Kärnvapnen minskar – men nytt avtal alltmer osannolikt, svd.se

USA och Ryssland har minskat antalet kärnvapen. Men nu verkar trenden vända. Båda länderna har omfattande program för att förnya sina kärnvapen och flera andra länder är på väg åt samma håll. […]

För å ena sidan minskar nu antalet kärnstridsspetsar i världen. På ett år har 600 kärnstridsspetsar avvecklats och totalt finns det nu närmare 14 000 hos kärnvapenmakterna.

Det är framför allt de stora kärnvapenländerna USA och Ryssland som dragit ned, helt i enlighet med ett avtal från 2010.

Men Sipris forskare påpekar att avtalet upphör 2021. Ska nedrustningen fortsätta måste USA och Ryssland komma överens om en förlängning eller ett nytt avtal och ingendera ser så troligt ut.

– Utsikterna för att få till stånd förhandlingar om fortsatta nedskärningar av kärnvapenarsenalerna verkar alltmer osannolika, säger Shannon Kile, chef för Sipris projekt för nukleär nedrustning. Läs artikel

Veckans citat

I det nya regeringsprogrammet finns en formulering om att Finland inte tillåter att dess territorium används för fientliga ändamål. Formuleringen har väckt uppseende och i vissa kretsar betraktats som undfallenhet i förhållande till Ryssland. Men Sauli Niinistö låter sig inte bekommas över uppståndelsen kring formuleringen.

– Det skulle först vara märkvärdigt om man skulle säga att vårt territorium får användas för fientliga ändamål. Så uppfattar jag meningen som är helt i linje med vad den förra regeringen enhälligt slog fast i sin försvarsredogörelse.

Hufvudstadsbladet den 16 juni

Försvarsmakten genomför oannonserad beredskapskontroll – flera förband kallades in, forsvarsmakten.se

Under fredagseftermiddagen kallades flera förband in till en oanmäld beredskapskontroll som innehåller flera moment och genomförs vid flera platser i Sverige. ÖB, general Micael Bydén, försvarsministern Peter Hultqvist och rikshemvärnschefen, generalmajor Stefan Sandborg följde delar av kontrollen på nära håll.

Vid lunchtid på fredagen kallades flera av Försvarsmaktens förband in till en oannonserad beredskapskontroll och vid samma tillfälle genomfördes även ett hemvärnslarm. Soldater och officerare uppmanades att inställa sig till sina respektive uppsamlingsplatser för att ta del av uppgiften, utrustas och därefter transporteras vidare någonstans i Sverige. Bara några timmar senare började flera förband att lösa sina uppgifter. ÖB, general Micael Bydén var själv på plats under fredagskvällen för att prata med soldaterna ur ett av hemvärnets insatskompanier.
– Syftet med denna typ av kontroll är att inspektera förbandens och stabernas förmåga att lösa sina uppgifter vid höjd beredskap. Vi kontrollerar även tillgängligheten. Det är i allra högsta grad en del i att höja vår operativa förmåga och ytterst försvaret av Sverige, säger ÖB. Läs pressmeddelande

Att jaga en svensk ubåt är bland det svåraste som finns, forsvarsmakten.se

De svenska ubåtarna är kända världen över för att tyst och dolt kunna förflytta sig utan att bli upptäckta. För att i händelse av krig kunna försvara landets gränser och territoriella intigritet är ubåtarna lastade med olika typer av torpeder, både skarpa torpeder och torpeder för övningssyfte. Alltså torpeder både med och utan sprängladdning.

– Svenska ubåtar är mycket svåra att upptäcka tack vare den teknik som ubåten är uppbyggd efter samt besättningarnas professionella och taktiska uppträdande, säger Mikael, Fartygschef på en av Sveriges ubåtar. […]

Att delta i en övning som BALTOPS19 förbättrar marinens förmåga att tillsammans genomföra integrerade marina operationer. Det gör det även möjligt för svenska enheter att träna tillsammans i större multinationella sammansättningar. – Att öva tillsammans inom Försvarsmakten och med internationella partners bidrar till en starkare marin och ett starkare försvar. Alla delar av marinen bidrar tillsammans till en högre tröskeleffekt och därmed en säkerhet för den territoriella integriteten.

