Nato, inte deltagande stater, får besluta om vapeninsats vid flygpatrullering av gränsen mellan de baltiska staterna och Ryssland

av
Utgivarna

I juni 2024 tre månader efter att Sverige gått med i Nato fattade riksdagen beslutet att Sverige skulle delta i alliansens patrullering av baltstaternas gräns mot Ryssland.

Genomförandet av sådana uppdrag får nu nya förutsättningar. Från att ha varit en polispatrullering med uppgiften att övervaka luftrummet skall insatsen nu efter Natos toppmöte i Ankara den 8 juli bli en så kallad Alliance Air Defense Mission. Mandatet utvidgas därmed till att enligt Estlands försvarsminister medge att Nato-befälhavare och piloter kan göra vapeninsatser mot vad som uppfattas som hot. Främmande föremål som kommit in i luftrummet skall kunna skjutas ned.

Tidigare togs sådana beslut från fall till där de deltagande staterna ytterst hade veto. Natos högsta befälhavare i Europa (SACEUR) kan nu delegera beslutet ned till Natos luftkommando i Uedem i Tyskland och inga stater behöver tillfrågas om ett främmande föremål behöver skjutas ned.

Läs mer

Nej, Sverige skall inte ha kärnvapen, men ett internationellt fredsarbete, vanstrastranden.blog

av
Marie Demker om samhälle, kultur och vetenskap

Det råder inte fred i Sverige, sa statsminister Ulf Kristersson på Folk och Försvar tidigare i år. Men tillade att det inte betydde att vi var i krig. Det kändes ju betryggande. Inte.

Jag växte upp under kalla kriget. Sverige hade då världens fjärde starkaste flygvapen. Jag kom att under en kort tid i tjugoårsåldern vara flyglotta. Utbildad på FV UNDS (Flygvapnets underrättelseskola) förlagd till Bråvalla men jag utbildades också på F7 Såtenäs. Jag skall inte sticka under stol med att jag var rätt stolt över det. Jag var en del av vårt svenska försvar, ett försvar som skapade självförtroende. Sverige hade allmän värnplikt, möjligheten att mobilisera närmare en miljon soldater och ett särskilt starkt kustförsvar. Men ingen jag kände skulle påstått annat än att vi var ett land i fred. Vi var väldigt mycket ett land i fred.

Parallellt med det starka försvaret hade Sverige också ett fredsarbete. Sverige hade nedrustningsambassadörer som Inga Thorsson, Maj-Britt Theorin och Alva Myrdal. Läs artikel

Swedish Air Force To Shorten Turnaround Times For Dispersed Basing,

av

The Swedish Air Force wants to cut fighter turnaround times below 10 min. as it evolves its renowned dispersed operations concept to survive increasingly sophisticated Russian targeting.

A ground crew consisting of one officer and five conscripts currently takes 15-20 min. to rearm and refuel a Saab Gripen for an air-to-air sortie, but the service aims to cut that to less than 10 min., Swedish Air Force Chief Maj. Gen. Jonas Wikman told the Swedish Air Force Fan Club on the eve of the Farnborough Airshow […]

Dispersed basing has been used by the Swedish Air Force since the 1960s—a lesson learned in part from the 1967 Six-Day War when Israel destroyed the Egyptian Air Force on the ground. The concept has been constantly adapted and every fighter type developed by Sweden has been designed to be maintained in austere conditions and operate from short airstrips and road runways. The aim is to make tracking the movements of Swedish Air Force aircraft more difficult for the adversary, forcing them to expend more effort in trying to locate them. Läs artikel

Construction of Arctic LNG platforms resumes as China-made modules arrive in Belokamenka, thebarentsobserver.com

av

The shipments are sensitive and controversial. From the outset, the actual destination was the LNG Construction Centre in Belokamenka, a sanctioned company. On board the ships were modules for the heavily sanctioned Arctic LNG 2 project. One of the heavy-load carriers, the Bright Ocean (IMO 9830769), is itself on sanctions lists. The vessel was previously named Hunter Star and delivered similar cargo to Belokamenka twice in 2024. On the latter occasion, the ship, which is not designed for sailing in sea ice, made it through the remote and icy Northern Sea Route.

