FOI-rapport om DCA undviker flera avgörande frågor och förvränger andra

Utgivarna

Robert Dalsjö, överingenjör på Försvarets Forskningsinstitut (FOI), har skrivit en rapport om försvarssamarbetsavtalet mellan USA och Sverige (DCA-avtalet).

Dalsjö tenderar först att bagatellisera avtalet som om det handlade om ”formaliteter” och ”praktikaliteter”. Det är nonsens.

Sedan medger han att avtalet som ”gör det lättare och enklare för amerikanska militära styrkor att uppträda här, för övningar eller för skarp verksamhet”, och att ”lagra materiel och förnödenheter för sina behov på svenskt territorium, är av stor säkerhetspolitisk betydelse”. Det senare har han rätt i även om de överslätande ordvändningarna ”lättare” och ”enklarare” i detta sammanhang blir missvisande då avtalet innebär en exceptionell förändring av vårt säkerhetspolitiska läge med potentiella förskjutningar vars konsekvenser det nu inte är möjligt att överblicka.

Dalsjö medger att avtalet inte indikerar ”en någorlunda tydlig amerikansk eller svensk viljeyttring avseende vilka av de möjligheter som DCA-avtalet ger som ska realiseras”. Detta är korrekt. Men den grundläggande frågan är ju då vem som avgör vilka vägval som ska göras inom ramen för dessa öppna möjligheter. Vilka taktiska och strategiska val ska alltså ”realiseras”?

Avtalet öppnar för olika möjliga scenarios. Följden av denna öppna och mångtydiga oklarhet medför enligt Dalsjö att i avsaknad av tydliga instruktioner blir ”varje vidare resonemang om avtalets militäroperativa konsekvenser med nödvändighet spekulativt”.

Läs mer

USA fikk innføring i Forsvarets langtidsplan, forsvaretsforum.no

Forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) møtte den amerikanske forsvarsministeren Lloyd Austin i Pentagon torsdag.

Under møtet fortalte Gram om den nylig fremlagte langtidsplanen for forsvarssektoren.

USA er Norges nærmeste allierte, og partene snakket blant annet om ulike måter å utvikle samarbeidet på.

Gram mener det er viktig å få fram at Norge investerer tungt i egen og alliert sikkerhet. Norge vil nå Natos toprosentmål i år, og den nye planen vil gå mot tre prosent, sier forsvarsministeren.

– Vi styrker Forsvaret i alle forsvarsgrener, over hele landet. USA er opptatt av at Europa må ta en støtte del av ansvaret for alliansens sikkerhet, og Norge vil bidra til dette, sier han.

Forsvarsministeren har i tillegg presentert den nye norske forsvarssatsingen for amerikanske politikere i Senatet. Läs artikel

What will NATO do with its giant Arctic footprint? What will NATO do with its giant Arctic footprint? responsiblestatecraft.org

Alex Little, Quincy Institute's Grand Strategy intern

[…] The Arctic served as a frontline in the confrontation between NATO and the Soviet Union during the Cold War. Over several decades, Russia has revitalized Soviet-era Arctic bases, which outnumber NATO’s by about a third. In recent years, Russia has launched significant investment projects and built up its military presence in the Arctic as it develops a crucial northern maritime route linking Asia and Europe. The United States only has one operational heavy icebreaker — compared to the 40 that Russia currently maintains.

Irrespective of hawks sounding the alarm about Russia’s supposed “militarization” and “dominance” of the Arctic, Russia retains a relative incapacity to threaten a conventional military land incursion into European Arctic territory. Moscow’s military efforts in the Arctic have been mainly defensive in nature as it has established multi-layered anti-access, area-denial (A2/AD) capabilities around the Kola Peninsula, a fundamental Russian interest.

Such developments pose little threat to the United States and its NATO allies, especially as Russia is bogged down in Ukraine. […]

Rather than seeing the addition of Finland and Sweden as an opportunity to increase the militarization of the Arctic, NATO should work toward utilizing working groups like the Arctic Council to forge multilateral arrangements to reduce tensions, avoid crises, and mitigate the risks of conflict through an accident or miscalculation.

In February, Russia suspended annual payments to the Arctic Council until ”real work resumes with the participation of all member countries.” Yet, while Russia removed several listed multilateral formats from its official Arctic strategy, it kept the point of “the Arctic Council as the key regional platform coordinating international activities in the region.” Thus, Russia doesn’t appear poised to form an alternative platform.

