När man slår vakt om en sådan sak som det nationella oberoendet, kan det vara bra att veta vad det är man slår vakt om. Det kan ju inte bara vara en absolut princip, för naturligtvis går det inte att tänka sig ett samhälle som är helt oberoende av omvärlden, till exempel när det gäller handel, utbyte av kunskaper, turism och så vidare. Nationellt oberoende är inte samma sak som isolering.
Läs merVärdet med Sverige – och värnet av Sverige.Vad är det egentligen vi vill försvara?
Det moderna Sverige har en lång tradition av solidaritet med andra länder och folk.
Under 1800-talet kom politiska flyktingar till vårt land och fann uppehälle här, exempelvis polska frihetskämpar från det ryska Polen. I Danmarks krig mot Preussen 1864 deltog svenska frivilliga, däribland den sedermera berömde Enköpingsläkaren Ernst Westerlund (han med blomman). 1905 såg den svenska arbetarrörelsen till att det inte blev något krig med norrmännen som ville upplösa unionen. Finska vinterkriget lockade svenska frivilliga, men den svenska regeringen gick också med på att förnödenheter och militär utrustning sändes till Finland som utkämpade ett försvarskrig mot sovjetarmén.
Även den svenska solidariteten, officiellt deklarerad eller ej, ingår i mönstret.
Regeringen gav våren 2017 MSB i uppdrag att öka privatpersoners kunskap om krisberedskap, höjd beredskap och ytterst krig. En del i den satsningen är broschyren Om krisen eller kriget kommer. Ladda ner broschyren Om krisen eller kriget kommer (pdf) […]
Broschyren skickas ut till 4,8 miljoner hushåll i Sverige i samband med kampanjen Krisberedskapsveckan, den 28 maj – 3 juni. Syftet med informationen är att vi ska bli bättre förberedda på följderna som allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter ger.
Tyngdpunkten i innehållet ligger på hur människors kan förbereda sig för att kunna se till grundläggande behov när viktiga funktioner i samhället inte fungerar som vanligt. Läs pressmeddelande
Det är oroande svårt att kunna förena bilden av ett USA, som visar ett sådant uttalat ekonomiskt och politiskt förakt för sina allierade i Europa, med de säkerhetspolitiska garantier som man samtidigt utställer. Behoven av ett starkt tyskt ledarskap inom EU är nu stort.
Vi själva måste än en gång se över vårt totalförsvar. Amerikanska avtal visar sig ha korta bäst-före-datum. Det vi nu satsar är för litet och i värsta fall för sent.
Bo Pellnäs i Kristianstadsbladet
Sveriges försvar har för första gången sedan andra världskriget fått ett nytt regemente. Nya P18 på Gotland invigs i dag av kungen, statsministern och ÖB.[…}
Att inrätta ett regemente på Gotland är en tydlig säkerhetspolitisk signal om hur viktigt vi från regeringens och Sveriges sida anser att Gotland är, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Det här är ju något som ändå uppmärksammas runt Östersjön och i världen.[…]
Så sent som förra året övade svensk militär tillsammans med bland annat amerikansk på ön. Han uppger att Sverige inte har någon operativ försvarsplanering med USA. Det enda land vi har en planering bortom fredstida förhållande med är ju Finland, säger Hultqvist. Läs artikel
Försvarsministrarna Peter Hultqvists och Jussi Niinistös besök i USA den 8 maj resulterade i undertecknandet av ett avtal om ett djupare försvarssamarbete. Från USA:s sida stod försvarsminister James Mattis som undertecknare. Avtalet beskrivs som en avsiktsförklaring, och den exakta innebörden har inte redovisats.
Hultqvist och Niinistö trycker på att det handlar om övningar på armé-, flyg- och marinsidan och allmänt om förbättrad militär förmåga och utbyte av information. Avtalet avses ge ökad stabilitet i Östersjöområdet.
Representanter för USA lägger tyngdpunkten på ett mer strategiskt plan och talar om Ryssland som en gemensam fiende och att avtalet skall dämpa Rysslands aggressivitet. Försvarsminister Mattis:
“When we speak together like this, we bring a tempering of anyone’s aggressive desires, and I think that is the message here today”. (Defense News 9/5)
I Dagens Nyheters artikel på pingstdagen intervjuas amerikanska försvarsexperter och politiker. De talar om Sverige som USA:s vän och försäkrar att man skall komma till undsättning om vi blir hotade.
Ingen kan säga vad som skulle hända i ett allvarligt läge. Klart är dock att USA kommer att handla utifrån sina nationella intressen som vid en kris kan sammanfalla med Sveriges men som också kan stå i motsättning till våra intressen.
USA lägger allt större vikt vid Östersjöområdet och Nordkalotten. I Nordnorge upprättas vad som i praktiken är permanenta amerikanska militärbaser, vilket bryter mot den traditionella norska linjen att inte upplåta territoriet för permanenta baser. Uppfattningarna om den amerikanska militära närvaron i Nordnorge går isär bland norska kommentatorer. Som vi redovisat på den här sajten finns farhågan att USA önskar stationera militär i Nordnorge främst utifrån sina egna nationella intressen i den strategiska kraftmätningen med Ryssland. Något som ökar spänningarna i området och kan öka rysk misstänksamhet mot Norge. Samtidigt är försvaret av södra Norge, där de flesta människor bor, försvagat.