The modules on board the 160-metre-long carriers will allow Novatek, a Russian natural gas company, to resume construction of a so-called gravity-based production structure. Läs artikel

Ryssland har omgrupperat styrkor för att försvara sin så kallade skuggflotta, enligt Ukraina, svd.se

av

Ryska drönarenheter har omdirigerats från slagfältet för att skydda skuggflottan efter intensifierade attacker mot fartyg i Svarta havet och Azovska sjön, uppger befälhavaren för Ukrainas obemannade styrkor, Robert Brovdi, på sociala medier.

Detta sker sedan Ukraina inlett en operation den 6 juli med syftet att förstöra skuggflottan, rapporterar Kyiv Independent. Uppemot 200 grupper från Rubicon – en av de mest effektiva ryska drönarenheterna – har tagits i anspråk, enligt tidningen.

Dessutom uppges Ryssland ha placerat ut personal och utrustning från 51:a luftvärnsdivisionen, samt från ett luftvärnsregemente tillhörande Svartahavsflottan.

Ukraina ska under de senaste 13 dagarna ha fått in 172 träffar på Rysslands skuggflotta, enligt Brovdi. Läs artikel

EU:s och Natos 170 miljarder euro räddar Ukraina från inflation och möjliggör långsiktig vapenproduktion, yle.fi

av

Det finansiella stödet från EU och Nato är ungefär vad Ukraina räknat med och tillräckligt för att landet ska kunna bibehålla ekonomisk stabilitet, säger Olena Bilan, forskningschef och chefsekonom vid den ukrainska finanskoncernen Dragon Capital.

– Det gör det möjligt för Ukraina att fortsätta finansiera sitt stora budgetunderskott på cirka 25 procent av bnp utan att trycka pengar och skapa inflation.

Enligt ekonom och forskare Olga Pindyuk vid Wieninstitutet för internationella ekonomiska studier klarar sig Ukraina imponerande bra för tillfället tack vare allt bistånd.

– Det finns ingen skyhög inflation, vilket ofta är fallet under krig, och växelkursen är ganska stabil. […]

  • EU:s stödlån: 90 miljarder euro – Militärt: 60 miljarder – Budgetstöd: 30 miljarder
  • Natos militära stöd: 140 miljarder euro (70 miljarder/år)
  • Överlappning: 60 miljarder räknas in i båda stöden
  • Totalt unikt stöd: 170 miljarder euro      Läs  artikel

NATO’s multi-domain integration across the High North and North Atlantic, fcnorfolk.nato.int

av

The military activity Neptune Strike 26-03 will bring together Allied maritime, air, land and multinational forces from 17–23 July 2026 to strengthen NATO’s ability to integrate and command multinational forces for multi-domain operations (MDO) under a unified operational framework. Led by Naval Striking and Support Forces NATO (STRIKFORNATO), headquartered in Oeiras, Portugal, Neptune Strike is a recurring NATO enhanced Vigilance Activity (eVA) that demonstrates the Alliance’s commitment to collective defence, interoperability and year-round readiness. […]

Neptune Strike 26-3 sees United Kingdom’s Carrier Strike Group, led by HMS Prince of Wales operating alongside the Spanish Expeditionary Strike Group, led by “Castilla” and supported by 12 contributing Allied nations. These two strike groups will work alongside ships, submarines and aircraft from Denmark, Estonia, Finland, France, Greece, Iceland, Italy, Norway, Poland, Spain, Sweden, United Kingdom, United States, and the NATO Intelligence, Surveillance and Reconnaissance Force (NISRF). Together, these multinational contributions demonstrate the Alliance’s ability to rapidly integrate forces across domains and headquarters while reinforcing the unity, interoperability and operational cohesion that underpin NATO’s deterrence and defence posture. Läs artikel

General Janne Jaakkola befälhavare för Finlands försvarsmakt: försvaret byggs utifrån egna nationella prioriteringar – Sveriges försvarsmakt styrs av Natos planering

av
Utgivarna

General Janne Jaakola befälhavare för Finlands försvarsmakt talade vid invigningsceremonin för den 255:e nationella försvarskursen den 19 januari 2026 och berörde principerna för hur den finska försvarsmakten byggts upp och hur den skall utvecklas.