Tensions are high, and Arctic Council cooperation with Moscow effectively ceased after Russia invaded Ukraine in 2022. Despite this, the Council should refrain from pushing out the largest Arctic player and severing an essential communication channel. Deepening isolation has pushed Russia to look east for partners in the Arctic, namely China. Further ostracization will only incentivize Russia to coordinate more with Beijing in the region. Läs artikel

Blix: Det var fel att gå med i Nato, aftonbladet.se

Den tidigare chefen för FN:s vapeninspektörer i Irak, Hans Blix, är kritisk till Sveriges beslut att gå med i försvarsalliansen Nato. – Ja, jag tycker det är fel, säger han i Aftonbladet. […]

Sedan får han en fråga om att han tyckte att det var fel att Sverige gick med i försvarsalliansen Nato.

– Ja, jag tycker det var fel. Det man hade talat om i åratal var behovet av att få garantin i kapitel fem, att ett anfall mot en Natomedlem innebär ett anfall mot alla och då ska alla hjälpa till på något sätt. När opinionen i Finland och Sverige ändrade sig efter det ryska anfallet var det med bevekelsegrunden att kan han anfalla Ukraina, så kan han anfalla oss. Det var en felaktig slutsats, säger Hans Blix i intervjun med Aftonbladet.

Han tillägger:

– Vi trodde att artikel fem i Natostadgarna och värdlandsavtalet var tillräckligt för att Nato skulle vara avskräckande och samtidigt hjälpa oss om det hände någonting. Det här avtalet innehåller inga förpliktelser från USA att hjälpa Sverige, det är uteslutande ett erbjudande från svensk sida för USA att etablera 17 baser i Sverige.

Tror du Sverige blir säkrare av att vara med i Nato?

– Det tror jag, det blir en större avskräckningseffekt, men det var onödigt. Vi har gått för långt i vår krigsoro, nu ska vi alla ha spritkök i garderoben, säger han till Aftonbladet.

Finlands JK talar klarspråk om DCA-avtalet, st.nu

Peter Tjernberg

I likhet med Sverige ska även Finland ingå ett ”försvarsavtal” med USA, på samma premisser som Sverige. USA får rätt att använda ett stort antal militärbaser i landet, 17 i Sverige, 15 i Finland. I Finland har avtalet debatterats och kritiserats. Tuomas Pöysti är finsk justitiekansler och har flera invändningar mot hur landet ger upp sin suveränitet till USA (enligt vad TT rapporterar).

Amerikanska soldater som befinner sig i landet ska inte lyda under finsk lag; begångna brott ska utredas och lagföras av USA, på samma vis som det svenska avtalet stipulerar. Pöysti invänder också mot att USA får befogenheter att under ”extraordinära omständigheter” vidta ”nödvändiga och proportionerliga åtgärder” i Finland, även på andra platser än i militärbaserna. Samma regel gäller i det avtal som Sverige förväntas godkänna. […]

Pöystis tredje invändning handlar om att USA:s militär kommer att beredas fri in- och utresa i Finland, vilket begränsar landets suveränitet. JK hävdar att Finland, i praktiken, inte skulle kunna neka en sådan inresa. ”Enligt avtalet ska Finlands synpunkter beaktas, men utifrån hur avtalet är formulerat skulle det inte behöva efterföljas” skriver JK, som också fastslår att regeringens lagförslag behöver kompletteras. Finlands utrikesministerium har också erkänt att DCA-avtalet inskränker landets suveränitet och därför tarvas att två tredjedelar i parlamentet röstar för avtalsförslaget, för att det ska kunna träda i kraft. Läs artikel

Regeringens svar är ett långfinger mot oss alla, aftonbladet.se

Jan Guillou

Regeringen har medelst proklamation i Svenska Dagbladet, undertecknad av försvarsminister Pål Jonson och sekundanter från L och KD, äntligen bemött kritiken mot sitt försvarsavtal med USA.

Det är bara det att texten är en oförskämdhet med stark lukt av förakt  mot det demokratiska samtalet. Dessutom ogenerat hotfull mot den som uppvisar annan uppfattning.

Det hade annars funnits  en hel del att förklara och försvara. DCA-avtalet, som det kallas, är nämligen häpnadsväckande läsning. Det ser ut som ett kapitulationsdokument efter ett förlorat krig. Segrarmakten USA får ”obehindrad tillgång” till svenskt territorialvatten, territorium och luftrum samt 17 viktiga militäranläggningar, flygbaser, örlogshamnar och arméförläggningar.

