Om expertväldet

Anders Björnsson

Vi lever i experternas tidevarv. Strindberg kallade dem entreprenörer – personer som hägnade in ett kunskapsområde och såg till att inga obehöriga beträdde detta. ”Pundits” kallas de i utlandet: förståsigpåare. De uttalar sig i kraft av sin ställning, inte efter företagna undersökningar. I den säkerhets- och utrikespolitiska debatten är de en växande skara som har ingått en opinionsmässig kartell. De är så gott som alltid överens med varandra.

Verkligt sakkunniga är nästan aldrig överens med varandra. De anlägger olika perspektiv på ett och samma kunskapsproblem, de värderar fynd och resultat på olika sätt. De ifrågasätter. De är vassa i polemiken utan att bli gaphalsar. De upprättar inga tillträdesspärrar och besitter i allmänhet akademisk eminens.

Expertväldet däremot tenderar att bli en profession i sig självt. Medlemmarnas sakkompetens brukar ligga på mellannivå, de stödjer sig i regel på vad andra experter redan har sagt – det vill säga de lämnar inga originella bidrag till en frågas belysning och besvarande – och är därmed uteslutna från konkurrens på den allra högsta nivån av vetande. De besitter ”expertkompetens”, ungefär som ledare av skilda slag besitter ”ledningskompetens.”

Således kan experten egentligen aldrig motsägas. Han eller hon är legitimerad på sitt respektive fält, därmed oantastbar. Ingen synar deras forskningsresultat, om det finns några. I sällsynta fall uppdagas fusk och oredlighet. Men eftersom professionen befinner sig i tillväxt, riskeras ändå ingen brist på experter. Den som inte vill vara legitimerad expert, utan önskar tränga djupare in i en frågeställning, där svaren inte på förhand är givna, betraktas som kuf., ett svårartat fenomen.

Läs mer

Stoltenberg: Makt mot Ukraina vil ha en kostnad for Russland, vg.no

Nato er usikker på Russlands intensjon med å samle store militære styrker langs grensen mot Ukraina. Men Nato-sjef Jens Stoltenberg sier at dersom Russland igjen bruker militær makt mot Ukraina, vil det ha en kostnad og konsekvenser for Russland.

– Vi vet ikke med sikkerhet hva Russlands hensikt med dette er. Men vi vet hva Russland har gjort tidligere, og gjør fortsatt, gjennom å okkupere Krim og destabilisere Donbass. De har også rettet cyberangrep mot Ukrainas lovlig valgte regjering, sier Stoltenberg til VG fredag ettermiddag. […]

Men han presiserte på VGs spørsmål om Nato da vil komme Ukraina til unnsetning:

– Ukraina er partnerland med Nato, og ikke medlem. Så får garanti om felles forsvar for medlemslandene gjelder ikke for Ukraina.

Det tolkes som en tydelig måte å signalisere til myndighetene i Kiev at Nato ikke vil komme Ukraina til direkte militær unnsetning, dersom de russiske styrkene krysser grensen. Läs  intervjun

 

Foreign Minister Sergey Lavrov’s remarks at a meeting of RIC foreign ministers , Moscow, November 26, 2021, mid.ru,

I would like to greet you and express my gratitude to the Indian chairmanship for hosting the meeting of the foreign ministers of Russia, India and China, which, for objective reasons, is being held via videoconference. Today’s exchange of views on the pressing items on the international agenda is critically important amid growing turbulence at the global and regional levels. […]

The promotion of interaction within our troika is fundamental to creating a fairer and more democratic multipolar order with the UN at its core, and it contributes to the establishment in the international arena of universal values, such as multilateralism, equality and the rule of law. We are united by opposition to trade protectionism, the illegal imposition of politically motivated unilateral sanctions, and even more so the use of force in international affairs. We work as a team on an extensive UN agenda and within the G20, BRICS and the SCO. We support ASEAN centrality-based cooperation mechanisms in the Asia-Pacific region as well. Läs talet

Trots domstolens kritik: FRA-lagen utökades innan brister åtgärdats, svt.se

Tidigare i år fälldes Sverige i Europadomstolen för flera brister i FRA-lagstiftningen. Men i stället för att åtgärda problemen röstades en kraftigt utökad FRA-lag igenom riksdagen på onsdagen. Nu får hanteringen kritik.

– Vår uppfattning är att regeringen har gjort saker i fel ordning och inte riktigt tar Europadomstolens dom på allvar, säger Fredrik Bergman på Centrum för rättvisa som drivit fallet i Europadomstolen.

Samtliga riksdagspartier, förutom Centerpartiet och en vänsterpartistisk ledamot, ställde sig bakom lagändringarna som bland annat innebär att utländsk säkerhetstjänst från och med årsskiftet ska få direktåtkomst till personuppgifter som Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (FRA) samlar in. […]

Domen slog fast att FRA-lagen på tre punkter strider mot Europakonventionen vad gäller skyddet för personers rätt till den personliga integriteten, varav en punkt är bristen i skyddet för den enskildes integritet när Sverige delar med sig av data till andra länder.

