Nato 70 år

Mats Björkenfeldt

Den kanadensiske historikern Timothy Andrews Sayle har lägligt utkommit med boken Enduring Alliance. A History of NATO and the Postwar Global Order (Cornell University Press 2019).

I mars 1948 inträffande den så kallade Pragkuppen: det tjeckiska kommunistpartiet grep makten i Tjeckoslovakien. En månad senare krävde Stalin att Norge skulle sluta en pakt med Sovjetunionen. Samma månad hade Finland ingått VSB-avtalet, det vill säga ett fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd, med grannen i öster. Den brittiske utrikesministern Ernest Bevin, som aldrig trodde att Sovjetunionen skulle starta något krig, var dock orolig för i första hand de nämnda påtryckningarna mot Norge.

Läs merNato 70 år

Irakiska medlare till Iran och USA, aftonbladet.se

Irak ska skicka medlare till Washington och Teheran, uppger landets premiärminister.

Samtidigt stegras ordkriget mellan presidenterna Donald Trump och Hassan Rohani, som fortfarande vägrar att sätta sig vid förhandlingsbordet.

De irakiska medlarna ska “lätta på spänningarna” mellan Iran och USA, och därmed undvika en konflikt mellan länderna i Mellanöstern, meddelar Iraks premiärminister Adel Abdul Mahdi på tisdagen. Beskedet kommer sedan Irans president Hassan Rohani än en gång har nekat att sätta sig i samtal med Donald Trump, sedan USA uppmanat Iran att ta initiativ till förhandlingar “om och när de är redo”. […]

Fångat i mitten av ordkriget växer nu en oro i Irak, som härjats av konflikter i två årtionden, för att landet ska dras in i vad som alltmer börjar lukta som en nära förestående konfrontation.

I söndags utsattes ett bostadsområde i Iraks huvudstad Bagdad, där inflytelserika regeringspersoner bor, för en bombattack som ingen har tagit på sig ansvaret för. Ingen rapporterades ha dödats.

Attacken fick analytiker att antyda att det finns krafter i Irak som vill trigga i gång ett krig mellan Iran och USA.

– Det finns de som vill bekämpa Iran med andra människors vapen, och de som vill bekämpa USA på samma sätt, säger den irakiska politiska analytikern Essam al-Fili. Läs artikel

Hultqvist i samtal med Storbritannien om nästa generation stridsflyg, janes.com

Sweden has engaged in high-level talks with the UK regarding future co-operation on the Tempest next-generation fighter programme, while any potential involvement in the Franco-German Future Combat Air System (FCAS) appears to be off the table, according to comments made by the country’s defence secretary on 21 May.

Speaking to reporters on 21 May, Peter Hultqvist, Swedish Minister for Defence, confirmed previously reported talks with the UK on including Swedish industry, specifically Saab, in the UK project to develop a manned combat aircraft for the 2030 timeframe. At the same time, he noted that he “has nothing more to say” on possible collaboration with France or Germany on the concurrent FCAS project.

Hultqvist’s comments came a day after Saab CEO, Håkan Buskhe, said that “it is no secret that the Swedish government would like to work with the UK on the next-generation air combat system.” In clarifying Sweden’s potential contribution to Tempest, which is being developed by the UK Ministry of Defence (MoD), BAE Systems, Leonardo UK, MBDA UK, and Rolls-Royce, Buskhe reiterated his earlier declarations that Saab needs to be a partner rather than a consultant. “We cannot just drain our knowledge [on someone else’s project], we need to learn something ourselves,” he said. Läs artikel

Sverige måste tänka nordiskt om flygvapnet, svd.se

Stefan Ring, tidigare huvudlärare i strategi vid Försvarshögskolan

22 maj börjar flygövningen Artic Challenge. Övningen är ett led i det samarbete mellan det finländska, norska och svenska flygvapnet som har pågått i flera år under beteckningen ”Cross border training”. Verksamheten har inneburit stora fördelar för utvecklingen av den operativa förmågan hos de berörda flygstridskrafterna. […]

Var för sig är flygstridskrafterna i de nordiska länderna för små för att kunna utveckla en tillräcklig avskräckningseffekt eller operativ förmåga vid en krigssituation. Tillsammans bildar de däremot ett av Europas starkaste flygvapen, både vad gäller antal flygande enheter och avseende teknisk modernitet (och särskilt inom några år när nya flygplan tillförs).