USA får dessutomrätt att bygga slutna områden på dessa baser dit vi infödingar eller våra myndigheter ej äga tillträde. Därtill får USA  på begäran tillgång till privat mark, vägar hamnar och flygplatser och rätt att bygga egna områden för fritidsändamål med såväl hamburgarhak som momsbefriad spritservering. […]

I vanlig gammaldags politisk diskussion står sig regeringen som synes slätt mot floden av kritik. Därför hotar man dem som säger emot: ”Aktörer som vill skada Sveriges intressen kan komma att förvränga DCA-avtalets avsikt och innehåll.”

Den som kritiserar detta underkastelseavtal med USA  är alltså en brottsling, ”en aktör som vill skada Sverige”. Läs artikel

”Kommande generationer kommer att behöva storstäda i grundlagarna”, nilsfuncke.se

[…] Nu är vi där igen. De senaste tre revisionerna av grundlagarna har inneburit begränsningar av opinionsfriheterna. Såväl 2015 som 2019 men framförallt 2023 genom införandet av de nya brotten
utlandsspioneri. Samtidigt vidgades möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel som kan kommaatt träffa även journalistisk verksamhet.

Och det kommer mera 2027.
En konstitutionell beredskap behövs och finns. I krig kan regeringen förbjuda sammankomster på vissa platser. I såväl lag som grundlag finns straffbestämmelser om spioneri, hot mot tjänsteman, krigsanstiftan, uppror, högförräderi, ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, uppvigling och
landsförräderi för att nämna några. Problemet är att regeringen Kristersson och tidigare regeringar, baserat på utredningar framtagna av tidspressade ensamutredare, gett oss lagar som i många fall brister i proportionalitet, är svårförutsebara och försvagat tryck- och yttrandefriheten.
Två exempel är regeringens intentioner att skärpa ordningslagen och möjligheten att neka mediestödet till tidningar med hänvisning till deras innehåll. Läs artikel

The Arctic Arms Race Extends Beyond Military Power, highnorthnews.com

The proposal of an extensive rearmament of the Navy in the North is not just about military capacity. It is just as much about the security policy approach to Russia and who will keep their hands on the wheel in the Arctic. […]

Norway and Russia know each other. Russia’s attack on Ukraine has not changed that, although much of the knowledge deteriorated when the direct contact between the countries is at an absolute minimum.

The Norwegian approach to Russia has been and should still be a combination of deterrence and reassurance. Yet, the US has gradually gripped increasingly more decisively around the Norwegian security policy in the Arctic as well, reinforced by the somewhat invasive bilateral agreements with the new NATO countries Finland and Sweden.

Following a short hearing, Norway’s renegotiated supplementary defense cooperation agreement with the US is now being processed by parliament. At the same time, the parliaments in Sweden and Finland will decide on bilateral defense agreements with the US for the first time.

It is problematic, and it happens almost entirely without political debate.

As Rear Admiral Oliver Berdal says, strengthening the navy in the North is necessary for the low tension we still desire in the North.

Giving away expertise and control in the North is a bad security policy. Läs artikel

Norway’s Navy Chief: ‘High North, Low Tension’ Depends on Our Own Capability At Sea, highnorthnews.com

Norway’s government recently launched major investments in the country’s naval forces. This will increase important Norwegian presence in the North vis-á-vis Russia, maintains Navy Chief Oliver Berdal. “We must be able to safeguard our maritime interests on an independent basis,” he says. […]

”The government’s proposal to acquire more submarines – which are among the most impactful and deterrent weapon systems we have – as well as acquiring at least five new frigates, is very positive to our ability to defend ourselves,” maintains the Navy chief and continues:

”Russia is about to renew its entire fleet, from submarines to surface vessels. Given the exacerbated security policy situation, it is incredibly important that Norway has maritime capacities that can contribute to safeguarding Norway and NATO’s interests in the North.”[…]

”Patroling with Norwegian coast guard and navy vessels in the Barents Sea is completely natural and necessary. If we had to leave this form of patroling mostly to others, it could create a poorer situational awareness and challenges that go against the low tension we desire in the High North.” Läs artikel

Enkelriktat avtal – hur kan Sverige acceptera sådana villkor? vimmerbytidning.se

Per Backman, Tuna Vimmerby

Läser man avtalet slås man av hur enkelriktat det är. På punkt efter punkt listas rättigheter för USA:s militär men inget om några skyldigheter. Hur kan en suverän stat som Sverige acceptera sådana villkor utan att ha lidit nederlag i ett krig där segraren dikterar villkoren?

