Idag har Försvarets materielverk (FMV) och deras danska motsvarighet FMI (Forsvarsministeriets Materiel- og Indkøpsstyrelse) undertecknat kontrakt med BAE Systems Hägglunds om en samordnad upphandling av 205 Stridsfordon 90 av versionen CV9035MkIIIC.

Det har sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 funnits en föreställning bland svenska politiker att svensk säkerhet handlar om att omfamna en världsordning som bygger på amerikansk dominans. Det bygger på idén om att detta skulle vara det enda sättet att hindra rysk expansion och dominansanspråk. I takt med att denna syn snabbt anammades av det svenska etablissemanget blev det samtidigt nödvändigt att ägna sig åt historierevisionism för att framställa USA:s utrikespolitik som god och välvillig. För att blint kunna omfamna Washington och få svenska folket med sig på ett snabbt Natomedlemskap, krävdes att USA:s utrikespolitik beskrevs i ett nytt – och falskt – ljus. […]

Sverige valde, baserat på en farligt naiv idé, att göra sig helt beroende och nära sammanvävd med, till och med att bli en lydstat till USA. En strategi som vi menar nu kraftigt ökar osäkerheten och gör Sverige mer sårbart. Att vi valde en sådan väg byggt på en rad falska förespeglingar om det internationella systemets utveckling de senaste trettio åren, är särskilt allvarligt. […]

Beslut som fattas under de kommande åren kommer att avgöra om världen rör sig mot en konflikt mellan USA och Kina där alla inklusive Sverige förlorar, eller om en världsordning som möjliggör fredlig samexistens kan skapas. Sveriges tidigare erfarenhet av alliansfrihet och diplomati gör att vi har en möjlighet att arbeta för nedrustning, dialog och avspänning. Läs artikel

Som neutralt och alliansfritt land planerade Sverige i decennier för att möta ett ryskt anfall här på hemmaplan. Som Nato-medlem duger de planerna inte längre.

Därför har Försvarsmakten under hösten skrivit en ny krigsplan, där den första skarpa delen idag lämnas in till Nato. Därmed börjar processen som integrerar Sverige i Natos regionala planer på allvar.

– Vår plan ligger inom ramen för Natos samlade plan för försvaret av norra Europa. Här reglerar vi vad armén ska göra, och var armén ska göra detta. Samma sak för flygvapnet och för marinen och alla andra delar, säger Fredrik Stålberg, Försvarsmaktens ställföreträdande operationschef.

Planen har lämnats till högkvarteret i Brunssum i Nederländerna, som samordnar försvaret av nordöstra Europa – eller ”Joint Operations Area Center” som det heter på Nato-språk. Utgångspunkten är scenarion som alliansen kan behöva möta i försvaret av Natos östra gräns. […]

Till exempel att Sverige förbereder en brigad för att kunna slåss i norra Finland, och markstyrkor i södra Sverige för att snabbt kunna förstärka den svenska bataljonen i Lettland. Fredrik Stålberg betonar att svenska förband är optimerade för två områden: Nordkalotten och Östersjöområdet. Läs artikel

[…] Utredningen konstaterar att som medlem i Nato så utgör de kollektiva försvarsförpliktelserna i artikel 5 i det nordatlantiska fördraget en central del av den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Utredningen föreslår därför att det ska tydliggöras i riktlinjerna att samverkan med allierade stater i princip får anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. I händelse av väpnat angrepp mot en allierad stat bör därav Sveriges åtaganden enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget ha företräde vid tillståndsprövningen.

Utredningen föreslår dessutom ytterligare ändringar i krigsmaterielregelverket. Bland annat föreslår utredningen:

• Att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillverkningstillstånd för tillverkning av delar av krigsmateriel som sker på uppdrag av en tillståndsinnehavare,
• att Sverige bör ansluta till 2019 års avtal om exportkontroll, till vilket Frankrike, Spanien och Tyskland redan är parter, och
• nya nivåer för de sanktionsavgifter som beslutas av Inspektionen för strategiska produkter. Läs pressmeddelande

Denne uka er norske, amerikanske og britiske luftstyrker i sving under den norskledede øvelsen Apex Buccaneer i nord – tett integrert med enheter fra Sjøforsvaret, Hæren og Forsvarets spesialstyrker.

