After a decade of fierce rivalry with China’s technology giant Huawei, Europe’s telecoms equipment champions Nokia and Ericsson could soon face myriad new competitors to contend with.

As Europe cuts back on using Huawei equipment in its 5G networks, mobile operators are looking far and wide for companies to replace it. The Continent’s “big four” telcos Deutsche Telekom, Telefónica, Vodafone and Orange on Wednesday published a joint “memorandum of understanding” pledging to prioritize the development of “Open RAN” technology, a concept that would benefit smaller equipment and software makers.

Open RAN encompasses the idea of chopping up the 5G supply chain into smaller pieces and imposing standards on equipment and software firms so their products can work together — a “Lego approach,” as one expert called it, to digital infrastructure. It would allow operators to procure specialized kit and services in smaller contracts with different players to piece together a 5G network, breaking the market power of “end-to-end” vendors like Ericsson and Nokia. Läs artikel

Sex maliska soldater dödades i två angrepp i centrala Mali under natten till söndag. I ett motangrepp mot jihadistiska grupperingar uppges ett 30-tal personer ha dödats.

Det var militära posteringar nära gränsen till Burkina Faso som angreps. De har tidigare blivit attackerade under den våldsamma jihadistiska resning som pågått i området i flera års tid, bland annat i september 2019 då omkring 50 soldater blev dödade. 18 soldater skadades också i nattens attack, enligt ett besked från den maliska armén. Den säger att den svarade med ett anfall på malisk mark som resulterade i “omkring 30 döda på terroristernas sida”. I samband med militärens räder beslagtogs också ett 40-tal motorcyklar och en del militär utrustning.

Svenska soldater är också på plats i Mali, i ett underrättelseförband som är del av FN-insatsen Minusma. Förbandet är inte stationerat i området där dessa attacker skedde utan omkring 25 mil nordost om det, vid staden Gao. Läs artikel

The U.S. Navy and NATO Air Command conducted 2021’s first joint maritime and air training mission in the Black Sea Jan. 23.

The Arleigh Burke-class guided-missile destroyer USS Donald Cook (DDG 75); one U.S. Navy P-8 Maritime Patrol Reconnaissance Aircraft from VP-46 out of Sigonella, Italy,; and NATO Air Command aircraft E-3A Airborne Warning and Control System (AWACS) aircraft based in Geilenkirchen Air Base, Germany, participated.

“Integrated maritime operations demonstrate our ability to seamlessly combine capabilities to provide multi-layered defense across all warfare domains,” said Vice Adm. Gene Black, Commander, U.S. Sixth Fleet. “We operate in an incredibly complex security environment, which demands high-level cooperation and commitment to ensure regional stability.”     Läs artikel

I dag, fredagen den 22 januari 2021, träder FN:s fördrag om förbud av kärnvapen i kraft. Det antags under sommaren 2017 med stöd av 122 stater i FN:s generalförsamling i New York. Mer än 80 länder har hittills undertecknat fördraget, däribland också Heliga stolen, men inte av några av kärnvapenmakterna och inte heller av Sverige. Likväl handlar det om en folkrättsligt bindande internationell överenskommelse. De fördragsslutande staterna förbinder sig att inte sätta in, stationerna eller skaffa kärnvapen. Påven Franciskus har personligen vid flera tillfällen ställt sig bakom dessa krav, senast i encyklikan Fratelli tutti, nr 262, där han än en gång kräver ett globalt avskaffande av alla massförstörelsevapen. […]

FN:s icke-spridningsavtal, som trädde i kraft 1970, har råkat i kris. Det skulle begränsa antalet länder som innehar kärnvapen till fem och därigenom minska risken att militära konflikter eskalerar till kärnvapenkrig. 190 av världens länder har anslutit sig till denna konvention, som många utvecklingsländer uppfattar som diskriminerande, och som inte har förhindrat att antalet kärnvapenmakter under tiden har växt till nio (inklusive Israel och Nordkorea). Inom några år kan också Iran och Saudiarabien höra till denna exklusiva klubb.

Heliga stolens uppfattning om fördraget om kärnvapenförbud har inget med verklighetsflykt att göra, tvärtom. Världen söker desperat efter en möjlighet att gå emot utbredningen och den tekniska vidareutvecklingen av kärnvapen. Den moderna krigföringens fasor, som ständigt visar världen självförintelsens hot, är i stort behov av ett rättsligt bindande korrektiv. Fördragets historiska ikraftträdande i dag är därför ett hoppingivande tecken. Desto mer beklagligt är det att den svenska regeringen hitintills har avstått från att underteckna detta fördrag. Läs artikel

Idag träder ett unikt avtal i kraft: FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Det ses som ett historiskt steg mot avlägsnandet av ytterst dödliga vapen. Men kruxet är att de stora kärnvapenmakterna har vägrat att ratificera avtalet. Inte heller de nordiska länderna har anslutit sig till det.

