Sverige och Ryssland

Sven Hirdman

I ett komplicerat världsläge är det viktigare än någonsin att Sverige har en genomtänkt och trovärdig säkerhetspolitik som bidrar till att hålla oss utanför krig och minskar spänningsnivån i Europa. En sådan säkerhetspolitik måste baseras på en grundlig analys och inte enbart på dagsaktuella värderingar.

Behovet av en trovärdig säkerhetspolitik

Stormakter som USA, Ryssland och Kina kan i kraft av sina resurser tillåta sig att bedriva en säkerhetspolitik som lämnar omvärlden i ovisshet och tvivel om deras verkliga avsikter. Det gäller inte för ett mindre land som Sverige.

För mindre stater är det väsentligt att ingen ovisshet råder om deras politik. För detta krävs att de har en trovärdig säkerhetspolitik – en politik som den inhemska ledningen tror på, som stöds av en majoritet av den egna befolkningen, som åtnjuter trovärdighet hos grannländerna och även hos stormakterna. Kort sagt en förutsebar säkerhetspolitik. Jag vill hävda att stater som Finland, Schweiz och Österrike har en sådan politik. Både den egna befolkningen och utomstående har en klar uppfattning om hur de kommer att agera om de utsätts för starkt tryck.

Läs merSverige och Ryssland

Sverige presenterar resolution i FN för att fortsätta utredningen om omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död, regeringskansliet.se

Idag, den 12 december, presenterade Sverige i FN:s generalförsamling resolutionen som föreslår en fortsättning av utredningen om omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död. Resolutionen uppdrar åt medlemsstater att dela och offentliggöra information av relevans för utredningen.

 – Liksom tidigare, så läggs resolutionen fram på svenskt initiativ. Vi känner ett starkt stöd inom FN för arbetet med att försöka klargöra vad som hände Dag Hammarskjöld och de övriga som så tragiskt förolyckades den 18 september 1961 i Ndola, säger utrikesminister Ann Linde.

Vi är övertygade om att mer kan göras. Därför har Sverige fortsatt att driva på för en ny resolution i generalförsamlingen som gör att utredningen kan fortsätta. Resolutionen ger i uppdrag åt en av FN utsedd utredare att inkomma med en slutlig rapport, som även inkluderar utredarens slutsatser. Antagandet för resolutionen förväntas den 24 december. Läs pressmeddelande

Gemensamma förmågor för luftförsvar, forsvarsmakten.se

Flygvapnet har i veckan genomfört övningar inom ramen för det finsk-svenska försvarssamarbetet. Övningarna är omfattande och genomförs över tiden med syfte att stärka nationell militär förmåga i respektive land men också att kunna genomföra gemensamma operationer. Ett starkare försvar skapar vi tillsammans med Finland. […]

− Under veckan har viktiga steg tagits för att utveckla gemensamma förmågor för luftförsvar då finska F-18 Hornet baserat på Visbybasen på Gotland för att samöva med svenska Jas 39 Gripen. Det som främst har övats är identifieringsprocedurer och detta har genomförts i både finskt och svenskt luftrum samt i internationellt luftrum över Östersjön, säger Carl-Fredrik Edström som är operationschef vid Flygstaben. Läs pressmeddelande

 

Tysk kritikk mot USA-sanksjoner mot russisk gassrørledning, forsvaretsforum.no

Tyskland beklager Kongressens vedtak om amerikanske sanksjoner mot alle som bidrar til byggingen av den russiske gassrørledningen Nord Stream 2.

​– Vi har med beklagelse notert oss avstemningen i Representantenes hus, skriver det tyske økonomidepartementet i en uttalelse torsdag.

En talsmann for økonomiminister Peter Altmaier sier at departementet vil følge nøye med på hva Senatet vil gjøre, som også skal behandle forslaget før det eventuelt undertegnes av president Donald Trump.

Det var onsdag at Representantenes hus ga grønt lys for en lov som åpner for at alle som er innblandet i byggingen av gassrørledningen, både selskaper og enkeltpersoner, vil kunne straffes med sanksjoner. Nord Stream 2 vil gjøre det mulig for Russland å eksportere gass direkte til Tyskland under Østersjøen og skal også gå gjennom dansk farvann sørøst for Bornholm. Läs artikel

Sviket etter FN-tjenesten, forsvaretsforum.no

– På et punkt vurderte jeg å kalle inn til min egen pressekonferanse og fortelle alt jeg visste. Britene og andre nasjoner hadde sine folk de kunne henvende mediene til hvis de tok kontakt. Det hadde ikke vi, sier Moldestad (56).