Genomgående är hans syn att försvarsmakten skall gå framåt steg för steg och att man skall vara försiktig med att hänga på trender inom försvarsteknik och politik. Han sammanfattar hur historien lärt Finland att inte uppträda alarmistiskt utan lita på egna erfarenheter, egen praktik och egen styrka och inte hoppa på teoretiska utläggningar:

”Avskräckning och styrka kommer inte från processer och planer. De uppstår ur trovärdig förmåga, visad beredskap och viljan att agera även i osäkerhet. Det finska DNA:t – kanske som en lektion i historien – har ett lugn och en viss stoicism, vilket kombineras med praktisk exekutiv förmåga.” 

Detta synsätt illustreras tydligt av diskussionen nyligen om risken för en rysk attack mot Sverige. Sveriges ÖB Michael Claesson varnade för att Ryssland inom en snar framtid kan vilja testa Nato genom att ockupera ett mindre territorium i svenska eller finska skärgården. Finlands president Alexander Stubb avfärdade detta som obefogade alarm och föreslog att Claesson borde ta ett bastubad istället för att oroa sig.

Finland har sin 130 mil långa gräns mot Ryssland och känner av det hårdnande säkerhetspolitiska läget och baserat på sina tidigare erfarenheter tycks man var klar över vad som måste prioriteras:

”Utgångspunkten för allt är beredskap. Under de korsande påtryckningarna i den nuvarande säkerhetsmiljön kommer framtidens försvarsmakt att byggas upp i etapper, med ansvar för beredskap.”

Läs mer

Starmer: Miljardinvestering i Gripen till Ukraina, nyheter24.se

av

Tillverkningen av planen sker på Saabs anläggning i Linköping. En del av delkomponenterna tillverkas i Storbritannien och ska enligt ett pressmeddelande ”säkra 5 000 högkvalificerade arbetstillfällen hos mer än 50 företag” i landet.

”Dagens investering kommer att bidra till att sätta avancerade Gripenstridsflygplan i luften över Ukraina, vilket stärker deras förmåga att försvara sitt land samtidigt som det stöder tusentals kvalificerade arbetstillfällen här hemma”, säger premiärminister Keir Starmer i pressmeddelandet.

I juni skrev Saab ett kontrakt med Försvarsmaktens materielverk för 16 stridsflygplan till Ukraina. Orderbeloppet motsvarar cirka 24,6 miljarder kronor. Läs artikel

Sverige bidrar med ytterligare 1,4 miljarder kronor till Världsbankens verksamhet i Ukraina,regeringen.se

av

Regeringen har i dag beslutat om att stödja en ny krisfacilitet inom Världsbanken med 1,4 miljarder kronor under 2026 till förmån för Ukraina. Stödet möjliggör nya lån på ca 4,2 miljarder kronor för landets uppbyggnad och återhämtning. Världsbanken är en nyckelaktör för Ukrainas reformarbete och ekonomiska motståndskraft under Rysslands pågående aggression. Sveriges agerande har varit avgörande för inrättandet av den nya krisfaciliteten.

– Ukrainas motståndskraft får inte tas för given. För att Ukraina ska kunna fortsätta betala ut löner till sin sjukvårdspersonal och hålla elnätet intakt krävs ett omfattande stöd. Regeringen har därför i dag beslutat om att bidra med 1,4 miljarder kronor till Världsbanken för dess verksamhet i Ukraina, vilket gör det möjligt att ställa ut nya lån motsvarande 4,2 miljarder kronor till Ukraina. Ukraina försvarar inte bara sin frihet utan även vår, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Läs pressmeddelande

Ett militärt Schengen

av
Utgivarna

Inom EU har sedan länge pågått ett projekt för ökad gränsöverskridande militär rörlighet. EU-kommissionen vill få till stånd snabbare och mer samordnad militär mobilitet. Steg ska tas för att åstadkomma ett ”militärt Schengen”. Det handlar om suveränitetsfrågor, strömlinjeformning av formella regler och praktiskt genomförande.

