Den svenska regeringen har beslutat att inleda samarbete kring utvecklingen av ett nytt stridsflygplan med Storbritannien, enligt SVT Nyheter.

Båda ländernas försvarsministrar har undertecknat avtal som offentliggjordes i dag. Avtalet ska gälla i tio år. Det rör sig om utvecklingen av det brittiska Tempest-stridsflygplanet. Det beräknas vara i drift 2040. Det nya planet ska ersätta Storbritanniens nuvarande stridsflygplan Eurofighter Typhoon. Nästa steg i samarbetet ska beslutas mot slutet av 2020. […]

Faktumet att Storbritannien är i färd med att lämna EU verkar inte heller oroa Sveriges försvarsminister.

– Vi har ett omfattande samarbete med Storbritannien på försvarssidan och det kommer att finnas kvar oavsett om de lämnar EU eller inte och de är ju också med i Nato, säger Hultqvist till SVT. Läs artikel

USAs allierte er tilbakeholdne med å støtte en koalisjon i Persiabukta for å beskytte skipstrafikken. Frykten er at dette kan eskalere konflikten med Iran.

USA har sendt en forespørsel til en rekke land, deriblant Norge, om å delta i en koalisjon med mål om å beskytte skipstrafikken i Hormuzstredet. Bakgrunnen er at flere oljetankere har blitt utsatt for sabotasje i området. […]

Så langt har både Frankrike, Storbritannia og Kina stilt seg avvisende til å delta i aksjonen, trass i amerikanske forsikringer om at det ikke handler om en militær koalisjon, skriver Reuters.

I Frankrike, som har en marinebase i De forente arabiske emirater, anses planen som kontraproduktiv fordi en slik aksjon kan bidra til å eskalere spenningen mellom Vesten og Iran, sier en tjenestemann til nyhetsbyrået.

En høytstående britisk tjenestemann sier at en slik koalisjon uansett ikke vil greie å eskortere alle skipene, et syn som deles av en rekke andre land, ifølge Reuters. En vestlig diplomat i Kina sier det er «null sjanse» for at Kina vil støtte en slik koalisjon. […]

Mens KrFs Knut Arild Hareide, som sitter i utenriks- og forsvarskomiteen på Stortinget, og tidligere KrF-leder Kjell Magne Bondevik har advart mot å delta i en slik koalisjon, er partiets regjeringsmedlemmer ikke like tydelige.

– Det er for tidlig å konkludere hva Norge skal gjøre. Vi har en stolt tradisjon i å gjøre selvstendige vurderinger i slike spørsmål, og det må vi gjøre nå også, sier KrF-leder og barne- og familieminister Kjell Ingolf Ropstad til NTB. Läs artikel

Irankrisen verkar vara på väg att bli det mest akuta hotet mot världsfreden just nu. Och nästan ingen förstår egentligen varför. Under presidenterna Obama och Rouhani skedde en dramatisk förändring av relationerna mellan Iran och Västvärlden tydliggjort genom Kärnenergiavtalet, som slöts mellan Iran och alla medlemmar i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland.

Iran har följt sina förpliktelser till punkt och pricka. Risken för att landet skulle skaffa sig kärnvapen föreföll undanröjd. Men Trump gick till val på att avvisa alla Obamas framgångar, alltså även detta. […]

Föga förvånande avvecklar Iran nu successivt de restriktioner man tagit på sig enligt avtalet, och närmar sig så småningom den punkt då man har kapacitet att skaffa sig kärnvapen. Om Iran skaffar sig kärnvapen kommer det trigga igång en kärnvapenkapprustning i det instabila Mellanöstern. Det svaga stödet för FN:s kärnvapenförbud, där nu också Sverige backar ur, uppmuntrar en sådan utveckling.

Samtidigt skulle alternativet att angripa Iran militärt lätt kunna få förödande följder.

Hoppet står nu till att de stormakterna som stödjer avtalet, Kina, Ryssland, England, Frankrike och Tyskland mer eller mindre gemensamt tar kontroll och förhindrar en katastrofsituation som ingen vill ha. Läs ledaren

Iran has offered a deal with the US in which it would formally and permanently accept enhanced inspections of its nuclear programme, in return for the permanent lifting of US sanctions.

