Om Kina

Mats Björkenfeldt

Gunnar Hökmark, ordförande i Frivärd, en så kallad tankesmedja, sponsrad av bland andra Stiftelsen Fritt Näringsliv, skriver i Svenska Dagbladet (12/1) att den kinesiska regimen är ”allt aggressivare militärt”. Något stöd för påståendet ges inte, utan liknar väl mer kompositören Richard Wagners varning, i slutet av 1800-talet, om den gula faran och om en snar invasion av Europa öster ifrån. Efter en historisk genomgång visar det sig tvärtom att Kina alltsedan mitten av 1800-talet inte har agerat militärt aggressivt gentemot andra stater.

Läs merOm Kina

Norska (och nordiska) dilemman och paradoxer väl belysta, dropbox.com

Jan Ångström, professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan

I et farligere Norge? analyserar överstelöjtnanten och docenten Tormod Heier, verk­sam vid norska Försvarshögskolan, Norges strategiska vägval och deras konsekvenser de senaste två årtiondena. Huvudtesen i boken är att Norge både upplevs farligare för andra och blivit mer utsatt självt som konsekvens av landets strategi sedan det kalla krigets slut. Heiers bok är mycket läsvärd. Den är väl underbyggd, nyanserad och problemati­serande i frågor som alltför ofta behandlas med tvärsäkerhet. På flera sätt utmanar också Heier konventionella sanningar om säkerhet och strategi i Nordeuropa, vilket gör boken viktig, men också delvis kontroversiell. Läs recensionen

Se även Mats Björkenfeldts presentation av Heiers bok här på sajten.

Verneplikt

Mats Björkenfeldt

Överstelöjtnant Einar Ødegard har skrivit sina memoarer: Verneplikt (Snøfugel, 2019). Boken inleds med ett citat av Sun Tzu: ”De største seire vinnes uten kamp.”

Ødegard ser tillbaks på ett långt yrkesliv i det norska försvaret, med början i Lillehammer 1958. Befälsskola, blev pilot i artilleriet och gick treårig ”krigsskole”. Han kom att tjäna på olika avdelningar och även i Mellanöstern på FN-uppdrag. 1999 lämnade han sin tjänst som oberstløytnant. Boken ger intressanta inblickar i det norska försvaret. Här skildras hur Maos militärstrategiska böcker beslagtogs från radikala beväringar i början av 1970-talet, liksom svårigheterna vid Nato-skolan i närheten av München, där deltagare inte kunde prata med varandra (turkar och greker) och amerikanarna sågs som ockupanter i Bayern 1981.

Läs merVerneplikt

Värnplikt och folkförsvar av Nils Sköld (1974). Företal av Carl Björeman

Nils Skölds  skrift “Värnplikt och folkförsvar” utkom 1974 och är en argumentation för den allmänna värnplikten. Skriften finns att ladda ned här.Nils Sköld. Värnplikt och Folkförsvar. 1974

Carl Björeman:

I nummer 1:1974 av serien ”Försvar i Nutid” argumenterar Nils Sköld för att Sverige skall ha ett territoriellt folkförsvar, byggt på allmän värnplikt. Saken är aktuell också i våra dagar.

Ytterst är frågan ekonomisk. Det gäller avvägningen inom försvarsbudgeten. Mot satsningen på värnplikt stod och står försvarsindustrins intressen.

I ett tal i Umeå hösten 1966 hävdade försvarsminister Sven Andersson att ”den extrema satsningen på kvalitet i förhållande till kvantitet som inleddes med försvarsbeslutet 1958 delvis måste överges”. (Svensk försvarspolitik under efterkrigstiden. Probus 1986) Skulle värnplikten få förbättrade ekonomiska förutsättningar? Det verkade onekligen så.

För detta talade också en process som  hade ägt rum i 1965 års försvarsutredning (FU 65). Under ledning av ordföranden, förre statssekreteraren i försvarsdepartementet Karl Frithiofson, verkade FU 65 länge för att ÖB skulle utreda ”en krigsmakt utformad med vikt lagd på att ge arméstridskrafterna, och av dessa  särskilt lokalförsvarsförbanden, stor omfattning och att begränsa omfattningen av de stridskrafter som är utrustade med tekniskt avancerad materiel”. (SOU 1968:10, s. 51)

Läs merVärnplikt och folkförsvar av Nils Sköld (1974). Företal av Carl Björeman

Den nya tyska frågan

Mats Björkenfeldt

Docenten i historia vid Lunds universitet Johan Östling påstår i Svenska Dagbladet (29/12) att en sönderkritiserad tes om tysk historia går igen. Han går i en recension hårt åt James Hawes bok om Tyskland: Tysklands historia. Från Caesar till Merkel (Lind & Co, 2019). Boken verkar slutsåld i många boklådor i Stockholm efter julhandeln.

