Ända sedan den europeiska integrationsprocessen för nära 70 år sedan (1951) inleddes med upprättandet av Kol- och Stålunionen (ECSC) för att genom en överstatlig myndighet reglera produktion och regelverk i sex stålproducerande europeiska länder har processen haft en säkerhetspolitisk dimension. I det trängda efterkrigseuropeiska landskapet hade ESCC syftet att inför det sovjetiska hotet stärka samarbete och ekonomi. Det är föga att undra på att processens fäder ville ge den ett konkret försvarspolitiskt innehåll, en europeisk armé, vilket också skulle kunna bidra till att lösa frågan om Västtysklands upprustning. Kunde man lita på att USA alltid skulle backa upp sina allierade; man hade ju reducerat sin militära närvaro i Europa? Dessutom innebar ju denna amerikanska dominans en dålig förhandlingssituation i Washington. Läs artikel
Högsta hönsets sista övning, nsd.se
Rikshemvärnschefen Roland Ekenberg gjorde sitt sista förbandsbesök i helgen när han var med på övningen utanför Kalix. Nu hoppas han att efterträdaren får ännu bättre politisk uppbackning.
“Nu när du slutar så vågar du prata lite politik”. Roland Ekenberg skrockar åt påståendet, men har ändå en del att säga om försvarspolitiken tre veckor innan valet.
– Hela samhället, med totalförsvaret, har en rejäl resa att göra när det gäller att bygga upp ett nationellt försvar och det kommer att kräva mycket arbete. Hastigheten i dag är alldeles för låg. Färdriktningen är väl utstakad nu, men man får öka hastigheten på den, säger Ekenberg. Ekenberg har varit rikshemvärnschef i 13 år och har fått se hur betydelsen av hemvärnet har ökat för det svenska försvaret.
– Det har ökat dramatiskt. I dag är i stort sett varannan soldat hemvärnssoldat, så betydelsen är obetalbar. Det finns ett stort värde i att ha militär personal över hela landet och där kommer hemvärnet in på ett väldigt tydligt sätt. Läs artikel
Paradoksene står i kø denne høsten – Andøya flystasjon vs Evenes, blv.no
[…] Det er flere paradokser. Hittil har Norge nektet USA å operere fra norsk jord, fordi dette vil være i strid med Norges egenerklærte basepolitikk. Men denne politikken er som kjent for tiden «under oppmykning. Forsvarsdepartementet utelukker ikke at amerikanske P-8 Poseidon overvåkingsfly vil få lov til å operere fra Andøya, noe vi så for kort tid tilbake. Samtidig er det inngått en ny intensjonsavtale mellom Norge, USA og Storbritannia som bereder grunnen for et omfattende samarbeid mellom de tre NATO-landene om den maritime overvåkingsvirksomheten i nordområdene.
Norge har så langt insistert på at all etterretning som innhentes fra nordområdene skal være underlagt såkalt «nasjonal kontroll», som i realiteten betyr at Norge ikke ønsker å overføre rådata i sanntid til USA, uten selv å ha kontroll på analyse og hvordan etterretningen blir brukt.
Her ligger det store utfordringer. US P8 vil høyst sannsynlig ikke kunne nytte Evenes blant annet grunnet sikkerhetsspørsmål og plass. Opererer de autonomt fra England, og ikke Norge, har vi ingen kontroll med analysene og hvordan etterretningene nyttes fra nordområdene. Bruker de Andøya, blir det som før ved at data prosesseres inn i systemene til Forsvarets Stasjon Andøya (FSTA – E-tjenesten), som forestår analysen. Derfor vil Andøya være av stor nasjonal betydning også i fremtiden. Ikke minst vil man da ha en viss sikkerhets med henhold til analysene av rådataene som flyene samler inn. Läs artikel
Om att oförsiktigt luta sig mot stormakter och de fördärvliga risker som kan vara förenade med sådana bindningar, Rolf Andersson
Sverige beslutade 1920 att träda in i Nationernas förbund (NF). I propositionen till riksdagen kommenterade regeringen särskilt de känsliga bestämmelserna i artikel 16 i förbundsakten. Där reglerades frågan om skyldigheten att delta i ekonomiska och militära sanktioner mot angripare som utlöste krig i strid mot förbundsaktens åtaganden.
Hans Blix på möte i Uppsala
Hans Blix, före detta utrikesminister och generaldirektör för IAEA mm, på ett möte i Uppsala förra året:
På en fråga från Harald Nordlund; om Hans Blix står fast vid sin syn från Boken Bevara alliansfriheten, angående Sverige, Ryssland och Nato, svarade han JA, med emfas. Han ser inte Ryssland som ett hot mot Sverige eller Baltikum, inringningen av Ryssland med USA-baser är spänningshöjande, annekteringen av Krim var visserligen ett folkrättsbrott men utgör inte ett hot mot oss och Sverige bör inte gå med i Nato. Han liknade sedan mediesituationen i Sverige vid kajorna i Uppsala som drar i stora flockar som moln över himlen och ändrar plötsligt riktning av minsta lilla störning – alla exakt samtidigt – och att ytterst få vågar flyga åt något annat håll. Så tillade han att han faktiskt var stolt att vara en av dem som nu flyger i egen riktning. Det här rev ner kvällens största applåd. Källa: Lindelöf.nu
Vilseledande Nato-propaganda
Statsvetaren Ann-Sofie Dahl är biträdande professor (docent) i International relations i Köpenhamn. Hon är även knuten till något som heter Atlantic Council . På dess sajt presenteras hon så här:
”Ann-Sofie Dahl: Copenhagen-based columnist and regular contributor to two leading Swedish newspapers, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet, and Børsen, Denmark’s leading financial daily. Frequently contributes to journals and magazines such as Neo [numera nedlagd] and Axess in Stockholm and the prominent Danish daily Berlingske. A defense and international security expert, senior research fellow at the Center for Military Studies (CMS) in Copenhagen and adjunct fellow at CSIS. Co-founder of the Center for Political Studies, a Copenhagen think tank, has written several books on foreign and security policy; also consultancy work. Special interests: the future of U.S.-European relations, and the views of Americans outside Washington on the transatlantic alliance.”