Avtalet ger USA rätt till obehindrad användning av 17 militära anläggningar för militära övningar, förvara vapen och annan krigsmaterial. De ges också rätt att fritt röra sig över vårt territorium; till lands, sjöss och i luften. På anläggningarna får USA avskärma områden där endast amerikansk militär har tillträde och där amerikansk lag ska gälla. Svenska myndigheter får inte kontrollera amerikanska fordon, flyg eller fartyg. De ska också vara helt skattebefriade och ha tillgång till el, vatten och andra allmännyttiga tjänster utan statliga avgifter. […]

Många tror att kampen om Arktis blir en källa till en framtida konflikt mellan stormakterna USA, Ryssland och Kina. Att då ha amerikansk militär i Sverige stärker knappast vårt säkerhetsläge. Tvärtom, vi blir primära mål för Ryssland i händelse av en konflikt mellan dem och USA. Läs artikel

USA trekker soldatene sine ut fra niger, forsvaretsforum.no

USAs viseutenriksminister Kurt Campbell har godtatt kravet etter et møte i Washington med juntaens statsminister fredag, uttaler amerikanske tjenestefolk til nyhetsbyrået AFP.

En kilde med kjennskap til beslutningen sier det samme overfor nyhetsbyrået Reuters.

I fjor hadde USA litt over 1000 soldater fordelt på to baser i Niger. En av basene er en dronebase, kjent som Air Base 201, nær Agadez sentralt i Niger, et prosjekt som har kostet amerikanske skattebetalere 100 millioner dollar. Läs artikel

Tummar på krav för att klara Natoinsatsen, svd.se

[…] I slutet av året ska personal och materiel i stor skala förflyttas till en bas utanför Riga i Lettland, för att under kanadensisk ledning i ett halvår ingå i det som kallas Natos Forward Land Forces (FLF). Uppdraget har en allvarlig grund, konstaterar arméchefen:

– Det handlar om att försvara Natos östra gräns mot ett ryskt anfall. […]

Både fast anställda på P7 och personal med tidsbegränsad anställning kommer att delta. Rekrytering pågår även bland dem som just nu gör värnplikten i Revinge och hinner bli färdigutbildade.

– Dem vill vi väldigt gärna anställa som en del av den här insatsen, säger Jonny Lindfors.

Men hur ska P7 kunna leva upp till kravet på att öka antalet värnpliktiga och samtidigt skicka en stor del av personalen till Lettland? Är det teoretiskt möjligt?

– Att det kommer att pågå värnpliktsutbildning är fullständigt solklart. Förbandet behöver ju hela tiden återskapa sig självt också, men mängden och vilka utbildningslinjer, det får vi ha en fortsatt dialog om, säger Jonny Lindfors.

Så det kan bli en mindre mängd värnpliktiga?

– Ja, i perioder. Läs artikel

Stortinget bør sende proposisjonen tilbake, ikff.no

Internasjonal Kvinneliga for fred og frihet – Norge (IKFF) var sterkt imot at Stortinget godkjente den bilaterale avtalen om forsvarssamarbeid med USA (SDCA – Supplementary Defense Cooperation Agreement) i 2022. Vi advarte også kraftig mot utvidelse av antall baser i vårens høringsrunde.

Vi mener at baseavtalen i seg selv svekker både norsk suverenitet og norsk sikkerhet.

Vi finner det urovekkende at regjeringen i Prop.S 73 (2023-2024) bagatelliserer den betydelige myndighetsoverføringen til USA, som er hjemlet i avtalen og i forslaget om å øke antall områder som omfattes av avtalen.

Baseavtalen gir USA fri militær tilgang og bruksrett til de såkalte omforente områdene.

Avtalen hjemler et klart forbud for norske myndigheter å kunne kontrollere USAs laster og utstyr uten samtykke fra USA. Ved uenighet mellom norske myndigheter og USA, er det USAs vurderinger som skal gjøres gjeldende. Avtalen setter et absolutt forbud mot å bringe uenighet inn for nasjonale og internasjonale organer og domstoler – selv ikke NATO er ankeinstans.

Den norske tradisjonelle politikken om at det ikke skal være lagret atomvåpen på norsk jord i fredstid,  er også tilsidesatt, dersom USA beslutter at det er «tjenestlig behov» for det.

Grunnlovens paragraf 1 om norsk suverenitet er dermed satt til side, fordi den militærstrategiske myndigheten er overdratt til USA. […]

Vi er urolige for at en økning av det amerikanske nærværet i Norge kan øke den militære spenningen i nordområdene og øke faren for at våre områder kan bli bombemål i stormaktskonflikter. Läs remissvar