Varför förlorar USA krigen? Depend on you yourself!

Mats Björkenfeldt

Donald Stoker var tidigare professor i “Strategy and Policy for the US Naval War College’s Monterey Program” vid Naval Postgraduate School in Monterey, California, mellan 1999 och 2017. Hans biografi Carl von Clausewitz: His Life and Work (Oxford University Press 2014) finns på den brittsika arméns ”professional-reading list”.

Stokers senaste bok heter Why America Loses WarsLimited War and US Strategy from the Korean War to the Present (Cambridge University Press 2019).

Boken klargör att de militära konflikter som USA varit inblandat i efter andra världskriget, av många kallade ”limited wars”, inte alls varit begränsade, utan istället fått USA att fastna i ”a never-ending cycle of forever wars”. Alltså motsatsen till vad man kan uppfatta som något begränsat. Stoker påpekar i en intervju i Foreign Policy (juni 2019): ”Part of the problem is that we don’t know what we want.” Liksom Clausewitz framhåller Stoker att kriget är bara fortsättningen på politiken med andra medel.

Läs merVarför förlorar USA krigen? Depend on you yourself!

Helten som “forsvant”, uit.no

Han har på sett og vis kommet i skyggen av generalmajor Carl Gustav Fleischer når krigen i nord diskuteres. Men general Otto Ruge var mannen som i april 1940 ristet det verste krigssjokket av norske ledere og mobiliserte forsvaret til kamp over hele landet. I dag, onsdag 4. september, lanseres biografien «Otto Ruge. Hærføreren», skrevet av historieprofessor Tom Kristiansen ved UiT. […]

Forsvaret klarte under Ruges ledelse å mobilisere 55 000 mann under de 62 dagene felttoget varte. Med tanke på utgangspunktet; den manglende beredskapen og det tyske sjokkoverfallet, er dette beundringsverdig. Läs presentationen

Krigshistorie som fortsatt vekker følelser, forsvaretsforum.no

​«Grenselosene» er en samling beretninger om dramatikk og påkjenninger som lokale kjentfolk langs en fluktrute var utsatt for gjennom krigsårene i Norge. I alt skal nærmere ett tusen personer ha vært aktive som los for til sammen rundt 40 000 flyktninger over til Sverige.

Forfatteren Hege Kofstad har valgt å fremheve noen få familier, fortrinnsvis fra Nes i Akershus og fra Leksvik i Trøndelag. I tillegg møter vi blant andre motstandsfolk i Oslo og i Ålesund og deltakere i aksjoner på Helgelandskysten. Mange av hendelsene har vært beskrevet tidligere og utallige bøker og artikler har omtalt innsatsen som mange nordmenn gjorde for å hjelpe folk i sikkerhet, men temaet tåler tidens tann og har ennå ikke nådd grensen for hva de så å si anonyme hjelperne fortjener av oppmerksomhet og anerkjennelse.

Denne bokens styrke er at den gir god forståelse av mangfoldet i grenselosvirksomheten og hvilke konsekvenser den kunne få samtidig som man altså i hovedsak følger noen få familier. Läs recensionen

Sommarrepris: Den svenske tsaren, Mats Björkenfeldt presenterar en ny bok

Vi återpublicerar här en artikel för sommarläsning (Utgivarna)

Den ryske tsaren Ivan den Förskräcklige dog 1584, ett år efter freden med svenskarna, vilken avslutade Livlandskriget. Hans son, Fjodor Ivanovitj, skulle bli den siste av släkten Rurik att besitta den moskovitiska tronen över ett land som var ödelagt av krig och terror, men mer centraliserat än någonsin.

Skapandet av Moskvapatriarkatet 1588 var inte tsar Fjodors förtjänst, utan hans svågers, Boris Gudonovs. Fjodor dog 1598, barnlös, varefter Boris valdes. Århundradet skulle avslutas med en ny politik, ett nytt kyrkligt team och en ny dynasti.

Läs merSommarrepris: Den svenske tsaren, Mats Björkenfeldt presenterar en ny bok

Så skapade CIA alla monsters monster, svd.se

Per Jönsson

Om inte USA hade startat de två längsta krigen i landets historia – i Afghanistan 2001 och Irak 2003 – så skulle IS aldrig ha uppstått och Donald Trump ­hade aldrig kunnat bli vald till amerikansk president. Det hävdar journalisten Max Blumenthal i sin uppmärksammade bok ”The management of savagery”.

