USA har alt etablert seg på Jan Mayen, steigan.no

Norge er ikke lenger i stand til å fly inn forsyninger til våre egne folk på Jan Mayen, bl.a. fordi vi har sendt Hercules-fly til Mali. Dermed slippes USA til. Forskere advarer mot at amerikanske fly på Jan Mayen kan øke spenningen med Russland. Men det var visst ikke forsvarsminister Frank Bakke-Jensen bekymret for.

Amerikanske spesialister har vært på Jan Mayen for å tilrettelegge for amerikanske militærfly. En gruppe fra «435th Contigency Response Squadron» har undersøkt landingsforholdene og en gruppe fra «435th Security Forces Squadron» har sett på sikkerheten.

Professor Tormod Heier ved Forsvarets høgskole er svært kritisk til amerikanske militærfly på Jan Mayen.

Årsaken er at de russike atomubåtene på Kolahalvøya må passere den norske øya før de kommer ut i det åpne Atlanterhavet.

– Her trekkes Norge inn i en stormaktsrivalisering fordi vi selv ikke klarer å holde orden i eget bo med egne styrker, sier Heier.« Läs artikel

Strengthening America’s and NATO’s Arctic Chain of Defense, heritage.org

[…] Jan Mayen has no permanent population, and 14 of 18 people living on the island today are members of the Norwegian armed forces.7 Kevin McGwin, “A US Helping Hand to Norway in Jan Mayen also Extends the Pentagon’s Arctic Reach,” Arctic Today, January 31, 2020. Norway requested U.S. assistance in performing bimonthly supply flights to the island before that could happen, members of the U.S. Air Force visited Jan Mayen and “assessed runway surfaces, glideslope obstructions and firing capes,” “The US Air Force Is Fixing Up a Remote Base that Could Help Keep an Eye on Russia,” Business Insider, January 14, 2020, specifically to determine whether “C-130J Super Hercules aircraft can land at the Jan Mayen airfield in order to provide transport and resupply to the station located there.”. In addition to helping resupply the Norwegian presence on Jan Mayen, the island now provides a potential additional landing option for U.S. aircraft operating in the Arctic. Jan Mayen continues to host meteorological and seismographic monitoring stations, along with a station for Europe’s Galileo GPS system. Läs artikel

Frankrike släpper svensk last med skyddsmasker, smp.se

Frankrike tillåter att en last med fyra miljoner skyddsmasker från Mölnlycke AB skeppas vidare. Beskedet kommer från utrikesminister Ann Linde (S):

“Efter insatser från regeringen har Frankrike släppt exportrestriktioner på ansiktsmasker från Mölnlycke AB. Det betyder att livsviktig utrustning för kampen mot Coronaviruset nu kan distribueras till resten av EU”, skriver hon i ett uttalande.

Skyddsmaskerna, som importerats från Kina, fastnade i Frankrike i början av mars när de skulle exporteras till bland annat Spanien och Italien. Frankrike hade då infört en regel om att landet har rätt att beslagta produkter inom landet som kan användas i kampen mot coronavirusets spridning. Läs artikel

En farlig väg – säg nej till regeringens begäran, vk.se

Ola Nordebo, politisk chefredaktör

Riksdagen bör säga nej till förslaget. Av både praktiska och principiella skäl.

Ingenting hittills tyder på att den parlamentariska processen varit någon bromskloss i Sveriges hanteringen av krisen. Regeringen har inte i något skede redovisat att viktiga förslag skulle ha stoppats på grund av det.

Både regeringspartier, samarbetspartier och de flesta oppositionspartier har tvärtom uppvisat en mycket konstruktiv, ansvarsfull hållning de senaste veckorna, med en stor öppenhet för att låta beslutsprocesser gå i högsta tempo.

Stefan Löfvens uppträdande i rollen som statsminister har också varit balanserat, återhållsamt och förtroendeingivande. Han har inte sökt utnyttja situationen, eller det nya opinionsstöd en akut kris vanligtvis ger sittande regering, för andra syften än de som har med coronasituationen att göra.

Det vore synd om regeringen skulle stressas till att byta strategi nu. Läs ledaren

Utkast till lagrådsremiss Ett tillfälligt bemyndigande i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19, regeringskansliet.se

Med anledning av den pågående spridningen i samhället av viruset som orsakar sjukdomen covid-19 har det visat sig att befintlig smittskydds-lagstiftning inte är tillräcklig för att möta de utmaningar som virusutbrottet innebär. Detta medför att det redan på mycket kort sikt kan uppkomma stora svårigheter för regeringen att genom adekvata och nödvändiga åtgärder möta dessa utmaningar.

