Ideologier och utrikespolitik

Mats björkenfeldt

Professorerna Christopher McKnight Nichols och David Milne har editerat boken Ideology in U.S. Foreign Relations: New Histories (Columbia University Press, 2022).

Flera av bidragen till denna bok är klart läsvärda. Som exempel vill jag särskilt nämna Benjamin A. Coates, American Presidents and the Ideology of Civilization, Marc-William Palens, Competing Free Trade Traditions in U.S. Foreign Policy from the American Revolution to the “American Century”, Nicholas Guyatts, The Righteous Cause: John Quincy Adams and the Limits of American Exceptionalism och Daniel Steinmetz-Jenkins and Michael Franczak, Cold War Liberals, Neoconservatives, and the Rediscovery of  Ideology.

Men som läsare bör man nog hålla sig lätt kallsinnig till överdrifter om ideologiers inverkan på Förenta staternas och andra staters utrikespolitiska linjer.

President Joe Biden hållning bekräftar att skepsis är på sin plats. Han tog som ett moment i sin utrikespolitik initiativ till internationella ”summits”, med demokratiska slagord, för att försöka isolera stater som inte fann sig i amerikanska påbud om vilken internationell ordning som skulle gälla. Hit hörde naturligtvis Ryssland och Kina. Dessa korståg, som Sverige hängde på, har inte varit någon stor framgång. Och att den demokratiska fernissan var tunn framgick när Biden reste till Saudi Arabien och mötte:

Läs mer

Russia vetoes Security Council resolution condemning attempted annexation of Ukraine regions, un.org

Russia on Friday vetoed a Security Council resolution which described its attempts to unlawfully annex four regions of Ukraine earlier in the day with a formal ceremony in Moscow, as “a threat to international peace and security”, demanding that the decision be immediately and unconditionally reversed.

The draft resolution, circulated by the United States and Albania, was supported by ten of the fifteen members of the Council, with Russia voting against it. Four members abstained, Brazil, China, Gabon and India.

The draft described the so-called referendums held by Russia in the four regions of Ukraine which Moscow now regards as sovereign territory – Luhansk, Donetsk, Kherson, and Zaporizhzhya – as illegal and an attempt to modify Ukraine’s internationally recognized borders.

It called on all States, international organisations, and agencies not to recognize the Russian annexation declaration, and called on Russia to “immediately, completely and unconditionally withdraw all of its military forces” from Ukrainian territory.

Due to Russia’s veto, following a new procedure adopted in the UN General Assembly in April, the Assembly must now meet automatically within ten days for the 193-member body to scrutinize and comment on the vote. Any use of the veto by any of the Council’s five permanent members triggers a meeting. On Thursday, UN Secretary-General António Guterres condemned the annexation plan as a violation of international law, warning that it marked a “dangerous escalation” in the seven-month war that began with Russia’s invasion of Ukraine on 24 February.

“The Charter is clear”, said the UN chief. “Any annexation of a State’s territory by another State resulting from the threat or use of force is a violation of the Principles of the UN Charter”. Läs pressmeddelande

Turkiet hotar stoppa svenskt-finskt Natomedlemskap – igen, svt.se

Under lördagen meddelade landets president Recep Tayyip Erdogan åter en gång att han kan tänkas stoppa ett svenskt och finskt medlemskap i försvarsalliansen Nato. Detta om länderna inte lever upp till Turkiets krav, rapporterar AFP.

För att ett land ska få ansökan godkänd måste alla medlemsländer bevilja ansökan. Turkiet är det enda land som öppet uttalat invändningar mot ett svenskt inträde.