Hawes lyfter där fram det protestantiska, preussiska Ostelbien – en benämning på de tyska områden som ligger öster om floden Elbe – med sin konservativa samhällssyn och militaristiska junkerklass och hävdar att de ostelbiska preussarna tvingat på Tyskland sina egna reaktionära institutioner, men det var enligt honom först efter 1933 som de verkligen lyckades: det nazistiska Tyskland blev följaktligen ett ”Preussen i kvadrat”. Och Hawes fortsätter med att göra gällande att än i dag lever det ostelbiska arvet kvar. Det mäktiga väljarstöd som Alternative für Deutschland nu åtnjuter i många östliga delstater visar detta, menar Hawes. Han anser att vi måste söka oss djupt ned i det förflutna, i det han kallar ”den aparta ostelbiska monokulturen”.

Läs merDen nya tyska frågan

Fredsnasjonen som informasjonsinnhenter, stratagem.no

Jostein Mattingsdal, lærer i lederskap ved Sjøkrigsskolen

Tormod Heier er en av Norges fremste militære skribenter og hans nyeste bok «Et farligere Norge?»[i] bør leses av alle som er interessert i sikkerhetspolitikk og Forsvaret. I én del av boken beskriver Heier samarbeidet mellom etterretningstjenesten (E-tjenesten) og spesialstyrkene (NORSOF), men her mener jeg han beveger seg ut på tynn is. Heier mener samarbeidet åpner opp for en sofistikert og kunnskapsbasert måte å føre krig på. Grunnen er at Norge har vært med USA i utviklingen av en ny informasjonsinnhenting-metode, som sies å ha reddet mange norske liv, og blir regnet som en stor suksess hos de få som kjenner det. Dette er bra, men når Heier hevder at NORSOF og E-tjenesten blant annet kan øke utbyttet ytterligere ved å bruke Norges omdømme som fredsmekler i informasjonsinnhentingen, da begynner det å skurre. […]

Heier sine forslag er i beste fall litt tidlig ute. I eksempelvis Afghanistan kan hverken NORSOF eller E-tjenesten med sikkerhet forklare hvorfor Taliban gjør det de gjør.  At det har vært en transformasjon, som kan gi NORSOF og E-tjenesten sofistikert innsikt i eksempelvis hvorfor Taliban kombinerer angrep og dialog i de pågående forhandlingene med USA, finnes det ingen bevis for. Vi vet heller ikke langtidseffekten av hvordan våre egne styrker faktisk har operert. I følge Heier gir samarbeidet mellom NORSOF og E-tjenesten Norge et komparativt fortrinn vis-à-vis amerikanerne, men hvilke fordeler det er snakk om fremstår litt uklart i boken. Läs artikel

Tormod Heiers bok har presenterats på den här sajten av Mats Björkenfeldt

Furst Metternich – en tidig förespråkare av folkrätt

Mats Björkenfeldt

I en understreckare i Svenska Dagbladet (19/6 2015) skrev folkrättsprofessorn Ove Bring om den så kallade Wienkongressen, som det året firade tvåhundraårsjubileum. Bring refererar till Henry Kissinger som i sin doktorsavhandling lyft fram att kongressens balanspolitik förhindrade krig mellan stormakterna under 40 år, fram till Krimkriget (1853–56), då Storbritannien, Frankrike och det sardinska kungadömet solidariserade sig med Osmanska riket och gick i krig mot Kejsardömet Ryssland (som förklarat krig mot Konstantinopel för att, påstod man, skydda de kristna i Palestina). Bring ser en utveckling från kongressen till FN-stadgan. Kissingers avhandling heter A World Restored. Metternich, Castlereagh and the Problems of Peace 1812–1822 (1957, återutgiven av Friedland Books 2017).

Läs merFurst Metternich – en tidig förespråkare av folkrätt

Kodnamn Onkel – om spioneriet i Sverige under andra världskriget

Anders Björnsson

Följande text från tidskriften Förr och Nu återger vi med tidskriftens tillstånd.