Det är viktigt att vi tillsammans visar närvaro i det svenska närområdet, säger chefen för Första ubåtsflottiljen Mats Agnéus. Denna typ av övningar är inget ovanligt för marinen som har lång erfarenhet av internationellt samarbete. Samtliga delar av marinen är viktiga för att visa närvaro längs landets kuster och att försvara och bevara den territoriella integriteten till havs, för att livet för de svenska medborgarna ska kunna fortsätta som vanligt. Läs pressmeddelande

Nord Stream 2-samarbejde kan nu give danske virksomheder store problemer, atlant.dk

Med fremlæggelsen af ”Protecting Europe’s Energy Security Act” i den amerikanske Kongres lægger USA pres på sine europæiske partnere, hvis de involverer sig i Nord Stream 2-projektet o.a. deraf afledede projekter med Rusland. Et sådant engagement betragtes af USA som direkte støtte til Rusland. Loven sætter EU i en særdeles vanskelig situation.
Rusland leverer 40% af EU’s forbrug af naturgas, hvorfor en hvilken som helst begrænsning i EU’s køb af russisk naturgas giver problemer for EU. Erhvervs- og særligt energipolitik er her sikkerhedspolitik.
Loven foreskriver, at man vil indføre sanktioner mod dem, der er del i Nord Stream 2-projektet. Det gælder naturligvis Rusland, men også  Europæiske lande som Danmark, hvis Danmark tager del i salg, leasing, facilitering eller direkte støtte til konstruktionen til Nord Stream 2-projektet. Sanktionerne er ikke kun rettet mod de enkelte virksomheder, men også aktionærer o.a., der har relationer med de pågældende virksomheder. Läs artikel

Så «flygende objekt» før eksplosjonen, aldrimer.no

Den japanske operatøren av tankeren Kokuka Courageous som ble angrepet i Omanbukta, sier mannskapet så et flygende objekt før eksplosjonen om bord.

Yutaka Katada, president i japanske Kokuka Sangyo, avviser på en pressekonferanse i Tokyo at skipet ble truffet av en torpedo, slik enkelte meldinger gikk ut på torsdag.

Kokuka Courageous, som er lastet med 25.000 tonn metanol, ble angrepet to ganger med noen timers mellomrom, opplyser Katada. Det var før den andre eksplosjonen at mannskapet så noe i lufta.

Selskapet Kokuka Sangyo opplyste til TradeWinds torsdag at begge angrepene rammet skipet på babord side. Den første eksplosjonen inntraff i skipets akterende og forårsaket en brann i maskinrommet som ble slukket raskt.[…]

USA hevder å ha video og bilder av et iransk marinefartøy som fjerner en udetonert mine festet til skroget på tankskipet Kokuka Courageous, sier kilder til CNN fredag.[…]

Irans FN-delegasjon avviser kategorisk USAs beskyldninger om at landet står bak angrep på to tankskip i Omanbukta. Läs artikel

Bill Clinton på besök i Kosovo

Reuters skriver den (12/6) om tidigare USA-presidenten Bill Clintons besök i Kosovo:

“Thousands of Kosovo Albanians turned out on Wednesday to welcome back former U.S. president Bill Clinton and his ex-top diplomat Madeleine Albright 20 years after they helped engineer the NATO air war that ousted Serbian forces. […]

Clinton, 72, and Albright, 82, were greeted like rock stars in the Kosovo capital Pristina where a statue of Albright was unveiled in the city center for the occasion, joining one of Clinton erected earlier on a boulevard named after him. […]

Marking the 20th anniversary of NATO peacekeeping troops entering Kosovo after Serbian forces left, Kosovo President Hashim Thaci awarded Clinton and Albright medals of freedom ‘for the liberty he brought to us and the peace to entire region.’”

 

Natos bombkrig mot Jugoslaven 1999 har tidigare kommenterats på den här sajten. Här återges ett utdrag ur boken Lagen mot krig:

”Bombningarna saknade stöd i folkrätten och utgjorde ett öppet brott mot FN-stadgans våldsförbud. NATO intervenerade i ett inbördeskrig till stöd för ena parten. USA motiverade politiskt kriget som en ”humanitär intervention” för att skydda kosovoalbaner i provinsen Kosovo från påstådd förföljelse från serbisk milis. […]

Läs merBill Clinton på besök i Kosovo

President Niinistö: Nato inte aktuellt för Finland just nu, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö säger i en intervju för den amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg att ett finländskt Natomedlemskap skulle öka spänningen vid Finlands östgräns. Därför är ett medlemskap inte aktuellt just nu, säger han.