– Vi kommer att behålla vår principiella och beslutsamma hållning i denna fråga tills de åtaganden som gjorts mot vårt land upprätthålls, säger president Erdogan i ett uttalande under lördagen, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Läs artikel

Om tungetale, en tidligere forsvarssjef, Ukraina og Heimevernet, nordlys.no

Øystein Steiro Sr., vaktmester

Vi länkar här till en artikel från 6 maj i år. Artikeln polemiserar mot förra norska försvarschefen Sverre Diesen som argumenterat under lång till för en drastisk neddragning av den norska armén och det norska  hemvärnet. (Utgivarna)

[…] Erfaringene så langt fra krigen i Ukraina viser utvetydig at eksistensiell territoriell krig på det europeiske kontinentet er en realitet. At dette selvfølgelig også inkluderer Norge, behøver vi ikke lure på. Og at volum, landmaktstyrker og forsvarsvilje fortsatt er avgjørende i enhver forsvarskrig demonstrerer erfaringene fra Ukraina med all mulig tydelighet.

Til tross for hva Diesen og eventuelt «etterretningstjenesten og andre kompetansemiljøer» måtte hevde, må vi snarest og uten opphold styrke Hæren og Heimevernet ved å på nytt innføre almen verneplikt, samt gjenopprette en modernisert versjon av mobiliseringsforsvaret og det nasjonale totalforsvarskonseptet. […]

Historien gjentar seg ikke, men vi kan høre dens ekko. Sikkerhetstjenestene og de sikkerhetspolitiske fagmiljøenes er viktige, men deres store svakhet er at de forutsetter at fienden deler vår logikk, noe han neppe gjør. Derav deres manglende evne til å forutsi hvordan enkeltpersoner, som Putin og regimer som Russland, vil opptre og handle.

Og det er ikke slik at det bare er Finnmark som er utsatt. Oslo med regjeringssetet, Sørlandskysten med innfarten til Østersjøen, Svalbard og innfarten til Polhavet, oljeinstallasjonene i Nordsjøen og F35-flyene på Ørland, vil alle være utsatte i tilfelle vi skulle bli involvert i en storkrig mellom supermaktene. […]

Hæren og Heimevernet og den nasjonale forsvarsterskelen må gjenoppbygges, før det er for sent. Läs artikel

”Skulle kunna försvara Gotland från fastlandet”, svd.se

Västvärldens bild av Ukraina har förändrats fort. Nu vänder svensk militär blickarna mot Svarta havet för att lära sig hur Ryssland kan besegras vid Östersjön. I veckan testades artillerisystemet Himars i Sverige, med just Ukraina som förebild. […]

– Himars är ett av de artillerisystem som står på Försvarsmaktens önskelista, säger den ställföreträdande svenska armechefen Laura Swaan Wrede, som följer skjutuppvisningen från ett trätorn några hundra meter från den amerikanska artilleripjäsen. […]

Det är en av poängerna med provskjutningen i Norrbotten. Ett par timmar tidigare har Maranian och hans styrka landat på Vidsels flygplats med ett Hercules-plan, lastat ur vapensystemet och satt sig i förbindelse med en grupp svenska jägarsoldater som övervakar fjällandskapet via drönare. Det är exakt den sortens krigföring med snabbrörligt artilleri och drönare som visat sig så framgångsrik i Ukraina. Läs artikel

Förslaget om hemliga tvångsmedel hotar källskyddet, altinget.se

Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet

I våras överlämnades utredningen ”Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel” till dåvarande justitieminister, Morgan Johansson. Utredningen var en del i den förra regeringens så kallade ”34-punktsprogram mot gängkriminalitet”. Önskelistan från Morgan Johansson till utredaren var lång och utredaren gick regeringen till mötes på i princip alla punkter.

Om förslaget genomförs kommer det att innebära att åtgärder som till exempel hemlig övervakning respektive hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation kommer att användas i högre utsträckning, och riktas mot fler personer. Läs artikel

Sverige och Danmarks brev till FN:s säkerhetsråd: ”flera hundra kilo sprängämnen”, svt.se

På fredag sammanträder säkerhetsrådet för att diskutera just gasläckorna, men varken Sverige eller Danmark kommer vara representerade då de inte är medlemmar. I brevet som skickats till säkerhetsrådet uttrycker de båda regeringarna oro för klimat- och miljökonsekvenser kopplade till det gigantiska gasutsläppet.