I utkastet till lagrådsremiss föreslås därför att det i smittskyddslagen (2004:168) införs bestämmelser som innebär att regeringen, inom grund-lagens ramar, ges rätt att meddela vissa offentligrättsliga föreskrifter om särskilda åtgärder med anledning av det virus som orsakar covid-19.

Regeringen ska enligt förslaget få meddela särskilda föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, men enbart om det av smittskyddsskäl behövs för att hantera spridning av det virus som orsakar covid-19. Läs pressmeddelande

Lagrådsremissen kan laddas ned här.

Meet Macron’s Mr. NATO, politico.eu

[…] On Tuesday, NATO announced an expert panel to reflect on its future — at least partly in response to the French president declaring last year that the alliance was experiencing brain death. And Macron’s pick was Hubert Védrine, a former foreign minister and self-declared advocate of “a more realistic policy” toward Moscow.

“We must reinvent our relations with Russia without waiting for Trump, who, if he is re-elected, will relaunch a dynamic between the United States and Russia without taking into account the interests of Europe,” Védrine said in an interview with French newspaper Le Figaro in August. “The relationship we need must be realistic and prudent, but neighborly,” he said in another interview.

Such talk alarms Central and Eastern European governments, who regard Macron’s efforts to reach out to Vladimir Putin as both naïve and dangerous. For his part, Macron regularly insists he is under no illusions about Russia and is engaged in a clear-eyed, long-term project to advance Europe’s interests. […]

But Védrine, who is known to be close to Macron, is also one of the main French theorists of so-called “Western sin” toward Russia in the post-Soviet era.

“The West was possessed by such arrogance in the last 30 years, by such hubris in the imposition of its values on the rest of the world,” Védrine told Le Figaro. “During [Putin’s] first two terms, he extended his hand to Westerners, who were wrong not to have really responded.” Läs artikel

Utenlandske atomubåter i norsk farvann 25 ganger i 2019, forsvaretsforum.no

De reaktordrevne fartøyene kommer fra USA, Storbritannia og Frankrike.

I 2019 kom reaktordrevne fartøyer inn i norsk farvann 25 ganger, får Forsvarets forum opplyst av talsperson Elisabeth Eikeland ved Forsvarets operative hovedkvarter (FOH). Det er en liten nedgang sammelignet med 2018. Det skjer også etter flere år med det Direktoratet for strålevern og atomberedskap (DSA) har kalt en «betydelig økning» i sin Strålevernrapport fra september 2018.

«Fra 10-15 anløp i året for noen år siden, mottar Norge nå 30-40 anløp i året av franske, britiske og amerikanske reaktordrevne ubåter», skrev DSA i rapporten. I årsmeldingen fra 2018 skrev DSA at de utstedte 48 konsesjonsinnstillinger for at reaktordrevne militære fartøy kunne komme inn i norsk farvann. Ifølge Aftenposten var dette en firedobling i antall søknader, fra bare noen år tilbake.

– Det stemmer nok at det har vært en firedobling i antallet søknader, sa presseoffiser Brynjar Stordal i Forsvarets operative hovedkvarter til Aftenposten i fjor.

Forsvarets forum er kjent med at det ikke er alltid fartøyene anløper norsk farvann selv om de ber om konsesjon til å gjøre det. Det påpeker også Stordal overfor avisen.

– I 2018 anløp 27 atomdrevne fartøy fra allierte til Norge. Siden 2009 har det vært en tredobling av faktisk ankomne reaktordrevne fartøyer, sa Stordal. Läs artikel

Försvarsmaktsövning Aurora 20 flyttas fram, försvarsmakten.se

Försvarsmakten har beslutat att flytta fram genomförandet av försvarsmaktsövning Aurora 20, som var planerad att genomföras under maj. Orsaken är den rådande situationen i Sverige och världen med anledning av covid 19-pandemin.
– Påfrestningarna på samhället är just nu stora. Därför är det självklart och naturligt att Försvarsmakten anpassar sin verksamhet, säger Johan Svensson som är Försvarsmaktens produktionschef.[…]

Att övningen inte kommer att genomföras i år innebär att ingen värnpliktig personal kallas in till repetitionsutbildning. Även Hemvärnets deltagande i övningen utgår för att Hemvärnet ska kunna fortsätta upprätthålla beredskap men också för att kunna ge stöd till samhället. Landets värnpliktiga är just nu i slutet av sin utbildning, därför kommer viss övningsverksamhet ändå att genomföras, men i betydligt mindre utsträckning.