I aksjon i lufta er norske F-35 jagerfly og P-8 Poseidon maritime patruljefly; fra amerikansk side et strategisk bombefly av typen B-52 Stratofortress, et KC-132 tankfly, et U-2 rekognoseringsfly og F-35 jagerfly – og fra britisk side jagerfly av typene F-35 og Eurofighter Typhoon, samt et RC-135 rekognoseringsfly.

Øvelsen handler overordnet om å drive avskrekking og beskytte nordområdene, ifølge Forsvaret. […]

USA sender nå årlig bombefly til Norge og nabolandene Sverige, Finland og Island gjennom «Bomber Task Force Mission» (BTF) for strategisk avskrekking i nordområdene.

Et amerikansk B-52 bombefly var sist i Norge i november, og fløy til Finland for øving med F/A-18 Hornet jagerfly. I februar opererte også amerikanske B-1 bombefly ut fra Nord-Sverige.

I 2023 trente norske styrker sammen med amerikanske bombefly minst tre ganger:

• På vinteren opererte norske og britiske F-35 jagerfly sammen med amerikanske B-52 bombefly i luftrommet over Nordland.
• På sommeren deltok B-1 bombefly på øvelsen Arctic Challenge Exercise på tvers av nordlige deler av Norge, Finland og Sverige.
• På høsten var B-2 bombefly utplasserte på Island, hvorfra de blant annet trente sammen med norske styrker.

De amerikanske bombeflyene av typene B-52, B-1 og B-2 har alle lang rekkevidde og enorm nyttelast. Førstnevnte og sistnevnte kan bære atomvåpen.

– De kan ta av i USA og komme til Norskehavet og Barentshavet på bare noen timer, med en stor våpenlast. Da snakker vi egentlig om langtrekkende missiler som det er vanskelig å beskytte seg mot, sier oberst Morten Hanche, fagsjef for kampfly i Luftforsvaret. Läs artikel

I tisdags lade FN:s generalförsamling fram krav på grundandet av en palestinsk stat.

Rösterna föll 157 för och åtta emot. USA, Israel och Ungern röstade mot förslaget och sju länder lade ner sin röst. Finland röstade för förslaget.

FN:s generalförsamling visade starkt stöd för en tvåstatslösning, med ett självständigt Israel och en självständig palestinsk stat, för att lösa den långvariga konflikten.

Generalförsamlingen vill också att Israel drar sig ur de ockuperade palestinska territorierna.

Dessutom kom generalförsamlingen överens om att ordna en internationell konferens i New York i juni, där planerna på en tvåstatslösning ska föras vidare. Läs artikel

Sverige har deltagit i Brilliant Vanguard, en Natoledd verksamhet för att snabbt förstärka övervakningen av luftrummet på den östra flanken i syfte att skapa trygghet för befolkningen. Flygvapnet bidrog med personal och radarspanings- och ledningsflygplan, ASC 890.

Försvarsmakten bidrar till alliansens kollektiva försvar, bland annat genom olika former av styrkebidrag där resurser ställs under Natobefäl genom ett beslut om Transfer of Authority (TOA). Sveriges bidrag i Brilliant Vanguard leds av Natos flygsstridsledning och utgör en del av det integrerade luft- och robotförsvaret. […]

Flyguppdragen som 74:e specialflygskvadronen genomförde var långa, varpå stödet i form av snabbtankning från allierades baser i Baltikum var en förutsättning. Det visar på alliansens sammanhållning i att lösa uppdragen. Läs pressmeddelande

[…] Den här utrikes- och säkerhetspolitiska hållningen – att inte välja sida i stormaktspolitiken – hade, såvitt man vet, en stark politisk uppslutning under en följd av år i beslutande och icke-beslutande kretsar. Man har rent av talat om en lång linje, från det gamla svenska rikets försvagning och faktiska undergång i Napoleonkrigen, när den finska riksdelen med en tredjedel av territoriet och en fjärdedel av folkmassan förlorades, fram till Sveriges deltagande i expeditionskårsinsatser i Afghanistan och Libyen, då linjen förvisso skadades men ändå inte kapades. Kapningen skedde strax därpå. Det är ämnet för mitt anförande.

Samtidigt var linjen aldrig oantastad. Aktivister föreslog till och från att Sverige igen skulle bli en krigarnation. De ville att vi skulle ansluta oss till mäktiga stater för att få beskydd, för att återta förlorad mark, för att få stå på segrarens sida efter en militär kraftmätning, för att stå det onda emot. Motiven var således flerfaldiga. Läs artikel