Neutralitet – valet för framtiden

Mats Björkenfeldt

Historieprofessorn vid Stockholms universitet Leos Müller har just släppt en intressant bokNeutrality in World History (Routledge 2019), som skildrar den roll neutraliteten har spelat under femhundra år.

Müller hävdar att neutralitet och neutrala stater, som Schweiz, Sverige och Belgien, har spelat en betydelsefull historisk roll för frihandel, folkrättens utveckling och varit nyckelspelare vad gäller handel och finanser. Han påpekar att misslyckandena under första och andra världskriget samt Nationernas Förbunds haveri under mellankrigstiden gör det lätt att avfärda neutralitetspolitik som irrelevant, omoralisk och orealistisk. ”The aim of this book is to redress this misjudgement”, noterar författaren inledningsvis. Istället vill han lyfta fram neutralitetens positiva betydelse i världshistorien.

Läs merNeutralitet – valet för framtiden

Ännu en amerikansk försvarsminister talar ut

Mats Björkenfeldt

Vi har tidigare på sajten uppmärksammat USA:s försvarsminister mellan 2006 och 2011, Robert M. Gates, som i sina memoarer Duty. Memoirs of a Secretary at War (Alfred A. Knopf 2014) bland annat skildrar hur han, vicepresident Joe Biden med flera var emot en intervention i Libyen . Nu har även president Barak Obamas siste försvars­­minister Ash Carter tagit till orda i bokform.

I över 35 år arbetade Ash Carter i USA:s försvarsdepartement, senast alltså som försvarsminister för president Obama, och är nu verksam vid Harvarduniversitetet. Carters bok heter Inside the Five-sided Box. Lessons from a Lifetime of Leadership in the Pentagon (Dutton 2019, 480 sidor). Den femsidiga “boxen” avser Pentagongbyggnaden i Washington.

Boken inleds med en beskrivning av försvarsdepartementet, som har en budget lika stor som Sveriges bruttonationalprodukt, 700 miljarder USD, och 26 000 anställda inklusive de som finns på 800 baser i 80 länder. Carter lär oss veta att under det andra världskriget gick 41 procent av USA:s bruttonationalprodukt till militären, för att under det kalla kriget sjunka till 9 procent. Något förvånande, kanske, är att president Obamas begäran om ökade anslag till militären fick bakslag av en republikansk kongress, och att de största minskningarna av försvarsanslagen har skett under republikanskt styre, något många inte är medvetna om, enligt Carter: ”[A] counterintuitive fact you can use to win a bar bet.”

Läs merÄnnu en amerikansk försvarsminister talar ut

Danish Foreign Policy Review 2019, pure.diis.dk

Danish Foreign Policy Review 2019, udgivet af DIIS, er nu på gaden. Review indeholder i år tre fagfællevurderede forskerartikler, der analyserer centrale elementer i dansk udenrigspolitik.

* Rasmus Mariager og Anders Wivel bygger videre på deres tidligere udredning om beslutningsprocessen op til de danske militære engagementer i Kosovo, Afghanistan og Irak. Artiklen konkluderer, at Danmarks militære engagement primært var drevet af de politiske beslutningstageres villighed til at tilpasse sig USA’s forventninger om militært engagement, typisk endog før de var formuleret som konkrete ønsker fra amerikansk side.​

* Rasmus Brun Pedersen kigger på Storbritanniens og særlig Brexits rolle for dansk EU-politik med fokus på de danske forbehold. Artiklen anbefaler, at Danmark arbejder for at knytte Storbritannien så tæt som muligt til både den fælles sikkerheds- og forsvarspolitik, og til det bredere samarbejde for at afbøde potentielle integrationsomkostninger i de kommende år.

* Louise Riis Andersen skriver om FNs rolle i dansk udenrigspolitik og påviser, at Danmarks forhold til FN på enkelte, meget centrale punkter har ændret sig afgørende. Det gælder især brugen af militær magt, fokuseringen på danske kommercielle interesser og vægtningen af indenrigspolitiske hensyn (især på migrationsområdet). På den baggrund argumenterer artiklen for, at det danske svar på krisen i den internationale retsorden bør være at genetablere FN som en hjørnesten i dansk udenrigspolitik.  Läs rapporten

Arven etter journalistene, forsvaretsforum.no

Harald Høiback, oberstløytnant

[…] Noen år etter invasjonen het det i Nato-kretser at Nato hadde tre prioriteringer: Afghanistan, Afghanistan, Afghanistan. Det eneste som knyttet den stadig voksende og delvis dysfunksjonelle Nato-familien sammen, var de felles frustrasjonene i Afghanistan. Hva ville skje med Nato-samholdet, om man ikke en gang hadde operasjonene i Afghanistan å krangle om? Vladimir Putin løste det problemet.

Nå, derimot, er det neppe flere nordmenn som bryr seg om Afghanistan, enn det er afghanere som bryr seg om Norge. Afghanistan er ikke en gang yesterday’s news, det er fullstendig passé. Det er glemt og fortrengt for de aller fleste.