– Det är väldigt märkligt att man utökar den här lagen, innan man ens har åtgärdat de problem som Europadomstolen lyfter fram, säger Fredrik Bergman, chef på organisationen Centrum för rättvisa som drivit processen i Europadomstolen i 13 år. Läs artikel

Vraker Boeing – nå kan det stå mellom Saab og Lockheed Martin, tu.no

[…] I Canada har de syslet med spørsmålet om hva som skal erstatte de aldrende jagerflyene av typen CF-18 (CF-188) Hornet i snart et par tiår.

Nå går det imidlertid mot en finalerunde i den kanadiske kampflyanskaffelsen, og én leverandør som denne uka fikk overlevert en dårlig nyhet, heter Boeing. […]

Dermed kan det se ut til at det gjenstår kun to kandidater som konkurrerer om kontrakten som kan være verdt 19 milliarder kanadiske dollar, tilsvarende 135 milliarder kroner: Saab Jas-39E Gripen og Lockheed Martin F-35A. […]

Som da de vant kontrakten i Brasil for åtte år siden, tilbyr de kanadierne ei solid industripakke med teknologideling som sikrer dem full kontroll over kampflysystemet i dets levetid og med muligheter for egen produksjon.

I FFCP-tilbudet har Saab med seg tyske Diehl Defence, britiske MBDA UK og israelske Rafael. Fra kanadisk side har de med seg IMP Aerospace & Defence, CAE, Peraton Canada og GE Aviation. Läs artikel

Ryssland och Ukraina ökar båda militärberedskapen med stridsövningar, sv.eureporter.co

Ukraina, som med sin allierade USA har sagt att de tror att Ryssland kan förbereda en invasion, arrangerade egna övningar nära gränsen till Vitryssland.

Ökningen av militär aktivitet på båda sidor följer veckor av stigande spänningar som har ökat risk för krig mellan de två grannarna, även om Ryssland förnekar aggressiva avsikter och västerländska underrättelsekällor har sagt till Reuters att de inte ser någon invasion som nära förestående. 

USA och NATO har signalerat sitt stöd för Ukraina på sätt som Moskva anser vara provocerande, inklusive genom krigsfartygsmanövrar denna månad i Svarta havet och en leverans av amerikanska patrullbåtar till den ukrainska flottan. […]

Separat citerade nyhetsbyrån försvarsminister Sergej Shoigu som sa att Rysslands behov av att vidareutveckla sina väpnade styrkor dikterades av ”de komplicerade militära och politiska förhållandena i världen och den växande aktiviteten i Nato-länderna nära Rysslands gränser”.

Han sade att höja de väpnade styrkornas kapacitet, stödja kärnkrafternas stridsberedskap och stärka potentialen för icke-nukleär avskräckning var bland prioriteringarna.

Shoigu på tisdagen klagade på att amerikanska bombplan hade repeterat ett kärnvapenanfall mot Ryssland från två olika håll tidigare denna månad och klagade på att planen hade kommit för nära den ryska gränsen, enligt övningar som Pentagon sa att de följt internationella protokoll. Läs artikel

Russian military tracks U.S. guided missile destroyer in Black Sea, reuters.com

Russia’s military is tracking the guided missile destroyer USS Arleigh Burke after it entered the Black Sea to patrol with NATO allies, TASS news agency cited the Russian defence ministry as saying on Thursday.

The manoeuvre comes at a time of high tension in the region, with Russia, Ukraine and NATO all conducting military drills in recent weeks and Moscow denying suspicions by Kyiv and Washington that it is contemplating an invasion of Ukraine. Läs artikel

”Ett starkare Europa i en hårdare värld”- Republikens president Sauli Niinistös anförande vid Humboldtuniversitetet i Berlin, den 23 november 2021 , presidentti.fi

[…] Närheten till Ryssland och den militära styrkan gör landet till en maktfaktor som måste beaktas i Europa. Det är ytterst viktigt för Finland att upprätthålla fungerande bilaterala relationer med Ryssland. En konstruktiv dialog står dock inte i konflikt med att vi i detta avseende beslutsamt försvarar våra intressen och principer. Detsamma borde vara möjligt också för Europeiska unionen. Vägran till interaktion med Ryssland stärker inte EU, utan får den bara att verka svagare och mindre betydelsefull.

Under de senaste veckorna har vi sett en mycket oroväckande utveckling vid gränserna mellan Belarus och EU:s medlemsstater. Att göra migranterna till instrument och utöva påtryckning för att få dem att gå över gränsen är ett modellexempel på en hybridoperation. Detta tvingar oss att möta en rad verkligt svåra frågor.

