Veckans citat

”Kung Fredrik vädjade i april (1848) inte bara till kung Oscar, utan spelade också ut sitt starkaste kort: Frankrikes, Storbritanniens och Rysslands garantier för Danmarks besittning av Schlesvig. Problemet…var att ’England knappt ens vet att Schlesvig existerar’. Den tyska ockupationen av Schlesvig var ett brott mot internationell rätt…Genombrottet kom när Preussen accepterade kung Oscars medling”. Slutsats: garantierna var inte värda mycket, men fint med en neutral kung Oscar!

Union eller undergång, del 1

Kampen för ett enat Skandinavien

Sveriges säkerhet och världens fred, santerus.se

Sveriges utrikespolitik under kalla kriget

Ulf Bjereld, Alf W Johansson, Karl Molin

Standardverk om säkerhetspolitik! Nyutgivning.

Under det kalla kriget förde Sverige en politik som innebar alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig. Men inom ramen för denna formulering genomgick den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken stora förändringar. Under 1940- och 1950-talen kännetecknades den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken under utrikesminister Östen Undéns ledning av försiktighet och återhållsamhet, med betoning på maktbalans och folkrätt. Under 1960- och 1970-talen började Sverige i stället föra en politik som kännetecknades av ett självständigt ställningstagande i opinionsbildningen, öppen kritik av såväl väst- som öststater, samt en uttalad solidaritet med länderna i tredje världen. Olof Palme fick genom sin hårda kritik av USA:s krig i Vietnam symbolisera mycket av denna nya svenska politik. Läs presentationen

Geopolitik

Mats Björkenfeldt

Den tidigare brittiske Labour-ledaren Jeremy Corbyn uppgav enligt Financial Times den 19 augusti 2015, att ”Nato’s attempt to encircle Russia is one of the big threats of our time”. (Paul D’Anieri, Ukraine and Russia. Cambridge University Press, 2019, s. 277) Denna varning bör påminnas om när Finland nu överväger att bidra till att cirkeln sluts.

Många i Finland ser Nato och EU som garanter för att Corbyns varning ska komma på skam. Men för att dessa organisationer ska kunna verka krävs enhällighet i medlemsleden. Och i båda organisationerna finns en medlem som möjligen kan agera som gossen Ruda . Nämligen Ungern.

Professor Klaus Dodds Border Wars. The Conflicts That Will Define Our Future (Penguin Press, 2021) skriver att i ”Ungern är det inte ovanligt att se visuella skildringar av ett ’Stor-Ungern’ […] ett regionalt område som inte sammanfaller med de formella gränserna för det samtida Ungern”. 1920 slet Trianon-fördraget isär den ungerska delen av det österrikisk-ungerska imperiet. Ungerns gränser efter 1920 omdefinierades så att landet krympte till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga storlek. Områden av det ursprungliga territoriet omfördelades till andra stater.

Läs mer

Nya böcker

Mats Björkenfeldt

Sven Hegelund, ekonom, bland annat tidigare statssekreterare i finansdepartementet (1999–2002, under regeringen Göran Persson), är författare till den nyutkomna boken Intressanta tider. Ekonomi och geopolitik i det 21:a århundradet (Hjalmarson & Högberg, 2021). Boken skrevs före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Det gör att de ekonomiska prognoserna i boken blir svårbedömda. Men Hegelund skriver även om geopolitik, som titeln anger. Och för vårt vidkommande kan noteras att han, på sidan 280 och följande, åberopar starka skäl mot en svensk och finsk Nato-anslutning. Främsta skälet är ”att det är oklart huruvida USA är berett att infria åtagandena enligt paragraf 5 i NATO-stadgan”. Och på sidan 349 noterar författaren dels att ”alla medlemsstater [i Nato] har i princip vetorätt”, dels att Natos befälhavare ”alltid ska vara en amerikansk general, som oavsett formella fördragsbestämmelser i slutändan alltid kommer att vara underställd USAs militärledning och president”.