Ryssland har själva kallat till mötet där sabotaget kommer stå på agendan. Danmark har uppgett att man inte kommer begära att delta trots att explosionen skett nära Bornholm. Enligt danska utrikesministern beror det på att det är en ”internationell fråga”.

Från och med fredagen samarbetar svensk, tysk och dansk polis i förundersökningen om grovt sabotage som inleddes tidigare i veckan. En utredning som av Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) beskrivs som ”svår”.

– Vad vi vill göra är att genomföra en undersökning och en utredning. Det vill vi genomföra med andra kustnära stater så att vi kan få fram så mycket fakta som möjligt i målet, säger han till SVT Nyheter.

Han säger att det inte finns några bevis som pekar i riktning mot någon aktör. Läs artikel

Sverige erkänner inte, och kommer inte att erkänna, Rysslands illegala annekteringar av ukrainskt territorium, regeringen.se

Ryssland har idag tillkännagivit avsikten att illegalt annektera de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzjia.

Sverige fördömer kraftfullt det ryska agerandet som strider mot folkrätten, inklusive FN-stadgan. Detta har vi idag framfört till Rysslands ambassadör.

Sverige erkänner inte, och kommer inte att erkänna, Rysslands illegala annekteringar av ukrainskt territorium. Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzjia är, precis som den autonoma republiken Krim och staden Sevastopol, del av Ukraina inom landets internationellt erkända gränser.

Rysslands illegala annekteringar saknar folkrättslig giltighet och effekt. De påverkar inte Ukrainas rätt att försvara sig och att återta sitt eget territorium.

Rysslands illegala annekteringar påverkar inte heller Sveriges orubbliga stöd för Ukraina. Sverige står solidariskt med Ukraina och det ukrainska folket. Inom EU kommer Sverige att fortsätta att förespråka ytterligare restriktiva åtgärder mot Ryssland och verka för att öka trycket på Ryssland att avsluta sitt orättfärdiga krig.

Rysslands hänsynslösa aggression mot Ukraina är det allvarligaste hotet mot Europas fred och säkerhet sedan andra världskrigets slut. De ansvariga kommer att ställas till svars  Läs uttalandet

Grönt ljus för svensk krigsmateriel till Turkiet, gp.se

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) ger åter tillstånd för export av krigsmateriel till Turkiet, efter tre års stopp.
Det är en direkt effekt av Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.

ISP framhåller också, i ett pressmeddelande, att det tillstånd som nu givits gäller följdleveranser i kategorin övrigt krigsmateriel. Det handlar om elektronisk utrustning, programvara och tekniskt bistånd. Läs artikel

Militärövning hålls i skärgården: ”Avgörande för Sveriges säkerhet”, kungsbackaposten.se

Övningen genomförs av Älvsborgs amfibieregemente, förkortat Amf 4, i kustområden mellan Strömstad i norr och Halmstad i söder. Övningen pågår mellan den 3 och 12 oktober, alltså mellan kommande måndag och onsdagen veckan efter.

– I det osäkra omvärldsläge vi lever i dag är skyddet av våra logistikflöden och hamnar avgörande för Sveriges säkerhet, säger överste Fredrik Herlitz vid Amf 4 i ett pressmeddelande. Läs artikel

Russia Plans Grand Upgrade of Svalbard Infrastructure, highnorthnews.com

Astri Edvardsen, journalist

Russia is planning a modernization of the public infrastructure in the Russian settlements Barentsburg and Pyramiden on Svalbard, says Alexei Chekunkov, Minister for Development of the Russian Far East and Arctic, in an interview with the Russian state-run newspaper Rossiyskaya Gazeta.

According to Chekunkov, the upgrade is estimated to cost 1.5 billion rubles or around NOK 300 million, and the ministry will submit proposals for how this should be done. He also notes that it is urgent to carry out this work.

