beskriver den färska Natorapporten som ett lysande underlag för fortsatta diskussioner.

Soini påpekar ändå att rapporten slår fast vad de fyra experter som skrivit den tycker och att regeringen fattar sina egna beslut utgående från den. Hur Ryssland skulle reagera på ett finskt Natomedlemskap är enligt Soini ren spekulation och omöjligt att förutspå.

– Finland fattar alltid sina egna beslut utgående från sitt eget utgångsläge, säger Soini. Läs artikel

Statsminister Stefan Löfvén för SVT Nyheter om utrikesminister Lavrovs uttalande

…– Jag tycker att det var väldigt onödigt och opåtalat. Vi i Sverige fattar själva våra beslut om vår försvars- och säkerhetspolitik. Inget annat land styr det åt oss, vi gör det själva, säger statsminister Stefan Löfven…

Kommer du gå vidare formellt på något sätt med det här?

– Det här vet Moskva sedan länge, det är ingen nyhet det här. Det var förvånande och, menar jag, opåtalat den kommentaren från den ryske utrikesministern. Vi är alliansfria, det har tjänat oss väl. Vi fattar själva våra beslut och vi behöver inget påtalande från någon annan om vilka beslut vi ska ta. Läs artikel

 

Sverige vill inte rucka på alliansfriheten, försvarsminister Peter Hultqvist i svenska.yle.fi

Sverige planerar inte någon motsvarande Natoutredning som den som presenterades i Finland på fredagen. En utvärdering skulle redan i sig vara en säkerhetspolitisk signal, enligt försvarsminister Peter Hultqvist.

– Vi har från vår sida inte varit beredda att utvärdera den militära alliansfriheten, för vi vill inte sända nån signal åt någon att vi är på väg att lämna det på något sätt. Det är vår säkerhetspolitiska grund och där står vi, fastslår Hultqvist i en kommentar till Yle Nyheter. Han framhåller också att den militära alliansfriheten är grunden för Sveriges och Finlands säkerhetspolitiska samarbete och att det inte är aktuellt att ändra på det.

– Mellan statsministrarna har man markerat både på den svenska och den finska sidan att det inte är aktuellt att ändra den militära alliansfriheten utan att det är det som är plattformen också för vårt fortsatta samarbete. Om man skulle förändra den finska säkerhetspolitiska grunden så får det en geopolitiskt väldigt stark effekt i Norden, säger Hultqvist. Läs artikel

Konsekvenser av finskt medlemskap i Nato utredda, Sveriges radio

Det nära försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland skulle hotas om ett av länderna gick med i Nato men inte det andra. Det är en av slutsatserna i den mycket omtalade finska Nato-utredningen, den första på nästan tio år, som presenterades av en grupp sakkunniga och tidigare diplomater i Helsingfors i eftermiddag.

– Vårt uppdrag var inte att rekommendera ett vägval för Finland, slog en av utredarna, professor Francois Heisbourg från Institute for Strategic Studies, fast. Utan att bedöma konsekvenser, och det har gett oss en stor frihet i arbetet, sa han på presskonferensen på eftermiddagen. Läs artikel

Jussi Niinistö: Lavrovs varning ingen signal till Finland, vasabladet.fi

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) säger att den ryska utrikesministern Sergej Lavrovs varning om militärtekniska åtgärder inte är något direkt budskap till Finland. Enligt honom kan den tolkas som ett budskap om Rysslands inställning till Nato och Natos utvidgning.

I en intervju med Dagens Nyheter säger Lavrov att Ryssland kommer att vidta “nödvändiga militärtekniska åtgärder” vid de nordliga gränserna om Sverige går med i Nato och den svenska militära infrastrukturen därmed blir underställd militäralliansen.