– De värnpliktiga har gett oss – och Sverige – nästan ett år av sin tid och måste få avsluta utbildningen på ett bra sätt. Dels för sin personliga del, men framförallt för att de ska kunna bidra till försvaret av Sverige. Vi kommer återkomma med mer information om det, säger Johan Svensson. […]

När Aurora 20 kan genomföras är i nuläget inte klart:
– Nu fokuserar Försvarsmakten på stödet till samhället och att upprätthålla Sveriges beredskap och säkerhet, vilket är än viktigare när samhället är sårbart och utsatt för stor påfrestning, säger Johan Svensson. Läs pressmeddelande

NATO plans to expand mission in Iraq, almasdarnews.com

NATO Secretary-General, Jens Stoltenberg, announced on Thursday that NATO decided to expand its mission in Iraq by training personnel for the national army and security forces.

During a press conference held at the end of a meeting conducted by NATO foreign ministers, Stoltenberg said: “We agreed to expand our mission in Iraq by training non-commissioned officers, mine experts and federal police cadres within the framework of its program.”

Stoltenberg’s comments come a few days after Belgium, France, Canada, and the U.S. withdrew some of their forces from Iraq.

In January, the Iraqi Parliament voted to pass a resolution that called on all foreign forces to leave the country. Läs artikel

Regeringen vill ha mer makt – begär att få kringgå riksdagen under coronakrisen, svt.se

Regeringen vill med anledning av coronakrisen få makt att fatta beslut kopplade till pandemin utan att behöva gå via riksdagen. De har sökt stöd hos oppositionen för att få igenom en lagrådsremiss – men mött på motstånd från Moderaterna.

I en promemoria från Socialdepartementet till oppositionen, som SVT har tagit del av, beskrivs ett utkast till en lagrådsremiss. Den innehåller förslag om att ge regeringen tillfällig befogenhet att meddela vissa föreskrifter för att stävja spridningen av covid-19 – utan att behöva vända sig till riksdagen.

I promemorian står det att regeringen föreslås få rätt att ta snabba beslut om att bland annat införa tillfälliga begränsningar för folksamlingar, stänga köpcentrum, nattklubbar och restauranger och att införa restriktioner för transportsektorn. Läs artikel

EU fails to persuade France, Germany to lift coronavirus health gear control, reuters.com

EU officials sought in vain on Friday to persuade France, Germany and other European countries to lift controls on the export of protective medical gear, which officials said could hurt the bloc’s collective effort to fight the coronavirus.

Countries including Germany, France and the Czech Republic have announced bans on exports of protective gear to avoid shortages at home, measures that go against the spirit of free movement of goods within the EU.

Such bans “risk undermining our collective approach to handle this crisis” EU crisis management commissioner Janez Lenarcic said at an emergency meeting in Brussels, where officials urged solidarity in the bloc to fight the outbreak. Läs artikel

 

Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning, regeringen.se

Utredningen fick i augusti 2018 i uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas. […]

Utredningen kan konstatera att den återupptagna planeringen för civilt försvar påbörjas samtidigt på flera nivåer i samhället, och i flera
parallella strukturer, utan att den övergripande processen för inriktning, stöd till genomförande och uppföljning finns på plats. Rollfördelningen mellan olika statliga aktörer och länsstyrelserna är inte heller tydlig. Inom hälso- och sjukvårdsområdet har kommuner och regioner ett stort behov av stöd från statliga myndigheter för denna planering, samtidigt som myndigheterna själva ska påbörja sitt eget arbete med civilt försvar. Eftersom hälso- och sjukvården bedrivs i kommuner och regioner samt genom privata utförare kan planeringsprocessen för civilt försvar inte stanna vid en struktur för statliga myndigheters planering. Det är nödvändigt att det i samband med kommande försvarsbeslut anges en process för hur planeringsinriktningar förs vidare från statliga myndigheter till i första hand kommuner och regioner, för att i ett andra steg även involvera privata aktörer. […]

Utredningen bedömer det som högt prioriterat att i det kommande försvarsbeslutet fastställa en målsättning för den civila hälso- och sjukvården i fredstida kriser och i krig. En sådan målsättning är vägledande för kommuners, regioners, privata aktörers och statliga myndigheters
fortsatta arbete med civilt försvar och ger en gemensam utgångspunkt för det fortsatta planeringsarbetet. Utredningen bedömer vidare att det är viktigt att regionerna snarast påbörjar arbetet med att stärka den egna försörjningsberedskapen. Brister i försörjningen har visat sig både för läkemedel och sjukvårdsmateriel i vardagen. Det globala beroendet i försörjningskedjan har aktualiserats än mer under den senaste tidens smittutbrott med viruset Covid-19. Genom en god egen beredskap minskar regionerna direkt risken att påverkas av olika störningar. Även den statliga beredskapslagringen behöver utökas i viss del.  Läs betänkandet