As a backdrop to it all, the minister points to tourist interest in the old settlements Barentsburg and Pyramiden, which he says can be considered ’time machines’, and that Russian authorities see it as an important task to maintain their museum characteristics. […]

The Svalbard Treaty is an international agreement from 1920 providing Norway with sovereignty over Svalbard while also ensuring certain rights for all other countries that are signatories to the treaty.

Citizens and companies from the 46 signatories, Norway included, have equal right to stay on the archipelago and run business activities there, such as fisheries, trapping, and mining. In these areas, Norway is not allowed to differentiate policies based on nationality.

The Russian state’s presence on and interest in Svalbard and the surrounding sea areas has presented and may continue to present challenges for Norway related to the assertion of sovereignty (such as within fisheries management) and security policy, as High North News has previously shed light on in various ways.

This spring, for example, Tormod Heier, a researcher at the Norwegian Defence University College, pointed to the possibility of Russia – in the event of a potential crisis vis-à-vis NATO in, for example, the Baltic Sea – wishing to expand its defense zone around its northern nuclear forces to include Svalbard, among other places. Läs artikel

Forskere: Dette kan utløse Nato-svar, borsen.dagbladet.no

Ifølge Dagens Næringsliv ble dette drøftet i Nato tirsdag kveld. Helt konkret skal diskusjonene ha handlet om hvordan alliansen skal svare ved et eventuelt nytt angrep mot vestlig energi-infrastruktur, og om det vil være en situasjon der artikkel fem er aktuell. De skal også ha handlet om hvordan Nato skal avskrekke angrep mot operativ infrastruktur og beskytte seg.[…]

Natos artikkel fem er gjort gjeldene bare én gang: Etter terrorangrepene mot USA 11. september 2001. Dersom det skulle skje igjen, er det ikke sikkert at responsen vil ha en militær karakter. Artikkelen sier at bistand til den eller de angrepne partene skal bistås ved skritt som anses som «nødvendig».

– Det kan hende man synes det er nødvendig å sende en jurist. Det er egentlig ingen sikkerhetsgaranti, selv om det tolkes sånn, sier Ståle Ulriksen, forsker og høgskolelektor ved Sjøkrigsskolen. […]

Natos sikkerhetsgarati, som ikke egentlig er en sikkerhetsgaranti, forutsetter også et «væpnet angrep» på en av medlemmene.

Forskerne tror ikke at lekkasjene i Østersjøen vil utløse artikkel fem. Hendelsen befinner seg i en juridisk gråsone. Lekkasjene er også utenfor svensk og dansk territorialfarvann, men innenfor landenes økonomiske soner, der de blant annet har rett til havets naturressurser og til å håndheve egne lover.

Både den svenske og den danske statsministeren har fått spørsmål om det er begått en krigshandling.

– Svaret er at det har skjedd i internasjonalt farvann, dermed nei, svarte danskenes Mette Fredriksen under en pressekonferanse.

– Det er nettopp den typen spørsmål som nå må undersøkes ordentlig av ansvarlige myndigheter, svarte svenskenes Magdalena Andersson til TT. […]

Sigmund Simonsen er jusprofessor ved Institutt for maritime studier på Høgskulen på Vestlandet. Han forklarer at det ikke utgjør noen forskjell om en installasjon ligger innenfor eller utenfor territorialfarvannet.

– De norske er like norske som ting som står på land. Et angrep på norske installasjoner vil derfor være et angrep på Norge og Nato, sier Simonsen. Han mener det er viktig å være krystallklare på dette.

– Når Stoltenberg sier at hver tomme skal forsvares, mener han også hver enkelt oljeplattform og hvert eneste skip. Dette er sikker jus. […]

Arnold Dupuy, leder av en forskningsgruppe i Nato som undersøker såkalte hybride trusler, mener at flere land og grupper kan ha interesse av å angripe gassledningene.

– Det kan være grupper som er mot Kreml, kanskje fra Ukraina eller andre steder. Det kan også være prorussiske aktivister som anser dette som en god løsning for å sikre at gass ikke når Europa, sier Dupuy til SVT. Läs artikel