Försvarsmakten har nu gett officiella svar på hur brigadluftvärnet med robot 90 och robot 70 ska se ut. Det blir ett luftvärnskompani per brigad. Lösningen är en övergångslösning och 90/70 ska ersättas längre fram.

[…] Da regjeringen traff beslutning om å sende jagerfly til Libya i 2011 ble det i beslutningsgrunnlaget ikke vurdert hva slags konflikt Norge ble part i, det ble ikke tatt stilling til hvilken rettslig status norske soldater ville få i konflikten, det kom ikke frem at Norge ved å delta i operasjonene mot det libyske regimet ville begynne «krig» i Grunnlovens forstand, og det ble heller ikke begrunnet hvorfor denne krigen ville komme forsvaret av landet til gode, slik Grunnloven paragraf 26 krever. […]

Diskusjonen om lærdommene fra norske erfaringer fra Libya bør reflektere de overordnede utfordringene som fremtidige engasjementer vil innebære. Ikke minst gjelder dette militærmaktens begrensning som politisk virkemiddel, samt en nøktern vurdering av Norges reelle politiske innflytelse over den militære operasjonen og håndteringen av postkonflikt. Läs artikel

Vi har tidigare kommenterat den norska utredningen här på sajten.

[…] Vi kommer följaktligen alltid att strida med det vi har och så länge det krävs. Men Armén behöver ha fler kvalificerade förband som möjliggör att vi kan strida i flera riktningar och strategiska områden. Därmed minskar vi också vår nationella risktagning. Här och nu arbetar vi bland annat med att lyfta våra två brigader. Ser vi i perioden mot år 2025 så behöver armén tillväxa och ges en materiel utveckling. Initialt med tre brigader, med I19 i Boden, P4 i Skövde och P7 Revingehed som bas. Två stridsgrupper varav en på Gotland, P18, och en i Mälardalen, LG, samt en divisionsledning. Parallellt sker självklart utveckling av samtliga Arméns krigsförband. Tillsammans med nytillförd och moderniserad materiel blir då armén den stabiliserade roll på marken som behövs. Deltat mot nuvarande förmåga är således stort och därför krävs en tydlig utveckling av arméns förmåga i fält inom ramen för omvärldsläget och kraven på det framtida stridsfältet. Läs talet

USAs president Donald J. Trump har gjentatte ganger tatt opp med sine nærmeste rådgivere at han ønsker å melde landet ut av NATO. Det skriver den amerikanske avisen New York Times.

I forbindelse med NATO-toppmøtet i Brussel i juli i fjor sommer, der den amerikanske presidenten skapte store bruduljer med sine uttalelser, uttrykte Trump til sine egne rådgivere at han ikke så noe poeng med NATO-alliansen, som den amerikanske presidenten anså for å være mest en belastning for USA. […]

Ifølge NYT, skal den amerikanske presidentens nasjonale sikkerhetsteam, inkludert daværende forsvarsminister Jim Mattis, som gikk av ved nyttår, og den nasjonale sikkerhetsrådgiveren John R. Bolton ha lykkes med å overtale presidenten til å ikke snakke om sine vurderinger offentlig, med henvisning til at USA kunne miste innflytelse i Europa og i tillegg motivere Russland ytterligere til å så splid mellom USA og Europa. Läs artikel

Anförande på Folk och Försvar den 15 januari

[…] Våra ytstridsfartyg är med sin smygteknik stridstekniskt överlägsna och utgör ett operativt övertag och våra minröjningsförband är operativt erfarna, då deras uppdrag alltid är skarpa (Vi har fortfarande ca 50000 minor kvar sedan världskrigen i Östersjön). Att hålla sjölederna öppna och säkra är som ovan nämnt ett nationellt intresse. Vår amfibiebataljon innehar en unik förmåga i skärgårdsområden och kustnära terräng med hög rörlighet och flexibilitet.

Men flera materielsystem går på övertid och snart följer tyvärr många fler. Detta är marinens största utmaning och situationen kräver beslut för att inte numerären och vår förmåga ska nedgå ännu mer. I perioden 2025 till 2030 kommer ett förmågeglapp att uppstå om inte dessa beslut fattas här och nu. Det handlar främst om ersättare till de äldre korvetterna, nya stridsbåtar och nya typer av stödfartyg. Men även om viktiga delsystem som sensorer, luftförsvarssystem med förmåga att skydda även andra enheter och områden, vapen och ledningssystem till befintliga plattformar.[…]

Marinen behöver inledningsvis öka antalet ytstridsfartyg med 6-8 st och initialt skapa ytterligare en amfibiebataljon till 2025, inte minst för att medge en ökad närvaro på Västkusten samt därefter gå mot ytterligare en bataljon till 2030. Marinen behöver i det korta perspektivet modifiera även den tredje Gotlandsubåten i syfte att skapa en femte operativ ubåt. Genom anskaffning av en tredje ubåt typ A26 skulle marinens förmåga i undervattensdomänen öka ytterligare. Läs talet

Tale på NHO’s årskonferansen 9. januar.

