Sverige och FN-stadgans våldsförbud

Lars-Gunnar Liljestrand

Svenska regeringar, oavsett politisk färg, har efter andra världskriget försvurit sig åt att stödja FN-stadgan och särskilt dess våldsförbud.

I praktiken har också Sverige försvarat FN-stadgan då folkrättsbrott begåtts både av stormakter och mindre stater, men det har inte varit ett konsekvent agerande. Som ett litet land går det inte alltid att i alla lägen uppträda med stenhårda principer, vilket oftast förstås av omvärlden.

Under kalla kriget fördömde svenska regeringar kraftigt USA:s krig i Vietnam och Sovjets invasioner i Tjeckoslovakien och i Afghanistan. Efter murens fall har svenska regeringar varit mindre principiella i sina ställningstaganden.

Ett än viktigare avsteg var när Sverige självt på 2000-talet började delta i krig ledda av stormaktskoalitioner som saknade FN-mandat eller som baserades på mandat utan begränsningar.

Läs merSverige och FN-stadgans våldsförbud

Övning i Norge ska förbättra svenskt försvar, Norrbottens Kuriren

[…] Övningen är också unik, enligt Försvarsmakten. Vid en ledningsövning den 14-23 november ska Sverige och Finland spela sig själva gentemot Nato, och inte som vid tidigare samövningar vara fiktiva geografiska enheter. Det innebär särskilda fördelar för scenariouppbyggnaden, att vi utgår från geopolitiskt och geostrategiskt relevanta faktorer – nämligen sanningen. Vi kan arbeta med rätt förutsättningar, rätt geografi och rätt begränsningar. Det är en stor fördel i vårt planeringsarbete, säger Claesson. TT: Så Nato måste i den övningen ta hänsyn till svenska och finska gränser, lagar och säkerhetspolitiska ställningstaganden? Det är korrekt, svarar Claesson. Det kommer att förtydliga förutsättningarna för både Natosidan och för vår sida, fortsätter han.Läs artikel

Betänkande av 2015 års sanktionslagsutredning, regeringen.se

Allmänt om internationella sanktioner

De sanktioner som gäller i Sverige är beslutade av FN eller EU. Sverige har inte några egna, nationellt beslutade sanktioner. Sanktioner innebär att begränsningar införs i handlingsfriheten för en stat, en grupp, dess ledare eller andra genom ett kollektivt beslut av andra stater. Detta sker för att det internationella samfundet på fredlig väg vill försöka påverka statens, gruppens eller individens beteende genom olika ekonomiska och politiska åtgärder. Det kan till exempel röra sig om att ändra politiken hos en stat som hotar internationell fred och säkerhet, att kyla ned en konflikt inom ett land, att förmå en stat att upphöra med systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter eller att försöka få staten att ansluta sig till vissa demokratiska principer. Syftet med sanktioner kan också ofta vara preventivt. Så är exempelvis fallet med sanktioner som införts på terrorismområdet. Läs betänkandet

Allvarligt om INF-avtalet sägs upp, carlbildt.wordpress.com

Carl Bildt

Illavarslande uppgifterna om att Trumps säkerhetsrådgivare Bolton vid sitt kommande besök i Moskva kommer att säga att USA säger upp det s k INF-avtalet om förbud mot markbaserade medeldistansrobotar. Det var det avtal som ingicks 1987 och som främst innebar en eliminering av det avancerade sovjetiska SS20-system som hotade Europa. Men vägen dit hade inte varit enkel. Natos beslut att utplacera amerikanska kryssningsrobotar och andra robotar i Europa riktade mot Ryssland i avsikt att balansera och tvinga fram ett avtal ledde till jättelika protester i de berörda länderna. Men politiken lyckades – och cirka 2.700 robotar kunde elimineras. Det var ett viktigt framsteg.

Själv har jag fruktat att Ryssland skulle säga upp avtalet, främst därför att man vill ha friheten att ta fram nya vapen för att kunna slå mot de nya system för försvar mot ballistiska robotar som USA installerar i Rumänien och Polen och som Moskva har mycket starka invändningar mot. USA anklagar samtidigt Ryssland för att bryta mot avtalet genom att prova en markbaserad kryssningsrobotar med en räckvidd som gör att den omfattas av avtalet.[…]

Om det är det som Trump vill står vi inför ytterligare hårda spänningar över Atlanten. Så att nu säga upp avtalet på det sätt USA tydligen vill gagnar definitivt inte Europas och den västliga världens säkerhet. Steget är sannolikt ett uttryck för den allmänna motvilja mot avtal om rustningskontroll som nu tydligen finns i Vita Huset. Och riktigt oroande är att denna förmodligen kommer att leds till ytterligare allvarliga steg. Läs blogginlägget

Trump says US will withdraw from nuclear arms treaty with Russia, theguardian.com

Experts warn of ‘most severe crisis in nuclear arms control since the 1980s’ as Trump confirms US will leave INF agreement.

