Norsk ”basepolitikk” i stöpsleven!

Utgivarna

I en utfrågning våren 2022 i det norska stortinget pressade Christian Tybring-Gjedde (Fremskrittspartiet) försvarsminister Bjørn Arild Gram (Arbeiderpartiet) på svar. Bakgrunden var det DCA-avtal om försvarssamarbete som Norge hade träffat med USA. Enligt avtalet har amerikanska styrkor givits rätt att använda ”omforente områder” på norskt territorium.

Tybring-Gjedde menade att det i realiteten var fråga om amerikanska militärbaser. Han hävdade att avtalet innebar att den av Arbeiderpartiet ledda regeringen hade övergivit den ”basepolitikk” som Norge 1949 hade förklarat som sin, nämligen att inte tillåta baser för främmande makters styrkor på territoriet.

Ordväxlingen som återges nedan är belysande. Här återfinns ordvändningar som försvarsminister Pål Jonson gjort bruk av. Vi lär få höra mer av detta slag om vi får till stånd en debatt i Sverige.

Läsaren bör vara uppmärksam på att Tybring-Gjedde är helhjärtat för det norska DCA-avtalet, välkomnar amerikanska baser och vill skrota den norska ”basepolitikken”. Varför tog han då upp denna strid om ordens valörer, när han i praktiken hade fått igenom sin linje?

Ett skäl till det kan ha varit att han taktiskt ville isolera och splittra de krafter i Norge som alltjämt anser att ”basepolitikken” är en riktig hållning och en plattform för att hävda norsk suveränitet när amerikanska styrkor tillåts breda ut sig; som nu senast när ytterligare baser genom ett kompletterande avtal ska ställas till USA:s förfogande.

Läsaren får själv värdera den norske försvarsministerns svar. Han hade ingen lätt uppgift. Han säger sig hålla fast vid ”basepolitikken”. I så fall gäller det väl att återställa och hävda dess förnuftiga kärna.

Näst sist kommer ett inlägg från högermannen Hårek Elvenes, som avvisar Tybring-Gjedde.

Läs mer

Sverige bör göra mer för Ukraina. Ja, men hur?

Elisabeth Özdalga, sociolog

I ’Sverige bör göra mer för Ukraina’ på SvD-debatt (17 februari, 2024) argumenterar socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S) för att världen måste fortsätta att stödja Ukraina. Kriget har inte utvecklats till de ukrainska försvarets fördel och inför hotet att Ukraina i förlängningen kan förlora vill de, som socialdemokrater, att ’Sverige … skall bidra mer än tidigare.’ ’Ryssland får inte vinna.’ Det är kärnan i författarnas resonemang.

MEN, vad betyder att ’vinna’ eller ’förlora’ i ett ukrainskt perspektiv? Innebär det en återgång till gränserna före 2014, dvs före annekteringen av Krim och den ryska ockupationen av Donbas, eller förhållandena vid tiden för Rysslands invasion i februari 2022? Eller, betyder det något annat? Hur ser alternativen för en hållbar politik i Ukraina-frågan ut? Utan att precisera vad målet för ett ökat stöd till Ukraina skulle innebära blir de socialdemokratiska ledarnas appell ett slag i luften. Där situationen kräver ett mera konkret och genomtänkt säkerhetspolitiskt ställningstagande, möts läsaren av luftig retorik.

Läs mer

Høringsnotat om tilleggsavtale mellom Norge og USA om forsvarssamarbeid, regjeringen.no

Departementet ber om høringsinstansenes syn på om Norge bør inngå endringsavtalen.[…]

