Multidomäna operationer en ”game-changer” och ”bold vision” för vem?

Utgivarna

Sverige tycks okritiskt anamma allt som Nato kör fram, utan att vara tvunget därtill. Det gäller de hemliga förmågemålen, som styr försvaret på detaljnivå enligt Natos direktiv. Det gäller Natos operationsplaner, som tilldelar Sverige en osjälvständig roll och styr försvaret bort från landets territorium i riktning mot Baltikum och norrut i Finland.

Till detta kommer nu Natos nya sätt att föra krig genom konceptet ”Multi Domain Operations” (MDO), som Försvarsmakten inkorporerat i sin strategi. Det är ett koncept som emanerar från stormakten USA och som Nato införlivat i styrdokumenten.

Vår uppfattning är denna:

Sverige bör så långt möjligt formulera en egen försvarsstrategi, baserad på landets läge, hotbild, resurser och försvarsmål. Av medlemskapet i Nato följer emellertid att Sverige inte kan undgå att lämna bidrag till alliansen. Men det bidraget bör inte tära för mycket på förmågan att försvara det egna hemlandet.

I dagsläget har dock de dominerande militärpolitiska kretsarna här i landet en annan syn på dessa saker. Carl Bildts gedigna formulering från början av 1990-talet (”Ingen annan försvarar Sverige, och vi försvarar bara Sverige.”) har sedan länge tömts på innehåll och snarast transformerats till: Ingen försvarar Sverige, och vi försvarar bara andra Nato-allierade stater.

Läs mer

Motion med anledning av prop. 2025/26:254 Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete. riksdagen.se

Håkan Svenneling m.fl. (V)

[…] I propositionen konstateras att en följd av regeringens förslag är att regeringen ”kan       tillåta åtgärder som medför att Sverige kan anses vara parti i en väpnad konflikt”. Detta gäller även om det inte är svenska styrkor som agerar. Det kan t.ex. handla om att Sverige tillåter att allierade styrkor riktar stridshandlingar mot angripande styrkor från svenskt territorium i enlighet med Natos kollektiva försvarsåtgärder.
Vänsterpartiet har länge varnat för att ett svenskt medlemskap i Nato riskerar att dra in oss i krig och konflikter vi själva inte valt. Att rätten att besluta om åtgärder som kan få långtgående säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige och Sveriges medborgare förskjuts från riksdag till regering är olämpligt. Vi menar därför att beslut som rör andra länders förvaltningsåtgärder på svenskt territorium även fortsatt ska tas av riksdagen. Läs motionen

How 13 Years of Chinese Investment Changed Central Asia, nationalinterest.org

It’s no secret that Central Asia is critical to China. During a war in the Pacific Ocean, trade along China’s 9,000-mile eastern coastline may grind to a halt. Then, the only way to move Chinese products to markets in Europe, the Middle East, and Africa will be over land. In that direction, Central Asia is directly across the border.

For that scenario, China has invested over $1.3 trillion since 2013 in building land-based infrastructure to support this trade, through its Belt and Road Initiative (BRI). Central Asian countries—specifically, Kazakhstan, Kyrgyzstan, Tajikistan, Turkmenistan, and Uzbekistan—have been big beneficiaries. Chinese President Xi Jinping even unveiled the BRI in Astana, Kazakhstan’s capital, in 2013, underscoring the region’s importance. Since then, Chinese investment in Central Asia has increased by 257 percent.

The BRI is certainly huge and is not without controversy. In recipient countries, its projects have been attacked as “debt traps” and instruments of “colonialism,” due to the terms of their loans and China’s control over the projects. Central Asia has much to gain from Chinese capital for development, though at substantial political and financial risk. It is consequently worth reviewing how the BRI has taken shape in Central Asia and assessing the benefits that countries have gained from it. Läs artikel

Fem drönare är fler än fyra fregatter, di.se

Jacob Ämtvall, expert på säkerhet, brott mot företagare, beredskap och totalförsvar på Företagarna