Avtalet om förbud mot kärnvapen (Treaty to Prohibit Nuclear Weapons, TPNW) förbjuder tillverkning, innehav och bruk av kärnvapen samt hot om användning av kärnvapen. Att kärnvapenförbudet nu träder i kraft i en rad länder kan ses som kulmen på åratals kamp mot kärnvapen. Målet är att det som USA gjorde i Hiroshima och Nagasaki i slutet av andra världskriget inte upprepas. Atombomber ska inte fällas ner över städer. […]

Trots att kärnvapenförbudet nu trätt i kraft i flera länder står alltså strategiska kärnvapenländer utanför det. Också de nordiska länderna har tackat nej till avtalet. Laura Lodenius säger att hon alltid har sett det som självklart att de nordiska länderna ska ansluta sig till förbudsavtalet men att de pressas att inte skriva på ett avtal om förbud mot kärnvapen.

– De ständiga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd är stora och mäktiga, och de har påverkningsmöjligheter. Vi vet att USA har sagt att om man vill vara en god vän och få stöd så ska man inte underteckna avtalet. Inom Nato har det i gemensamma ställningstaganden sagts att det här avtalet är dåligt, säger Lodenius. Läs artikel

[…] Stormakterna grälar och har kärnvapen i spetsen på sin politiska makt – märk, de har även taktiska kärnvapen för punktinsatser. Stormaktspolititiken ska vi inte lägga oss i. Vi tvingas dock att följa deras politik och uttalanden med hänsyn till USA:s och Rysslands nära positionering till Sverige. Deras militära styrkor gränsar intill varandra, sprider oro och är ett säkerhetsdilemma. Båda parter vet vad en förebyggande militär attack kan innebära.

Sverige ska satsa på defensiva arméstridskrafter; inte flyg och patriotluftvärn, utan armén som kan organisera ett krigsavhållande försvar till stöd åt vår säkerhetspolitik. Läs artikel

Malian security forces fired tear gas at dozens of demonstrators in the capital Bamako on Wednesday during an unauthorised rally against France’s military role in the country.  The protesters, who were in a central square in the West African city, fled before the gas canisters fired by a large number police and gendarmes. Police roadblocks also stopped motorbike convoys of protesters making their way towards the square from different parts of the city, according to AFP journalists. […]

But France’s military presence in Mali is frequently criticised on social media and by civic leaders. Activists also stage occasional demonstrations in Bamako against French troops. Their role was placed in the spotlight earlier this month when several residents in the village of Bounti said about 20 people in a wedding party had been killed in a strike by a helicopter. It occurred on January 3, they said, near where French forces said they carried out an airstrike on jihadists using a fighter jet.

The Malian and French governments should promptly and impartially investigate the French airstrike on January 3, 2021, in central Mali that killed 19 people alleged by local residents to be civilians, Human Rights Watch said today. In a January 7 statement, the French armed forces said the attack was carried out at about 3 p.m. by two Mirage 2000 fighter jets that delivered three bombs on “a group of about 40 adult men,” killing about 30 they claim were armed Islamist fighters, north of the village of Bounti. […]

The three Bounti residents who spoke with Human Rights Watch each said independently, however, that there was a wedding and that the men had gathered separately from the women and children due to gender segregation restrictions imposed by armed Islamist groups active in the area.
They said that the wedding had been planned over a month earlier and that people had come from other towns and villages to attend. The marriage, which the family had arranged several years earlier, was between a 16-year-old girl and a 25-year-old distant relative. Child marriage is lawful in Mali and 54 percent of girls in Mali marry before age 18. A sheep had been slaughtered and prepared in the village and women were about to deliver the meal when the attack occurred, the residents said. […]
A statement by Medecins Sans Frontieres (Doctors Without Borders or MSF) an international nongovernmental health organization, said that most of the eight men they treated were elderly. An ambulance with an MSF logo carrying three gravely injured attack survivors was forcibly held for several hours by unidentified armed men on January 5, leading to the death of one of the patients. Läs artikel

President Sauli Niinistö och president Vladimir Putin har i telefon diskuterat fängslandet av Aleksej Navalnyj och vilka effekter det har på relationerna mellan europeiska länder och Ryssland.

Presidenterna talade också om relationerna mellan stormakterna och om vapenkontroll. Finland tog initiativ till samtalet.

Niinistö säger att det var en hård åtgärd att fängsla Navalnyj. De ryska myndigheterna har motiverat åtgärden med att Navalnyj brutit mot reglerna för en tidigare villkorlig dom. […]

Niinistö kommenterade också kort det faktum att det var statsminister Sanna Marin som var först ute med att kräva att Navalnyj ska släppas.

– Vi förde inga förhandsdiskussioner, konstaterade Niinistö om tågordningen.

Enligt grundlagen leder presidenten utrikespolitiken i samråd med regeringen. Läs artikel

Vad innebär Nya Start-avtalet egentligen? Och räcker det i tider av omvärldspolitisk turbulens?
TT ringde upp Jan Hallenberg, forskningsledare och expert på USA:s säkerhetspolitik vid Utrikespolitiska institutet, för att bringa klarhet.

– Då det gamla avtalet löper ut i februari så var det lite nu eller aldrig. Att Biden förnyar avtalet var enligt min mening förväntat. Men det är också glädjande då han förefaller vilja förlänga avtalet en längre period, det gjorde inte Trump utan särskilda villkor som ryssarna inte gick med på.[…]

– En stabil kärnvapensituation är bättre för Sverige, och för hela Europa. Det kan hända att den svenska regeringen hade velat se ytterligare nedrustning och steg mot en kärnvapenfri värld men i nuläget kan detta vara det bästa man kan åstadkomma. Läs artikel