De kommende år vil europæiske NATO-lande skyde milliarder af euro efter kampfly, kampvogne og andet militært isenkram. Det sker efter flere års stagnation og massivt pres fra USA anført af Donald Trump. […]

Det amerikanske forsvarsministerium meddelte, at Danmark må købe op til 46 missiler af typen SM-2 til søværnets tre fregatter. Som en bokser uden arme har de avancerede skibe i flere år sejlet rundt uden den slagkraftige bevæbning, de oprindeligt er bygget til.

Missilerne kommer med et prisskilt på cirka 1,3 milliarder kroner, og fra 2022 vil de bidrage til NATO’s områdeforsvar og samtidig bringe Danmark op i ’den militære superliga’, som det hed i en artikel i Jyllands-Posten, mens missilerne stadig figurerede på ønskelisten. […]

Danmark er langt fra det eneste europæiske land, der bevæger sig i den retning. I februar sidste år blev det eksempelvis meldt ud fra præsidentpalæet i Paris, at det franske militærbudget stiger med 55 procent frem mod 2023. Den enorme pose penge skal bruges til nyt materiel og dække ind for stigende udgifter i forbindelse med internationale operationer og terror, kunne Financial Times rapportere. […]

Kritikere peger på, at NATO allerede bruger 12 gange mere på militæret end Rusland, der ofte fremhæves som den helt store trussel. Ved to procent af BNP vil det tyske militærbudget alene være lige så stort som Ruslands, og derudover peger flere på, at både NATO, Rusland og Kina råder over moderne atomvåben, der gør en stor, væbnet konflikt urealistisk – eller i det mindste hurtigt overstået.
Mange mener, at det i høj grad handler om nationale interesser, når USA råber op om stadig flere penge til militæret. Läs artikel

Säkerhetspolitiska förändringar kommer sällan som en blixt från klar himmel utan dessa förändringar sker ofta över en längre tid. Trots att dessa förändringar i den dagliga medierapportering kan te sig som att de uppstått ur tomma intet. En händelse som är intressant ur det perspektivet är den eventuella observationen av två ubåtar vid Åland under påsken 2004. Vilket för de flesta torde te sig något malplacerat, därutöver vid en tidpunkt som den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen skall ha varit som mest stabil, enligt den gängse “bilden”. […]

Vad avser nation som velat uppnå en signaleffekt, kan det likväl varit en västlig nation men även Ryssland som agerat. Ur en västlig nations perspektiv kan de velat signalera att Östersjön nu är ett västligt innanhav gentemot Ryssland. Ur ett ryskt perspektiv kan man velat signalera, tro inte att Östersjön är ett västligt innanhav. Givetvis kan andra signaleffekter försökts uppnås med agerandet. Huruvida detta var fallet och att någon mottagare uppfattat “signaleringen” torde aldrig framkomma. Dock utgör det en intressant historisk händelse, möjligen vid starten av den säkerhetspolitiska konflikt vi nu befinner oss mitt i. Läs blogginlägg

Finland kommer att vara värdnation för Bold Quest 19,1 som hålls i april-maj 2019. Bold Quest 19,1 är en multinationell gemensam samverkansdemonstration och autentiseringshändelse som ägs och leds av Förenta staternas generalstab. […]

Bold Quest hae formellt kallats koalitionsförmågedemonstration och bedömning, där nationer, tjänster och program sammanför sina resurser för att förbättra interoperabilitet och informationsutbytet. Flera kommandoplatser, system och virtuella simulatorer kommer att delta i evenemanget utanför Finland via etablerade gemensamma och koalitionsdistribuerade nätverk.[…]

Målet för försvarsmaktens utvecklingsprogram för kommandosystem har varit att förbättra driftskompatibiliteten mellan nationella eldgivnings-, kommando-och ISR-system. Bold Quest är en möjlighet att bedöma och kontrollera den internationella driftskompatibiliteten i systemen.

Ett evenemang som anordnas i Finland ger försvarsmakten möjlighet att testa och praktisera principerna och utförandet av värdnationsstödet genom praktiska arrangemang för de trupper som anländer till Finland. […]

Har Finland något att saga till om gällande innehållet?

Den amerikanska generalstaben sponsorerar och leder Bold Quest planeringsprocessen. Varje deltagande land formulerar sina egna bedömningsmål utifrån sina egna behov.