Svenska försvarsupphandlingar präglas av stelbenthet och ineffektivitet. Det senaste exemplet är de nya ytstridsfartygen i Luleå-klassen (fregatter). Försvarets materielverk (FMV) har för avsikt att skriva kontrakt med en leverantör för en affär som beräknas kosta närmare 60 miljarder kronor. […]

Motivet bakom affären är inte nödvändigtvis enbart att stärka försvaret av Sverige, utan är främst motiverad av att motsvara de förväntningar som ställs på Sverige som ett Nato-land. Bland annat för att klara av längre operationer till havs. […]

Sett ur ett nationellt försvarsperspektiv kan en satsning av fregattaffärens storlek göras på modernare och mer kostnadseffektiva sätt. Erfarenheter från Ukraina visar att marina drönare (USV) kan vara mycket effektiva mot stora moderna örlogsfartyg. Under en NATO-övning med stridssimuleringar lyckades ukrainska sjödrönare sänka allierade fregatter utan att ens bli upptäckta. Läs artikel

Motion med anledning av prop. 2025/26:254 Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete, riksdagen.se

Motion 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP)

  1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i den del som avser att regeringen ska få besluta att Nato, eller en stat som är medlem i Nato eller EU, vid genomförandet av militär verksamhet för avskräckning och försvar får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium, med anledning av att förbud mot kärnvapen inom svenskt territorium saknas.
  1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i den del som avser att utländsk militär personal som utövar myndighet i Sverige enligt 3, 4 eller 5 § ska vara skyddad enligt 17 kap. 1–4 §§ brottsbalken.
  1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska ta fram ett lagförslag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium såväl i fredstid som under krig, och tillkännager detta för regeringen. Läs motionen

Svenska kallduschen under militärövningen: ”Totalt överkörda”, tv4.se

När svenska styrkor övade på försvar mot drönare under militärövningen Aurora 26 blev de ”totalt överkörda”.
– De avbröt träningen tre gånger för att trupperna skulle lista ut vad de kunde gör bättre, men om det här hade varit på riktigt hade alla varit döda, säger en ukrainsk pilot som deltog i övningen.
Nu säger överbefälhavare Michael Claesson att Sverige ”i snabbast möjliga mån” måste lära sig hur man utför militära operationer med drönare. […]

Nu säger Sveriges överbefälhavare Michael Claesson att samtliga Natoallierade måste lyssna på Ukrainas erfarenheter och ”i snabbast möjliga mån” lära sig hur man utför militära operationer med drönare.

Den ståndpunkten delas av amerikanerna på plats.

– Det de har lärt oss är att man verkligen måste fokusera på sin överlevnadsförmåga och hur man inte ska bli upptäckt, säger den amerikanske brigadgeneralen Curtis King till AP, och lägger till att västerländska nationer måste fokusera på förmågan att upptäcka drönare på avstånd. Läs artikel

Ny lag som låter Putin invadera ses som skrämseltaktik mot västländer, yle.fi

Det ryska parlamentets underhus duman har godkänt ett lagförslag som ger president Vladimir Putin rätt att skicka trupper till andra länder. Det rapporterar bland annat nättidningen The Barents Observer.

Enligt den nya lagen kan Moskva skicka trupper utomlands för att skydda ryska medborgare som arresteras eller ställs inför rätta i främmande länder.

Advokaten Ilya Novikov som Barents Observer har talat med anser att lagförslaget bör ses som en form av skrämseltaktik. När västländer överväger att exempelvis beslagta fartyg från Rysslands skuggflotta kan de nu mötas av varningar om ökad risk för militärt svar, tror Novikov. Läs artikel