Niinistö upprepar sin berömda kosackjämförelse: Kosacken tar allt som sitter löst. (A Cossack takes everything that is loose)

– Därför måste vi vara väldigt tydliga och ta hand om vår egendom, så att den inte sitter löst.

Finland har lång erfarenhet av att balansera mellan öst och väst. En armé som bygger på omfattande värnplikt möjliggör militärt oberoende, säger Niinistö. Finland kan – vid behov – mobilisera 280 000 soldater på två dygn, påpekar han.

– Vi måste hålla vår tröskel tillräckligt hög för att ett angrepp skulle bli så kostsamt som möjligt för angriparen.

Niinistö påminner om att Finland tillsammans med EU fördömde den ryska annekteringen av Krim år 2014. Finland skulle inte tillåta Ryssland att utnyttja finländskt territorium för att invadera länder i Baltikum.

– Det här är ändå inte ett troligt scenario, säger han.

Finland håller dörren till Nato öppen, säger presidenten men ett medlemskap i militäralliansen är inte aktuellt just nu. Spänningen vid Finlands östgräns skulle öka ordentligt om Finland gick med i Nato nu, säger Niinistö.

– En väpnad konflikt på Östersjön skulle sticka hela världen i brand. Ett krig mellan Ryssland och Nato skulle leda till ett tredje världskrig, betonar presidenten. Läs artikel

Inget territorialförsvar planerat

Lars-Gunnar Liljestrand

Sverige saknar ett territorialförsvar för hela landet. Sedan värnplikten drogs ned under 90-talet och allmänna värnplikten avskaffades 2009 har landet haft ett tröskelförsvar bestående av flyg, ubåtar och ett fåtal markstyrkor. Försvarsdoktrinen är att vi skall få hjälp utifrån om vi angrips och att ”tröskeln” i det längsta skall avhålla en angripare att gå till attack.

Försvarsberedningen anger nu att försvaret skall kunna hålla stånd som högst tre månader. Om angriparen bitit sig fast skall försvaret föra en uppehållande strid, men för att återta territorium är bedömningen att USA eller Nato måste komma till hjälp. (Vi har tidigare kommenterat Försvarsberedningens rapport på den här sajten.)

Läs merInget territorialförsvar planerat

Norges sikkerhet er avhengig av alliert forsterkning, nof.no

Terje Bruøygard, oberstløytnant, har tjenestegjort i Hæren og i Forsvarsdepartementets avdeling for sikkerhets- politikk og operasjoner.

Norges sikkerhet er avhengig av alliert forsterkning. Dette kan komme gjennom NATO eller bilateralt fra USA. NATO har et formål om å avskrekke russisk aggresjon for å sikre fred. Dersom slik aggresjon likevel skulle skje vil det kunne oppstå flere konkurrerende behov for forsterkning innad i alliansen. Selv om reaksjonstiden for disse styrkene er kort, vil det være krevende både å få en beslutning og fremføre disse styrkene til Norge. Spesielt vil russisk anti-access/area denial (A2/AD) kapabilitet by på utfordringer. Allierte forsterkningsstyrker bør ideelt sett komme til Norge før en konflikt eskalerer. Alliert forsterkning krever betydelig vertslandstøtte. Forsvaret må være dimensjonert til å ivareta denne forpliktelsen sammen med det som kreves av nasjonal innsats før, under, og etter allierte operasjoner i Norge.[…]

Alliert forsterkning gjennom NATO og bilaterale avtaler med USA er den viktigste sikkerhetsgarantien Norge har. Det finnes styrker på høy beredskap som kan komme oss til unnsetning. Det er derimot viktig å være klar over at ingen av disse er dedikert til Norge, og vil være gjenstand for politisk prioritet. Styrkene er beskjedne i omfang og kan kun forflytte seg til et operasjonsområde under fredelige forutsetninger. Norge har forpliktet seg til betydelig vertslandsstøtte. Dette stiller store krav til Norge og til Forsvaret.

Japan premier warns US, Iran ‘accidental conflict’ possible, apnews.com

Japanese Prime Minister Shinzo Abe traveled to Tehran on Wednesday to warn that an “accidental conflict” could be sparked amid heightened tensions between Iran and the U.S., a message that came hours after Yemen’s Iranian-backed Houthi rebels attacked a Saudi airport, wounding 26 people.[…]

Abe called for “more patience” on all sides in the crisis, which he warned could spiral out of control.

