Foreign Minister Elina Valtonen told the Finnish Parliament that the goal is to reach a consensus with Sweden and Norway on the future of the Barents cooperation during 2024.

The Foreign Minister responded to a question raised by Member of Parliament for the Social Democratic Party, Seppo Eskelinen.

The future of Europe’s northernmost cross-border cooperation has been in jeopardy since March 2022, when the Barents Euro-Arctic Council froze all collaboration with Russia due to the aggressor’s full-scale war on Ukraine. Barents Euro-Arctic Council is the highest governing body of the Barents cooperation and is led by the member states foreign ministers.

The cooperation also includes Barents Regional Council, lead by the leaders of the nine northern member regions in Finland, Sweden and Norway. Läs artikel

The Kremlin’s decision to invade Ukraine has been primarily driven by the threat of NATO’s expansion along Russia’s border. Its strategic objective is to annex some Ukrainian territory and badly weaken the country so it cannot join NATO.

Since Russia invaded Ukraine in 2022, a chorus of government officials, academics, commentators, and retired bureaucrats and diplomats has dismissed all links between the crisis and the decades-long NATO expansion. Moscow’s aggression, we are told, is all about Vladimir Putin’s imperial impulse—his desire to recreate the Russian empire.

In reality, the Kremlin’s conduct has been primarily driven by the threat of NATO’s expansion along Russia’s border. We had some warning of Russia’s strategic sensibilities three decades ago. Läs artikel

Germany, France and Italy will take part in joint exercises with Tokyo this summer, as the threats from Moscow and Beijing grow.

Japanese F35 fighter jets teamed up with German Eurofighters for a joint training exercise at the adjacent Chitose base, which brings happy holidaying families back to reality. Russia’s Sakhalin island is a mere 25 miles from the northern tip of the Japanese tourist spot of Hokkaido. One unusually frequent visitor this week was the boss of the German air force, Lieutenant General Ingo Gerhartz, who’s on his second visit in as many years. […]

”I cannot speculate about the threat perception of Japan, but [the training] shows that both regions — Europe and Indo-Pacific — [form] one big space of security,” Gerhartz told POLITICO, standing next to a Japanese warplane printed with the German, Spanish and French flags. ”You cannot separate those two regions.”

That’s a big statement for Europe, and a big shift from the old thinking. Since 2022, European defense chiefs have been almost singularly focused on their own theater, busy making plans for an increasingly assertive Russia, which is not only sustaining the war against Ukraine but is also posing a potential threat to NATO’s eastern flank countries. Läs artikel

Sedan 1990-talet har Sverige inte tillverkat några nya sjöminor och ett tag betraktades vapensystemet som mindre intressant. Men det ryska agerandet det senaste decenniet har fått sjöminan att göra comeback.

– Från 2015 har vi jobbat ganska hårt med främst att återta kompetens inom det här området, säger Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.

Den svenska marinen har de senaste åren ökat sin närvaro i Östersjön och de har också övat på förmågan att minera. Ombord på minröjningsfartyget HMS Koster är det tydligt varifrån hotet kommer.

– Ryssland är det dimensionerande hotet och de har visat sig beredda att ta stora risker, säger Johanna Nilsson som är stridsledningsofficer ombord på HMS Koster.

När det svenska försvaret har analyserat Rysslands storskaliga invasion av Ukraina konstaterar de att sjöminor kommer att vara ett relevant vapen i framtiden.

– Båda sidor i den konflikten har använt sjöminor i väldigt hög grad, säger Christoffer Blohm. […]

– Om ett angrepp skulle ske, så finns det ju planer för var vi kan lägga vilka minor för att nå uppnå absolut bästa effekt, säger Ewa Skoog Haslum, som är Försvarets marinchef. Läs artikel

Hur operationaliserar vi Natos koncept för integrerat luft- och robotförsvar (IAMD)? Det är en av ÖB prioriterade tidiga åtgärder vid Nato-medlemskapet och därför en högaktuell och viktig frågeställning som det arbetas intensivt med just nu, både vid Försvarsstaben som vid försvarsgrenar och stridskrafter.