– Eftersom det på andra sidan gränsen finns ett militärpolitiskt block som betraktar Ryssland som ett hot och på alla sätt försöker hålla tillbaka henne, förklarar Lavrov i en intervju med Dagens Nyheter.
Enligt Niinistö är det klart ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna leda till en allvarlig kris på obestämd tid. Om Sverige går med i Nato sker det i en betydligt spändare stämning än tidigare, påpekar han. Läs artikel

Bedömningen av konsekvenserna för Finland av ett eventuellt Natomedlemskap klar

RAPPORTENS SLUTSATS

Vi vill avslutningsvis understryka följande:

VATTENDELARE. För det första skulle ett beslut att gå med i Atlantpakten och dess artikel 5-åtaganden om ett kollektivt försvar helt omvandla Finlands övergripande säkerhetspolitik, särskilt relationen till Ryssland. Paradoxalt nog skulle de mest genomgripande effekterna inte ske inom militärpolitiken och de militära arrangemangen: medlemskap i Nato skulle inte föra med sig ett uppenbart avsteg från Finlands långvariga praxis att ha ett värnpliktsbaserat territoriellt försvar. Omläggningen skulle vara geopolitisk och strategisk till sin natur och exempelvis lika betydelsefull som Sveriges beslut att bli neutralt för omkring tvåhundra år sedan eller Polens beslut att gå med i Nato i slutet av 1990-talet. Det rörde sig om väl avvägda beslut som omvandlade dessa staters position som politiska och strategiska aktörer. Med andra ord vore ett beslut att gå med i Nato inte bara ytterligare en utvidgning av Finlands allt närmare förbindelser med Nato.

VAL AV TIDPUNKT. För det andra är valet av tidpunkt det väsentliga när det gäller länders säkerhet. Inga beslut ska heller fattas i all hast. En anslutningsprocess bör bygga på ett samförstånd mellan parterna om att det är ett långsiktigt åtagande och att det skulle kunna bli svårt att ansöka om medlemskap när en strategisk storm har brutit ut. Ett beslut att fortsätta på den valda vägen med ett samarbete med Nato som inbegriper allt utom medlemskap bör ses i samma ljus. Möjligheten att ansöka om medlemskap är fortsatt ett verktyg för att hantera det geopolitiska dilemma som en oförutsägbar granne innebär.

GEMENSAM ANSÖKAN. Slutligen fick vi upprepade gånger bekräftelse på påståendet att effekterna av ett eventuellt Natomedlemskap skulle vara betydligt mer gynnsamma för Finlands vidkommande om Finland och Sverige fattar beslut om medlemskap samordnat än om bara Finland går med. På samma sätt skulle ett svenskt beslut att ansluta sig till Nato och ett finländskt beslut att stå utanför leda till ett isolerat och utsatt läge för Finland. Läs rapporten

Därför röstar SD nej till värdlandsavtalet: “Vi tror på alliansfriheten”,nyheteridag.se

Pressen ökar inför omröstningen i riksdagen om värdlandsavtalet den 26 maj. Trots att flera liberala debattörer, lobbyister och opinionsbildare gör allt för att påverka riksdagsledamöterna i Nato-vänlig riktning tänker Mikael Jansson (SD) stå upp för alliansfrihet. – Vi vill istället satsa väldigt mycket pengar på att rusta upp försvaret, säger Jansson till Nyheter Idag.

Tidigare i april meddelade SD att de vill se ett upphävande av Sveriges värdlandsavtal med Nato. De vill att riksdagen röstar ned ratificeringen av avtalet när det väntas fattas beslut i frågan 26 maj. Istället förordar partiet en återgång till vad de kallar en “klassisk svensk alliansfrihet”. Det är en skärpning i en försvars- och utrikespolitisk fråga där de tidigare inte tagit klar ställning, tidigare talade de om behovet av mer utredning och diskussion. Läs artikel

”Om Sverige går med i Nato kommer vi att vidta nödvändiga åtgärder”, intervju med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, fokus.dn.se

…Han påminner om att under den perioden var (dåvarande) president Dmitrij Medvedev på besök i Sverige, parlamentens ledningar gästade varandra och ett dussintal avtal slöts mellan länderna.
– Men allt detta stoppades av våra svenska kolleger, det skedde inte på vårt initiativ. Från Stockholms sida meddelades att kontakterna skulle frysas och att man anslöt sig till EU:s sanktioner…

…Om Sverige beslutar sig för att gå med i Nato så tror vi inte för den skull att svenskarna kommer att anfalla oss. Men då den svenska militära infrastrukturen i det läget kommer att vara underställd Natos högsta kommando kommer vi naturligtvis att vid våra nordliga gränser vidta nödvändiga militärtekniska åtgärder, eftersom det på andra sidan gränsen finns ett militärpolitiskt block som betraktar Ryssland som ett hot och på alla sätt försöker hålla tillbaka henne.eftersom det på andra sidan gränsen finns ett militärpolitiskt block som betraktar Ryssland som ett hot och på alla sätt försöker hålla tillbaka henne. Läs artikel

Sluta bluffa om försvaret, Hultqvist, ledare i Expressen

Försvarsminister Peter Hultqvist skryter med att försvaret har fått mer pengar.