Én holder imidlertid koken, nemlig journalisten Anders Hammer, som har begått nok en bok om dette ulykkelige landet. Denne gangen har boken fått tittelen Faryab – Arven etter Norge, og tar oss med til den provinsen Norge forlot i 2012. Boktittelen er imidlertid en smule villedende. Arven etter afghanerne ville vært en langt mer dekkende tittel, men neppe noe som hadde avstedkommet forlagskontrakt og en anmeldelse i F.[…]

Det som imidlertid blir borte i boka er nyansene i fortellingene. Det kommer for eksempel ikke spesielt godt frem i boka hvor skeptisk Forsvaret var til å påta seg oppdraget i Faryab. Hammer bruker heller ikke mye plass til å filosofere over det dilemmaet som oppstår når alle handlingsalternativer er dårlige. Det er selvfølgelig mange nordmenn som har hatt sin betydelige dose tvil knyttet til hvor smart det egentlig var det vi holdt på med i Afghanistan, men har slått seg til ro med at alternativet var verre. Det er også vanskelig å inspirere til videre innsats hvis budskapet den politiske og militære ledelsen sender ut er at dette går ganske dårlig. Läs artikel

Se också kommentar på den här sajten om den norska utredningen av deltagandet i kriget i Afghanistan.

Nationen inför slutstriden

Anders Björnsson

”All utrikespolitik är naturligtvis egoistisk”, noterar Georg Achates Gripenberg den 4 juni 1944, för precis sjuttiofem år sedan (Dagbok 1944, s. 93. Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Handlingar del 41. 2019. – Två andra dagboksvolymer, 1943 resp. 1945–46, är samtidigt utgivna).

Gripenberg hade då varit finsk minister i Stockholm i närmare ett och ett halvt år. Han fann sig väl till rätta i den svenska huvudstaden – här fanns en lyx och ett lugn som han inte var van vid under de rådande omständigheterna. Så gott som varje dag inledde han med en morgonritt. Han tog emot besökare från hemlandet. Vad han ogillade var supiga ämbetsmän och moderna möbler. Sin dagbok förde han också nästan varje dag, livet igenom, med vacker handstil.

Läs merNationen inför slutstriden

Til forsvar for landet

Mats Björkenfeldt

Sigmund Simonsen är professor i rättsvetenskap vid Högskolan på Vestlandet i Norge. Han har bland annat arbetat vid Luftkrigsskolen, där han blev professor 2017.

I sin nya bok Til forsvar for landet. Rettslige rammer og gråsoner i fred, krise og krig (Fagbokforlaget 2019) analyserar han den norska försvarsmaktens handlingsutrymme och handlingsplikt i fred, vid kriser och i krig. När och på vilka villkor kan militär användas?

Simonsen tar sin utgångspunkt i två för Norge traumatiska upplevelser:  Det tyska angreppet den 9 april 1940 och Anders Behring Breiviks angrepp den 22 juli 2011. Även om frågan när militär kan användas inom landet är intressant – tänk Ådalshändelserna 1931 eller försvarsminister Vidkun Quislings beordrande samma år av militär mot demonstrerande arbetare – koncentrerar sig denna anmälan på författarens redogörelser för de rättsliga regleringarna runt militär som försvarare av landet och militär utanför landets gränser.

Läs merTil forsvar for landet

Nato 70 år

Mats Björkenfeldt

Den kanadensiske historikern Timothy Andrews Sayle har lägligt utkommit med boken Enduring Alliance. A History of NATO and the Postwar Global Order (Cornell University Press 2019).

I mars 1948 inträffande den så kallade Pragkuppen: det tjeckiska kommunistpartiet grep makten i Tjeckoslovakien. En månad senare krävde Stalin att Norge skulle sluta en pakt med Sovjetunionen. Samma månad hade Finland ingått VSB-avtalet, det vill säga ett fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd, med grannen i öster. Den brittiske utrikesministern Ernest Bevin, som aldrig trodde att Sovjetunionen skulle starta något krig, var dock orolig för i första hand de nämnda påtryckningarna mot Norge.

Läs merNato 70 år

Norge i Nato

Mats Björkenfeldt

Jon Hellesnes, professor emeritus i filosofi vid Universitetet i Tromsø, är bland annat fokuserad på krigsfilosofi och är en av Norges skarpaste hjärnor, ledamot både av Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo och Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab i Trondheim. Han är partipolitiskt obunden. Hellesnes nya bok heter Nato-komplekset. Om militærpolitikk, atomvåpen og norsk USA-servilitet (Det Norske Samlaget 2019). Han har givit ut tolv böcker på samma förlag.

Boken tar ett avstamp i en fråga: Är Nato att likna vid Warszawapakten?  De som ingick i den senare pakten bestod inte av fria och suveräna stater, då det var Leonid Brezjnev och andra sovjetledare som styrde. Hellesnes antyder en likhet med hänsyn till ”USA-serviliteten til Solberg-regjeringa og resten av den norske politiske eliten”. Han ser ett nytt kallt krig för ögonen, ett krig som orsakats av USA.