I Ronan Farrows bok War on Peace. The End of Diplomacy and the Decline of American Influnce (Norton & Company 2018) ges intrycket av att USA förde en fredspolitik genom normal diplomati, innan ”[t]he freefall of the Foreign Service […] continued through both the Obama and Trump eras”. Detta är något missvisande om vi erinrar oss Koreakriget 1950–1953, Vietnamkriget, USA:s intervention i Dominikanska republiken 1965, i Nicaragua 1981–1988, i Grenada 1983, luftangreppet mot Libyen 1986, interventionen i Panama 1989, flygangreppet mot Irak 1993, interventionerna i Sudan och Afghanistan 1998, Kosovo 1999, interventionen i Afghanistan 2001–, Irakkriget 2003, interventionen i Libyen och Syrien nu senast.
Donald Trump’s renunciation of the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) with Iran and the re-imposition of US sanctions on that country threaten global peace. Europe’s security depends on defending the agreement with Iran despite the US withdrawal. […]
The agreement with Iran can still be salvaged, precisely because it is a multilateral agreement, endorsed by the UN Security Council (Resolution 2231), not an agreement solely between the US and Iran. Indeed, under Article 25 of the UN Charter, all UN member states, including the US, are obligated to fulfill the JCPOA. Trump’s withdrawal of the US from the JCPOA is itself a violation of international law.[…]
The EU should insist that extraterritorial sanctions violate international law (including the Resolution 2231 and therefore the UN Charter) and the rules of the World Trade Organization. It should recognize that acquiescence would be tantamount to handing the US a blank check to set the rules of war and peace beyond the UN Security Council, and the rules of global trade beyond the World Trade Organization. Läs artikel
Sverige och Danmark ska inleda ett bredare försvarssamarbete, skriver Sydsvenskan. Planerna kommer att presenteras vid en presskonferens i Köpenhamn på tisdag med de båda försvarsministrarna Peter Hultqvist, Sverige, och Claus Hjort Frederiksen, Danmark.(TT)
Sverige och Danmark ska inleda ett bredare försvarssamarbete, skriver Sydsvenskan. Planerna kommer att presenteras vid en presskonferens i Köpenhamn på tisdag med de båda försvarsministrarna Peter Hultqvist, Sverige, och Claus Hjort Frederiksen, Danmark.Läs artikel
Björn von Sydow kom till Trängregementet för att skapa sig en bild av försvaret. Han var nöjd med det han såg.[…]
Von Sydow konstaterade att totalförsvaret fått en viktigare roll.
– Det måste vara starkt eftersom vi måste räkna med att vi kan bli inbegripna i ett väpnat angrepp och då krävs massor med förberedelser. Det tar cirka tre månader innan vi kan räkna med hjälp från länder som ingår i Nato och EU. Det betyder att vi måste ha en förmåga att uthärda och bekämpa strider i tre månader. Därför är det intressant att komma hit till Skövde och se hur ett logistiskt förband jobbar. […]
Enligt von Sydow har vår omvärld blivit betydligt farligare de senaste åren.
– Läget är sådant eftersom den internationella politiken är mer oförutsägbar. Kina är på väg upp på nästan alla sätt, men de har ingen demokrati. I Ryssland har vi ett självhärskardöme. I det läget måste vi satsa på avspännande insatser, som att stödja förhandlingar med EU och diplomati som syftar till att lösa konflikter. Det är inte tillräckligt att förstärka försvaret, men det ger en signal om att ett väpnat angrepp är förenat med stora risker för angriparen. Läs artikel
EU vil fredag sette i gang en prosess for å blokkere amerikanske sanksjoner mot Iran, sier Jean-Claude Juncker, president for EU-kommisjonen. – Historisk, sier norsk professor. […]
EU velger å aktivere en lov som ble vedtatt i 1996 for å omgå USAs handels-embargo mot Cuba, en lov som aldri før er blitt tatt i bruk. Det skriver Le Figaro.
– Vi må innse at effektene av de amerikanske sanksjonene vil føles. Det er derfor EUs plikt å beskytte europeiske bedrifter.
Det sa EU-kommisjonens president, Jean-Claude Juncker, på en pressekonferanse i Sofia 17.mai. Han påpekte at dette vil gjelde spesielt små- og mellomstore bedrifter. Läs artikel
The European Commission will on Friday launch a trade defense law in response to U.S. economic sanctions against Iran in a bid to keep the nuclear accord with Tehran alive, Commission President Jean-Claude Juncker said Thursday.
Juncker told reporters in Sofia that EU leaders decided Wednesday night to activate the so-called blocking statute, which bans European companies from complying with the U.S. sanctions against Iran.
We have the duty, the Commission and the European Union, to protect our European businesses,” said Juncker, adding: “We must act now and we will act now. That’s why we are launching the process to use the 1996 ‘blocking statute’ to neutralize the extraterritorial effects of U.S. sanctions on European companies … We will do that tomorrow morning at 10:30.”
The blocking statute would forbid EU companies, under threat of punishment, to cancel business ties with Iran because of the U.S. sanctions. To do that, will need to update the law to include Donald Trump’s sanctions, a process that could take up to two months, depending on how fast the European parliament and Council vote on the update. EU countries need to approve the text by a qualified majority, meaning skeptics like Germany alone would not be able to veto the law. Läs artikel