Trumps löfte under presidentvalskampanjen 2016 om att inte upprepa sådana utrikespolitiska katastrofer fick avgörande gensvar i väljarkåren. Både kriget i Afghanistan och det i Irak var en direkt följd av 11 september-attackerna 2001, ett dåd av Usama bin Ladins terrororganisation al-Qaida. Men om inte spionbyrån CIA hade pumpat miljarder dollar till islamistiska krigare i Afghanistan – däribland bin Ladin – på 1980-talet skulle med största sannolikhet 11 september-katastrofen aldrig ha inträffat. Fenomenet al-Qaida bokstavligen föddes i det Sovjetockuperade Afghanistan och nådde sin mordiska fulländning i beskydd av det afghanska talibanstyret ett decennium senare.

Och om World Trade Centers dubbeltorn i New York hade stått kvar i dag är det inte svårt att tänka sig att både världspolitiken och supermakten USA skulle se väsentligt annorlunda ut. Läs artikel

Två nya böcker om Putin

Mats Björkenfeldt

Den första Putin-boken har skrivit av en fransk filosof: Michel Eltchaninoff, Inside the Mind of Vladimir Putin (Hurst & Co 2017). Här återges två citat vars innehåll kan ifrågasättas:

“They may be members of NATO and may have received the public reassurance of then President Obama, but it should not be forgotten that the Baltic States are also a target of choice for Moscow.”

Läs merTvå nya böcker om Putin

Neutralitet – valet för framtiden

Mats Björkenfeldt

Historieprofessorn vid Stockholms universitet Leos Müller har just släppt en intressant bokNeutrality in World History (Routledge 2019), som skildrar den roll neutraliteten har spelat under femhundra år.

Müller hävdar att neutralitet och neutrala stater, som Schweiz, Sverige och Belgien, har spelat en betydelsefull historisk roll för frihandel, folkrättens utveckling och varit nyckelspelare vad gäller handel och finanser. Han påpekar att misslyckandena under första och andra världskriget samt Nationernas Förbunds haveri under mellankrigstiden gör det lätt att avfärda neutralitetspolitik som irrelevant, omoralisk och orealistisk. ”The aim of this book is to redress this misjudgement”, noterar författaren inledningsvis. Istället vill han lyfta fram neutralitetens positiva betydelse i världshistorien.

Läs merNeutralitet – valet för framtiden

Ännu en amerikansk försvarsminister talar ut

Mats Björkenfeldt

Vi har tidigare på sajten uppmärksammat USA:s försvarsminister mellan 2006 och 2011, Robert M. Gates, som i sina memoarer Duty. Memoirs of a Secretary at War (Alfred A. Knopf 2014) bland annat skildrar hur han, vicepresident Joe Biden med flera var emot en intervention i Libyen . Nu har även president Barak Obamas siste försvars­­minister Ash Carter tagit till orda i bokform.

I över 35 år arbetade Ash Carter i USA:s försvarsdepartement, senast alltså som försvarsminister för president Obama, och är nu verksam vid Harvarduniversitetet. Carters bok heter Inside the Five-sided Box. Lessons from a Lifetime of Leadership in the Pentagon (Dutton 2019, 480 sidor). Den femsidiga “boxen” avser Pentagongbyggnaden i Washington.

Boken inleds med en beskrivning av försvarsdepartementet, som har en budget lika stor som Sveriges bruttonationalprodukt, 700 miljarder USD, och 26 000 anställda inklusive de som finns på 800 baser i 80 länder. Carter lär oss veta att under det andra världskriget gick 41 procent av USA:s bruttonationalprodukt till militären, för att under det kalla kriget sjunka till 9 procent. Något förvånande, kanske, är att president Obamas begäran om ökade anslag till militären fick bakslag av en republikansk kongress, och att de största minskningarna av försvarsanslagen har skett under republikanskt styre, något många inte är medvetna om, enligt Carter: ”[A] counterintuitive fact you can use to win a bar bet.”

Läs merÄnnu en amerikansk försvarsminister talar ut

Danish Foreign Policy Review 2019, pure.diis.dk

Danish Foreign Policy Review 2019, udgivet af DIIS, er nu på gaden. Review indeholder i år tre fagfællevurderede forskerartikler, der analyserer centrale elementer i dansk udenrigspolitik.