Donald Trump has confirmed the US will leave an arms control treaty with Russia dating from the cold war that has kept nuclear missiles out of Europe for three decades.

“We’ll have to develop those weapons,” the president told reporters in Nevada after a rally. “We’re going to terminate the agreement and we’re going to pull out.” Trump was referring to the 1987 Intermediate-range Nuclear Forces treaty (INF), which banned ground-launch nuclear missiles with ranges from 500km to 5,500km. Signed by Ronald Reagan and Mikhail Gorbachev, it led to nearly 2,700 short- and medium-range missiles being eliminated, and an end to a dangerous standoff between US Pershing and cruise missiles and Soviet SS-20 missiles in Europe.[…]

“This is the most severe crisis in nuclear arms control since the 1980s,” said Malcolm Chalmers, the deputy director general of the Royal United Services Institute. “If the INF treaty collapses, and with the New Start treaty on strategic arms due to expire in 2021, the world could be left without any limits on the nuclear arsenals of nuclear states for the first time since 1972.”[…]

Nato ministers issued a joint statement saying the INF agreement “has been crucial to Euro-Atlantic security and we remain fully committed to the preservation of this landmark arms control treaty”. But they urged Russia to come clean about the capabilities of its new missile. Läs artikel

Amerikanska stridsflygplan har landat i Luleå, svt.se

Den 25 oktober drar Natoövningen Trident Juncture igång i Norge, en övning som är den militära alliansens största på mycket länge. Övningen omfattar 50.000 deltagare, 250 flygplan och 65 fartyg från över 30 länder. Det är främst snabbinsatsstyrkan Nato Response Force (NRF) som ska testas.

Sverige kommer att delta med med personal från armén, flygvapnet, marinen och hemvärnet. F 21:s bidrag består av värdlandsstöd, vilket i detta fall innebär att stödja den amerikanska stridsflygdivisionen samt 134:e och 171:e flygtankningsdivisionerna, från Tennessee respektive Pennsylvania, att verka från Luleå och i svenskt luftrum. Läs artikel

‘Global Partners for Global Challenges’, d333mq0i40sk06.cloudfront.net

The 12th Asia-Europe Meeting (ASEM12) was held on 18-19 October 2018 in Brussels, Belgium, hosted by the European Union and chaired by the President of the European Council, Donald Tusk. The meeting was attended by the Heads of State and Government, or their high-level representatives, of 51 Asian and European countries, the President of the European Commission and the Secretary-General of ASEAN.[…]

Leaders stressed that recent international developments have boosted the relevance of ASEM as a building block for effective multilateralism and the rules-based international order anchored in international law and with the United Nations at its core. […]

They highlighted the vital need of maintaining an open world economy and upholding the rules-based multilateral trading system, with the World Trade Organization at its core. Leaders stressed their commitment to comply with WTO rules, cooperating on rendering its dispute settlement system more effective, and redoubling on-going efforts aimed at WTO reform. […)

Leaders underlined their commitment to uphold the global non-proliferation regime and to ensure the full implementation of the obligations derived from all relevant international instruments and the UN Security Council Resolutions, as well as the importance of nuclear safety.[…]

With regard to Iran, Leaders reiterated their collective support for diplomatic dialogue and the Joint Comprehensive Plan of Action endorsed by the UN Security Council in Resolution 2231 which is working and delivering on its goal, namely to ensure the exclusively peaceful nature of Iran’s nuclear programme. Leaders recognised that, alongside full and effective implementation by Iran of its nuclear related commitments, the lifting of sanctions including the consequences arising from it constitutes an essential part of the JCPOA. Preserving the nuclear deal with Iran is a matter of respecting international agreements, and promoting international security, peace and stability. Läs deklarationen

NATO-øvelsen øker spenningen, fremover.no

Gunnvald Lindset

Samtidig som vi denne høsten markerer at det er 100 år siden slutten på 1. verdenskrig, avholdes NATO-øvelsen Trident Juncture. 50.000 soldater vil delta i en av de største militærøvelsene på norsk jord. Våre egne soldater utgjør bare 10 prosent. NATO-øvelsen trekker også inn nøytrale land som Sverige og Finland, og representerer dermed enda et skritt i utviklingen mot å integrere disse landene enda mer i NATOs (les USAs) globale strategi. […]

Den engelske avisen The Telegraph intervjuet nylig den britiske forsvarsministeren. Han kunne fortelle at de nå oppretter en militærbase for 800 kommandosoldater i Nord-Norge. Dette som et svar på angivelig russisk aggresjon «in our back yard». Det er skremmende at den britiske ministeren omtaler vår landsdel som «deres bakgård». Det viser at de betrakter Nord-Norge som en slagmark i en potensiell krig mot Russland.