“At the moment tension is rising. We should do anything we can to prevent an accidental conflict from happening and Iran should play its constructive role,” Abe said in an address to journalists after talks with Iranian President Hassan Rouhani. “There is possibility of an accidental conflict and a military conflict should be prevented at all costs.” Läs artikel

Säkerhetspolitisk debatt i riksdagen den 12 juni, riksdagen.se

[…] Kerstin Lundgren (C): Det är självklart att man som Natomedlem har en skyldighet att ställa upp, men det är ett gemensamt beslutsfattande. Det som är viktigt är att vi sitter runt bordet när beslut ska fattas, för det är ett kollegialt beslutsfattande i Nato. Det är skillnad, Björn Söder, mellan att sitta med vid bordet och att vara vid sidan om. Precis som i många andra sammanhang handlar det naturligtvis om förutsättningarna. Om Turkiet och Erdoğan agerar på ett fullkomligt förödande sätt, som de
gör nu, innebär det redan nu att man alltmer ifrågasätter om deras Natomedlemskap kan fullföljas. Det finns rätt många nu som diskuterar i vad mån Turkiet fortsatt kan vara medlem i Nato efter den ryska upphandling som de har gjort. Vi får se var det landar. […]

Björn Söder (SD): Jag tror inte att man både kan äta kakan och ha den kvar eller sitta och plocka russinen ur kakan, och det visar än en gång den bristfälliga analysen. Om man är medlem av Nato och sedan deklarerar att man inte kommer att vara villig att skicka hjälpinsatser enligt artikel 5 i Natofördraget till olika länder, tror Kerstin Lundgren då att man kan hävda försvars- garantin som en grund för ett svenskt medlemskap? Då kommer givetvis andra länder att svara likadant mot Sverige. Vad är det för försvarsgaranti? Alltså har det argumentet fallit platt. Antingen är man med eller inte. Man kan inte bara säga att det är viktigt att sitta med vid bordet under för- handlingarna, men nej, vi kommer inte att delta om det är något annat land som blir angripet, för då kommer vi att välja och vraka. Tycker Kerstin Lundgren att de andra länderna ska agera likadant tror jag inte att vi kan förutsätta att vi får hjälp. Om det är så att vi går med i Nato, de baltiska länderna blir attackerade och vi sänder väpnade trupper dit, då har vi givetvis deklarerat krig mot en angripande part. Då undrar jag vad Kerstin Lundgren gör för analys av den svenska förmågan att bedriva krig när vi inte har ett försvar att tala om.[…]

Håkan Svenneling (V): Sverige har en lång historia av alliansfrihet. Vänsterpartiet menar att alliansfriheten har tjänat Sverige väl och ska värnas. Militär alliansfrihet är den bästa grunden för en självständig utrikespolitik och för fred och nedrustning. Därför motsätter vi oss alla steg för att närma oss Nato.
Den 27 mars beslutade riksdagsstyrelsen att säga ja till att låta Natos parlamentariska församling ha sin vårsession i denna kammare 2021. I riksdagens kammare får endast ledamöter och statsråd tala, om inte särskilt beslut har fattats. Vid två tidigare tillfällen har detta skett: när FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali talade här år 1995 och när FN:s generalsekreterare Kofi Annan höll ett anförande här år 1999. FN är världens största fredsorganisation, och att Sveriges riksdag gav generalsekreterarna möjlighet att tala här var rätt och två mycket kloka beslut, fru talman. […]
När man beviljar Natos parlamentariska församling tillträde till denna kammare låter man alltså världens största krigsorganisation använda sig av Sveriges viktigaste parlamentariska rum för sina syften. Man gör det med motiveringen att profilera den svenska försvarsindustrin.
Vänsterpartiet är mycket kritiskt till att Sveriges riksdag upplåter plats till Nato. I motiveringen sägs att arrangemanget ska öka Natos folkliga förankring, ge möjlighet att lyfta fram utmaningarna i Östersjöregionen och profilera den svenska försvarsindustrin. Vi menar att det inte är riksdagens uppgift att öka Natos folkliga förankring i Sverige eller att marknadsföra svenskt krigsmateriel. Kostnaden på 5,8 miljoner är också värd att nämna i sammanhanget. Läs protokollet