Amerikanske styrker har rett til uhindret tilgang til og bruk av de omforente områdene, som også vil bli brukt av norske og andre allierte styrker. Etter særskilt avtale kan deler av et omforent område stilles til eksklusiv amerikansk disposisjon. Amerikanske styrkers tilgang til og bruk av de omforente områdene skal i henhold til SDCA artikkel III nr. 1 baseres på konsultasjoner mellom partene og hensyntagen til begge parters syn og med full respekt for norsk suverenitet, norske lover og folkerettslige forpliktelser. Det følger av SDCA artikkel III nr. 4 at partene skal fastsette samarbeidsprosedyrer for bruk av de omforente områdene slik at det tas behørig hensyn til operasjonelle og sikkerhetsmessige spørsmål. Omforente områder handler i stor grad om forutsigbar tilgang til konkrete steder for militære formål for langsiktig utvikling av forsvarssamarbeidet. Innenfor rammen av European Deterrence Initiative er den amerikanske kongressen derfor beredt til å bevilge betydelige summer for større infrastrukturinvesteringer på omforente områder hos allierte.

De planlagte amerikanske investeringene på Rygge, som tilsvarer om lag to milliarder kroner over en femårsperiode, er et eksempel på dette. Investeringene på Rygge vil bli norsk eiendom når byggingen er ferdig, med bruksrett for amerikanske styrker, men vil også være tilgjengelige for norske og andre allierte styrker. Dette vil medføre en økning av norsk forsvarsevne samt en styrket evne til mottak av allierte luftstyrker. Etablering av omforente områder er et av våre nasjonale virkemidler for å legge til rette for videreutvikling av forsvarssamarbeidet med USA. Tilnærmingen anses å være gjensidig formålstjenlig for begge parter over tid og uavhengig av den til enhver tid rådende sikkerhetspolitiske situasjonen. Läs protokollet

NATO sätter fokus på Norrland, vasterbottningen.se

Niklas Eklund  forskar inom säkerhetspolitik och är Rysslandskännare. argumenterar för att svensk NATO-debatt behöver kompletteras med ett arktiskt perspektiv. Han hänvisar till Rysslands stora militära koncentration i norr, särskilt runt Murmansk, varför flanken mot Atlanten är ett vitalt ryskt intresse.

Klimatförändringarna innebär även att naturresurser och nya transportvägar öppnar sig i Arktis, vilket medför ökade politiska spänningar och gränskonflikter.

– Man får vrida kartboken så förstår man varför, och särskilt hur det ser ut, från Rysslands horisont. Vi måste också komma ihåg att något klimathot inte ens diskuteras i Ryssland.

Häromveckan uttalade sig den ryske vice statsministern hotfullt mot Norge om situationen på norska Svalbard, där cirka 300 ryssar arbetar i en kolgruva.

– Enligt den ryska ledningen tillgodoses inte ryssarnas rättigheter på Svalbard, vad man nu kan tänkas mena med det. Men mönstret känns igen inte minst från Baltikum. Rysslands testande av demokratins gränser tar aldrig semester.

– Här gäller det att hänga med, Ryssland testar vår uppmärksamhet och våra gränser hela tiden.[…]

– Finland har aldrig tappat garden utan behållit sin värnpliktsarmé. De har historiskt lärt sig att ska man få respekt från Ryssland så gäller det att visa vilja och beslutsamhet.

Ukrainakriget visar på betydelsen av ett effektivt luftförsvar och vikten av ett starkt civilt samhälle.

– Ett lands armé kan aldrig bli starkare än vad samhället är i sin helhet. Den största risken för oss som bor i norr är egentligen att systemen för energi, informationsöverföring och matleveranser stängs ned. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten om upprustningen i Arktis.

USA lade in veto mot resolution om vapenvila i Gaza, svenska.yle.fi

USA utnyttjade på tisdagen sin vetorätt då FN:s säkerhetsråd röstade om en resolution om en omedelbar vapenvila i kriget mellan Israel och Hamas.

Tretton länder av 15 i säkerhetsrådet röstade för resolutionen som lades fram av Algeriet. Storbritannien lade ned sin röst. Det här var tredje gången som USA röstade mot ett liknande förslag sedan den 7 oktober 2023 då Hamas attackerade Israel.