Vad behöver då göras och vilka fördelar kan det ge?

Det behövs bättreövervakning och ledning. Det handlar om datainsamling med utnyttjande av till exempel fasta och flygburna radarstationer och andra tekniska system samt bearbetning, sammanställning och delgivning av auktoriserad luftlägesbild. Det innebär att samtliga nordiska länder behöver skapa en organisation där de tekniska insamlingssystem som ska kunna användas i ett gemensamt integrerat nätverk. I samtliga de stridsledningscentraler som används ska en gemensam luftlägesbild i realtid kunna presenteras. Läs artikel

Langtidsplanen for Forsvaret og planleggernes 10 kardinalsynder, nordnorskdebatt.no

Øystein Steiro Sr.

[…] Det burde være åpenbart at forsvarsplanlegging verken er eksakt vitenskap eller bør bli styrt av originale påfunn som for eksempel en tidligere forsvarssjefs luftige teori om ”det militærteknologiske paradigmeskiftet” og at det derfor ikke lenger er behov for territorielle landmaktstyrker. For å kunne utarbeide et solid fagmilitært råd om noe så komplekst som våre forsvarsbehov 20 år frem i tid, bør Forsvarssjefen denne gang trekke inn rådgivere med ulik bakgrunn fra forskjellige fagmiljøer og legge bedre til rette for meningsbrytning og robust analyse. […]

[…] og enkelte ting ligger nesten fast Geografien og geopolitikken representerer et av få ’fastpunkt’ vi kan orientere oss etter. Norge ligger der det ligger som en buffer mellom stormaktene i et av verdens mest utsatte geopolitiske veikryss. Sett fra Moskva representerer ikke småstaten Norge noen offensiv trussel isolert sett gitt at vi ivaretar vårt forsvar selv. Men russerne ser på Nord-Norge og Nordkalotten som en del av det russiske ’Bastionforsvaret’ og det er åpenbart at det å bringe amerikanerne inn på Russlands dørterskel ved å oppheve de selvpålagte base- og øvelsesrestriksjonene ikke virker beroligende. […]

 Vi har ikke bare sammenfallende interesser med våre allierte USA er vår viktigste allierte. Vi har sammenfallende sikkerhetsinteresser, men det er like fult en asymmetrisk relasjon mellom en stormakt og en småstat. I en gitt situasjon kan det tenkes at amerikanerne ser seg tjent ved å bruke norsk territorium til å legge press på russerne eller endog foreta et forkjøpsangrep dersom det skulle komme til en eksistensiell konfrontasjon. Det samme gjelder selvsagt russerne. Er det noe stormaktene ønsker å unngå så er det å føre krig på eget territorium. Läs artikel

Det svensk-finska kustförbandet svetsas samman i Nylands brigad, merivoimat.fi

Parallellt med Sjöstridsövningen Silja ordnas en gemensam övning för den finsk-svenska amfibietruppen (SFATU – Swedish Finnish Amphibious Task Unit) i Nylands brigad. Det kustförband som bildas av Sverige (Amfibieregementet 1) och Finland (Nylands brigad) ansluter sig till sjöstridsövningen från och med 3.6.

Den svenska kustjägaravdelningen, som omfattar cirka 400 personer och cirka 40 båtar, anländer till Finland för förövningsskedet 29.-30.5. Övningen tillsammans med den svenska avdelningen utvecklar samverkansförmågan och möjliggör mottagande av internationellt bistånd samt övning av arrangemangen kring värdlandsstöd som en del av en större övningshelhet.

