USA etablerer et diplomatkontor i Tromsø, kunne den amerikanske utenriksministeren meddele under NATO-møtet i Oslo. Bakteppet er selvsagt den tilspissede sikkerhetspolitiske situasjonen i nord. Det er på tide at den norske forsvarsdebatten skifter spor fra benekting og naivitet, til kritisk refleksjon.

Da verdens største angrepskip nylig ankret opp ved hovedstaden, ble begivenheten mottatt av en jublende folkemengde og en forsvarsminister som trykte hodet i sanden. Det amerikanske gigantskipet USS Gerald S. Ford er en komplett militær flyplass som kan angripe mål i hele verden.[…]

For selv densom støtter Nato-medlemskap og skjønner at sikkerhetspolitikk i usikre tider ikke er en enkel deig å elte, må se at Nord-Norge det hjørnet av Nato som nok ligger mest sårbart til om det smeller. Sjøkampens eventuelle episenter ligger i vår marine hage. Läs artikel

[…] Take NATO’s ”Air Defender 23” exercise, which will run from this coming Monday to June 23. It will simulate NATO’s military response to a Russian (if not explicitly Russian) seizure of eastern Germany and advance toward the Baltic Sea. Hosted by the German Air Force, the exercise will include approximately 10,000 personnel from 25 NATO member states. Germany noted that out of the 250 aircraft to be involved, ”100 of these aircraft alone come from [the U.S.].” […]

That infographic tells the tale. It shows that the U.S. is the only nation providing electronic warfare, refueling, dedicated air-to-ground, and fifth-generation aircraft. It shows the U.S. is also deploying Navy and Air Force aircraft. It shows that for all his rhetoric on European solidarity and the need for ”strategic autonomy,” French President Emmanuel Macron is only sending one or more surveillance aircraft and perhaps a radar warning aircraft to help defend Germany from this hypothetical attack. […]

Take NATO’s ”Air Defender 23” exercise, which will run from this coming Monday to June 23. It will simulate NATO’s military response to a Russian (if not explicitly Russian) seizure of eastern Germany and advance toward the Baltic Sea. Hosted by the German Air Force, the exercise will include approximately 10,000 personnel from 25 NATO member states. Germany noted that out of the 250 aircraft to be involved, ”100 of these aircraft alone come from [the U.S.].” Läs artikel

En gruppe af Nato-lande er ifølge Natos tidligere generalsekretær Anders Fogh Rasmussen måske parat til at sende soldater til Ukraine.

Det skulle ske, hvis ikke USA og Nato som helhed er klar til at give sikkerhedsgarantier til Ukraine i forbindelse med et Nato-topmøde i Vilnius i juli, siger han blandt andet til den britiske avis The Guardian.

Hvis Nato-lande sender soldater ind i Ukraine, står spørgsmålet tilbage: Hvis deres styrker bliver angrebet, er det så et angreb på Nato?

Det behøver det ikke nødvendigvis at være, lyder det fra centerleder på Center for Militære Studier på Københavns Universitet Kristian Søby Kristensen og ph.d. og generalsekretær for Atlantsammenslutningen Lars Bangert Struwe.

Natos artikel fem, også kendt som musketereden, siger, at hvis et Nato-land angribes, skal de andre komme det til undsætning. Kristian Søby Kristensen peger på, at artikel fem nævner angreb på landenes væbnede styrker. Men der står også, at Nato-landene skal svare med hvad end tiltag, som de mener, der er nødvendige.

– Der er elastik i det. Det er ikke, fordi der ikke er Nato-lande, hvis militære styrker er blevet angrebet nogensinde, siger han.

– Det er vigtigt at huske, at der er ikke nogen automatik i det. Det er en politisk beslutning.

Begge peger på, at der næppe vil være en situation, hvor et Nato-land påberåber sig artikel fem uden at være sikker på at have opbakning i Nato-kredsen. […]

– Jeg er ret sikker på, at hvis en bataljon polske soldater blev sendt til Ukraine, og nogen skød på dem, så ville svaret være tydeligt: Det må I selv ligge og rode med, siger han.

