Förslag om bordläggning i Riksdagens Utrikesutskott av propositionen om Defence Cooperation Agreement (DCA) mellan Sverige och USA

Hans Blix

Riksdagens Utrikesutskott föreslås bordlägga propositionen om Defence Cooperation Agreement (DCA) mellan Sverige och USA. Det framförhandlade och föreslagna avtalet innehåller långtgående och tioåriga förpliktelser berörande rikets suveränitet och säkerhet och har inte varit föremål för någon allmän diskussion utan föregåtts av en märklig tystnad. Det skiljer sig därmed från godkännandet av det så kallade värdlandsavtalet med NATO vilket föregicks av grundlig offentlig diskussion. Likaså föregicks Sveriges ansökan om anslutning till NATO av en intensiv – om också kort – debatt. Det nu aktuella avtalet bör inte underställas Riksdagens godkännande förrän tillfälle givits för en grundlig offentlig diskussion. Det förefaller som om varken Finland eller Danmark räknar med beslut i närtid.

I det nu föreslagna avtalet om försvarssamarbete med USA regleras förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige, däribland frågor om rätt till tillträde till svenskt territorium, territorialvatten och luftrum, rätt att få använda vissa av försvarsmaktens anläggningar och områden. I en bilaga anges specifikt 17 platser som USA “med Sveriges samtycke” får använda som baser. Samarbetet sägs bygga på full respekt för svensk lagstiftning, svensk suveränitet och internationella förpliktelser. DCA-avtalet anges vidare inte förändra den ståndpunkt som har kommit till uttryck inom ramen för Sveriges Nato-ansökan att det inte finns skäl att ha kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium i fredstid.

Läs mer

Bulgaria’s caretaker Defence Minister: Nato does not intend military action against Russia, sofiaglobe.com

Nato does not intend to engage in military action against Russia, Bulgaria’s caretaker Defence Minister Atanas Zapryanov said in a television interview on May 26, describing this as “one of the biggest speculations that continues to circulate, that Nato has any military intentions towards Russia”.

Zapryanov’s comments came a day after, in joint statements to reporters in Budapest, Bulgarian President Roumen Radev and his Hungarian counterpart Tamás Sulyok declared themselves to be against the escalation of hostilities between Russia and Ukraine, as well as against the sending of troops from Nato member states to the territory of Ukraine, as well as more weapons.

“We must not allow the war to grow in spatial scope and intensity, so diplomatic means must be found as soon as possible to end it,” Radev said, according to a statement posted on the presidency’s website.

Zapryanov said that it was 75 years since the founding of Nato, and during that time, there had not been a single case of Nato conquering “one square metre” of land of a country neighbouring Nato and annexing it to Nato territory.

The Alliance adheres to the UN Charter and is a peaceful peacekeeping organisation in the Euro-Atlantic area: “This is the truth,” Zapryanov said. Läs artikel

Scholz spoke out against use of Western weapons on Russian territory, newsukraine.rbc.ua

German Chancellor Olaf Scholz has stated that he is against the use of weapons supplied to Ukraine for strikes on the territory of the Russian Federation, according to NTV.

He emphasized that he currently sees no reason to allow Ukraine to use weapons supplied from Germany on Russian territory.

Scholz stressed that there are clear rules agreed with Ukraine regarding the supply of German weapons, and they are working. He also stated that the goal of his policy towards Ukraine is to prevent this from turning into a major war. […]

In particular, US Secretary of State Antony Blinken, during his visit to Kyiv, stated that Ukraine has the right to decide how to use American weapons. Similar rhetoric was echoed by British Foreign Secretary David Cameron, who believes that Ukraine is free to use British Storm Shadow missiles against targets in Russia.