Det marina samarbetet mellan Sverige och Finland är väletablerat. Samarbetet erbjuder båda länderna metoder att tillsammans och självständigt stärka sin prestationsförmåga samt att på så sätt utveckla säkerheten inom Östersjöområdet. Den gemensamma verksamheten omfattar bl.a. övnings- och operativ verksamhet såsom en delad lägesbild. Inom marinen fortsätter utvecklingen av samarbetet utan militära begränsningar.Läs pressmeddelande

Finländare tänder inte på idén om gemensamt försvar inom EU, svenska.yle.fi

Endast 26 procent av finländarna tycker att EU-länderna borde ha ett gemensamt försvar.

Politikerna är inte särskilt pigga på ett gemensamt försvar inom EU – i tidningens valkompass har 84 procent svarat att de är emot förslaget. De Grönas och SFP:s kandidater förhåller sig positivast till saken.

1 039 personer deltog i enkäten. Felmarginalen är tre procentenheter. Läs artikel

Det ökande glappet, jagarchefen.blogspot.com

Våra grannländer följer noggrant utvecklingen i Sverige, men även mer fjärran länder då Sveriges geografiska position gör oss till ett nyckelområde i den nu pågående intressekonflikten d.v.s. Sverige utgör både ett geo- och militärstrategiskt viktigt område för betydligt fler länder och intressenter än oss själva. Dessa uteblivna satsningar kring en stats mest basala områden, skyddet av dess egna territorium och medborgare, med en retorik kring ett kontinuerligt försämrat säkerhetsläge får anses urholka trovärdigheten kring staten Sveriges förmåga att upprätthålla sin integritet.[…]
I detta perspektiv skulle NATO förespråkare kunna säga låt oss gå med i NATO. Dock vill jag hävda att NATO utgör inte den säkerhet och garant för säkerhet som vill påskinas, vilket kommer beröras på denna blogg i ett senare inlägg. Den enda garantin för NATO kollektiva säkerhetsgaranti, artikel 5, gentemot en högteknologisk motståndare vid högintensiv strid, just nu, får anses vara förmågan att kunna påverka en motpart med kärnvapen. Vilket i grunden beror på den ökade mängden medlemmar i alliansen vilket ökar storleken på arean som skall kunna försvaras. Således tar en stat inte med sig något i den kollektiva försvarsförmågan urholkas gradvis trovärdigheten i den kollektiva säkerhetsgarantin. Detta innebär om Sverige skulle gå med i NATO, krävs det en omfattande upprustning maa. av vår stora land- och sjöarea. Vilket i förlängningen innebär att oaktat NATO medlemskap eller ej krävs det att vår egen försvarsförmåga kraftigt måste ökas. […]
Då vi, Sverige, ej förefaller kunna omhänderta denna uppgift innebär det i förlängningen att vi riskerar bli en vasallstat för endera part i den nu pågående säkerhetskonflikten. Det vill säga klarar vi ej av att upprätthålla vår egen integritet blir vi påverkansbar. Vilket i förlängningen innebär att någon annan kommer diktera de säkerhetspolitiska villkoren för oss. Således bör den parlamentariskt tillsatta kommissionen avseende Sveriges försvarsförmåga åhöras. Sammantaget innebär detta att stunden är kommen för våra folkvalda att se sanningen i vitögat avseende det s.k. försämrade säkerhets- och normalläget, som så ofta anföras av dem. Läs artikel

Eksperter vil ikke erstatte «Helge Ingstad» med ny fregatt, tu.no

Enkle plattformer i stedet for ny KNM Helge Ingstad, mener tidligere flaggkommandør.

Forsvaret la frem deler av en tilstandsrapport for havaristen KNM Helge Ingstad 15. mai. Fregatten kolliderte med tankbåten Sola TS 8. november i fjor og er så å si totalskadet, ifølge rapporten.

Nå er det store spørsmålet hvordan Norge skal gjenopprette forsvarsevnen som gikk tapt med «Helge Ingstad». Forsvarssjefen har sagt til TU at han trolig vil anbefale departementet å gå for nybygg fremfor å reparere. […]

Tidligere flaggkommandør og ubåtkaptein Jacob Børresen er mer kategorisk:

– «Helge Ingstad» er tapt. Det er ikke noe vits å bruke mer tid på den.[…]

Børresen ser forliset av KNM Helge Ingstad som anledning til å gjenreise kystforsvaret.