– Man er klar over, at den der artikel fem ikke er en blankocheck til, at alle kan trække Nato ind i en krig. Läs artikel

[…] Mot bakgrund av det allvarliga läget i vårt närområde har regeringen fattat beslut om att Försvarsmakten får vidta förberedelser med Nato, och med länder som är medlemmar i Nato, för att möjliggöra framtida gemensamma operationer. Förberedelserna får bestå i tillfällig basering av andra länders materiel och personal på svenskt territorium. […]

Vid kris eller krig behöver vi snabbt kunna få in andra nationers militära resurser till vårt territorium, något som kräver både planering, förberedelser och övning. Att Försvarsmakten nu ges möjlighet att förbereda detta och även får möjligheten att tillåta tillfällig basering av både utländsk materiel och personal i Sverige ökar vår trovärdighet. Det skickar också en tydlig signal till Ryssland att vår förmåga att ge och ta emot militär hjälp är god. […]

I realiteten kan det handla om att tillfälligt basera specifika resurser eller förmågor på strategiskt och geografiskt viktiga platser i landet. Det kan till exempel handla om logistikresurser på västkusten, i Jämtland eller i Norrbotten. Eller luftvärnssystem i södra Sverige. Den tillfälliga baseringen kan bestå under en eller några veckor, eller under längre tidsperioder. […]

Det bör betonas att beslutet som sådant avser förberedelser. För att Försvarsmakten ska kunna genomföra gemensamma operationer med utländska styrkor i Sverige krävs som huvudregel beslut av regeringen. För att svenska väpnade styrkor ska kunna sättas in utomlands krävs dessutom riksdagens godkännande. Läs artikel

[…] In the case of Sweden, which applied to join the alliance in May 2022, there’s a paradox. Turkey has so far vetoed Sweden’s admission, claiming the Scandinavian country doesn’t take Ankara’s security concerns seriously. According to Turkey, Stockholm shelters individuals from terrorist groups, therefore, Turkey has demanded their extradition as a pre-condition for ratifying Swedish membership.

The paradox is precisely here: Sweden would have to trample on its commitment to comply with the rule of law in order for Turkey to green-light its membership. When a decision needs to be made on an extradition request, a legal analysis is carried out within a court – in Sweden’s case, the Swedish Supreme Court. Then, after the Court decides there are no legal barriers to extradition, the government can make the final decision. According to Anne Ramberg, Co-Chair of the IBA’s Human Rights Institute, the Swedish Supreme Court has already denied a number of extradition requests from Turkey, and permitted others unrelated to ‘political activism’ or freedom of speech. ‘We do, however, have legislation regarding foreigners that stay in Sweden’, she explains. ‘They can have received asylum, stayed here for many years, and established a family. If the secret police believe the person in question is a security risk to the country, they can be forced to leave the country.’ Läs artikel

Den 24 februari 2022 slår ryska robotar ner i Ukraina. Tio dagar efter krigsutbrottet är den första svenska leveransen av hjälmar, kroppsskydd, fältransoner och pansarskott på plats i Ukraina. Ett knappt år senare tas beslut om att 50 stridsfordon 90 ska skickas ned. Möt de ukrainska soldaterna som på hemliga platser i Sverige utbildas på systemen och förbereder sig för frontlinjen.

Ett passerande stridsfordon river upp grus, sand och damm när den i hög fart rullar förbi några meter från oss. Sedan kommer ett stridsfordon till. Och ett till. Och ett till. Det luktar jord, dieselrök och vår.

– Jag har inte varit i min hemby sedan kriget startade, säger Oleksandr och tittar på mig med trötta ögon.

Oleksandr ser betydligt äldre ut än sina 40 år. Han plockar upp ett cigarettpaket ur sidofickan på den svenska värmerocken han går klädd i. Under har han Försvarsmaktens gröna motoroverall. Oleksandr har precis anlänt till ett talgoxkvittrande Sverige från fronten i Cherzon i södra Ukraina. Läs pressmeddelande

En video som sprids på sociala medier visar hur pro-ukrainska soldater hanterar svenska pansarskott i Belgorod-regionen i Ryssland.

En grupp kallad ”polska frivilligkåren” har dykt upp i en video från Ryssland där de använder svenska pansarskott 86. Den svenska regeringen har skickat 15.000 vapen av denna typ till kriget i Ukraina.

Videoklippet tros ha spelats in i byn Glotovo i Belgorod-regionen. Det är inte bekräftat vilket datum videon filmades, men det kan möjligen vara från en räd den 22 maj, enligt SVT Nyheter. Läs artikel

Med Sveriges snarlige inntreden i Nato er Rygge, flystasjon i mitt eget hjemfylke Østfold, i ferd med å bli en av Nordens viktigste flystasjoner.

Med Sverige i Nato vil strekningen fra Oslo til Göteborg bli et sammenhengende mottaksområde for Nato-styrker i fred, krise og krig. Styrker som kan forsvare Norge, men kanskje i enda større grad styrker som har sitt hovedoppdrag i Sør-Sverige, Østersjøen, Gotland og Baltikum.