Putin försvarar Nord Stream 2 som en rent ekonomisk satsning – Merkel är mån om Ukrainas roll som transitland, svenska.yle.se
Rysslands president Vladimir Putin och Tysklands förbundskansler Angela Merkel diskuterade konflikterna i Ukraina och Syrien och den ryska gasexporten till Europa under ett möte norr om den tyska huvudstaden Berlin på lördagen.
Putins talesman Dmitrij Peskov sade efter mötet att både Tyskland och Ryssland betraktar Nord Stream 2 som enbart en kommersiell satsning, trots kritik mot projektet från både USA och Ukraina.
Inför mötet sade Merkel att hon förväntar sig att Ukraina behåller sin roll som transitland för naturgas till Europa och hon välkomnade planerna på samtal i frågan mellan Europeiska unionen, Ukraina och Ryssland. Läs artikel
USA-hök utesluter en rysk attack
I lördagens Dagens Nyheter (18/8) blir vi upplysta om hur riksdagspartierna ser på frågan om Sverige ska gå med i Nato.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill att så sker (utan folkomröstning?) Centerpartiet vacklar, vilket dock inte framgår i DN, och har lovat en folkomröstning om (S) inte ändrar inställning. Man håller fast vid kravet på en bred enighet om kursen ska läggas om. Övriga partier är av motsatt uppfattning.
Natomedlemskap ingen valfråga, helagotland.se
Med Donald Trump som USA:s president är det oansvarigt att nu förorda ett svenskt medlemsskap i NATO.
USA:s president leder en supermakt med världens i särklass största krigsmakt. Presidenten har också i många fall ett avgörande inflytande över NATO. Trumps ledarskap präglas, enligt seriösa bedömare, av att han är en extremt egoistisk och omogen person och samtidigt en opålitlig och nyckfull lögnare, som hetsar och uppviglar. […]
Vårt ”eget” försvar är dock en valfråga 2018, där våra riksdagsparier är överens om att i olika grad ”återhämta” våra förmågor inom det militära försvaret inte minst Flottan och inom det civila försvaret – BRA! Läs artikel
Dansk övning förbereder för Trident Juncture, .forsvarsmakten.se
Under perioden 13-17 augusti deltar korvetterna HMS Karlstad och HMS Nyköping i den danska övningen SQUADEX 33. Övningen genomförs huvudsakligen i Kattegatt-området. Ledningen under övningen sker från det danska fartyget HDMS Peter Willemoes, där chefen för den danska sjöstyrkan (COM DATG) är placerad. Utöver de svenska fartygen och den danska marinen, deltar även danska stridsflygplan av typen F16 som kvalificerade målresurser. […]
– Att få delta i denna övning skapar förutsättningar för oss att kontrollera sambandslösningarna inför TRJE 18 samt bidrar till att utveckla relationen till dem som skall leda oss under kommande övning. Det leder till ökad interoperabilitet och kommer underlätta kommande samarbete med danska Marinen och NATO inom ramen för övningar och beredskap, säger fartygschefen på HMS Karlstad, Magnus Almqvist. Läs artikel
Alt klart for flere amerikanske soldater i Norge, vg.no
Formalitetene er nå ryddet av veien for at antallet amerikanske soldater i såkalt rotasjonsbasert trening i Norge kan økes til 700 og ordningen forlenges. […]
Hensikten med utvidelsen og videreføringen av ordningen er økt samtrening mellom norske og allierte soldater i Norge. Dette mener VG om amerikanske soldater i Norge. Men det økte amerikanske nærværet har også møtt kritikk. SV mener det «i beste fall er en uthuling av norsk basepolitikk» og at Norge er best tjent med å ha en sterk norsk militær tilstedeværelse i nord, ikke å flytte amerikanske soldater nordover. Også Arbeiderpartiet har understreket at økt amerikansk nærvær i nord ikke må gå på bekostning av antallet norske soldater i Indre Troms.
Forskere spør seg dessuten om et økt amerikansk nærvær virkelig bidrar til økt sikkerhet for Norge på et tidspunkt da Vestens forhold til Russland er svært kjølig. Läs artikel
Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar, regeringskansliet.se
Sverige behöver en förbättrad förmåga att hantera situationermed höjd beredskap och då ytterst i krig. Det finns behov avtydligare ansvars- och ledningsförhållanden samt en stärkt samordning inom civilt försvar inom ramen för totalförsvaret. Ensärskild utredare ska analysera och föreslå en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Strukturen ska även stärka samhällets förmåga att
hantera fredstida kriser.[…]
…för att snabbare få beredskapshöjande effekt så behöver berörda aktörer fokusera sitt förmågehöjande arbete till sju av dessa områden: energiförsörjning, livsmedel (inkl. dricksvatten), transporter, hälso- och sjukvård och omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation samt skydd och säkerhet.
Vidare utgör Natos sju civila förmågor (grundläggande målsättningar för nationell resiliens, eng. baseline requirements for national resilience) en central utgångspunkt i det nationella arbetet med att utveckla krisberedskapen och civilt försvar och är ett viktigt ingångsvärde i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. Läs direktivet