En svensk Försvarsmakt utan tydlig uppgift att försvara det egna landet

Utgivarna

Från och med den 1 april gäller följande enligt första paragrafen i Förordning med instruktion för Försvarsmakten:

 ”Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato.”

Dessa formuleringar är inadekvata och skadliga. De är tvetydiga. Varför det?

Uppgiften för den svenska Försvarsmakten måste slås fast klart och entydigt för medborgarna. Det sker inte här.

Uppgiften för den svenska Försvarsmakten kan inte vara någon annan än att försvara Sverige. Ingen annan än vi själva ställer uppgiften att försvara vårt land. För andra stater är det på motsvarande sätt självklart att det är försvaret av det egna landet som är grunden för deras försvarsmakters existensberättigande och kärnan i deras uppgift. Att lättsinnigt laborera med en sådan existentiell och given utgångspunkt för det egna landets värnkraft är farligt.

En tudelad uppgift för Försvarsmakten skapar förvirring med inbyggda tolkningsfrågor och risk för splittrande motsättningar. En sådan tvetydig strategi gör det omöjligt att på allvar följa upp i vad mån Försvarsmakten infriar sin verkliga uppgift eller har en egen agenda.

Läs mer

Lagrådsremiss Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, regeringen.se

Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett så kallat Defense Cooperation Agreement (DCAavtal). DCA-avtalet bygger vidare på och kompletterar tidigare statusavtal som både Sverige och USA är parter till. Avtalet förutsätter vissa författningsändringar för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet. Med hänsyn till DCA-avtalets betydelse för Sveriges försvar och säkerhet är det vidare att betrakta som en överenskommelse av större vikt.
Av båda dessa skäl krävs riksdagens godkännande innan avtalet kan träda i kraft.
I lagrådsremissen föreslås en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Vidare föreslås lagändringar om bland annat privilegier och immunitet för en amerikansk styrka, medlemmarna av styrkan, deras anhöriga och leverantörer till styrkan.
I lagrådsremissen föreslås även vissa lagändringar som inte enbart är tillämpliga i förhållande till USA. Dessa förslag syftar till att skapa än bättre förutsättningar för Sverige att ge och ta emot militärt stöd.
Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Läs remissen

Secretary Antony J. Blinken and United Kingdom Foreign Secretary David Cameron at a Joint Press Availability, state.gov

[…] Starting with Ukraine, we of course reaffirmed the imperative of continuing to support and help Ukraine defend itself against the ongoing Russian aggression.  I have to say that the United Kingdom has been an extraordinary leader in this effort from day one, imposing sanctions and export controls on Russia and hindering its ability to continue to finance the war, ramping up investments in the defense industrial base.[…]

On Ukraine, the best thing we can do this year is to help keep the Ukrainians in this fight.  They’re fighting so bravely.  They’re not going to lose for want of morale.  The danger is we don’t give them the support that they need, and I make that argument to anyone who will listen to me.  I argue that it is extremely good value for money for the United States and for others.  Perhaps for about 5 or 10 percent of your defense budget, almost half of Russia’s prewar military equipment has been destroyed without the loss of a single American life.  This is an investment in United States security.  So that’s what I would say.  Läs artikel

 

”Därför behöver Sverige DCA-avtalet”, svd.se

Det så kallade DCA-avtalet är en förutsättning för att Sverige snabbt ska kunna ta emot stöd från USA vid ett försämrat säkerhetsläge. Det skriver försvarsminister Pål Jonson (M) tillsammans med företrädare för L och KD.

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget sedan det andra världskriget. Det innebär att Sveriges försvarsförmåga måste öka och att vi måste samarbeta mer med andra länder och organisationer för att stärka vår säkerhet. En viktig del är medlemskapet i Nato som bidrar både till ett säkrare Sverige och ett starkare Nato. En annan del är DCA-avtalet (Defense Cooperation Agreement) mellan Sverige och USA där regeringen nu beslutat att överlämna en lagrådsremiss med lagförslag till Lagrådet för granskning, inför beslut om en proposition till riksdagen. Avtalet reglerar och förenklar förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Läs artikel

Grønland – et militært nøgleområde, sermitsiaq.ag

Christian Scultz-Lorentzen, freelance journalist

Efter årtier som lavspændingsområde er Arktis og Grønland atter blevet en arena for stormagtsrivalisering. USA har historisk – tilbage fra 1860’erne og særligt fra 1940’erne og frem – opfattet Grønland som en naturlig del af den nordamerikanske forsvarszone. I mere end 80 år har USA haft soldater på grønlandsk grund. Hovedårsagen er ligetil: Beliggenhed, beliggenhed, beliggenhed.