On May 26, Swedish Defense Minister Pål Jonson stated that Sweden is also not opposed to Ukraine using Swedish weapons to strike targets in Russian territory. Läs artikel

Alex Voronov: Landgräns ska inte skydda rysk angripare, hallandsposten.se

Alex Voronov, ledarskribent

[…] Ett fjärde skäl är att flera av Ukrainas europeiska allierade, däribland Storbritannien, har sagt att Ukraina får använda deras vapen utan den typ av restriktioner som USA satt upp. Till och med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har efter den ryska offensiven norr om Charkiv gått in i debatten och försvarat Ukrainas rätt att med västvapen slå mot mål i Ryssland.

hållning? Får Ukraina använda de vapen som vi lämnat över för att angripa mål på ryskt territorium? Jag ställer frågan till försvarsminister Pål Jonson och får detta skriftliga svar: ”Ukraina är utsatt för ett oprovocerat och olagligt anfallskrig av Ryssland. Ukraina har enligt folkrätten rätt att försvara sig genom stridshandlingar som riktar sig mot motståndarens territorium så länge stridshandlingarna följer krigets lagar. Sverige står bakom folkrätten och Ukrainas rätt att försvara sig.”

Det är ett välkommet besked. Gränserna för Ukrainas försvar ska sättas av folkrätten, inte av självpåtagna restriktioner hos Ukrainas allierade som kostar ukrainska liv. Sveriges regering bör argumentera för denna ståndpunkt gentemot andra västländer, inte bara bakom lyckta dörrar utan även offentligt. Det är så man bildar opinion, förflyttar debatten och får stater att överge orimliga positioner. Läs artikel

Italia avviser Stoltenbergs anmodning om Nato-våpen i Russland, dagsavisen.no

Italias statsminister Giorgia Meloni sa søndag at hun er sterk imot at våpen som Nato-landene har levert til Ukraina, skal brukes i Russland.

Melonis uttalelser er et svar på at Natos generalsekretær Jens Stoltenberg i et intervju med The Economist lørdag sa at «tiden er inne for at allierte vurderer hvorvidt de skal oppheve noen av begrensningene de har lagt på bruken av våpnene de har donert til Ukraina».

– Jeg skjønner ikke hvorfor Stoltenberg sier slike ting. Jeg synes vi skal være veldig forsiktige, sa Meloni på italiensk TV søndag.

– Jeg mener Nato må fortsette å være sterke og ikke gi signaler om at vi gir etter, la hun til.

Nato-sjefen viste spesifikt til de pågående kampene i Kharkiv, nær grensen. Han mener forbudet gjør det vanskelig for Ukraina å forsvare seg når de nektes muligheten til å bruke våpnene mot russiske militærmål over grensen. Läs artikel

Militärchefen: Därför är det inte aktuellt med ny fast Kalixlinje, svt.se

I Rysslands krig mot Ukraina har fasta försvarslinjer visat sig spela en stor roll – men att återupprätta Kalixlinjen som fanns under kalla kriget är inte aktuellt enligt Lars Karlsson, chef för Norra militärregionen. […]

Eftersom både Finland och Sverige nu är medlemmar i Nato menar Lars Karlsson att fronten i ett krig mot Ryssland skulle vara längs den finsk-ryska gränsen, och att Norrbotten istället skulle vara ett område där resurser ska flöda igenom för att förstärka fronten. […]

Under kalla kriget var alla statliga verk och hela samhället involverade i försvarsplaneringen och 200 000 svenska soldater var redo att inom två veckor ta sig till norr.

Skulle något liknande vara möjligt i dagens Sverige?

– Vi hoppas att vi har en försvarsvilja som gör att vi om det behövs har den möjligheten att kraftsamla till åtgärder. Läs artikel

B-52 bombplan övar på att försvara Finland – rädsla för Ryssland var ett hinder tidigare, iltalehti-fi.

Googleöversatt

”Allt är möjligt från rysk sida för tillfället”, säger republikens nya president. Därför vill regeringen maximera den förebyggande avskräckningen

Tidigare hindrade rädsla för Ryssland Finland från att träna med B-52 bombplan.[…]

Redan på 2010-talet erbjöd USA flygvapnet möjligheten att öva på att skydda dem i Östersjöregionen, men republikens president Sauli Niinistö stödde inte idén.

– B-52-planen flög i Östersjön, och jag var av åsikten att det inte var nödvändigt att få dem över Finland, säger Niinistö i bokintervjun.