Rygge flystasjon, med tilknytning til Østlandet og nærhet til Sverige, blir avgjørende for å sikre alliert mottak i hele regionen og understøtte Natos kollektive forsvar i hele det søndre Skandinavia og Baltikum. Dette blir viktigere enn før også for norske styrker, og betyr økt militær tilstedeværelse på Rygge både nasjonalt og innen Nato.

Derfor er også amerikanske investeringer på Rygge viktige både for Norges sikkerhet og den kollektive sikkerheten i hele regionen. Läs artikel

The destruction of the Kakhovka Hydroelectric Power Plant dam in Kherson — the most significant incident of damage to civilian infrastructure since the start of the Russian Federation’s invasion of Ukraine — will have grave and far-reaching consequences for thousands of people in southern Ukraine, the United Nations Emergency Relief Coordinator warned the Security Council today, as he updated the 15-member organ on the Organization’s response efforts. […]

Building on that call, the representative of China highlighted that no one is immune in the event of a nuclear disaster.  In that regard, there must be maximum restraint to avoid any escalation and miscalculation.  “As the flames of war rage on, it will only bring about greater suffering and more disasters, creating more risks that are grave and impossible to predict,” he cautioned, urging parties to resume peace talks as soon as possible.

France’s delegate, however, pointed out that none of this would have occurred if the Russian Federation had not invaded Ukraine and if it had upheld the Charter of the United Nations.  The only way to avoid other disasters of this kind is if Moscow withdraws its armed forms. More so, that Government will have to be held accountable for the crimes it committed in Ukraine and pay for Ukraine’s long-term reconstruction, he declared.[…]

Addressing the West directly, the Russian Federation’s representative said that “hiding behind the dysfunctional Kyiv regime will not work”, as Moscow “understand[s] perfectly well who actually plans, prepares and authorizes sabotage of this magnitude”.  It was Kyiv — with a sense of complete impunity and the encouragement of Western curators — who committed an unthinkable crime to inflict maximum humanitarian damage, he asserted.  The use of such terrorist methods has become that State’s official tactic.

Countering that, the representative of Ukraine pointed out that it is physically impossible to blow up the dam from the outside through shelling.  As such, it is the Russian Federation — having controlled the dam for more than a year — who planned a terrorist attack against Ukrainian critical infrastructure well in advance.  That State will have to compensate for all the consequences of its crime on people, infrastructure and the environment, he underscored, as he urged the United Nations, the International Committee of the Red Cross (ICRC) and other international organizations to send humanitarian assistance. Läs referatet

Google-översatt

MP, ledamot i riksdagens utrikesutskott, Kimmo Kiljunen (sd) kritiserar den kritiska diskussion som har kommit igång igen om de grundläggande riktlinjerna för vår utrikes- och säkerhetspolitik efter krigen.

– Som om den ansvariga utrikespolitiska ledningen medvetet agerat mot Finlands nationella intressen och medvetet försenat vårt Natomedlemskap.

– Efterklokhet är en underbar sorts visdom. Militär allians ses som ett universalmedel, den slutliga lösningen på våra säkerhetsproblem och nationella existens. Så är inte fallet. Det finns inget som heter absolut säkerhet. I slutändan handlar det alltid om en nationell berättelse om överlevnad när den verkliga politiska miljön förändras, säger Kiljunen.

Enligt Kiljunen förändrade Rysslands brutala attack mot Ukraina och det flagranta brottet mot FN-stadgan vår säkerhetsmiljö.

– Gemensam trygghet förvandlades till gemensam otrygghet. I det här läget är det utan tvekan klokare för ett litet land att ingå i en större försvarsallians än att vara ensam. Finland har en stark upplevelse av att vara ensam i sitt djupa minne.

– Natomedlemskap är dock ingen absolut säkerhetsgaranti. Risken är en potentiell öppen supermaktskonflikt, där vi som medlem i en militär allians är i värsta fall i frontlinjen. Därför behövs även som Nato-medlem djup visdom och noggrant övervägande från Finlands utrikespolitiska ledning, insisterar Kiljunen.

Kiljunen påminner om att president Sauli Niinistö vid riksdagens öppnande uttalade att Finland inte bör behandla de internationella överenskommelser man har undertecknat, såsom demilitariseringen av Åland.

– Det ser inte bra ut för en ny Natomedlem att riva upp de avtal han skrivit på och utgå från att Nato ska sköta försvaret av öarna.

– Ett litet lands livsnerve är att hålla fast vid ett multilateralt regelbaserat internationellt system. Denna ståndpunkt kan inte rubbas om några aktörer flagrant bryter mot den. En ondska gör inte en annan ond bra, reflekterar Kiljunen. Läs artikel