Läs mer

First Recourse for Rebels, lrb.co.uk

Tom Stevenson, monitoring Parliament’s ongoing inquiry into the UK’s ‘national security machinery’

The Economic Weapon: The Rise of Sanctions as a Tool of Modern War 
by Nicholas Mulder. Yale, 434 pp., £25, March, 978 0 300 25936 0

There is​ a striking asymmetry in the global economy. In terms of trade and GDP the world has three poles: the United States, the EU and China. But in the international financial system a single state has overwhelming power. The vast majority of transnational payments are routed through US banks. US treasury bonds are the de facto reserve asset around the world. The Fed is the global supplier of liquidity in times of crisis. National economies respond on a hair trigger to US monetary policy. Giant American and European financial institutions, based for the most part in the US, control a large share of international corporate activity. Läs artikel

Krimkriget

Mats Björkenfeldt

Krimkriget 1853 – 56 och Rysslands senare krig med det Osmanska riket 1877-78 gällde Rysslands möjligheter att exportera sitt spannmål från Odessa genom Bosporen till övriga världen. (Vladislav Davidzon, From Odessa With Love, Academica Press, 2021). Krimkriget kom att innebära slutet för den Europeiska konserten, som hade inletts 1814 -15 med att Sverige, Preussen, Storbritannien och Österrike enat sig med Ryssland och förklarat sig som segrare över Napoleons Frankrike och dess allierade.

Läs mer

Nato 70 år

Mats Björkenfeldt

Vi återpublicerar här en artikel om Nato som tidigare legat på sajten. (Utgivarna)

Den kanadensiske historikern Timothy Andrews Sayle har lägligt utkommit med boken Enduring Alliance. A History of NATO and the Postwar Global Order (Cornell University Press 2019).

I mars 1948 inträffande den så kallade Pragkuppen: det tjeckiska kommunistpartiet grep makten i Tjeckoslovakien. En månad senare krävde Stalin att Norge skulle sluta en pakt med Sovjetunionen. Samma månad hade Finland ingått VSB-avtalet, det vill säga ett fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd, med grannen i öster. Den brittiske utrikesministern Ernest Bevin, som aldrig trodde att Sovjetunionen skulle starta något krig, var dock orolig för i första hand de nämnda påtryckningarna mot Norge.

Läs mer

Recension: En SPD-veterans omstridda åsikter, demokraatti.fi

Att den ryske presidenten Vladimir Putin startade ett oprovocerat anfallskrig mot grannstaten Ukraina är en ny dramatisk och sorglig realitet i Europa.

Det militära våldet mot ”broderfolket” motiverades i hans propaganda som ”denazifiering”. […]

En motsvarande politisk analys är inte lika enkel. Så sent som i januari hörde den 93-årige socialdemokraten Klaus von Dohnanyi av sig med en omtvistad debattbok till ämnet.

Den korta rubliken lyder: ”Internationale Interessen” och fortsätter med att alstret gör anspråk på att ge en ”orientering för den tyska och europeiska politiken i globala förändringstider”. […]

På nära håll upplevde Dohnanyi den historiska fasen med Willy Brandts s.k. Neue Ostpolitik som bland annat byggde på att man måste känna till och respektera det dåvarande sovjetiska intresseläget. Motsvarande insikter ligger även till grund i SPD-veteranens aktuella debattbok. […]

Klaus von Dohnanyi har starka tvivel. Han fruktar att EU-staterna blir till en amerikansk spelpjäs i supermaktens geopolitiska rivalitet med Kina.

Enligt honom bör Europa hävda sig och även formulera egna intressen. I Dohnanyis analys bidrog den amerikanska politiken efter kalla krigets slut till att Ryssland sakta men säkert drivs in i en ny geopolitisk allians med Kina. Läs recensionen

 

Bortom Nato

Mats Björkenfeldt

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppger i Hufvudstadsbladet (20/2): ”Det handlar om hur vi vill att relationer mellan länder ska gå till. Moskva försöker rulla tillbaka historien genom kravet att inga nya medlemmar ska tillåtas i Nato. Det är ett tydligt försök av Ryssland att kontrollera västs säkerhetsstrategi”. Uttalandet föranleder ett antal frågor. Är ”väst” liktydigt med Nato? Ingår EU och de alliansfria staterna i begreppet?   Och vad är det för säkerhetsstrategi som åsyftas?