Kan vi samtidigt hålla fast vid våra värderingar och vår säkerhet när vi ställs inför dylika fientliga hybridåtgärder? Jag anser att vi behöver en öppen europeisk debatt om detta. Utan en debatt är vi ännu mer sårbara inför nya attacker. I stället för att låta dessa kilar komma mellan oss behöver vi en bestämd och gemensam europeisk reaktion. Läs talet

The Minsk-2 agreement, chathamhouse.org

As fighting raged at Debaltseve, emergency negotiations, brokered by Chancellor Angela Merkel of Germany and President François Hollande of France, took place in Minsk. These produced a ‘package of measures for the implementation of the Minsk agreements’ (‘Minsk-2’). This document, signed on 12 February 2015 by representatives from the OSCE, Russia, Ukraine, the DNR and LNR, has been the framework for subsequent attempts to end the war.

Minsk-2 is not an easy document to grasp. The product of hasty drafting, it tries valiantly to paper over yawning differences between the Ukrainian and Russian positions. As a result, it contains contradictory provisions and sets out a convoluted sequence of actions. It also has a gaping hole: although signed by Russia’s ambassador to Ukraine, Mikhail Zurabov, the agreement does not mention Russia – an omission that Russia has used to shirk responsibility for implementation and maintain the fiction that it is a disinterested arbiter.

Nine of the agreement’s 13 points cover conflict management: a ceasefire and the pullback of heavy weaponry from the contact line (articles 1 to 3); an amnesty for those involved in the fighting (article 5); an exchange of hostages and unlawfully detained persons (article 6); humanitarian assistance (article 7); the resumption of socio-economic links between Ukraine and occupied Donbas (article 8); the withdrawal of ‘all foreign armed formations, military equipment and also mercenaries’ from Ukraine, and the disarmament of ‘all illegal groups’ (article 10); and the activities of the TCG (article 13). Läs artikel

Utrikesminister Haavisto: Det är inte tid för militära samarbeten med Ukraina just nu, svenska.yle.fi

Efter den senaste tidens oro vid både de belarusiska och ukrainska gränserna har farhågor väckts i väst. Militära experter bedömer att den ryska militäraktiviteten är iögonfallande stor.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) säger att nyheterna från regionerna i och runt Ukraina är bekymmersamma.

– Man måste hoppas att fredsprocessen pågår och att alla parter följer Minskavtalet.

Minskavtalet förhandlades fram 2014 för fred i Donbass-området i östra Ukraina. Avtalet har hittills inte följts och oroligheterna vid Ukrainas gräns mot Ryssland har fortgått. […]

Förra veckan sa Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist att landet är redo att stödja en militär utbildning i Ukraina. Utbildningen är ett baltiskt initiativ inom EU, ett initiativ som EU senare kommer att fatta beslut om. Utrikesminister Haavisto säger att Finland i det här skedet inte kommer att delta.

– Jag tror inte det är tid för spekulationer om militära åtgärder eller samarbeten nu. Tiden just nu borde användas till att hitta diplomatiska medel för att lösa krisen. Läs intervjun

Stridsövningen Sapeli 21 i huvudstadsregionen och Nyland, maavoimat.fi/sv

Över 1 350 beväringar och reservister deltar i krigsövningen som ordnas i månadsskiftet november-december i ett område som sträcker sig från Helsingfors till Hangö.

Övningen Sapeli 21 som leds av Gardesjägarregementet ordnas i Helsingfors, Esbo, Vanda, Tusby, Kyrkslätt, Raseborg och Hangö under perioden 26.11-3.12.2021. Övningen är slutkrigsövning för de beväringschefer som inledde sin tjänstgöring i januari, för Beredskapsenhetens beväringar och militärförarna samt för de beväringar som utbildas för manskapsuppgifter, som inledde sin tjänstgöring i juli. Läs pressmeddelande

What war with Russia over Ukraine would really look like, responsiblestatecraft.org

Anatol Lieven, senior research fellow on Russia and Europe at the Quincy Institute for Responsible Statecraft

Recent days have seen a new flurry of Western media reports that U.S. intelligence believes that Russia is planning to invade Ukraine early in the new year. These reports have already led to warnings by NATO and Washington that Russia would pay a heavy economic and political price in the event of a war.

Russia, for its part, has denied the dire nature of the reports, blaming “a targeted information campaign,” according to Dmitry Peskov, President Vladimir Putin’s spokesman, on Monday. “This is building up tension.”

Nevertheless, this should also lead to a determined and sincere new effort by the United States and leading European governments to find a reasonable compromise with Russia over the Ukrainian disputes. For quite apart from the global economic damage that would result from a war in Ukraine, and the ways in which China would take advantage of such a crisis, the West has a very strong reason indeed to avoid a new war: the West would lose. Läs artikel