Algeriets FN-ambassadör Amar Bendjama berömde de länder som röstade för resolutionen och kritiserade de andra länderna bland annat för att stödja brutalt våld mot palestinierna. […]

USA har ett eget utkast till resolution där man kopplar ihop ett eldupphör med att alla i gisslan friges. Vidare ska alla hinder för utdelning av humanitärt bistånd avskaffas. Läs artikel

Regeringen presenterar största militära stödpaketet till Ukraina, regeringen.se

I dag, 20 februari, har regeringen presenterat det 15:e och hittills största militära stödpaketet till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes den 24 februari 2022. Paket 15 uppgår till ett värde av 7,1 miljarder kronor i löpande priser. Det inkluderar en marin satsning där Stridsbåt 90, mindre snabbgående motorbåtar (G-båt) och undervattensvapen ingår. Paketet innehåller också artilleriammunition, luftvärnssystem, pansarvärnsrobotar, granatgevär, handgranater, sjukvårdsutrustning, sjuktransportfordon, livsmedel och finansiella stöd till bilaterala och multilaterala projekt eller fonder. Paketet innehåller även ekonomiskt stöd för Ukraina att köpa ytterligare exemplar av Stridsfordon 90. Läs pressmeddelande

Riksdagsledamöter efterlyser ny lagberedning om kärnvapen på finländsk mark, svenska.yle.fi

Det finländska kärnvapenförbudet kan bli en het politisk tvistefråga de närmaste åren. Det visar en rundfrågning som Yle har gjort bland ledamöter i riksdagens försvarsutskott.

Enligt finländsk lag är det förbjudet att ens tillfälligt förvara elller transportera kärnvapen på finländskt territorium. Men vissa riksdagsledamöter anser att det här inte går ihop med Natos kärnvapenpolitik.

– Finland borde inte hålla fast vid några som helst begränsningar då det gäller Nato och kärnvapen, säger Jari Ronkainen (Sannf).

Särskilt transport av kärnvapen via finländskt territorium i en krissituation är något som vi inte borde förhindra, menar han. […]

Av Yles rundfrågning i riksdagens försvarsutskott att döma kan det ändå bli svårt att nå en kompromiss partierna emellan. Varken Vänsterförbundet eller de Gröna vill luckra upp kärnvapenförbudet.

Socialdemokraternas Mika Kari anser att en parlamentarisk behandling är nödvändig. Regeringen kan inte soloåka, oppositionen måste få säga sitt, tycker han. Kristdemokraterna och SFP har ingen klar ståndpunkt i frågan. Läs artikel

Krigsrisken för Sverige ökar kraftigt med Natointrädet, nsk.se

Leif Nilsson, skåning och försvarsvän

Jag håller med Gay Glans när han konstaterar att krigsrisken ”ökade avsevärt när Sverige ansökte om NATO-medlemskap” och ”när USA fick access för kärnvapen på svensk mark.” […]

DCA-avtalet om att upplåta 17 baser i Sverige till amerikansk militär, ökar påtagligt risken att vi blir ett förstahandsmål vid ett krig mellan Nato och Ryssland. Avtalet innebär att vi avhänder oss vår nationella självbestämmanderätt då vi ger USA oinskränkt nyttjanderätt utan bestämmanderätt för svenska myndigheter. USA kan även placera kärnvapenbestyckade missiler på baserna.

Man kan fråga sig om försvarsminister Pål Jonson företräder Sveriges intressen. Han och hans gelikar i Reinfeldts regering var ju de som aktivt skrotade vårt starka totalförsvar. Berodde det på kortsiktigt tänkande eller var det kanske ett sätt att göra oss beroende av Nato?