Niinistö ville inte irritera Ryssland. Under det senaste decenniet var utrikespolitikens doktrin stabilitetspolitik, en av grundpelarna var den bilaterala relationen med Ryssland.

USA flög sina ikoniska B-52:or över Östersjön, till exempel i Natos Baltops-övningar 2015 och 2017.

Svenska Gripens eskorterade tunga bombplan. Finland deltog inte på något sätt i utbildningen. […]

 B-52:orna som överfördes till Storbritannien avslutade sitt första uppdrag på fredagen. De flög över de danska sunden och vände norrut över södra Sverige. Bombplanens flygväg gick över havet på västra sidan av Gotland.

Utanför Stockholm genomförde bombplanen operationer, varefter de återvände till sin bas. Fler flyg kommer, och de övar också på att försvara Finland. Läs artikel

A Win-Win or Debt Trap? Decoding China’s Influence in Africa, moderndiplomacy.eu

[…] Africa has become an economic engine powering China’s continued growth. Fueled by an insatiable demand for raw materials and a burgeoning consumer market hungry for manufactured goods, China’s trade with Africa has skyrocketed to a record $282 billion in 2023, with China accounting for over 18% of Africa’s total trade. This dramatic increase reflects Africa’s strategic importance for China’s economic ambitions.

China’s industrial engine thrives on a constant supply of raw materials. Africa boasts a staggering 30% of the world’s mineral reserves, including iron ore crucial for China’s steel production. Lithium, a vital component for electric vehicles and electronics powering China’s technological revolution, is found in abundance in African countries like the Democratic Republic of Congo. Africa supplies a significant portion of China’s oil needs, with Angola being China’s largest supplier of crude oil on the continent.

In addition to its resource wealth, Africa is transforming into a consumer powerhouse, with a growing appetite for China’s manufactured goods. With a young population projected to reach 2.5 billion by 2050, a rapidly urbanizing middle class, Africa’s demand for electronics, infrastructure materials, and consumer products is projected to surge in the coming decades. A McKinsey report estimates that African household consumption could reach $2.1 trillion by 2025. Läs artikel

The business ties that bind the US and China are strong but fraying, businesstimes.com

IF you follow the news, you know that tensions between the United States and China are high and that the commercial relationship between the two biggest trading nations on the planet has been fraying.

Yet, amid the ominous headlines about a possible “decoupling” of the United States and China, you might be surprised by how strong and binding their financial ties remain.

Many big US companies depend on China for a substantial part of their income and rely on Chinese suppliers and factories for their products. The two economies are closely linked, and, as an old China hand, I think that’s a good thing. It implies that even if relations deteriorate further, the countries have many incentives for pulling back from the brink of serious conflict.

Consider that while the publicly traded US companies in the S&P 500 obtain almost 60 per cent of their revenue domestically, the biggest source of their foreign sales is China. That’s according to estimates from the financial data company FactSet, which said sales from China amounted to 7.1 per cent of S&P 500 revenues for the 12 months through December. The second-largest foreign source was Japan, with 2.6 per cent; followed by Germany and Britain, with 2.2 per cent each; and then Taiwan, with 1.8 per cent.

Numbers such as these are critical in assessing US-China relations, Dale Copeland, a political scientist at the University of Virginia, said in an interview. “Expectations of future profits are a key and often neglected factor in international relations,” he said. Copeland is the author of “A World Safe for Commerce: American Foreign Policy From the Revolution to the Rise of China.” Läs artikel

Landerholm: Tveksamt om Ryssland är ett hot mot Nato, dn.se

Henrik Landerholm är en av statsministerns allra närmaste medarbetare – och vän. Han är Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare i en tid av anfallskrig i Europa och Natointräde.

Men han tvekar om det ens är rätt att säga att Ryssland är ett hot mot Nato. […]

Ryssland håller på att gå över till krigsekonomi, och bygger snabbt upp sin armé igen. Vad innebär det för oss?