Norge er i ferd med å ødelegge kontakten som er bygd opp i nord. Vi har tross NATO-medlemskap klart å samarbeide med vår nabo i øst uten de store konfliktene. Vi er blitt enige om en grense i Barentshavet, og vi har forvaltet felles ressurser til beste for begge land. Fiskebestandene i Barentshavet kan stå som eksempel på en vellykket felles forvaltning som begge land burde kunne bygge videre på for fredelig sameksistens i et hittil fredelig hjørne i verden. I stedet settes denne omforente enigheten på spill. Det blir ikke noe bedre av at regjeringen lar være å invitere russiske myndigheter til 75-års jubileet for frigjøringen av Finnmark. Det vi trenger er dialog og da bør en slik anledning benyttes. Läs artikel

Dubbelt så många, dubbelt så bra, forsvarsmakten.se

Carolina Lorentzson Nilsson , Hemvärnet

Den här kfö:n eller krigsförbandsövningen var man dubbelt så många. I runda tal 600 soldater och befäl från både 34:e och 35:e hemvärnsbataljonerna. Det blir dubbelt så bra. Moment som ska tränas blir mer effektfulla när man är fler tillsammans. Det blir också en möjlighet att både ensa kunskaper och dra nytta av respektive bataljons olikheter. Läs artikel

Kina och USA på väg ta steget från handelskrig till kallt krig – och Ryssland dras in. Var står Sverige? kkrva.se

Ingolf Kiesow, ambassadör

Både i Kina och USA talas det nu om att handelskriget nått ett stadium som innebär inledning av ett nytt kallt krig.

Samtidigt talas det i kinesiska media mycket om att Donald Trump’s handelspolitik syftar till att knäcka tillväxttakten i den kinesiska ekonomin – och gör det i ordalag som anknyter till Kinas målsättning att vara en ledande nation år 2049, hundra år efter folkrepublikens grundande. I självsäkra uttalanden framhäver man Kinas beslutsamhet att nå det målet även om USA eskalerar konflikten.

Hittills har Kina inte visat någon tvekan om att man kan vinna ett handelskrig med USA, men man har vidtagit många åtgärder för att gardera sig. Kravet på storleken av bankernas skyldighet att hålla reservkapital har minskats för att balansera effekten av en uppbromsning av den ekonomiska tillväxten på grund av minskad handel med utlandet. Centralbanken köper guld.  Man upprättar också en femårsplan för jordbruket för att garantera självförsörjning med livsmedel. Man överväger vidare ett ryskt anbud om att få odla sojabönor på särskilt reserverade områden i Sibirien, som skall ersätta import från USA. Läs artikel

Nya eldledare drillades, forsvarsmakten.se

Teori blandat med praktiska moment som avslutades med examen i form av granatkastarskjutningar. Efter fyra utbildningsveckor har Försvarsmakten numera tillgång till elva nyexaminerade eldledare som i framtiden kommer arbeta med funktionen indirekt bekämpning.

Artilleriets uppgift är att skjuta indirekt eld vilket innebär att pjäserna inte ser sitt mål när de skjuter. Därför behövs en sensorenhet som meddelar positionen för granaternas nedslagsplats.
Det arbetet faller till eldledarna som beroende på förbandstyp antingen innästlar bakom fiendens linjer för att kunna observera fientliga styrkor, alternativt understödjer ett manöverförband med indirekt eld.
Som funktionsansvariga för funktionen indirekt eld är en av Artilleriregementets uppgifter att genomföra utbildning av nya eldledare. Läs pressmeddelande

Svensk säkerhetspolitik under det kalla kriget, historia.su.se

Rolf Ekéus

Utdrag från Svensk säkerhetspolitik under det kalla kriget – öppen för olika tolkningar? Symposium den 25 maj 2011 vid Stockholms Universitet

Säkerhetspolitik är ett begrepp som kommit sent in i svensk akademisk och samhällelig debatt. Traditionellt har det rått en klyfta mellan å ena sidan diplomati och utrikespolitik, och å den andra försvarspolitiken. Den utrikespolitiska kulturen har dominerats av utrikesdepartementet med dess koncentration på att med diplomatiska medel reducera motiv för angrepp från Sovjetunionen och dess allierade, medan försvarsmakten har skött sitt uppdrag genom att inom angivna budgetramar utforma ett försvar kapabelt att motstå sådana angrepp. Ett inom utrikesförvaltningen populärt uttryck var att utrikespolitiken utgjorde den främsta försvarslinjen (någon gång också använt av Olof Palme).
Under det tidiga sjuttiotalet blev begreppet säkerhetspolitik efterhand en del av den svenska vokabulären även om sedan dess dualismen diplomati och försvar alltjämt tycks hålla greppet om media och vissa akademiska miljöer. För seriösa försvarspolitiska överväganden och utvärderingar av Sveriges politik under det kalla kriget har dock definitionen av begreppet säkerhetspolitik kommit att innebära en politisk/utrikespolitisk styrning av försvarets inriktning fastlagd i demokratisk ordning av statsmakterna, det vill säga regering och riksdag. Liksom i alla mogna demokratier
har krigsmakten/försvarsmakten att följa de fastlagda riktlinjerna. Läs hela anförandet , sid 14-19