– Med nedleggelsen av Sjøheimevernet i 2017 og den planlagte avviklingen av kystkorvettene i Skjold-klassen 2025 er kysten nærmest lagt åpen. Riktignok har vi en indre kystvakt, men fartøyene er få og har ganske andre oppgaver, sier han.

Børresens beste råd er å anskaffe mellom seks og ti enkle plattformer med moderne våpensystemer som er spesialisert for kystfarvann, og som kan ta ut mål under og over vann, samt i luften – slik en fregatt også kan.

– Moderne våpensystemer er såpass autonome og sambandssystemene er så gode at det ikke er nødvendig å bygge rådyre fartøy à la Skjold-korvettene.

Sverige og Finland har liknende prosjekter vi kan se til, legger Børresen til. […]

Maritim bransjeleder i Norsk Industri, Lars Gørvell-Dahll, er en av dem. Han mener marinen hadde vært tjent med et større antall fartøyer ala MTB-er eller korvetter.

– De passer til vår kyst, kan gjemme seg og angripe når en minst venter det – altså drive geriljakrig – og i fredstid kan de assistere kystbefolkningen og sjøtransporten når det er behov for det. De blir således mer synlige og viser en nytteverdi også utenfor krig, sier han. Läs artikel

Sprängfylld inköpslista för försvaret, svd.se

Ubåtar, stridsflygplan, skolflygplan och nya fartyg. Det är bara några av de satsningar Försvarsberedningen vill göra de kommande åren. […]

Armén har inte fått så mycket ny materiel. Men nu vill man att det ska bli fler artilleripjäser och samtliga stridsvagnar och stridsfordon måste uppgraderas.

Till 2030-talet vill Försvarsberedningen även ha ersättare till stridsvagn 122 och stridsfordon 90. Läs artikel

Läs även kommentar till Försvarsberedningens rapport som vi tidigare lagt ut på den här sajten.

Europarådet vill försonas med Ryssland, unt.se

Europarådet har enats om att låta Ryssland åter delta i dess arbete, efter en flera år lång dispyt som följde den ryska annekteringen av Krimhalvön.

Rådets ministerkommitté har vid ett möte i Helsingfors enats om en kompromiss, som innebär att Ryssland åter får lov att rösta i samarbetsorganisationens parlamentariska församling, Pace. Med anledning av den illegala annekteringen av Krim 2014 drogs de ryska representanternas rösträtt i Europarådet in. Ryssland svarade med en bojkott och har de senaste två åren inte betalat sin del av rådets årliga budget.

Frankrike och Tyskland har drivit på för att få till en kompromiss, medan Ukraina har försökt blockera en sådan.[…]

Vi har inte för avsikt att lämna Europarådet, säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov, som tillägger att Europarådet “bör inse” att man inte kommer kunna säkerställa europeisk säkerhet utan rysk inblandning. Läs artikel

Guaido bekrefter: Fredsforhandlinger om Venezuela i Oslo, nrk.no

Det har pågått fredsforhandlinger på norsk jord mellom representanter fra Maduro-regjeringen og opposisjonen i Venezuela.

Venezuelas opposisjonsleder Juan Guaidó bekrefter å ha sendt delegasjon til Norge for samtaler, melder nyhetsbyrået AFP.

– Vi har sendt en delegasjon til Norge, sa Guaido under et politisk møte i Caracas torsdag.

– Oslo forsøker å forhandle, sa opposisjonslederen ifølge AFP.

Senere torsdag meldte også Reuters at begge parter har sendt delegasjoner til hemmelige forhandlinger i Norge.

– Ja, det pågår samtaler mellom regjeringen vår og den demokratiske delen av opposisjonen, sa Venezuelas ambassadør til FN i Geneve, Jorge Valero. Läs artikel