Moldestad, som var stabsoffiser i FN-styrken Unprofor (United Nations Protection Force), sier at han søkte råd om hvordan han skulle forholde seg til norsk og internasjonal presse som ønsket å vite mer om rapporten han hadde skrevet i Bosnia om flyvningene 10. februar 1995 over Tuzla og bruddet på flyforbudet. Den norske kapteinen ville ikke stå alene i mediestormen da han vendte hjem til Stavanger etter kontingenten for FN senhøsten 1995. […]

Bjørn Tore Godal (Ap) var utenriksminister under deler av Bosnia-krigen da norske soldater tjenestegjorde i Unprofor, blant annet i 1995.

– Vi antok at det foregikk opprustning i strid med embargoen. Det foregikk mye under krigen som ikke vi var klar over da, og en del som ikke tålte dagens lys, sier Godal til Forsvarets forum. […]

Partene skaffet våpen samtidig som våpenblokaden i teorien skulle forhindre en opprustning. Serbia var militært sett bedre utrustet enn kroatiske og bosniske styrker, forteller Godal.

– Og selv det om var uenighet mellom Pentagon (forsvarsdepartementet) og utenriksdepartementet i USA knyttet til hvordan krigen på Balkan skulle håndteres, var amerikanerne opptatt av at bosnierne og kroatene skulle være bevæpnet på en måte som kunne «matche» Serbia. Det flommet også inn våpen fra muslimske land til Bosnia, og flere militære «instruktører» ble sendt til Bosnia, sier Godal. Läs artikel

En vanskelig tid for Nato, forsvaretsforum.no

Krigen i Bosnia satte Nato-alliansen på prøve, sier forsker ved Sjøkrigsskolen Ståle Ulriksen.

​Ulriksen forteller at USA vegret seg for å sende bakkestyrker til å delta i FN-operasjonen Unprofor i Bosnia.

– De fryktet tap av egne soldater, blant annet som følge av hendelsen der 13 drepte amerikanske soldater hadde blitt dratt gjennom gatene i Somalia (1993). Det ble et nasjonalt traume som førte til at de vegret seg å stille bakkestyrker i blant annet Bosnia.

USA førte også sin egen politikk som ikke var i samråd med andre europeiske land eller FN, sier Ulriksen som sier at USA støttet bosniske styrker med våpen under blokaden.

– Det var også tidligere amerikanske offiserer som støttet kroatiske styrker med trening og våpen, sier Ulriksen.

I dokumentaren «Våre venners løgner» fra 2001, der blant andre Øivind Moldestad uttalte seg om bruddet på flyforbudet, sa Ståle Ulriksen at krigen i Bosnia kunne resultert i oppløsningen av Nato. At USA blant annet ikke delte etterretningsinformasjon med allierte som Norge og Storbritannia, skapte splittelse i Nato, sier forskeren ved Sjøkrigsskolen. Läs artikel

The Afghanistan war is more than a $1 trillion mistake. It’s a travesty, theguardian.com

If we don’t start holding the Washington DC foreign policy establishment to account, they will continue to act with impunity.

The American people have known that the war in Afghanistan was a lost cause for quite some time. According to the Pew Research Center, Americans’ views of the war started to go south right around the end of 2011, until eventually a majority started seeing the writing on the wall about two years later.

That’s why the Washington Post report this week on the so-called “Afghanistan Papers”, detailing how US officials “deliberately mislead the public” on the war’s progress, is almost sort of unremarkable. If the piece took away any shred of innocence left from this ghastly enterprise, it’s that perhaps some of us thought our leaders, while failing miserably at building a nation thousands of miles away, were at least acting in good faith. Läs artikel

Denmark sends officers and frigate to the Strait of Hormuz , dmn.dk

Today, the Danish Government has consulted the Danish Foreign Policy Committee about military contributions to a European-led maritime surveillance mission in the Strait of Hormuz. The Danish contributions will include a staff officer contribution from the beginning of 2020 and – subject to parliamentary approval in 2020 – a naval contribution beginning in the fall of 2020.

Minister of Foreign Affairs Jeppe Kofod:

“As the fifth largest seafaring nation in the world, Denmark has a special interest in – and responsibility to – ensure maritime security and freedom of navigation – also in the Strait of Hormuz.The Danish government will therefore continue its active efforts to reduce tensions in the region. Now also with a concrete contribution in the form of staff officers and a frigate. Our contribution will complement other efforts in the region, including the US-led maritime security effort IMSC. The European-led mission is also expected to be supplemented by diplomatic efforts aimed at enhancing regional dialogue on maritime security.” Läs artikel

Nu är det dags för omtänkande

Anders Björnsson

Man brukar säga – jag vet inte riktigt vem som började med detta – att efter första världskriget flyttades gränser, efter andra världskriget flyttades människor, efter kalla kriget flyttades idéer (eller system). Dock, ingen regel utan undantag. Stora folkomflyttningar mellan Grekland och Turkiet ägde rum efter första världskriget, gränser justerades också efter andra (Finlands, Polens, Tysklands, även Rumäniens), efter det kalla lyftes järnridån, men gamla traditioner, religioner, ideologier blev kvar där de sedan länge varit. Murar föll, nya murar restes – runt Europa, utanför Europa.