Läs merNorge i Nato

Klicken som vill driva internationell social ingenjörskonst

Mats Björkenfeldt

I nya numret av Foreign Affairs, nr 1 2019, recenseras statsvetarprofessorn John Mearsheimers senaste bok, som anmälts här på sajten , samt Harvardprofessorn Stephen M. Walts, The Hell of Good Intentions. America’s Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy (Farrar, Straus and Giroux 2018). Dessa författare har tidigare skrivit en gemensam bok. De kritiserar båda ”the Liberal Order”, det vill säga USA:s självpåtagna rätt att med vapenmakt ägna sig åt social ingenjörskonst världen över. Och de som aktivt försvarar denna ordning, ”the Blob” kallad av Walt, avslöjas grundligt i hans bok. Recensenten i Foreign Affairs medger att han själv tillhör denna liberala Blob, men avslutar med att ”[t]heir admonition to think differently is useful in a time of rapid change”. Det tilläggs att Walt and Mearsheimer “offer surprisingly little guidance on the future of humanitarian intervention”. Något recensenten finner negativt, men undertecknad ser som positivt.

Läs merKlicken som vill driva internationell social ingenjörskonst

Freden som skulle avskaffa alla krig

Mats Björkenfeldt

 

Den 18 januari 1871 grundades det tyska kejsarriket i Versailles utanför Paris efter att Preussen hade besegrat Frankrike militärt. Kejsardömet existerade fram till den 9 november 1918. På 38-årsdagen av dess grundande inleds en fredskonferens i Quai d’Orsay, utrikesministeriet, i Paris. 32 stater är representerade (dock inte Sovjetryssland), men det är ”the Council of Four” som bestämmer: USA:s president Woodrow Wilson, den brittiske premiärministern David Lloyd George, den franske konseljpresi­denten George Clemenceau och den italienske premiärministern Vittorio Emanuele Orlando.  Den 28 juni 1919 undertecknar de tyska företrädarna under protest i Spegelsalen i slottet Versailles ett fredsfördrag som omfattar 440 paragrafer. I artikel 231 utpekas Tyskland som ensamt ansvarigt för första världskriget.

Läs merFreden som skulle avskaffa alla krig

Mordet på Lumumba

Lars-Gunnar Liljestrand

Omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död har fått ny aktualitet genom att nya  fakta tas fram. Se artikel i Guardian som vi länkat till på den här sajten.

Vi återpublicerar här en presentation av Ludo De Wittes bok om mordet på Lumumba som kan sägas vara startpunkten för undersökningarna om Hammarskjölds död och ger en bakgrund till händelserna i Kongo. Presentationen är författad av Lars-Gunnar Liljestrand och publicerades i Tidskrift för Folkets Rättigheter 2001.

Patrice Lumumba räknas som en av de stora nationella ledarna i den koloniala frigörelsen efter andra världskriget tillsammans personer som Nasser, Nehru, Nkrumah och Sukarno.

Lumumba var det fria Kongos förste valde premiärminister. Han mördades under oklara omständigheter bara ett halvår efter att han tillträtt. I Afrika och på många håll inom Tredje världen sågs mordet som en del i västmakternas komplott att söndra Kongo och behålla kontrollen i landet.

Med boken The Assassination of Lumumba  (Verso, London, 2001) har den holländske författaren Ludo De Witte gjort en grundlig genomgång av händelserna kring mordet. Han har grävt i FN-arkiven, tagit fram nya fakta och visat hur väst – i synnerhet Belgien, Storbritannien och USA – var ansvariga för mordet. Boken har väckt stor uppståndelse i väst och tvingat den belgiska regeringen att erkänna sitt ”moraliska ansvar” för dådet.

Läs merMordet på Lumumba

Sverige i stormaktspolitikens mitt, Sven Hirdman

Vi återpublicerar här ett utdrag ur andra upplagan av Sven Hirdmans  bok: Sverige i stormaktspolitikens mitt, Hjalmarsons förslag 2017.

Tidigare utlagt på sajten i december 2017 (utgivarna)

Prolog

Under det kalla kriget gick konfrontationslinjen mellan öst (Sovjet­unionen) och väst (USA/NATO) genom det delade Tyskland, symboliserat av det s.k. Fulda-gapet. Sverige låg i det delade Europas utkant och förde en svensk form av neutralitetspolitik med vad vi ansåg vara normala relationer med alla makter. Samtidigt var vi medvetna om att ifall ett nytt europeiskt storkrig skulle utbryta mellan öst och väst det var stor risk att vi skulle bli indragna. Vi vidmakthöll därför ett efter våra förhållanden respekt­ingivande försvar på samma gång som vi försökte verka för avspänning mellan stormakterna.

Läs merSverige i stormaktspolitikens mitt, Sven Hirdman