USA och Sverige har undertecknat det nya avtalet om fördjupat militärt samarbete. Överenskommelsen innebär att USA får tillgång till 17 svenska regements- och övningsområden.

– Det skickar starka signaler om ett mycket djupt försvarspolitiskt samarbete, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Tidigare har fyra platser pekats ut som särskilt aktuella för det fördjupade militära samarbetet mellan Sverige och USA: Luleå, Göteborg, Gotland, Östersund. När samarbetsavtalet publicerades natten till onsdagen tillkom ytterligare 13 platser med sina flottiljer eller regementen, från Kiruna och Boden i norr till Ravlunda och Revingehed i söder. […]

Det betyder inte att det blir amerikansk närvaro vid 17 militära baser i Sverige – men att USA kan välja att använda dessa orter. […]

Samarbetet ger inte bara USA tillgång till militära baser, utan också möjlighet att lagra försvarsmaterial som stridsfordon, ammunition och vapensystem i Sverige.

USA kommer att stå för vissa investeringar i till exempel byggnader. Men Jonson tycker att det är för tidigt för att spekulera i hur stora belopp det rör sig om.

Nu behöver överenskommelsen godkännas av den svenska riksdagen. Då krävs vissa lagändringar.  Avtalet gäller oavsett hur det går med Sveriges Natoansökan. Men tanken är att samarbeten inom ramen för DCA och Nato ska förstärka varandra. […]

Nu ska amerikansk lag gälla för de amerikanska soldaterna som besöker Sverige, även när de inte är ute på uppdrag och i tjänst. Vad är poängen?

– I grunden handlar det om att det är lättare för USA att verka på svenskt territorium om soldaterna lyder under amerikansk jurisdiktion. Det gör det tekniskt enklare och juridiskt enklare.

Vad vill du säga till dem som oroar sig för vad det innebär, om det uppstår misstankar om brott?

– Jag har naturligtvis pratat mycket med min norske kollega om det här. De har redan ett sådant avtal och de har inte identifierat några problem med avtalet. Det finns en paragraf som säger att man har möjlighet att vid mer allvarliga brott ta tillbaka jurisdiktionen. Så jag bedömer inte att det kommer att bli några problem. Läs artikel

BILAGA A
Överenskomna anläggningar och områden
• Berga: regementsområde och övningsområde
• Boden: regementsområde och övningsområde
• Halmstad: regementsområde och flottiljområde
• Härnösand: övningsområde och hamn
• Kiruna: militärläger och övningsområde
• Kristinehamn: regementsområde och övningsområde
• Kvarn: militärläger och övningsområde
• Luleå: flottiljområde
• Ravlunda: militärläger och övningsområde
• Revingehed: regementsområde
• Ronneby: flottiljområde
• Såtenäs: flottiljområde
• Uppsala: flottiljområde
• Vidsel: flygplats och test-och evalueringsområde
• Visby: regementsområde och övningsområde
• Älvdalen: militärläger och övningsområde
• Östersund: militärläger och övningsområden

Läs avtalet

Regeringen i Konungariket Sverige (Sverige) och regeringen i Amerikas förenta stater (Förenta staterna), nedan tillsammans kallade parterna och enskilt kallade part, som är medvetna om de rättigheter och skyldigheter som följer av nordatlantiska fördraget, upprättat i Washington den 4 april 1949,
som inser behovet av att öka sin gemensamma säkerhet, bidra till internationell fred och stabilitet, fördjupa samarbetet på försvars- och säkerhetsområdet samt utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att stå emot väpnade angrepp, i enlighet med folkrätten, med särskilt beaktande av Förenta nationernas stadga, upprättad i San Francisco den 26 juni 1945, och nordatlantiska fördraget, upprättat i Washington den 4 april 1949, som beaktar att Förenta staternas (amerikanska) styrkor, anhöriga och amerikanska leverantörer befinner sig på svenskt territorium med Sveriges samtycke och att syftet med de amerikanska styrkornas närvaro är att stödja parternas ansträngningar att främja fred och säkerhet på områden av ömsesidigt intresse och ömsesidig nytta samt att delta i gemensamma försvarsinsatser, som konstaterar att amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet, som önskar dela ansvaret för stödet till de amerikanska styrkor som kan befinna sig på svenskt territorium på ett rättvist och hållbart sätt, som noterar avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor, undertecknat i London den 19 juni 1951 (Nato SOFA), vilket trädde i kraft den 23 augusti 1953, och avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor, undertecknat i Bryssel den 19 juni 1995, inbegripet bestämmelser i dessa om separata överenskommelser som kompletterar de avtalen,

