General Janne Jaakkola befälhavare för Finlands försvarsmakt: försvaret byggs utifrån egna nationella prioriteringar – Sveriges försvarsmakt styrs av Natos planering

Utgivarna

General Janne Jaakola befälhavare för Finlands försvarsmakt talade vid invigningsceremonin för den 255:e nationella försvarskursen den 19 januari 2026 och berörde principerna för hur den finska försvarsmakten byggts upp och hur den skall utvecklas.

Genomgående är hans syn att försvarsmakten skall gå framåt steg för steg och att man skall vara försiktig med att hänga på trender inom försvarsteknik och politik. Han sammanfattar hur historien lärt Finland att inte uppträda alarmistiskt utan lita på egna erfarenheter, egen praktik och egen styrka och inte hoppa på teoretiska utläggningar:

Avskräckning och styrka kommer inte från processer och planer. De uppstår ur trovärdig förmåga, visad beredskap och viljan att agera även i osäkerhet. Det finska DNA:t – kanske som en lektion i historien – har ett lugn och en viss stoicism, vilket kombineras med praktisk exekutiv förmåga.” 

Detta synsätt illustreras tydligt av diskussionen nyligen om risken för en rysk attack mot Sverige. Sveriges ÖB Michael Claesson varnade för att Ryssland inom en snar framtid kan vilja testa Nato genom att ockupera ett mindre territorium i svenska eller finska skärgården. Finlands president Alexander Stubb avfärdade detta som obefogade alarm och föreslog att Claesson borde ta ett bastubad istället för att oroa sig.

Finland har sin 130 mil långa gräns mot Ryssland och känner av det hårdnande säkerhetspolitiska läget och baserat på sina tidigare erfarenheter tycks man var klar över vad som måste prioriteras:

Utgångspunkten för allt är beredskap. Under de korsande påtryckningarna i den nuvarande säkerhetsmiljön kommer framtidens försvarsmakt att byggas upp i etapper, med ansvar för beredskap.”

Läs mer

NATO’s multi-domain integration across the High North and North Atlantic, fcnorfolk.nato.int

The military activity Neptune Strike 26-03 will bring together Allied maritime, air, land and multinational forces from 17–23 July 2026 to strengthen NATO’s ability to integrate and command multinational forces for multi-domain operations (MDO) under a unified operational framework. Led by Naval Striking and Support Forces NATO (STRIKFORNATO), headquartered in Oeiras, Portugal, Neptune Strike is a recurring NATO enhanced Vigilance Activity (eVA) that demonstrates the Alliance’s commitment to collective defence, interoperability and year-round readiness. […]

Neptune Strike 26-3 sees United Kingdom’s Carrier Strike Group, led by HMS Prince of Wales operating alongside the Spanish Expeditionary Strike Group, led by “Castilla” and supported by 12 contributing Allied nations. These two strike groups will work alongside ships, submarines and aircraft from Denmark, Estonia, Finland, France, Greece, Iceland, Italy, Norway, Poland, Spain, Sweden, United Kingdom, United States, and the NATO Intelligence, Surveillance and Reconnaissance Force (NISRF). Together, these multinational contributions demonstrate the Alliance’s ability to rapidly integrate forces across domains and headquarters while reinforcing the unity, interoperability and operational cohesion that underpin NATO’s deterrence and defence posture. Läs artikel

Starmer: Miljardinvestering i Gripen till Ukraina, nyheter24.se

Tillverkningen av planen sker på Saabs anläggning i Linköping. En del av delkomponenterna tillverkas i Storbritannien och ska enligt ett pressmeddelande ”säkra 5 000 högkvalificerade arbetstillfällen hos mer än 50 företag” i landet.

”Dagens investering kommer att bidra till att sätta avancerade Gripenstridsflygplan i luften över Ukraina, vilket stärker deras förmåga att försvara sitt land samtidigt som det stöder tusentals kvalificerade arbetstillfällen här hemma”, säger premiärminister Keir Starmer i pressmeddelandet.

I juni skrev Saab ett kontrakt med Försvarsmaktens materielverk för 16 stridsflygplan till Ukraina. Orderbeloppet motsvarar cirka 24,6 miljarder kronor. Läs artikel

Sverige bidrar med ytterligare 1,4 miljarder kronor till Världsbankens verksamhet i Ukraina,regeringen.se

Regeringen har i dag beslutat om att stödja en ny krisfacilitet inom Världsbanken med 1,4 miljarder kronor under 2026 till förmån för Ukraina. Stödet möjliggör nya lån på ca 4,2 miljarder kronor för landets uppbyggnad och återhämtning. Världsbanken är en nyckelaktör för Ukrainas reformarbete och ekonomiska motståndskraft under Rysslands pågående aggression. Sveriges agerande har varit avgörande för inrättandet av den nya krisfaciliteten.