Grønlands forsvarspolitiske betydning for USA, der i dag illustreres med blandt andet militærbasen Pituffik Space Base (tidligere Thulebasen) i Nordøstgrønland, tog første gang fart under Anden Verdenskrig, altså umiddelbart efter at Danmark var blevet beat af Tyskland den 9. april – i dag for præcis 84 år siden. En invasion, der på mange måder blev startskuddet på en ny tid for Grønland. […]

Og netop i disse år er Grønland for tredje gang et forsvars- og sikkerhedspolitisk nøglepunkt. Med præsentationen af den arktiske strategi for nylig, forsikrer Naalakkersuisut håndfast, at Grønland er forankret i den vestlige forsvarsalliance. Samtidig forsøger politikerne med al magt at forhindre, at Grønland ikke udvikler sig fra et lavspændingsområde til et højspændingsområde. Bestræbelser, som kun tiden kan vise resultatet af, alt i mens særligt USA og Rusland opruster i Arktis .

– I dag er den militære betydning af GIUK-gabet vokset igen på grund af den anspændte situation mellem NATO og Rusland, siger Rasmus Dahlberg og fortsætter:

– For det er langs denne linje, man kan ”lukke hullet”, som russiske fly, skibe og især ubåde skal igennem for at komme ned i Atlanten og true forsyningslinjerne mellem USA og Europa. Stormagtsspillet i Arktis handler dog i mindst lige så høj grad om politiske og økonomiske interesser: Kina har tidligere forsøgt at købe sig ind i infrastruktur m.v., mens Rusland og USA på hver deres måde søger lokal indflydelse i Grønland og Færøerne, hvilket kan udfordre sammenhængskraften i rigsfællesskabet, lyder vurderingen fra den forsvarspolitiske ekspert. Läs artikel

 

Nato er ude af stand til at forsvare sig mod Ruslands trusler i Arktis, altinget.dk

Liselotte Odgaard, Senior Fellow, Hudson Institute, Washington, D.C. og professor, Institutt for forsvarsstudier, Oslo och

Fra januar til maj afholder Nato ’Steadfast Defender 2024’. Øvelsen er alliancens største siden den kolde krig. Mere end 90.000 tropper er med til at signalere, at Nato er leveringsdygtig i et stærkt og troværdigt forsvar i hele den nordatlantiske og arktiske region. […]

En Nato-strategi for Arktis kan være løsningen

Det haster for Nato med at gøre noget ved trusselsbilledet i Arktis. Det betyder ikke nødvendigvis, at Nato skal gå i gang med massiv militær oprustning, der risikerer at sætte turbo på dynamikkerne, der er ved at gøre Arktis til et højspændingsområde.

Rusland har eksempelvis i 2022 vedtaget lovgivning, der definerer den nordlige søvej langs landets arktiske kystlinje som isdækkede områder, der giver Rusland ret til at kontrollere krigsskibes navigation i området. Lovgivningen har givet anledning til debat, om der skal iværksættes operationer, der manifesterer retten til fri sejlads for krigsskibe i området, de såkaldte FONOPS. […]

Imidlertid vil den slags operationer sandsynligvis blive fortolket som særdeles eskalerende af Rusland, især hvis der er tale om internationale operationer med deltagelse fra Nato-lande som for eksempel Storbritannien, Frankrig og Italien, der ikke har legitime patruljeringsforpligtelser i Arktis.

Rusland ser sig selv som sårbar overfor øget Nato-tilstedeværelse i Arktis, og det kan føre til et uventet konfrontatorisk militært modsvar. For at undgå at Arktis bliver et højspændingsområde, er det vigtigt, at Nato-medlemmer med kystlinje langs Ishavet påtager sig et større ansvar for afskrækkelse af Rusland.