Läs avtalet

Tja, lugnt och stilla, efter avtal, invaderar nu USA Sverige.” Så skrev jag på sociala medier i veckan – efter att det står klart att Sverige och USA nu undertecknar ett avtal som ger amerikansk militär tillträde till svenska militärbaser. Lugnt och stilla är orden som beskriver det ganska väl. Det har nämligen knappt hörts några protester alls mot det avtal som den svenske försvarsministern denna vecka sitter i det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon och undertecknar. Och ännu mindre någon debatt.

Amerikansk militär får nu möjlighet att lagra vapen och utrustning i Sverige. Troligen får de möjlighet att också bygga egna anläggningar i Sverige. Den militära supermakten USA har idag omkring 750 militärbaser runtom i världen, där amerikansk lag råder. De utgör det amerikanska imperiets vapenstinna utposter och nu inordnas även Sverige slutligen i Pentagons militära nät.   […]

De här avtalen går egentligen utöver det som krävs efter ett Natomedlemskap. Men Nato är samtidigt i grunden styrt av USA – det operativa högsta befälet är alltid en amerikansk general eller amiral – och det avtal som nu skrivs är på många sätt en logisk fortsättning av det svenska Natointräde som eftersträvas. Läs artikel

[…] 5.3.4 Nato

Nato är en mellanstatlig organisation som består av 31 stater i Europa och Nordamerika. Natos syfte är att arbeta för och säkerställa fred och säkerhet i medlemsstaterna. Den 18 maj 2022 ansökte Sverige om medlemskap i Nato och har fått status som inbjudet land. Kärnan i medlemskapet är det kollektiva försvaret som bygger på den rätt till individuellt och kollektivt självförsvar som varje stat har och som slås fast i artikel 51 i Förenta nationernas stadga. Ett medlemskap i Nato medför att Sverige förväntas tillträda ett antal internationella avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna. Vid anslutningssamtalen med Nato i början av juli 2022 har Sverige godtagit Natos förväntansbild att avtalen ska kunna tillträdas inom 12 månader från det att landet har blivit medlem i alliansen (Ds 2023:22 och prop. 2022/23:74). Natomedlemskapet innebär ett krav på att kunna ge och ta emot militärt stöd. När operativt militärt stöd lämnas är bl.a. regleringen av disciplinär och straffrättslig jurisdiktion, tillsyn och skadestånd av särskild vikt. Personal som befinner sig i Sverige för att lämna operativt militärt stöd kommer bl.a. att omfattas av reglerna i värdlandsstödsavtalet mellan Sverige och Nato

En bokstavsutredare har fått i uppdrag att se över vissa rättsliga frågor inför Sveriges medlemskap i Nato (dnr Fö2022/01551). Vid en översiktlig granskning av de avtal som Sverige kommer att behöva ingå med anledning av Natomedlemskapet har vi inte uppmärksammat några som verkar ha betydelse för utformningen av en arbetsrättslig beredskapslagstiftning för krig, krigsfara och extraordinära förhållanden. Läs betänkandet

“I believe strictly in the Monroe Doctrine, in our Constitution and in the laws of God,” one American religious leader declared in 1923. That same year, 10 million American schoolchildren were subjected to a centennial recitation of President James Monroe’s famous doctrine in class.

“The American continents, by the free and independent condition which they have assumed and maintain, are henceforth not to be considered as subjects for future colonization by any European powers,” Monroe said in December 1823. For generations thereafter, that statement was a cardinal principle of US policy. It fused America’s founding ethos of anti-imperialism to the fierce nationalism and outrageous ambition that ultimately allowed the country to surpass every empire on Earth. It even became central to the America’s understanding of itself.