– Ukrainas motståndskraft får inte tas för given. För att Ukraina ska kunna fortsätta betala ut löner till sin sjukvårdspersonal och hålla elnätet intakt krävs ett omfattande stöd. Regeringen har därför i dag beslutat om att bidra med 1,4 miljarder kronor till Världsbanken för dess verksamhet i Ukraina, vilket gör det möjligt att ställa ut nya lån motsvarande 4,2 miljarder kronor till Ukraina. Ukraina försvarar inte bara sin frihet utan även vår, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Läs pressmeddelande

Ett militärt Schengen

Utgivarna

Inom EU har sedan länge pågått ett projekt för ökad gränsöverskridande militär rörlighet. EU-kommissionen vill få till stånd snabbare och mer samordnad militär mobilitet. Steg ska tas för att åstadkomma ett ”militärt Schengen”. Det handlar om suveränitetsfrågor, strömlinjeformning av formella regler och praktiskt genomförande.

EU-kommissionen föreslog den 19 november 2025 en ny förordning för militär rörlighet. I förslaget ingår regler för gränsöverskridande militära transporter med kort handläggningstid. Av störst principiellt intresse är det nya ramregelverket, European Military Mobility Enhanced Response System (EMERS), som ska möjliggöra snabb hantering av militära transporter vid kriser och ge prioriterad tillgång till infrastruktur. I paketet ingår även investeringar i infrastruktur för militära transportkorridorer för att klara militär trafik. Det kommissionen har i åtanke är lägen med mobilisering och framryckningar mot fronter.

Den centrala frågeställningen, när man med svenska ögon granskar det här paketet, är hur det kan komma att inverka på Sveriges suveränitet?

Den svenska regeringen har i en promemoria (19/12 2025) berört vissa känsliga aspekter i förslaget. Om EMERS, som är centralt i förslaget, anger regeringen att det ska möjliggöra snabbspår och prioriterad tillgång till infrastruktur för militära transporter inom ramen för EU eller Nato vid hastigt uppkomna situationer, till exempel försämringar i unionens säkerhetsmiljö som kräver insatser av väpnade styrkor och som berör hela eller delar av unionen, eller hot i tredjeländer.

Vem ska då ha makten över att aktivera EMERS? Enligt regeringen kan en eller flera medlemsstater, alternativt kommissionen, föreslå sådan aktivering av krisramverket och därefter är det tänkt att kommissionen tar fram ett förslag som Europeiska unionens råd snabbt ska besluta om.

Kommissionens förslag handlar vidare om praktiska åtgärder, bland annat att de fyra utpekade militära rörlighetskorridorerna i EU, där Sverige ingår i den norra korridoren, ska anpassas så att väsentlig infrastruktur klarar de avvikelser beträffande höjd, bredd och vikt, som militära transporter innebär.

Läs mer

”Om du vill leva så måste du gräva”, Hemvärnet nr 2 2026

Fredrik Fahlman

[…] Men det riktigt unika är att Ukraina deltar, för första gången någonsin i en större svensk övning. För min del var det momentet kanske det mest spännande.
Jag är frilansreporter och har rapporterat på plats från Ukraina sedan den fullskaliga invasionen bröt ut. I två år har jag varit fast bosatt i landet.
Jag har följt ett krig som totalt ändrats i grunden. Under de två första åren dominerades fronten av manöverkrig.
Den sida som bäst kunde få pansarskyttet att samverka med artilleriet, ägde slagfältet. “Krigsdimman” fanns fortfarande, vilket möjliggjorde en uppbyggnad av trupp utan fiendens vetskap.
Idah har soldaterna, artilleriet och stridsfordonen hamnat i skymundan till förmån för drönare. De orsakar 80–90 procent av alla förluster i kriget och frontlinjen kryllar av dem – Ukraina beräknas använda mer än 9 000 attackdrönare om dagen.
Det som kallas “kill-zone”, alltså där risken att dödas av en drönare bedöms som hög, ökar ständigt. Sist vi besökte fronten bakom Huljajpole var den på 30 kilometer. Spaningsdrönare har ännu längre räckvidd, och har gjort slagfältet helt transparent. Båda sidor vet alltid vad den andra gör.
Men trots att Nato har haft fyra år på sig att djupstudera kriget, har alliansen fått kritik för att inte ta förändringarna på allvar. Under deras stora vårövning förra året bjöds för första gången ukrainare in för att delta som B-styrka. Resultatet blev en kalldusch: Under en halv dag hade tio ukrainska drönaroperatörer oskadliggjort två Natobataljoner, innan övningen avbröts. Läs artikel