Det är en verbal Potemkinkuliss. Följande lumparhistoria är tyvärr sann:

Under ubåtsjakten hösten 2015 fick svenska folket insyn i försvarets tragikomiska tillstånd. Folket blev plötsligt upplyst om att Sverige saknar ubåtsjakthelikoptrar! Trots att de beställda helikoptrarna inte har synts i skyn hade man sålt de gamla. När Marinen tränar ubåtsjakt förfogar man inte över någon miniubåt att jaga. Strax före kriget i Ukraina avvecklades miniubåten Spiggen, påminner Expressens försvarskrönikör Carl Bergkvist.

Marinen hyrde därför in en miniubåt från ett företag som fakturerade blygsamma 20 000 kronor för en sexdagarsövning. Till vårövningen erbjöd företaget en hyreskostnad som motsvarar timnotan för att åka RIB-båt vid någon kickoff.

Det hade Försvarsmakten inte råd med. Det är som om landslagskaptenen Zlatan skulle säga: “Okej, grabbar vi får köra träningen utan boll. Fotbollförbundet måste spara!” Läs ledare

Risken med samverkan, redaktionell kommentar till intervju med ÖB Micael Bydén

I den nya säkerhetspolitiska liturgin ingår frasen att ”säkerhet byggs tillsammans med andra”. Den har karaktären av en trosartikel. Den går varken att bevisa eller motbevisa. Den får ses en djupt känd viljeyttring. Man hoppas intensivt att det ska förhålla sig så, och ju oftare frasen upprepas, desto mer övertygande förutsätts den bli.

Men man skulle lika gärna vända på steken och säga att samverkan med andra leder till ökad osäkerhet. Det är naturligtvis också en trossats men ligger å andra sidan i linje med en försiktighetsprincip som brukar vara gällande inom flertalet politikområden. Överbefälhavaren Micael Bydén fällde en passant – ja, det lät nästan som en lapsus – ett yttrande av sådan innebörd i en tidningsintervju som i övrigt handlade om hur förträfflig den militära samverkansinriktningen är.

Läs merRisken med samverkan, redaktionell kommentar till intervju med ÖB Micael Bydén

Finland och Sverige behöver inte gemensamt utreda Natomedlemskap, president Niinistö, svenska.yle.fi

President Sauli Niinstö hoppas att den nya utredningen om följderna av ett Natomedlemskap leder till en intensiv, men inte en emotionell debatt.

Utredningen publiceras på fredag.

Den nya utredningen har beretts av fyra personer. De är fransmannen François Heisbourg som är styrelseordförande för IISS, det internationella institutet för strategiska studier, de tidigare ambassadörerna Mats Bergqvist och René Nyberg samt Teija Tiilikainen, som leder Utrikespolitiska institutet. Både Finland och Sverige har tidigare låtit göra flera utredningar om följderna av ett Natomedlemskap. Till exempel Ilkka Kanerva (Saml), som är ordförande för riksdagens försvarsutskott, har föreslagit att Finland och Sverige tillsammans analyserar ett medlemskap.

President Niinistö ställer sig sval till tanken. Läs artikel

Finland inför ett viktigt avgörande, Yrsa Grüne, kkrva.se

En kraftig armbrytning är att vänta när Finlands riksdag ska ta ställning till de lagändringar som behövs för att Finland ska kunna ge militär hjälp till andra länder – och tillåta andra länders militära hjälp på sitt eget område. Lagändringar behövs både på Försvarsministeriets och Inrikesministeriets områden.

En sak är alla ändå överens om. Beslutet om Finland ska skicka militär hjälp utanför sina egna landsgränser på hårda militära uppdrag ska fattas av rikets högsta ledning, inklusive presidenten. Ett tidigare förslag om att kommendören för Försvarsmakten skulle kunna kalla in maximalt 25 000 reservister på reservövning – med kortare varsel än de tre månader som nu gäller samt utan möjlighet för de inkallade att vägra ställa upp – har därmed fallit. Läs artikel