Det vil sige, at lande som USA, Canada, Danmark og Norge styrker deres militære tilstedeværelse i eget nærområde, der grænser op til Rusland med kapaciteter, der er nødvendige for et troværdigt forsvar. Läs artikel

Book Reviews: A Farewell to Wars, einnews.com

John Tilemann, Senior Associate Fellow of the Asia-Pacific Leadership Network on Nuclear Non-Proliferation and Disarmament

In the shadow of the conflicts in Ukraine and the Middle East it is challenging to imagine a farewell to wars. Hans Blix’s latest book surveys modern international relations, and with the critical mind of a lawyer and diplomatic practitioner, demonstrates how, over the last two centuries, the international system has accepted growing constraints on interstate use of force.  […]

A Farewell to Wars is a timely contribution to the debate in Australia, and elsewhere, of the relative weight to be accorded to diplomacy in the promotion of national and international security. Blix is from the realist school and acknowledges the contributions of deterrence to global restraints on the use of force. But he makes a compelling case for a greater focus on diplomacy and détente, both to reduce security threats and to build structures and norms to further limit the use of violence, and to contain international competition within agreed boundaries. Blix book pairs well with an interview he gave to Greta Stocklassa in 2023. Läs rcensionen

 

Bakläxa för Finlands försvarsavtal med USA, aftonbladet.se

Finlands DCA-avtal med USA – av samma slag som Sverige också har ingått – bedöms göra vissa övertramp på grundlagen när det kommer till den amerikanska militärens nya befogenheter på finländsk mark. Regeringens lagförslag behöver kompletteras, slår den rättsövervakande myndigheten fast i ett utlåtande.

Justitiekansler Tuomas Pöysti pekar ut tre avsnitt som försvårande. Det handlar framför allt om att Finland avsäger sig jurisdiktion över amerikanska soldater som befinner sig i landet – det vill säga att eventuella brott de begår ska utredas och lagföras av USA i första hand.

Det handlar också om de befogenheter som USA får att under ”extraordinära omständigheter” vidta ”nödvändiga och proportionerliga” åtgärder, även på andra platser i Finland än vid militärbaserna, för att viktig militär verksamhet ska kunna skyddas.

USA:s militär ska också beredas fri in- och utresa i Finland, vilket begränsar Finlands suveränitet. Detta har tagits i beaktande, noterar justitiekanslern, men:

”Vad som skulle hända om Finlands såg negativt på det (in- eller utresa) är dock i viss mån oklart. Enligt avtalet ska Finlands synpunkter beaktas, men utifrån hur avtalet är formulerat skulle det inte behöva efterföljas.” Läs artikel

Finland manar till sans om ryskt krig utanför Ukraina, placera.se

Natos ledare bör sansa sin retorik rörande att Ryssland skulle vara på väg att angripa nya länder i Europa bortom Ukraina, sade Finland president Alexander Stubb i en intervju med Financial Times publicerad på torsdagen.

Alexander Stubb menar att Europas ledare i stället bör lägga mer fokus på att förbereda sina försvarsmakter för en sådan potentiell konflikt, och därigenom vara ”mer finländska”.

Den senaste tidens varningar om att Ryssland överväger eskalera den geopolitiska oron i Europa med angrepp bortom Ukraina leder bort från det mest aktuella huvudfokuset: Att bistå Kiev och bygga upp de militära styrkorna, menar Alexander Stubb.

Varningarna om ryska angrepp mot andra länder i Europa har kommit från ledare i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Polen och Estland. Frankrikes president, Emmanuel Macron, har också uppmärksammats som hårdare de senaste månaderna. Han har lyft att det kan behöva bli aktuellt med Natotrupp i Ukraina för att stoppa Ryssland, något som antas eskalera kriget avsevärt. Läs artikel

Immediate Response 24, forsvarsmakten.se

Kommentar: Övningen avser uppenbarligen inte försvar av det svenska territoriet utan användning av svensk trupp för att tillsammans med amerikanska styrkor förflyttas till Finland för insats där. Sådana operationer kan vara rent defensiva men kan också vara ett led i ett stormaktspel.
Genom att Sverige används som transitland måste man räkna med att vi blir ett förstahandsmål även i en konflikt som inte handlar om att slå tillbaka ett angrepp mot svenskt territorium. (Utgivarna)

Immediate Response genomförs under en dryg vecka i månadsskiftet april – maj. Verksamheten benämns som en militär operation där amerikanska förband, under ledning av svenska Försvarsmakten, kommer att förflytta sig från Norge, genom Norrbotten och vidare till Finland.