Europeiskt samarbete ska skydda mot robotar, gp.se

Besked om den nya antirobotkoalitionen gavs vid inledningen av måndagens möte i Paris för ”de villigas koalition” av 37 Ukraina-stöttande länder. […]

Enligt Zelenskyj bygger koalitionen på det ukrainska försvarsprojektet Freya och är tänkt att samla en lång rad olika europeiska system för att bygga upp ett europeiskt alternativ till USA:s Patriotrobotar. […]

Ukraina och Frankrike har dessutom gjort en ”vägplan” för att 16 franska Rafale-jaktplan ska kunna levereras till Ukraina, tidigast 2028–29. Läs artikel

Joint Declaration on the Establishment of the Integrated Anti-Ballistic Missile Coalition, government.se

We, the leaders of Denmark, France, Germany, Italy, Netherlands, Norway, Spain, Sweden, Ukraine and the United Kingdom recognizing the growing threat posed by ballistic missiles and the increasing importance of defence capabilities for the security of the European continent, announce today the initiation of the establishment of a purely defensive Anti-Ballistic Missile Coalition.  We express our support for its Flagship Project to work at pace to develop an Anti-Ballistic capability. […]

Through this Declaration, we aim to establish common operational requirements, joint technical working groups, clear governance mechanisms, and a roadmap towards the Coalition’s first operational capabilities – in line with our respective constitutional arrangements and international obligations. Läs uttalandet

Snabbspår ger Hemvärnet nya soldater, sverigesradio.se

Flera hundra personer som inte gjort värnplikten går i sommar en militär snabbutbildning på fem veckor för att bli soldat inom Hemvärnet.

De senaste åren har få gjort värnplikten, det har skapat problem för frivilligorganisationen Hemvärnet, som alltid rekryterat från dem som gjort elva månaders värnplikt.

Trots den korta utbildningstiden menar kompanichef Alexander Pontén att de nya soldaterna kommer kunna göra nytta. Men det dröjer innan de når upp till de värnpliktigas kunskaper. Läs artikel

Satellite imagery indicates air-defence systems redeployed from Severodvinsk, thebarentsobserver.com

Russia is running short of air-defence missiles after facing repeated waves of Ukrainian drone attacks, forcing it to redeploy many of its systems from remote regions previously considered safely beyond the reach of the front line.

The move has left strategically important military facilities in northern Russia more exposed as Ukraine’s long-range drone campaign reaches ever deeper into Russian territory.

Satellite imagery analysed by the Barents Observer indicates that at least two dozen mobile S-300 and S-400 long-range surface-to-air missile systems have been withdrawn from two air-defence positions protecting Severodvinsk since 2024.

The systems have most likely been redeployed to southern Russia, the Moscow region or occupied parts of Ukraine to strengthen air defences following repeated Ukrainian strikes.

The two now largely abandoned sites are the Coastal Missile Battery on Yagry Island and the Coastal Missile Defence Battalion at Mironov Hill. The latter lies about 12 kilometres south-west of the inlet leading to the Sevmash and Zvezdochka shipyards. Läs artikel

Sverige skickar officerare till Hormuz, tv4.se

Sverige skickar tre stabsofficerare till Hormuz för att förbereda minröjningsarbetet i den viktiga handelspassagen.

Det meddelar utrikesminister Maria Malmer Stenergard för TV4 Nyheterna på plats vid Nato-toppmötet i Ankara.

”Regeringen har fattat beslut om att sända tre stabsofficerare för att bidra till arbetet som leds av Storbritannien och Frankrike för att de ska kunna förbereda en insats för bland annat minröjning i Hormuz-sundet. Uppgifter som skulle kunna vara aktuella också för Sverige. Insatsen kommer i så fall ske när det finns ett fredsavtal”, säger hon. Läs artikel

Beväringar ska lära sig använda försvarsdrönare nästa år, yle.fi

Det skriver Försvarsmaktens tidning Ruotuväki.

En försvarsdrönare används för att förstöra fiendedrönare. Däremot klarar drönartypen inte av att avvärja tyngre pjäser som ballistiska robotar.

Försvarsdrönare är lätta att använda och uppges vara kostnadseffektiva. Enligt Ruotuväki kostar en försvarsdrönare några tusentals euro.

Utbildningen i drönarsystemet kommer att införas stegvis.

– På hösten ska personalen testa att använda drönarna och nästa år ska vi utbilda beväringarna i att använda dem, säger överste Mano-Mikael Nokelainen till Ruotuväki. Läs artikel