EU-kommissionen föreslog den 19 november 2025 en ny förordning för militär rörlighet. I förslaget ingår regler för gränsöverskridande militära transporter med kort handläggningstid. Av störst principiellt intresse är det nya ramregelverket, European Military Mobility Enhanced Response System (EMERS), som ska möjliggöra snabb hantering av militära transporter vid kriser och ge prioriterad tillgång till infrastruktur. I paketet ingår även investeringar i infrastruktur för militära transportkorridorer för att klara militär trafik. Det kommissionen har i åtanke är lägen med mobilisering och framryckningar mot fronter.

Den centrala frågeställningen, när man med svenska ögon granskar det här paketet, är hur det kan komma att inverka på Sveriges suveränitet?

Den svenska regeringen har i en promemoria (19/12 2025) berört vissa känsliga aspekter i förslaget. Om EMERS, som är centralt i förslaget, anger regeringen att det ska möjliggöra snabbspår och prioriterad tillgång till infrastruktur för militära transporter inom ramen för EU eller Nato vid hastigt uppkomna situationer, till exempel försämringar i unionens säkerhetsmiljö som kräver insatser av väpnade styrkor och som berör hela eller delar av unionen, eller hot i tredjeländer.

Vem ska då ha makten över att aktivera EMERS? Enligt regeringen kan en eller flera medlemsstater, alternativt kommissionen, föreslå sådan aktivering av krisramverket och därefter är det tänkt att kommissionen tar fram ett förslag som Europeiska unionens råd snabbt ska besluta om.

Kommissionens förslag handlar vidare om praktiska åtgärder, bland annat att de fyra utpekade militära rörlighetskorridorerna i EU, där Sverige ingår i den norra korridoren, ska anpassas så att väsentlig infrastruktur klarar de avvikelser beträffande höjd, bredd och vikt, som militära transporter innebär.

Läs mer

”Om du vill leva så måste du gräva”, Hemvärnet nr 2 2026

av
Fredrik Fahlman

[…] Men det riktigt unika är att Ukraina deltar, för första gången någonsin i en större svensk övning. För min del var det momentet kanske det mest spännande.
Jag är frilansreporter och har rapporterat på plats från Ukraina sedan den fullskaliga invasionen bröt ut. I två år har jag varit fast bosatt i landet.
Jag har följt ett krig som totalt ändrats i grunden. Under de två första åren dominerades fronten av manöverkrig.
Den sida som bäst kunde få pansarskyttet att samverka med artilleriet, ägde slagfältet. “Krigsdimman” fanns fortfarande, vilket möjliggjorde en uppbyggnad av trupp utan fiendens vetskap.
Idah har soldaterna, artilleriet och stridsfordonen hamnat i skymundan till förmån för drönare. De orsakar 80–90 procent av alla förluster i kriget och frontlinjen kryllar av dem – Ukraina beräknas använda mer än 9 000 attackdrönare om dagen.
Det som kallas “kill-zone”, alltså där risken att dödas av en drönare bedöms som hög, ökar ständigt. Sist vi besökte fronten bakom Huljajpole var den på 30 kilometer. Spaningsdrönare har ännu längre räckvidd, och har gjort slagfältet helt transparent. Båda sidor vet alltid vad den andra gör.
Men trots att Nato har haft fyra år på sig att djupstudera kriget, har alliansen fått kritik för att inte ta förändringarna på allvar. Under deras stora vårövning förra året bjöds för första gången ukrainare in för att delta som B-styrka. Resultatet blev en kalldusch: Under en halv dag hade tio ukrainska drönaroperatörer oskadliggjort två Natobataljoner, innan övningen avbröts. Läs artikel