Sveriges mål med Immediate Response 24 är att träna vår förmåga att genomföra värdlandsstöd. Det vill säga att ta emot militärt stöd, i detta fall i form av förband från USA, och facilitera deras förflyttning genom Norrbotten till Finland där de ska delta i övningen Northern Forest, tillsammans med soldater från Finland och Norge. […]

Under Immediate Response kommer de amerikanska förbanden, under ledning av svenska Försvarsmakten, att förflytta sig från gränsen mot Norge genom Norrbotten till Boden. Därefter går färden vidare till Finland via Haparanda och Pello. Transporterna pågår under en dryg vecka i början av maj. Läs pressmeddelande

 

Aldri mer 9. april, lo.no

Are Tomasgard, leder, Landsrådet for Heimevernet (LO) Jon Kristiansen, nestleder, Landsrådet for Heimevernet (NHO)

[…] Heimevernet og organisasjonene som utgjør rådsstrukturen i Heimevernet sikrer at enhver som ønsker å utfordre norsk suverenitet ikke bare møter Forsvaret, men faktisk hele Norge. Verneplikten er helt sentral i denne forsvarsviljen. Verneplikten knytter Norges militærmakt, vårt sivilsamfunn og våre makthavere sammen i en treenighet som gjør oss som nasjon sterk hvis farer truer. Verneplikten sikrer at mange norske unge kvinner og menn er trent i maktanvendelse og har forståelse for beredskap, samtidig som de er en del av oss alle.

Situasjonen nå, krever at enda flere av våre unge kvinner og menn avtjener en form for førstegangstjeneste.

Fred og frihet skal vi ikke ta for gitt. Norge som nasjon er avhengig av at hele befolkningen mobiliserer hvis det kreves. Med verneplikten i bunn, et landsdekkende Heimevern med landsrådet i ryggen og et sterkt forsvar vil vi, sammen med våre allierte, ha et svært godt utgangspunkt for å forsvare alt vi har og alt vi er.

Det er ikke forsvaret alene som skal forsvare Norge, det er det norske folk som skal forsvare landet vårt. Aldri mer 9. april. Läs artikel

Canadas forsvar satser på Arktis, forsvaretsforum.no

Canada la denne uken frem sin langtidsplan for sitt forsvar. Planen gjelder for de neste 20 årene.

I planen «Our North, Strong and Free» skriver den canadiske regjeringen at det mest presserende og viktigste oppgaven de står overfor er å hevde landets suverenitet i de arktiske og nordlige områdene.

Den canadiske regjeringen skriver at de skiftende fysiske og geopolitiske landskapene har skapt nye trusler og sårbarheter for Canada og canadiere.

– Dette inkluderer behovet for å oppgradere vårt kontinentale forsvar til trusler eller beseire dem når det er nødvendig, skriver den canadiske regjeringen. Läs artikel

USA og Norge bygger satellittstasjon på Andøya, vg.no

USA og Norge skal samarbeide om å bygge en midlertidig satellittstasjon på Andøya flystasjon.

Ifølge pressemeldingen fra Forsvarsdepartementet skal satellittstasjonen understøtte rominfrastruktur for situasjonsforståelse, kommunikasjon for kommando og kontroll og varsling til Norge og NATO.

– Jeg er svært tilfreds med at USA velger Norge som sin samarbeidspartner i dette spennende prosjektet, sier forsvarsminister Bjørn Arild Gram.

– I dagens sikkerhetspolitiske situasjon må vi stå sammen for å kunne forsvare hele NATOs territorium. Etableringen av satellittstasjonen på Andøya flystasjon bidrar vesentlig til å styrke Norges og NATOs forsvarsevne.

Satellittstasjonen vil gi Norge og NATO tidlig varsling dersom det oppdages kryssermissiler i nordområdene. Läs artikel