Nyhetsrapporteringen ger intrycket av en avsaknad strategi, varför Michael E. O’Hanlons bok, Beyond NATO  (Brookings Institution Press, 2017) kan ge inspiration till en sådan, då boken är bland det klokaste som skrivits i frågan. (Den går att läsa gratis via amazon.com.)

Läs mer

En randstats dilemma

Mats Björkenfeldt

 

Den framstående norske professorn, överstelöjtnant Tormod Heiers förra bok anmäldes på sajten för något år sedan . Han har nu skrivit en minst lika viktig bok: En randstat på avveie? Norges vei inn i den nye kalde krigen, 2014–2021 (Cappelen Damm Akademisk, 2021).

Boken är indelad i nio kapitel:

 

  1. Randstatens problemer

Norge övergav sin neutralitetspolitik och blev medlem i Nato 1949, men har sedan dess sökt ha USA och Nato på armlängds avstånd, då detta har visat sig tjäna norska intressen över tid. Man har balanserat mellan USA i väst och Ryssland i öst. Men efter Rysslands annektering av Krim har politiken ändrat karaktär. De amerikanska förväntningarna på solidaritet från de mindre allierade går nu som en röd tråd genom Nato-medlemskapet. Men det är inte bara genom beslut från Nato-högkvarteret, utan alltmer genom hög grad press från USA. Heier refererar här till George Kennans påpekande om Nato-utvidgningen till forna Warszawapaktstater, att det inte fanns något behov för detta, och att det orsakade ett nytt kallt krig. Underrubriken till Heiers bok har fog för sig genom att Solbergsregeringens (2013–2021) politik har medfört att den buffert mellan Väst och Öst som Norge tidigare utgjorde har försvunnit. Istället har landet blivit en språngbräda för amerikanska styrkor. Det är inte lätt att förmedla vänskapliga avsikter, när man samtidigt förbereder för amerikanska operationer på den norska sidan av gränsen, påpekar Heier. Därtill noterar han att i såväl USA som Ryssland växer det fram starka nationalistiska och värdekonservativa krafter som vill konkurrera mer än samarbeta för gemensamma mål.

Läs mer

The Use of Force in International Law: A Case-Based Approach, academia.edu

 Tom Ruys, Olivier Corten, and Alexandra Hofer,
The Use of Force in International Law: A Case-Based Approach . Oxford University Press,2018, 948, xi, pp; index
1. This door stopper of a book, almost a thousand pages long, is a richresource for students and practitioners of the law on the use of force and islikely to remain the standard reference text for examples of state practice in this area of law for years to come. Authored by leading scholars of international law, the book covers most armed conflicts from 1950 to thepresent, including the ongoing conflicts in Syria, Iraq, and Yemen
2. Sixty-six case studies are examined in the book — beginning with theKorean War (1950-53) and ending with the ECOWAS Intervention in TheGambia in 2016. Each chapter concludes with a section titled Precedential Value
. The book is structured in three parts. Part 1 consists of case studiesfrom The Cold War Era (1945-89). Part 2 consists of case studies from ThePost-Cold War Era (1990-2000). Part 3 consists of case studies from The Post 9/11 Era 2001-. Läs presentationen
Läs också recension här på sajten av nya böcker om folkrätt.

Why Smedley Butler left the imperialist front despising ‘Gangsters of Capitalism’, responsiblestatecraft.org

Daniel Larison, contributing editor at Antiwar.com and former senior editor at The American Conservative magazine

Smedley Butler was one of the most decorated Marines in U.S. history, and by the end of his life he was also one of the most outspoken critics of the U.S. imperialism that he had spent most of his life enforcing. That contradiction between Butler the antiwar critic and Butler the builder of empire is at the heart of an important new book by Jonathan Katz, Gangsters of Capitalism: Smedley Butler, the Marines, and the Making and Breaking of America’s Empire. Katz’s book is an essential reminder of what the U.S. did during those decades and of the lasting effects that those interventions had on the countries where Butler went.

Butler took part in America’s so-called “small wars” in Asia, the Caribbean, and Central America in the early twentieth century. Like those wars, his military career has mostly been forgotten by the American public. That career was defined by aggressive military interventions on behalf of corporate interests, and by the end he was disgusted by it. Läs artikel