[…] Problemet är att Natos huvudstrategi inte är vad vi i Sverige skulle kalla en strategi för försvarskamp, utan något annat. Natos strategi bygger på att trovärdigt förbereda ett anfall mot, och kanske också över, Rysslands gräns, för att därigenom avskräcka Ryssland från att anfalla ett Nato-land över samma linje.

I sig är detta en högriskstrategi. Mycket kan gå snett. I värsta fall kan man framkalla just det man ville undvika. Den höga fallhöjden är i och för sig inget starkt motargument i Sverige.

Denna generation svenska beslutsfattare har en påtaglig förkärlek för just chanstagningar och risk. Frågan är bara: en aktiv och aggressiv avskräckningsstrategi, men efter bördesskiftet – utan USA, världens starkaste militärmakt – går det verkligen ihop?

Har svenska folket blivit informerat om det avskräckningskrig som förestår under ledning av generalsekreterare Mark Rutte? Läs krönikan

General Grynkewich’s remarks come as Washington withdraws key assets from Europe

The US general who commands Nato has said Russia is “not looking for a conflict”, despite concern among European allies about the potential security gaps left by Washington’s plans to withdraw key military assets. Asked on Thursday about the possibility of a Russian attack on the Baltic states, General Alexus G. Grynkewich said his role was to ensure Nato’s deterrence remained credible and that Moscow understood it could not succeed militarily against the alliance.

“I’ve watched the intelligence very closely,” the Supreme Allied Commander Europe (Saceur) said on a panel at the ILA Berlin Air Show. “Russia is not looking for a conflict . . . They do understand the term ‘defensive alliance’, and they do understand that we have a number of asymmetric advantages.” His comments come as the US is planning to reduce the military capabilities it assigns to the Nato Force Model, the alliance’s pool of forces and equipment that can be deployed within 10, 30 and 180 days in response to a crisis. The assessment contrasts with increasing concerns in the Baltic States that a reduced US military presence could weaken Nato’s deterrence and alter Moscow’s calculations. Läs  artikel

Chefen för armén Jonny Lindfors skriver tillsammans med två kolleger på Kkrva.se om behovet av att använda också värnpliktiga till insatser utomlands. På samma sätt som anställda soldater måste värnpliktiga under grundutbildning kunna användas för utbildnings- och beredskapsinsatser både ”inom och utom Sverige i såväl fred som i krig”, skriver de. För att möjliggöra det vill man ändra pliktlagarna. 

Värnplikten regleras i lagen om totalförsvarsplikt. Där framgår att försvaret av Sverige är grunden för värnplikten.  

Om värnpliktiga kan komma att kommenderas till att sättas in utomlands skulle det sannolikt innebära att försvarsviljan och viljan att genomgå värnpliktsutbildning kraftigt försvagades. Förslaget från Lindfors med flera är ett tydligt exempel på den förändring steg för steg av det svenska försvaret som vissa nu vill genomföra. Försvaret av Sverige kommer i andra hand, medan försvaret av allierade inom Nato ska sättas först. Att även militärer nu trycker på för värnpliktiga utomlands beror sannolikt på att frågan är politiskt känslig. Det bekräftas av att regeringen har tillsatt en utredning, då frågan enligt försvarsminister Pål Jonson är ”komplex”. Är det den utredningen chefen för armén vill föregripa?

Lästips:

De små stegens lömska politik – BEVARA ALLIANSFRIHETEN

Kommentar: Kristdemokraterna har nu insett att allmän värnplikt behövs för att försvara Sverige – en insikt som detta parti aktivt var med om att utplåna. Men vad är det för sorts värnplikt de tänker sig?

Enligt partiets försvarspolitiske talesman Michael Oscarsson vill de ”återinföra en allmän värnplikt på riktigt, där alla unga efter gymnasiet genomgår en försvarsutbildning – civil eller militär”. Här finns en restriktion: den som inte har genomgått en gymnasieutbildning ska tydligen inte heller genomgå försvarsutbildning, i alla fall inte en obligatorisk sådan. Så bör man väl tolka skrivningen.

Den värnplikt som rådde under 1900-talet gällde utbildning till befattningar inom krigsorganisationen. Så kallad vapenfri tjänst fick den enskilde ansöka om, och det var långt ifrån säkert att den beviljades. Vapenvägran bestraffades på det ena eller andra sättet och kunde vara socialt demeriterande. Det är uppenbart inte det systemet som Krisdemokraterna nu förespråkar.

”Alla ska inte bli soldater. Men alla behövs”, skriver Oscarsson. Här betyder ”alla”, om man har läst rätt, att envar ska få välja vad han eller hon ska ägna sig åt under ”försvarsutbildningen” och i en krigssituation:

”Någon kan lära sig ge första hjälpen. Någon kan hjälpa äldre och barn i kris eller krig. Någon kan skydda elnät, transporter eller digital infrastruktur. Någon kan försvara Sverige med vapen i hand.”

Märk väl: Soldaten, ”med vapen i hand”, kommer i sista hand. Men behöver inte en militär sjukvårdare vara vapenövad? Behöver inte skyddet av strategisk infrastruktur vara väpnat i en krigssituation? Måste inte utrymning av städer och andra krigsmål organiseras på ett militärt säkert sätt? Det så kallade civilsamhällets strukturer räcker inte långt när landets och nationens överlevnad står på spel. Oscarsson talar om gemenskap: i strid fordras disciplin.

Oscarssons spridda tankar är i bästa fall välmenande, men gissningsvis helt enkelt ogenomtänkta. En folkarmé kan inte byggas på sådan lösan sand. En plikt kan inte vara valbar, den måste vara ett obligatorium. (Anders Björnsson)

Sverige är värt att försvara ,kristdemokraterna.se

Resultaten i SIPRI Yearbook 2026 visar att länder alltmer förlitar sig på kärnvapen som verktyg för nationell makt, trots att riskerna för missdömningar och eskalering ökar. Ansträngningarna för att minska kärnvapnens antal och roll vrids tillbaka flera årtionden.

De nio kärnvapenstaterna (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel), fortsatte sina program för modernisering och utökning av sina kärnvapenarsenaler under 2025 och placerade under året ut flera nya vapensystem försedda med kärnvapen eller med kapacitet att bära kärnvapen.
I januari 2026 beräknades det totala antalet stridsspetsar vara 12 187, av dessa fanns 9745 i militära lager redo att användas . Omkring 4012 av dessa stridsspetsar var utplacerade med robotar och flygplan och resten fanns i centrala lager. Mellan 2100 och 2200 av de utplacerade stridsspetsarna hölls i högsta beredskap monterade på ballistiska robotar. Nästan alla dessa stridsspetsar var ryska eller amerikanska och i lägre grad franska och brittiska. Kina och Indien kan också placera ut ett mindre antal stridsspetsar på robotar under fredstid. Läs rapporten.

Finnish Defence Minister Antti Häkkänen has said that Finland must always be prepared to intercept drones that accidentally enter its airspace.

He noted that Russian strategic facilities are located near Finland’s border, making it impossible to rule out the possibility of Ukrainian drones entering Finnish airspace, Caliber.Az reports via Finnish media.

“We are primarily preparing for a situation in which, for some reason, one of the drones from a swarm launched from Ukraine goes off course. Such drones, if they enter our airspace, should be capable of being safely neutralised through the use of military force,” Häkkänen added. Läs artikel