Naturligtvis flyttades – eller sprängdes – landgränser i Europa till och med efter 1989–91. Sovjetunionen upplöstes, vilket blev en tämligen fredlig historia. Tjeckoslovakien sprack, vilket gick helt civiliserat till väga. Vissa gränser som andra världskriget skapat kvarstod förvisso, men nya tillkom på Europas karta, och de viktigaste av dem drogs genom Jugoslaviens sönderfall. Detta sönderfall var resultatet av både inre spänningar och yttre iblandning, och till alla delar förenades detta med den grymmaste våldsutövning på ömse håll. Vissa av de nya statsbildningar som uppstod hade ingen föregående statlig existens (som Slovenien), andra (Kroatien) sökte sina rötter i europeisk medeltid och uppnådde en kortvarig statssjälvständighet i allians med Hitler.

Läs merNu är det dags för omtänkande

Två julklappstips

Mats Björkenfeldt

Stalin and the Fate of Europe. The Postwar Struggle for Sovereignty (Harvard University Press, 2019) heter Norman M. Naimarks senaste bok. Han är en amerikansk historiker och professor vid Stanford University. Boken tar ett avstamp från A. J. P. Taylors notering: ”We forget, perhaps, how much of the world is not controlled by the Great Powers and how many people have a will of their own.”

Sovjetunionen hade vunnit kriget på marken i Europa. Dess trupper var närvarande i många delar av världsdelen, från Bornholm till den bulgariska kusten vid Svarta havet. Röda armén hade befriat huvudstäderna i Centraleuropa: Warszawa, Prag, Berlin, Wien och Budapest. Sovjet hade förlorat mer än sextiofem gånger fler människoliv än USA. Men den sovjetiska staten var intakt, och cirka 6,5 miljoner soldater stod på den europeiska kontinenten.

På Cecilienhof, ett av de kungliga slotten i Potsdam, synes Stalin ha haft full kontroll under de allierades konferens i juli–augusti 1945.  Franklin Roosevelt hade avlidit den 12 april och efterträtts av Harry S. Truman, som hade ringa erfarenhet av utrikespolitik. Churchill hade förlorat valet i juli samma år och blivit utbytt mot Labourledaren Clement Attlee. Stalins status ökade härigenom.

Läs merTvå julklappstips

NATO should change approach to China, Russia, globaltimes.cn

Andrea Fais, journalist and foreign affairs analyst

[…] For at least three years, US, Canada and their main European allies, especially France, have supported extremist sectarian Sunni rebel troops: directly in Libya and their proxies in Syria. Salafists and Wahhabis were among them on the same front against Gaddafi and Assad and Western support to these rebels helped them like the old US-built FIM-92 Stinger missiles and bunkers helped Taliban militants against NATO twenty years after the Soviet-Afghan war.
This schizophrenic geopolitics has shown the limits of a doctrine that more and more clearly seems to put the containment of Russia, China and Iran before the security of Western citizens. Many doubts and questions have been raised in the past.

Was the specious war in Iraq a trial to bring pressure on Iran and Syria? Has the rhetoric on human rights in Bosnia, Chechnya and Kosovo been exploited to consolidate a new “green connection” among extremist sectarian Sunni militant groups in the Eurasian subcontinent? Is something similar happening in the Chinese autonomous region of Xinjiang, where Beijing has been unfairly blamed for repressing and discriminating against local Muslim communities? […]

If NATO will really “continue to change as the world changes,” as Stoltenberg argues, Western leaders should completely change their approach toward Russia and China, starting to consolidate defence cooperation with them and their allies in the Shanghai Cooperation Organization. Läs artikel

Klarläggande

Anders Björnsson

Jag var oklar i en formulering i ett av mina julbokstips – om Ola Tunanders bok Det svenska ubåtskriget. Apropå främmande undervattensfarkoster i svenska vatten skrev jag att den officiella svenska hållning har varit att det i flertalet fall har rört sig om sovjetiska, eller ryska, ubåtar. Jag skrev inte ”är”, utan ”har varit”. Men det kan ändå missförstås. Hållningen förändrades stegvis ett drygt decennium efter det att 1983 ubåtsskyddskommission avlämnat sitt betänkande.

Läs merKlarläggande