Når vi skal møte utfordringene er beste svar at vi må oppdatere våre bilder av verden. Men vi må også oppdatere bildet av Norge.[…]

For det andre er samholdet i vesten under press. Europa er i en brytningstid. Noen vil bryte opp. Noen vil ut. Andre vil forsterke samarbeidet. For det tredje er det stor endring i den globale orden. USA er ikke på samme måte villig til å lede. De ønsker ikke å følge internasjonale avtaler. Internasjonale institusjoner og spilleregler mister handlekraft. Kina og USA er nå i en strategisk konkurranse. Det er mer enn en handelskrig. Det er en langsiktig kamp om dominans innen teknologi, ideologi, økonomi og om militæret. Läs talet

Beväpnade stridsflygplan från de nordiska länderna ska kunna landa på varandras baser vid kriser och krig. Det är det senaste exemplet på det allt mer intensiva nordiska försvarssamarbetet.

– I dag har vi en överenskommelse att obeväpnade flygplan, om de behöver det, kan landa på närmaste bas i ett grannland. Nästa steg är att 2019 gå vidare så att vi kan använda detta för beväpnade flygplan i kriser och konflikter, förklarar Norges försvarsminister Frank Bakke-Jenssen för DN. Läs artikel

[…] Sverige är nämligen ingen avkrok. Vårt lugna hörn av världen befinner sig i en militärstrategisk skärningspunkt mellan öst och väst, mellan aktörer och intressesfärer. Vi måste ha beredskap att möta alla typer av utmaningar – klimatpåfrestningar såväl som påverkansoperationer och ytterst det väpnade angreppet. Det förutsätter en förståelse för våra långsiktiga behov. […]

Sverige är en del av en friktionsyta som spänner från Arktis och Nordatlanten, ner över Östersjön och till Svarta Havsområdet. Längs vår egen gräns är Östersjön idag föremål för en omfattande militär aktivitet. Med många aktörer på en begränsad yta ökar risken för incidenter. Försvarsmakten måste ha beredskap och verktyg att analysera och agera för att undvika en eskalering.
Ryssland stärker sin militära förmåga och utmanar genom sitt agerande den europeiska säkerhetsordningen. Vi ser ett målmedvetet arbete för att nå de egna säkerhetspolitiska målen med både militära och icke-militära medel. […]

Om vårt land hamnar i krig måste vi vara nationellt uthålliga. Uthållighet får vi genom ett utvecklat totalförsvar, förankrat i hela befolkningen. Vi får det genom ett militärt försvar som är rätt bemannat, materiellt uppfyllt och med samövade stridskrafter ur försvarsgrenarna. Jag vill att vi bygger ett sådant försvar, med hög tillgänglighet. Jag vill arbeta för att säkra en långsiktigt hållbar personalförsörjning, med kompetenta anställda och frivilliga. Jag vill stärka vår förmåga att med militära resurser skydda samhällets infrastruktur. Jag vill öka vår kapacitet att försvåra och förhindra en motståndares utnyttjande av vårt nationella territorium.
Jag vill säkra vår förmåga till långräckviddig krigföring. Jag vill stärka vår kompetens att hantera cyberkrigföring. Jag vill rusta Försvarsmakten att dra nytta av utvecklingen av nya teknologier. Läs talet här: Oeverbefaelhavare Micael Byden Rikskonferensen 2019

Försvarsmakten kan de närmaste tre åren räkna med sammanlagt 18 miljarder kronor mer oavsett regering. Antalet värnpliktiga ska också utökas.

Försvaret är en punkt i den överenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet ingått för att få fram en ny regering. Försvarspunkten i överenskommelsen innebär att anslagsnivån höjs jämfört med 2018, med tre miljarder kronor i år, med fem miljarder 2020 och med tio miljarder 2021. Sammanlagt 18 miljarder kronor mer under perioden.

Överenskommelsen på försvarsområdet bygger på Moderaternas och Kristdemokraternas budget som riksdagen antog i december.

– De där pengarna hade kommit i alla fall, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Han vill inte gå in på om det behövs ytterligare pengar till 2021, till exempel för att få en andra brigad på plats, vilket riksdagen beslutat om.[…]

Hultqvist vill inte gå in på hur mycket pengar försvaret behöver på sikt utan vill avvakta försvarsberedningens rapport i maj om hur försvaret bör utformas under 2021-2025. Enligt SVT är partierna i försvarsberedningen överens om att Sverige även behöver en tredje brigad. Ett annat konfliktområde i försvarspolitiken, som Moderatledaren pekar på, är att M, C, L och KD vill att Sverige går med i Nato.

– Det kommer inte att ske med S och MP i regeringen, säger Kristersson.

Han kommer dock att eftersträva fortsatt blocköverskridande samarbete i försvarspolitiken.

– Jag kommer inte att ställa till bråk i försvarspolitiken, men jag kommer att göra allt jag kan för att vi ska ha en så stabil långsiktig finansiering som överhuvudtaget är möjlig för att vi ska få ett starkare försvar, säger Kristersson.

Även Hultqvist vill att det blocköverskridande samarbetet om försvarspolitiken, där M ingår, fortsätter. Överenskommelsen mellan S, MP, C och L innebär även en utökning av antalet värnpliktiga. Hultqvist påpekar att S i valrörelsen hade som vallöfte att utöka antalet från 4 000 till 8 000. De fyra partierna har dock inte enats om en siffra. Överenskommelsen innebär också att en myndighet för psykologiskt försvar ska inrättas. Det har regeringen aviserat redan före valet. Läs artikel