Kortfattta kan man beskriva IAMD som förmågan att förhindra eller hantera fiendens anfall från luftarenan i form av missiler, robotar, bomber, långräckviddigt artilleri, UAV etc. Konceptet innehåller passiva delar för att hantera verkan av anfall, aktiva delar för att stoppa eller bekämpa anflygande flygfarkoster eller missiler och robotar, offensiva och politiska delar som med fysiskt påverkan eller psykisk påverkan förhindra att en motståndare genomför attacker via luftdomänen […]

Vår gemensamma uppgift inom Försvarsmakten är nu att utveckla ett IAMD-koncept som stärker förmågan att klara COM AIRCOM (Natos luft- och robotförsvarschef) två prioriterade uppgifter – förhindra att Ryssland kan sätta upp anti-access/area-denial (A2/AD) områden vid Natos östgräns vilket kan förneka alliansens rörelse och effekt från såväl luft-, sjö- som markförband, samtidigt som både civilsamhället, militär infrastruktur och förband skyddas från alla typer av lufthot.

Uppgifterna innebär förmåga till gemensamma operationer på djupet, vilket till del är nytt för oss, för att slå mot sårbarheter som förvägrar en hotaktör att avfyra robotar, missiler och långräckviddigt artilleri samtidigt som vi kan bekämpa alla typer av lufthot som ändå lyckas anflyga eller avfyras mot Natos territorium och förband. Uppgifterna går till del in i varandra och framgång kan bara nås genom en initial gemensam kraftsamling mot båda uppgifterna. Medan uppgiften på djupet följs av operationer för att säkra terräng, havsområden, luftrum och rörelsefrihet kommer den andra uppgiften, skydd från alla typer av lufthot och luftburna fjärrstridsmedel, att fortgå som en garant för skyddet av civilsamhället och fortsatta operationer. Läs pressmeddelande

Svenska officerare kan skickas till den nya multinationella Natostyrkan i Finland, enligt uppgifter till SvD. Samtal förs om att styrkan kan komma att placeras i finska Lappland.

15 månader efter det finska Natointrädet stärker nu Nato upp försvaret av sin norra flank. I mitten av juni stod det klart. Finland får en multinationell styrka från Nato, en så kallad framskjuten landstyrka som inom Nato kallas för FLF (Forward Land Forces). Även en Natostab för markoperationer ska placeras i landet.

– De här besluten kommer att förbättra Finlands och norra Europas säkerhet, sa Finlands försvarsminister Antti Häkkänen efter Natos försvarsministermöte i Bryssel då beslutet fattades, vilket Yle tidigare rapporterat. Läs artikel

Krysserraketten Kh-101 som ble skutt mot barnesykehuset, tok livet av to personer og ødela en stor del av bygningene i nærheten. Sykehuset behandlet 600 barn. Raketten er avhengig av vestlige komponenter. Den skytes ut fra fly og er 7,45 meter lang.

I forrige uke opplyste Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj at Russland på få dager har brukt mer enn 700 retningsstyrte bomber, over 170 angrepsdroner og nesten 80 raketter mot Ukraina.

Vestlige militære har for lengst sluttet å si at kapasiteten i russisk forsvarsindustri ikke er stor nok til å fortsette krigen i Ukraina. […]

Produksjonen er avhengig av komponenter fra land som støtter Ukraina og har innført sanksjoner mot Russland. Amerikanskproduserte AMD-minnekort, mikrokretser fra Texas Instruments og nederlandskproduserte Nexperia-bufferbrikker er alle blitt funnet i ruinene etter russiske rakettangrep, ifølge det offisielle ukrainske nettstedet war-sanctions.gur.gov.ua.

– Ikke alle av de elektroniske komponentene i russiske raketter er militære hemmeligheter. Mange, om ikke de fleste, er forbruker- eller industrikomponenter. Disse er fortsatt tilgjengelig for Russland på verdensmarkedet, sier Pavel Luzin til AFP. Han er ekspert på russisk forsvarspolitikk. Läs artikel