Bifrost bridge: P7:s värnpliktiga till Lettland, facebook.com

Inom ramarna för Bifrost Bridge övas förstärkning av 71. bataljon i Lettland genom strategiska transporter av personal och materiel, och därpå följande mottagande och integration av dessa i bataljonen. Personalen i fråga utgörs av 2025-2026 års grundutbildning av värnpliktiga inklusive yrkesofficerare. I Lettland genomför de värnpliktiga en slutövning tillsammans med 71. bataljon och allierade från Estland, Kanada och Spanien.
⚔️
De värnpliktiga ställs under vistelsen i Lettland inte under Natobefäl. Däremot får de viktiga och i många hänseenden unika erfarenheter och en god inblick i vad ett fortsatt engagemang som anställd soldat på 71. bataljon innebär.
⚔️
I händelse av kris eller krig skall 71. bataljon, vilken är underställd Natos multinationella brigad i Lettland @nato.mnb.lva, kunna förstärkas. Bifrost Bridge övar metoderna för detta och visar att Sverige står fast vid att fullfölja våra åtaganden som Natomedlemmar.
⚔️
I Lettland är 71. bataljon underställda Natos multinationella brigad i landet. Syftet är enkelt: att avskräcka Ryssland och att försvara Baltikum – sida vid sida med våra allierade. Läs inlägg

Stanser utsendingen av 4000 soldater til Polen, forsvaretsforum.no

Kort tid etter at USA varslet at de vil trappe ned den militære tilstedeværelsen i Tyskland, stanser Pentagon utsendingen av 4000 soldater til Polen.

Beslutningen om å holde igjen 4000 soldater ble formidlet i et møte der USAs militærkommando og deler av hæren deltok, skriver Wall Street Journal og viser til en tjenestemann i forsvarsdepartementet Pentagon.

Etter planen skulle soldatene bli utstasjonert i Polen i ni måneder. I mars sa den amerikanske hæren at den nye kontingenten rutinemessig skulle ta over etter andre utplasserte soldater.Läs artikel

Xi Jinping varnar Trump över Taiwan, yle.fi

Kinas ledare Xi Jinping varnade USA:s president Donald Trump för att Taiwanfrågan kan leda till konflikt mellan länderna. De två presidenterna träffades på torsdagen i Peking.

Om Taiwan inte hanteras väl kommer de två länderna att kollidera eller till och med hamna i konflikt, sa Xi enligt kinesisk statlig media. Det skulle driva relationerna mellan Kina och USA till ”en mycket farlig plats”.

Kina betraktar det demokratiskt styrda Taiwan som sitt territorium, och motsätter sig USA:s vapenförsäljning till ön.

USA har upprepade gånger bekräftat sin tydliga position där de stöder Taiwan, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Läs artikel

”Det skrämmer nog Putin mest”

Utgivarna

Chefen för marinen Johan Norlén har intervjuats av Aftonbladet (11/5) i samband med försvarsövningen Aurora 26. Han tror att sammanhållningen inom Nato sätter mer skräck i Vladimir Putin än några vapensystem. Om man är elakt sinnad skulle man kunna vända på den utsagan och konstatera att det nog inte finns något som ger Putin mer tillförsikt och lugn i sinnet än att dag för dag följa hur slitningarna inom Nato tenderar att söndra alliansen, där den dominerande och riktningsgivande stormakten USA bland mycket annat hotar att med militära medel lägga beslag på Grönland, som utgör en autonom del av den allierade staten Danmarks territorium. Norlén har naturligtvis funderat på den aspekten, men hans utsaga ingår väl i den gängse, i militära kretsar så omhuldade bilden av vapenbrödraskap och störningsfritt samarbete mellan Försvarsmakten och US Army, när det gäller rent militära saker. Denna harmoniska bild upprätthålls överlag i ledande militärpolitiska kretsar.

I intervjun tas även en annan central fråga upp. Den belyser klargörande Försvarsmaktens nuvarande strategiska inriktning, som går ut på att överföra den svenska armén till Finland och Baltikum:

Läs mer

EU Drafts Three Scenarios for Activating Mutual Defense Clause Against Armed Attacks, united24media.com

The European Commission has prepared a document outlining three scenarios for activating Article 42.7—the European Union’s mutual defense clause—EU foreign policy chief Kaja Kallas announced Tuesday, Radio Liberty reported on May 12.

Speaking before the EU Council meeting in Brussels, Kallas detailed the crisis scenarios designed to act as the European analog to NATO’s Article 5. The first scenario involves a simultaneous attack on a NATO country, triggering both alliances’ defense clauses.

The second focuses on an attack against an EU state that is not a NATO member, while the third covers hybrid attacks that fall below the threshold for a NATO Article 5 response. Läs artikel