Månad: april 2024

[…] Komiteens medlemmer fra Sosialistisk Venstreparti og Rødt viser til at avtalen slik den foreligger, inneholder en rekke intensjonserklæringer som ikke sikres av konkrete kontrollmekanismer i selve avtaleteksten.

Disse medlemmer viser til at det i avtalen anføres at den ikke endrer den norske basepolitikken, samtidig som amerikanske styrker skal gis «uhindret tilgang til og bruk av omforente områder» til blant annet innkvartering av personell, oppstilling av styrker og materiell, forhåndslagring av utstyr, forsyninger og materiell, bunkring av fartøyer og byggevirksomhet. Disse medlemmer kan ikke se hvordan dette ikke utgjør en «base» i henhold til baseerklæringen av 1949, som satte som vilkår for norsk NATO-medlemskap at det ikke skulle åpnes baser for fremmede lands stridskrefter på norsk territorium i fredstid.

Komiteens flertall, alle unntatt medlemmene fra Sosialistisk Venstreparti og Rødt, minner om at rammene for utenlandsk militær tilstedeværelse i Norge blant annet er satt gjennom basepolitikken, atomvåpenpolitikken og anløpspolitikken. Flertallet fremhever at baseerklæringen ble utformet i forbindelse med Norges inntreden i NATO i 1949, og at denne fastslår at Norge ikke vil tiltre «noen overenskomst med andre stater som innebærer forpliktelser for Norge til å åpne baser for fremmede makters stridskrefter på norsk territorium så lenge Norge ikke er angrepet eller utsatt for trusler om angrep». […]

Komiteens medlemmer fra Sosialistisk Venstreparti og Rødt viser til at det står i avtalens artikkel I at den ikke endrer norsk politikk med hensyn til lagring eller utplassering av kjernefysiske våpen på norsk territorium. I avtalens artikkel III står det videre:

«Partene skal ha felles tilgang til og rett til bruk av omforente områder, med mindre partene eller deres administrative representanter har fastslått at amerikanske styrker skal ha rett til eksklusiv tilgang til og bruk av deler av områdene.»

Disse medlemmer påpeker at avtalen åpner for at amerikanske styrker på administrativt nivå kan gis rett til å nekte norske inspektører tilgang til deler av områdene. Dette vil frata Norge mulighet til å kontrollere at USA respekterer Norges reservasjon mot lagring og utplassering av kjernefysiske våpen. Läs referatet.

Collaboration between the two militaries’ naval and air forces will help to further deepen mutual trust and cooperation, and jointly safeguard regional security and stability, China’s defence ministry said in a statement on Friday.

General Wang Xiubin, commander of the People’s Liberation Army’s Southern Theatre Command, and French Rear Admiral Geoffroy d’Andigne, commander of the Pacific Ocean and French Polynesian maritime zones, signed the agreement on Thursday, the ministry statement said. The Southern Theatre Command is the PLA arm that oversees the South China Sea. […]

The signing of the cooperation agreement follows a consensus reached between President Xi Jinping and his French counterpart Emmanuel Macron during his visit to China last year, when they agreed to deepen military communication and strengthen mutual understanding on security issues.

The move towards forging closer Sino-French military ties comes amid increasing confrontations between China and the Philippines over maritime rights in the South China Sea. Läs artikel

For tredje gang på tre år skal amerikansk militær træne på Bornholm. Denne gang finder øvelsen sted fra 1. maj til 7. maj, oplyser forsvarsminister Troels Lund Poulsen i en orientering til Folketingets Forsvarsudvalg.

Et våbensystem vil blive fragtet til Bornholms Lufthavne, og dernæst vil der blive afholdt øvelser, oplyser ministeren.

– Der vil dog ikke blive affyret skud, understreger Troels Lund Poulsen.

I både 2022 og 2023 blev øvelser altså også afholdt på Bornholm. Det er USA selv, der har anmodet om at få lov at træne på Bornholm. Det har regeringen accepteret. Der er ikke en ændret trusselsvurdering mod Bornholm eller Danmark i det hele taget af den grund, oplyser Troels Lund Poulsen.

– Øvelsen har et militært træningsaspekt, men er ligeledes et signal om alliancesolidaritet om amerikansk engagement i sikkerheden i Europa og i vores eget nærområde, skriver Troels Lund Poulsen i orienteringen. Läs artikel

.[..] [Försvarsberedningen delar Försvarsmaktens analys och bejakar de förslag som myndigheten redovisat i bland annat Överbefälhavarens militära råd. Dessa förslag utgör därmed grunden i de förslag Försvarsberedningen lämnar. Försvarsmaktens förslag innebär en tyngdpunktsförskjutning mot att stärka krigsorganisationens förmåga och tillgänglighet. Här ryms bland annat ett ökat fokus på luftförsvar genom och Natos integrerade luft- och robotförsvar (Integrated Air and Missile Defence, IAMD), ökad förmåga att operera och försvara sig mot obemannade farkoster, ökad förmåga till interoperabilitet och att kunna ingå i Natos ledningssystem på alla nivåer. Försvarsmakten lägger även ett ökat fokus på att utveckla logistiken och Sveriges förmåga att utgöra ett bas- och uppmarschområde för allierade förband och ökad förmåga att kunna verka med stridskrafter utanför Sveriges gränser. En del i sammantagna avvägningen är också att förstärka marinen med bland annat fyra nya ytstridsfartyg.