The offer was made by the Iranian foreign minister, Mohammad Javad Zarif, on a visit to New York. But it is unlikely to be warmly received by the Trump administration, which is currently demanding Iran make a range of sweeping concessions, including cessation of uranium enrichment and support for proxies and allies in the region.

Zarif insisted, however, that his offer was “a substantial move”.

“It’s not about photo ops. We are interested in substance,” he told reporters at the Iranian mission to the UN in New York on Thursday. “There are other substantial moves that can be made.”

He said: “If they [the Trump administration] are putting their money where their mouth is, they are going to do it. They don’t need a photo op. They don’t need a two-page document with a big signature.”Läs artikel

​FN har uttrykt bekymring over restriksjonene USA har lagt på Irans utenriksminister Mohammad Javad Zarif som for tiden er i New York. Det skriv er nyhetsbyrået NTB. Zarif ankom New York søndag der han etter planen skal delta på en konferanse i FNs økonomiske og sosiale råd (ECOSOC).

FN-talsmann Farhan Haq sier at FN er i nær kontakt med amerikanske myndigheter og Irans FN-delegasjon og har uttrykt sin bekymring overfor USA. Som vert for FN har USA plikt til å utstede visum til diplomater også fra land som USA er på dårlig fot med. Normalt betyr det at de må holde seg innenfor en radius på 40 kilometer fra Columbus Circle i New York. Men amerikanske myndigheter har innført nye restriksjoner for iranske diplomater som innebærer at Zarif ikke kan dra lenger enn seks kvartaler fra kontoret til Irans FN-delegasjon. Det betyr at han ikke kan besøke andre steder enn FN-delegasjonen, FN-ambassadørens residens og FN-bygningen, med ett unntak for JFK-flyplassen. Läs artikel

President Trump is kicking Turkey out of the F-35 fighter jet program over the NATO ally’s insistence on purchasing Russian-made anti-aircraft defenses, the White House announced.

“Unfortunately, Turkey’s decision to purchase Russian S-400 air defense systems renders its continued involvement with the F-35 impossible,” said White House press secretary Stephanie Grisham. “The F-35 cannot coexist with a Russian intelligence collection platform that will be used to learn about its advanced capabilities.”

The announcement came amid a steady stream of Russian military planes delivering the advanced anti-aircraft defense systems to Ankara this week. Läs artikel

Tidligere statsminister Kjell Magne Bondevik advarer regjeringen mot å støtte en USA-ledet operasjon i Persiabukta, og trekker paralleller til invasjonen av Irak i 2003.

USA har bedt flere land, deriblant Norge, om å delta i en militær operasjon i Hormuz-stredet utenfor Iran.

Målet for operasjonen er å trygge internasjonal skipsfart, etter det USA mener er aggressiv atferd mot kommersielle skip i området fra Iran, inkludert norskeide skip.

– Det er ikke noen selvfølge at Norge skal følge USA i en operasjon som den som nå planlegges. Vi legger jo alltid vekt på hva vår mektigste allierte ønsker, men her må vi foreta en selvstendig vurdering hvor man nøye vurderer to ting: At en slik operasjon er i henhold til internasjonal lov og rett, og at en operasjon som dette kan være med å eskalere konflikten mellom USA og Iran og føre til krig, sier Bondevik til Dagbladet. Läs artikel

Försvarsmakten ligger i start­groparna för nästa stora övning efter Aurora 2017. Nästa vecka hålls en första planeringskonferens för Aurora 2020. Gotland berörs i högsta grad, men fokus den här gången ligger på Skåne, Blekinge och södra Småland.

Aurora följs alltså upp av – Aurora. Den nya övningen ska genomföras under maj och eventuellt en del av juni, år 2020. Det uppger generalmajor Bengt Andersson. Han är övningsledare fram till september 2019, då brigadgeneral Stefan Andersson, för närvarande på uppdrag i Mali, tar över det yttersta ansvaret.

– Temat för övningen liknar Aurora 2017. Vi ska försvara oss mot en anfallande makt. Men nu höjer vi svårighetsgraden, säger Bengt Andersson till Gotlands Tidningar. […]

Kommer utländska förband att delta?