Stockholm var en farlig stad under andra världskriget. Där spionerades och där likviderades. Det officiella Sverige byggde upp ett underrättelsenät som kom att bestå efter krigsslutet. Som neutral stat hade Sverige att ta hänsyn till olika parter. Särskilt viktiga var givetvis kontakterna med ett krigförande Finland och med de ockuperade grannländerna Danmark och Norge. På olika sätt var Sverige inringat av Tyskland – angriparstaten – under större delen av kriget. Ännu när det stod klart för de allra flesta, också för tyskarna själva, att Hitler skulle förlora kampen om överhöghet i Europa, fruktade man i Sverige en tysk invasion, antingen söderifrån eller över norska gränsen. Den anpassliga neutralitetslinjen navigerade i ett landskap fullt av fällor och förräderier. Till oss sökte sig inte bara agenter för främmande makt utan också flyktingar undan tyranniet som behövde skydd.

Läs merKodnamn Onkel – om spioneriet i Sverige under andra världskriget

Boktips: Gyllenkrok, Erlander och Bacevich

Rolf Andersson

Göran Nilzéns bok Den besvärlige Gyllenkrok (2017) är roande och på flera sätt fascinerande läsning. Föremålet för boken, överste Axel Gyllenkrok, var minst sagt udda, burdus och kompromisslös. En sorts svensk Ernst Jünger-typ! Hans bana kantades av kontroverser och tvistigheter. En disciplinärt inriktad rättegång ledde så småningom till suspendering. Han beundrade periodvis den italienska, tyska respektive sovjetiska armén, och han söp hårt med deras officerare.

Men allt talar för att han var en stor militär begåvning och självständig tänkare. Inspirerad av Per Albin Hanssons paroll i riksdagen 1943 ”om självständigt handlande och motstånd till det yttersta i varje läge” för den händelse att Sverige drogs in i kriget utarbetade han skriften Partisankrig (1943) som följdes upp av Partisankrig i snö skog och berg (1945). Dessa utmärkta skrifter spreds i mycket stora upplagor, även utanför Sverige. Den senare skriften är utlagd på alliansfriheten.se.

Läs merBoktips: Gyllenkrok, Erlander och Bacevich

Två julklappstips

Mats Björkenfeldt

Stalin and the Fate of Europe. The Postwar Struggle for Sovereignty (Harvard University Press, 2019) heter Norman M. Naimarks senaste bok. Han är en amerikansk historiker och professor vid Stanford University. Boken tar ett avstamp från A. J. P. Taylors notering: ”We forget, perhaps, how much of the world is not controlled by the Great Powers and how many people have a will of their own.”

Sovjetunionen hade vunnit kriget på marken i Europa. Dess trupper var närvarande i många delar av världsdelen, från Bornholm till den bulgariska kusten vid Svarta havet. Röda armén hade befriat huvudstäderna i Centraleuropa: Warszawa, Prag, Berlin, Wien och Budapest. Sovjet hade förlorat mer än sextiofem gånger fler människoliv än USA. Men den sovjetiska staten var intakt, och cirka 6,5 miljoner soldater stod på den europeiska kontinenten.

På Cecilienhof, ett av de kungliga slotten i Potsdam, synes Stalin ha haft full kontroll under de allierades konferens i juli–augusti 1945.  Franklin Roosevelt hade avlidit den 12 april och efterträtts av Harry S. Truman, som hade ringa erfarenhet av utrikespolitik. Churchill hade förlorat valet i juli samma år och blivit utbytt mot Labourledaren Clement Attlee. Stalins status ökade härigenom.

Läs merTvå julklappstips

Klarläggande

Anders Björnsson

Jag var oklar i en formulering i ett av mina julbokstips – om Ola Tunanders bok Det svenska ubåtskriget. Apropå främmande undervattensfarkoster i svenska vatten skrev jag att den officiella svenska hållning har varit att det i flertalet fall har rört sig om sovjetiska, eller ryska, ubåtar. Jag skrev inte ”är”, utan ”har varit”. Men det kan ändå missförstås. Hållningen förändrades stegvis ett drygt decennium efter det att 1983 ubåtsskyddskommission avlämnat sitt betänkande.

Läs merKlarläggande

Två boktips

Lars-Gunnar Liljestrand

Här är två lästips för de kommande helgerna. Båda böckerna utkom för ett bra tag sedan men finns i nyutgåvor hos  internetbokhandlare.

Den första är Midnight av Mao Tun från 1957 – den har därefter utkommit i flera upplagor.

Boken skildrar Kina på 30-talet med de våldsamma spänningarna mellan olika samhällsklasser.  Huvudpersonen kommer från en familj ur finans-och kapitalistkretsar i Shanghai som balanserar på randen till bankrutt, alltmedan bonderevolutionen på landsbygden rycker närmare storstaden. Midnight anses som en av de bästa skildringarna av den kinesiska finansvärlden under perioden före revolutionen.

Läs merTvå boktips