Vår säkerhetspolitik ska ha som mål att säkra freden i Sverige och förhindra att vi blir en bricka i kampen mellan stormakterna. Neutralitet och ett välrustat nationellt försvar utan USA-kontrollerade militärbaser på vårt territorium, är det bästa sättet att främja avspänningen och säkra freden i Sverige. Läs artikel

How can Sweden join NATO? Orbán seals a massive arms and military industry deal, dailynewshungary.com

[…] The prospective aircraft which may end up in Hungary are manufactured by SAAB, renowned for their production of Gripen fighter-bombers. SAAB is currently manufacturing the latest E and F versions, already commissioned by Sweden. These new aircraft boast increased payload capacity and range compared to their predecessors, enabling the carriage of heavier and longer-range weaponry. Additionally, upgrades have been made to the radar and electronic combat systems. As part of the agreement, the Hungarian Defence Forces may gain access to a variety of other weapon systems, including a portable, shoulder-launched weapon, often referred to as a hand-held artillery which is capable of engaging armoured and other land targets. With an investment of approximately 55 million dollars, Hungarian Defence Forces have secured procurement of this equipment scheduled for delivery between 2019 and 2024. Moreover, the Defence Forces are actively enhancing their electronic reconnaissance and combat capabilities. Collaboration with the Swedish defence industry holds the promise of producing a range of cutting-edge equipment, representing a significant advancement for the Hungarian Defence Forces. Läs artikel

EU enat om insats i Röda havet, aftonbladet.se

Aspides blir namnet på den EU-insats som ska följa och skydda handelsfartygen runt den arabiska halvön.

”Insatsen kommer att spela en nyckelroll i att garantera kommersiella och säkerhetsmässiga intressen för EU och det internationella samfundet”, säger utrikeschefen Josep Borrell i ett pressmeddelande efter måndagens beslut.

Danmark har gjort klart att landet ska delta i insatsen med fregatten Iver Huitfeldt, som redan har åkt i väg för att även kunna vara med i den USA-ledda skyddsinsatsen Prosperity Guardian i samma område. Om och hur även Sverige väntas delta militärt i EU-insatsen är fortfarande oklart. Att skicka fartyg till området är inte aktuellt. Läs artikel

Nytt reglemente för armén – ytterligare ett steg bort från eget territorialförsvar

Utgivarna

Inför det nära förestående Nato-medlemskapet har Försvarsmakten sedan en längre tid börjat omställningen av armén.

Inriktningen och uppgiften för försvaret har formulerats i två doktriner: doktrin för gemensamma operationer (DGO) från 2020 och Militärstrategisk doktrin (MSD) från 2022.

Vi har på den här sajten kommenterat doktrinerna, vilka saknar en tydlig inriktning på att försvara det egna territoriet då den övergripande strategin varit att invänta stöd utifrån. (Kommentar till DGO och MSD).

Med det nya reglementet för Armén AR Taktik 23 tas ytterligare ett steg bort från försvaret av det egna territoriet. I Officerstidningen den 14 februari kommenteras det nya reglementet:

”Vi kommer från en 20-årig period av internationella insatser. Nu ska vi utveckla och skapa brigadförmåga i divisions ram och återta förmågor i en ny kontext. I och med detta behövde vi överse och anpassa vårt reglemente vilket vi nu gjort”, säger Rickard Johansson, brigadgeneral och chef för Markstridsskolan.

Läs mer

Støre vil roe krigsfrykten, smp.n0

– Jeg forstår at i en så alvorlig situasjon med en så dramatisk krig på vårt kontinent, at mange er redde og markerer det. Men jeg synes ofte det blir en litt for stor automatikk i å si at «nå er det krig, så hvor blir den neste krigen»? Og det mener jeg er feil måte å lese historien på, sier Støre til Klassekampen.

Han er heller ikke enig i spådommen om at om Ukraina taper krigen så vil Russland se seg om etter et nytt offer.

– Det er en altfor enkel vurdering av historien, og jeg går ikke god for den, sier Støre og legger til:

– Ukraina-krigen har en helt spesiell opprinnelse i forholdet mellom Russland og Ukraina, i president Putins etter min mening helt feilaktige lesing av historien og dette utålelige argumentet om at Ukraina nærmest ikke eksisterer. Støre sier videre at han mener «Russlands lyst til å gå til krig mot et Nato-land er lav».

– Det er viktig å si til nordmenn at de ikke skal være redde for at det skal bli krig i Norge. Vi er medlem av Nato, har et forsvar som følger med, og ser ikke tegn på vår grense som skal gjøre folk urolige. Läs artikel