– Ett antal inbjudningar har gått ut till samma länder som deltog 2017, svarar Bengt Andersson, och fortsätter:

– Vi räknar med att fatta beslut under vecka 3 nästa år. Med stor sannolikhet kommer Finland och USA att delta i lite större omfattning. Läs artikel

A document accidentally published by a NATO-affiliated body has hit headlines across Europe this week, seeming to affirm a longstanding open secret that is technically still classified: precisely where in Europe the United States stores its nuclear weapons.

According to the document — entitled “A new era for nuclear deterrence? Modernization, arms control and allied,” which was published in April but has since been deleted — the U.S stores its caches totaling more than 150 nuclear weapons in Belgium, Italy, Germany, the Netherlands, and Turkey.

“These bombs are stored at six U.S. and European bases – Kleine Brogel in Belgium, Buchel in Germany, Aviano and Ghedi-Torre in Italy, Volkel in The Netherlands, and Incirlik in Turkey,” the report, authored by Canadian lawmaker Joseph Day, noted. […]

As a Washington Post analysis pointed out, the document does not attribute the information to any source. The report was re-published last week without references to the nuclear arsenal locations.

“The reasons for U.S. nuclear weapons in Europe are complex and have to do with the U.S. guaranteeing comfort to NATO’s security so these nations could concentrate their wealth on other matters. These reasons arguably remain useful today,” says risk and arms control analyst Dennis Santiago. “However, this potentially reignites a parallel protest yearning by Europeans who fear these nuclear weapons on their soil. It is an unfortunate mention in the draft because it does cause policy and diplomacy stress to an already tenuous NATO hand of cards.” Läs artikel

Ministeren sagde efter en frokostdrøftelse i Élyséepalæet, der omhandlede et militært samarbejde mellem ti europæiske lande kaldet EII, at Danmark skal samarbejde tæt med andre lande med samme dagsorden.

– Jeg har ingen planer om at ændre ved den samarbejdspolitik og ved den retning, der er for dansk forsvar, hvor vi tager del i også at være udøvende på steder, hvor der er ufred.

– Det er ikke sådan, at fordi jeg har overtaget forsvarsministerposten, så kommer vi ikke til at sende danske soldater i krig, siger Bramsen.

Danmark spiller generelt en fremtrædende rolle i også farlige konflikter ude i verden, fortæller seniorforsker Henrik Ø. Breitenbauch, som er leder af Center for Militære Studier på Københavns Universitet. Han nævner den internationale intervention under FN-mandat i Libyen i 2011 som eksempel. Danmark deltog hurtigt uden begrænsninger. Sverige og Norge kom efter, og svenskerne deltog ikke i bombetogterne.

Søndag overværede hun sammen med blandt andre den tyske forbundskansler, Angela Merkel, og Hollands premierminister, Mark Rutte, en stor militærparade i Frankrig med præsident Emmanuel Macron som vært. Ministeren sagde efter en frokostdrøftelse i Élyséepalæet, der omhandlede et militært samarbejde mellem ti europæiske lande kaldet EII, at Danmark skal samarbejde tæt med andre lande med samme dagsorden.

– Jeg har ingen planer om at ændre ved den samarbejdspolitik og ved den retning, der er for dansk forsvar, hvor vi tager del i også at være udøvende på steder, hvor der er ufred. Läs artikel

President Sauli Niinistö har deltagit i firandet av Frankrikes nationaldag i Paris. Finland deltog i festligheterna i egenskap av ett av sammanlagt tio europeiska länder som deltar i det så kallade europeiska interventionsinitiativet. […]

Det franska initiativet innehåller inga nya trupper eller högkvarter. Istället bygger idén på dialog och arbete på strategisk nivå mellan försvarsmakterna.

Hur mår det europeiska säkerhetssamarbetet överlag?

– Bättre än någonsin tidigare, men det är en annan sak om det här är tillräckligt. Men man fortsätter diskutera och hitta lösningar, och det är jag mycket nöjd över.

Niinistö berättar att han kommer att träffa Rysslands president Vladimir Putin inom en snar framtid. Han säger att han gärna hör vad Putin har att säga men att det här inte innebär att man skulle backa gällande de beslut som fattats sedan krisen i Ukraina.

Enligt Niinistö råder det samförstånd mellan honom och Macron om vikten av att upprätthålla en dialog med Ryssland, trots att stora uppfattningarna går isär på många punkter. Läs artikel