* Rasmus Mariager og Anders Wivel bygger videre på deres tidligere udredning om beslutningsprocessen op til de danske militære engagementer i Kosovo, Afghanistan og Irak. Artiklen konkluderer, at Danmarks militære engagement primært var drevet af de politiske beslutningstageres villighed til at tilpasse sig USA’s forventninger om militært engagement, typisk endog før de var formuleret som konkrete ønsker fra amerikansk side.​

* Rasmus Brun Pedersen kigger på Storbritanniens og særlig Brexits rolle for dansk EU-politik med fokus på de danske forbehold. Artiklen anbefaler, at Danmark arbejder for at knytte Storbritannien så tæt som muligt til både den fælles sikkerheds- og forsvarspolitik, og til det bredere samarbejde for at afbøde potentielle integrationsomkostninger i de kommende år.

* Louise Riis Andersen skriver om FNs rolle i dansk udenrigspolitik og påviser, at Danmarks forhold til FN på enkelte, meget centrale punkter har ændret sig afgørende. Det gælder især brugen af militær magt, fokuseringen på danske kommercielle interesser og vægtningen af indenrigspolitiske hensyn (især på migrationsområdet). På den baggrund argumenterer artiklen for, at det danske svar på krisen i den internationale retsorden bør være at genetablere FN som en hjørnesten i dansk udenrigspolitik.  Läs rapporten

Arven etter journalistene, forsvaretsforum.no

Harald Høiback, oberstløytnant

[…] Noen år etter invasjonen het det i Nato-kretser at Nato hadde tre prioriteringer: Afghanistan, Afghanistan, Afghanistan. Det eneste som knyttet den stadig voksende og delvis dysfunksjonelle Nato-familien sammen, var de felles frustrasjonene i Afghanistan. Hva ville skje med Nato-samholdet, om man ikke en gang hadde operasjonene i Afghanistan å krangle om? Vladimir Putin løste det problemet.

Nå, derimot, er det neppe flere nordmenn som bryr seg om Afghanistan, enn det er afghanere som bryr seg om Norge. Afghanistan er ikke en gang yesterday’s news, det er fullstendig passé. Det er glemt og fortrengt for de aller fleste.

Én holder imidlertid koken, nemlig journalisten Anders Hammer, som har begått nok en bok om dette ulykkelige landet. Denne gangen har boken fått tittelen Faryab – Arven etter Norge, og tar oss med til den provinsen Norge forlot i 2012. Boktittelen er imidlertid en smule villedende. Arven etter afghanerne ville vært en langt mer dekkende tittel, men neppe noe som hadde avstedkommet forlagskontrakt og en anmeldelse i F.[…]

Det som imidlertid blir borte i boka er nyansene i fortellingene. Det kommer for eksempel ikke spesielt godt frem i boka hvor skeptisk Forsvaret var til å påta seg oppdraget i Faryab. Hammer bruker heller ikke mye plass til å filosofere over det dilemmaet som oppstår når alle handlingsalternativer er dårlige. Det er selvfølgelig mange nordmenn som har hatt sin betydelige dose tvil knyttet til hvor smart det egentlig var det vi holdt på med i Afghanistan, men har slått seg til ro med at alternativet var verre. Det er også vanskelig å inspirere til videre innsats hvis budskapet den politiske og militære ledelsen sender ut er at dette går ganske dårlig. Läs artikel

Se också kommentar på den här sajten om den norska utredningen av deltagandet i kriget i Afghanistan.

Nationen inför slutstriden

Anders Björnsson

”All utrikespolitik är naturligtvis egoistisk”, noterar Georg Achates Gripenberg den 4 juni 1944, för precis sjuttiofem år sedan (Dagbok 1944, s. 93. Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Handlingar del 41. 2019. – Två andra dagboksvolymer, 1943 resp. 1945–46, är samtidigt utgivna).

Gripenberg hade då varit finsk minister i Stockholm i närmare ett och ett halvt år. Han fann sig väl till rätta i den svenska huvudstaden – här fanns en lyx och ett lugn som han inte var van vid under de rådande omständigheterna. Så gott som varje dag inledde han med en morgonritt. Han tog emot besökare från hemlandet. Vad han ogillade var supiga ämbetsmän och moderna möbler. Sin dagbok förde han också nästan varje dag, livet igenom, med vacker handstil.

Läs merNationen inför slutstriden