Finland sätter sina egna nationella mål för Bold Quest. Som värdnation kommer Finland också att fatta beslut om verksamhet som äger rum inom dess territorium. De system som kommer till Finland kommer att genomgå en normal inträdesprocess som beaktar de villkor och begränsningar som fastställts av Finland. Läs  artikel

När C, L, KD och M efterlyser en bättre relation med Israel behövs ett klargörande. Sverige måste försvara folkrätten och det utrymme som finns för att kritisera kränkningar av mänskliga rättigheter, oavsett vem som begår dem. Relationen med enskilda länder får inte gå före civilbefolkningens rätt till ett värdigt liv. […]

Att president Trump så tydligt ger efter för Israels ockupationspolitik bekräftar den inställning som omvärlden har haft till Mellanösternkonflikten under årtionden – samtidigt som man pratar om en självständig palestinsk stat vid sidan om Israel, den så kallade tvåstatslösningen, så accepterar man i praktiken en enstatslösning genom att normalisera annekteringar och utbyggnaden av bosättningar.

Det är inte bara destruktivt för palestinierna och för många israeler, det underminerar också folkrätten. Folkrätten styr exempelvis hur en ockupationsmakt ska förhålla sig till civilbefolkningen i det ockuperade territoriet. Många av dessa humanitära regler antogs av det internationella samfundet 1949 med andra världskrigets erfarenheter och alla krigets offer i färskt minne. Reglerna ligger till grund för det vi idag kallar krigsförbrytelser och är en del av svensk lag. Enligt folkrätten måste de stridande parterna i väpnade konflikter, inklusive under ockupation, skydda civilbefolkningen. Läs artikel

I en pressemeddelelse retter det russiske selskab Gazprom en hård kritik af den danske regering for at trække tiden i forbindelse med selskabets ansøgning om at anlægge en ny gasledning gennem dansk farvand i Østersøen. Det skriver Politiken.

Danmark trækker tiden ud og udsætter det russiske gasselskab Gazprom for chikane i forbindelse med anlægningen af rørledningen Nord Stream 2, der skal transportere russisk gas via Østersøen til Tyskland og resten af Europa. Sådan lyder den umiddelbare konklusion ifølge Politiken i en pressemeddelelse, som Gazprom har sendt ud. Meldingen kommer, fordi Danmark efter flere års sagsbehandling for få uger siden har bedt selskabet om at udarbejde endnu en ansøgning ud over de to, der allerede behandles – og som efter to års sagsbehandling endnu ikke er afgjort. Det skriver dagbladet Politiken onsdag. Läs artikel

NATO was an institution to deal with the Cold War; it is obsolete for the conditions of the twenty-first century, and it has become a dangerous albatross around the neck of the American republic.

It would seem self-evident that wise leaders should always seek to maintain the maximum degree of flexibility and choice in foreign policy. Commitments and strategies that may make sense under one set of conditions can become obsolete and even counterproductive when circumstances change. Therefore, it is imprudent and potentially dangerous to lock one’s country into a set of rigid, long-term obligations.

Unfortunately, NATO is the premier example of a willingness—indeed eagerness—to violate that important principle. NATO was an institution to deal with the Cold War; it is not only obsolete for the conditions of the twenty-first century, it has become a dangerous albatross around the neck of the American republic. U.S. leaders continue going out of their way to limit America’s policy options in order to “reassure” a growing roster of European security dependents that the United States remains willing to incur any risk and pay any price to protect them, no matter how trivial and vulnerable they might be. That policy badly needs to change. Läs artikel

Foto: FMV

Ammunitionssamarbete kan bli det första konkreta resultatet av det ramverk som undertecknades vid det nordiska försvarsministermötet i veckan.

Finland står i begrepp att skaffa nya stridsflygplan. Det finska försvarsministeriet har haft inledande samtal med de fem tillverkare – däribland Saab – som gör upp om ordern. […]

Finland har begärt information om stridsflygplan från fyra västländer: Sverige (Gripen E), Storbritannien (Eurofighter), Frankrike (Rafale) och USA (F-35 och F-18). Den finländska projektledaren Lauri Puranen skriver på försvarsministeriets hemsida att det har hållits inledande samtal med de fem tillverkarna. Förhandlingarna hölls i Finland och varje företag fick en vecka på sig för att presentera sina respektive erbjudanden. Puranen vill i detta inledande skede av anskaffningsprocessen inte peka ut någon favorit.

Finland förväntas ta ett definitivt beslut år 2021, med första leverans 2025.

Saab hyser stora förhoppningar om att ta hem ordern. Under senare år har Sverige och Finland intensifierat försvarssamarbetet. Bägge länderna står utanför Nato och har att förhålla sig till den ökade ryska militära närvaron i Östersjöregionen. Läs artikel