There have been no such celebrations this weekend to mark the 200th birthday. Most Latin American observers consider the Monroe Doctrine an imperial imposition. Even US officials now see it as an embarrassing anachronism. “The era of the Monroe Doctrine is over,” said Secretary of State John Kerry in 2013. Yet two centuries after it was issued, that policy remains more relevant than many might like to admit. Läs artikel

Läs också recension av Jay Sextons bok om Monroedoktrinen samt här.

Utenriks- og forsvarskomiteen i det britiske Overhuset tar i en ny rapport for seg Storbritannias arktiske politikk.

I denne oppfordrer lordene særlig den britiske regjeringen til å være beredt på skjerpede forhold i Arktis. De viser til at klimaendringer «åpner opp og internasjonaliserer regionen», samtidig som sikkerhetsutfordringene blir mer komplekse. […]

– Russland er den mest akutte trusselen mot britisk og europeisk sikkerhet, og Arktis spiller en sentral rolle i russisk militærdoktrine. Det er derfor viktig at vi har en klar forståelse av Russlands intensjoner og strategi i regionen. Läs artikel

Bulgarian President Rumen Radev vetoed the transfer of 100 decommissioned armored vehicles from Sofia to Ukraine on Monday just weeks after Bulgaria’s parliament approved the agreement.

According to Bulgarian broadcaster NOVA, Radev sent the agreement back to parliament for a new discussion, stating that the representatives who signed off on the deal were not ”familiar” enough with the issue. The Bulgarian National Assembly ratified the agreement between its country’s Interior Ministry and Ukraine’s Ministry of Defense on November 22, and Sofia officials said that the transport vehicles were no longer needed by Sofia’s military.

NATO members including Bulgaria have been steadfast in their support for Ukraine’s fight against Russia’s aggression. But as tensions rise between Russia and members of the military alliance, some European countries have begun taking steps to secure their own borders in case the fighting spreads beyond Ukraine. Läs artikel

Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg tog idag emot ett betänkande från regeringens särskilda utredare Lars Dirke. Utredaren har haft i uppdrag att föreslå en justerad arbetsrättslig beredskapslagstiftning. Han har också haft i uppdrag att analysera behovet av ändringar i arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningens bestämmelser om beredskap. Utredningen har även sett över skriftlighetskravet för kollektivavtal. Läs  pressmeddelande

Den 5 december träffar försvarsminister Pål Jonson den amerikanska försvarsministern Lloyd J. Austin III i Pentagon, Washington D.C.

Google-översatt

[…]Finlands position i Europa förändrades plötsligt när Ryssland anföll Ukraina. Tuomioja säger att han blev förvånad över Rysslands dumma attack: ”Inget annat land i Europa har någonsin inlett ett gammaldags anfallskrig som inte har någon motivering och grund. Rysk nationalism låg bakom attacken. Nationalism är orsaken till problem överallt i landet. världen, och det ger inte bra eller lösningar till någonting eller någon.”

Även om storrysk nationalism är Rysslands ledande idé, ser Tuomioja det inte som ett hot mot just Finland, eftersom Finland aldrig har varit en del av Rysslands omhuldade ryska värld, ryska Miri . Med hjälp av denna drömbild förnekar Vladimir Putin rätten till existens för både vitryska och ukrainska nationaliteter och kulturer.

Enligt Tuomioja har Nato-medlemskapet inte förändrat Finlands utrikespolitik. ”Finland och Norden som helhet är fortfarande en kärnvapenfri zon, och det bör det förbli. Kärnvapenavskräckning är tyvärr oundvikligt och nödvändigt under dagens omständigheter. Men det betyder inte att det inte finns något ytterligare arbete för kärnvapennedrustning och kontroll. Kärnvapen gör ingen säkrare och är ett av de tre existentiella hoten mot mänskligheten. Andra är klimatförändringar och förlust av natur. Att ansträngningarna för kärnvapennedrustning nu är svåra är förståeligt i denna spända världssituation.” […]

Det officiella Finland har varit mycket tyst om kärnvapen, vilket Tuomio tycker är beklagligt. ”President Sauli Niinistö har talat tydligast om faran med kärnvapen . Han har mycket otvetydigt konstaterat att det inte finns någon anledning att föra kärnvapen till Finland, och ingen erbjuder dem heller. Men han har också en klar uppfattning om att om någon skulle erbjuda dem så ska erbjudandet under inga omständigheter accepteras.” Läs artikel