Därutöver föreslår Försvarsberedningen ytterligare åtgärder för att stärka krigsorganisationen. Försvarsberedningens förslag omfattar att bland annat:

• Tidigareläggning av två brigader, med inriktningen att ha tre mekaniserade brigader och en infanteribrigad i allt väsentligt operativa 2030.
• Bildandet av ett nytt fältförband i form av ett Norrlandsinfanteriregemente i krigsorganisationen (detta ska inte förväxlas med uppsättandet av en organisationsenhet).
• Värnpliktsutökning från dagens 8 000 till 10 000 år 2030 och 12 000 år 2032, samt att ytterligare utökning till 14 000 år 2035 ska övervägas.
• Förstärkt personaltillgång till marinen för att säkerställa det operativa nyttjandet i flottan.
• Utökad luftvärnsförmåga för att kunna möta hotet från olika typer av obemannade flygande farkoster.
• Ytterligare anskaffning av förnödenheter, inklusive ammunition bland annat jaktrobotar och kryssningsrobotar och reservdelar.
• Nya territorialförband, organiserade i ett tjugotal kompanier och plutoner. Läs  pressmeddelande

Rapporten finns att läsa här.

The Security Council today failed to adopt its first-ever resolution on outer space — one that would have affirmed the obligation of all States parties to fully comply with the Outer Space Treaty, including not to place in orbit around the Earth any objects carrying nuclear weapons or any other kinds of weapons of mass destruction, install such weapons on celestial bodies or station such weapons in outer space in any other manner.

Had it been adopted, the resolution would have also emphasized the necessity of further measures, including political commitments and legally binding instruments, with appropriate and effective provisions for verification, to prevent an arms race in outer space in all its aspects.

Introducing the draft text, also on behalf of Japan, the representative of the United States said:  “There should be no doubt that placing a nuclear weapon into orbit would be unprecedented, unacceptable and deeply dangerous.”  Thus, the resolution should not be controversial, she added, highlighting that the text allows the international community to address current and emerging threats to help ensure that countries will not deploy nuclear weapons around Earth and pose a grave threat to international peace and security. Her delegation and that of Japan have gone to great lengths to forge consensus, she said, thanking the 62 cross-regional co-sponsors who have joined in support.

The representative of the Russian Federation, noting that the Council is again involved in “a dirty spectacle prepared by the US and Japan”, said:  “This is a cynical ploy.  We are being tricked.”  Recalling that the ban on placing weapons of mass destruction in outer space is already enshrined in the 1967 Outer Space Treaty, he said that Washington, D.C., Tokyo and their allies are “cherry-picking” weapons of mass destruction out of all other weapons, trying to “camouflage their lack of interest” in outer space being free from any kinds of weapons.  The addition of the operative paragraph proposed by the Russian Federation and China does not delete from the draft resolution a call not to develop weapons of mass destruction and not to place them in outer space, he emphasized.

China’s representative said the draft amendment provides for the inclusion of all types of weapons and the early elaboration of a legally binding multilateral agreement.  Further, elements in the amendment are derived from a General Assembly resolution supported by over two thirds of Member States.  Adoption of the amendment will make the current draft more complete, comprehensive and balanced, he said, calling on all Council members to vote in favour of the amendment. Läs pressmeddelande

– Vi kan ikke sitte og vente på at noen andre skal løse våre sikkerhetsspørsmål. Vi må ta tak i det selv gjennom å bygge opp vårt totalforsvar, militære forsvar og beredskap.

Det sier major Johan Hellström, sjef for Västerbottensgruppen, til High North News.

Hellström er tydelig på at Sveriges medlemskap i Nato er positivt. Likevel understreker majoren at Sverige og Europa ikke kan legge nasjonens sikkerhet ene og alene i Natos hender.

– Vi må ta hånd om sikkerheten selv, sier majoren og fortsetter:

– Europas sikkerhet har bygd mye på alliansen med USA. Om USA nå sier ”nei, vi skal forlate Nato”, så står vi der. Jeg synes at Europa og vi i Sverige må ta ansvar for egen sikkerhet, gjennom å se til at våre krigsforbund blir så farlige og dyktige som mulig slik at en angriper avstår, og at vi får et samfunn som er utholdende.

Selv om USA forblir i Nato vil det likevel ta lang tid før amerikanske styrker kommer.

Hellström trekker frem Atlanterhavpaktens artikkel 3 i Nato, som sier at alle medlemslandene skal ha et nasjonalt troverdig forsvar.

– Det tar lang tid innen hjelpen lander på bakken. Inntil da må vi klare oss selv. Det er et kjempeviktig budskap når det gjelder hvordan vi jobber. Artikkel 3 sier at vi må klare oss selv slik at vi kan ta i mot hjelp og senere jobbe sammen. Läs artikel

På en fråga om färdigutbildade värnpliktiga i framtiden kan komma att skickas till Lettland svarar Ulf Kristersson att det just nu handlar uteslutande om anställda vid Försvarsmakten.

– Sen pågår en process inom försvarsberedningen där man tittar på exakt hur det svenska värnpliktsystemet ska fogas in i ett Natosammanhang. Där diskuterar och analyserar de just nu vad som är för- och nackdelar. Det är en viktig fråga.

Försvarsberedningens slutrapport presenteras på fredagen. En källa uppger i bakrundssamtal till SvD att det finns en majoritet för att kunna skicka färdigutbildade värnpliktiga till Lettland. Men vissa partier vill att frågan utreds ytterligare, och att det därför inte kommer att komma något klart besked i frågan när rapporten presenteras, enligt källan. Det var TT först med att rapportera. Läs  artikel