– Tittar man totalt sett på vad Nato och alla de länder som stödjer Ukraina har för finansiell bas, så överstiger den vida Rysslands. Det här är ju en kamp mellan en ekonomisk dvärg och en ekonomisk jätte. Resurserna finns i väst, frågan är om viljan och uthålligheten finns.

Henrik Landerholm påpekar att Ryssland måste ta resurserna till kriget någonstans ifrån. […]

Flera av Natoländernas ledare har varnat för att Ryssland kan komma att anfalla ett Natoland inom bara några år. Polens president Andrzej Duda har till exempel sagt att ett anfall kan komma redan 2026 eller 2027.

Vad säger du om de tidsperspektiven?

– Vi ser nu en massiv upprustning i ett antal Nato-länder, som på ett helt annat sätt än tidigare avsätter de ekonomiska resurserna som krävs för försvaret. Det skapar på några års sikt helt andra förutsättningar att hantera den ryska militära förmågan.

– För Natos del är jag faktiskt osäker om jag vill beskriva det som ett militärt hot. Det är en militär förmåga som om Nato skulle börja svaja skulle kunna förvandlas till ett hot. Läs artikel

Försvaret övar med amerikanska bombplan, expressen.se

Försvarsmakten genomför under fredagen en övning tillsammans med amerikanska bombplan. Åtminstone två bombflygplan av modell Boeing B-52H har flugit sydost om Utö, visar data från Flightradar.

Marinen bekräftar för Expressen att övningen har ägt rum.

– Jag kan bara bekräfta att vi genomfört en övning med Bomber Task Force. Vi kommenterar inte mer om det just nu förrän vi kommunicerat själva, säger Jimmie Adamsson, presskontakt vid marinen.

Enligt Adamsson kommer mer information att lämnas under eftermiddagen. Läs artikel

Försvarsbeslutet måste fattas utifrån de allvarligaste konsekvenserna, op.se

Göran Bengtsson, pensionerad överstelöjtnant

[…] Styrketillförsel planeras i huvudsak ske sjövägen. Nato har prioriterat tre hamnområden för detta, Göteborg, Narvik samt hamnarna i Trondheimsfjorden. Planen för hamnen i Göteborg är främst import för civilsamhällets behov men även för införsel av logistikresurser för allierade förband.

Narviks läge är mycket utsatt genom närheten till Ryssland. Att över huvud taget lyckas med att föra in allierade förband via Narvik efter ett krigsutbrott är en ytterst osäker operation. Teknikutvecklingen och erfarenheterna från kriget i Ukraina genom ”fjärrangrepp” med stor precision liksom många lyckade angrepp mot ryska fartyg på Svarta havet borde leda till en omprövning av planerna för Narvik. […]

Med en politisk insikt om att ovan beskrivna händelser i ”Nordens veka midja” skulle medföra oacceptabla konsekvenser krävs en analys om hur riskerna ska minimeras, exempelvis:

Mer kvalificerat luftvärn vid flera förband behövs i regionen.

Logistikresurserför reparationsarbeten måste finnas tillgängliga.

Uppbyggnadstakten av planerad infanteribrigad ges högre prioritet.

Ledningskapacitetför brigadförbandet behöver snarast byggas upp.

Försvarsutskottet måste nu identifiera ”allvarligaste konsekvenser” och försvarsbeslutet anpassas därefter! Läs artikel

Jens Stoltenberg: – Tida er inne, dagbladet.no

Generalsekretærer i Nato har ikke for vane å angripe policyene til alliansens største og viktigste medlemsland: USA.

Men Jens Stoltenberg er nå tydelig på at medlemslandene må revurdere sine standpunkt. Stoltenbergs uttalelse er åpenbart myntet på USA og president Joe Biden, som opprettholder restriksjoner om hvordan våpnene gitt til Ukraina kan brukes.

– Tida er inne for at de allierte landene vurderer om de bør heve noen av restriksjonene knyttet til våpen de har donert til Ukraina, sier Stoltenberg i et eksklusivt intervju med The Economist. […]

– Spesielt nå som kampene foregår i Kharkiv, nærme den russiske grensen, gjør våpenrestriksjonene det vanskelig for Ukraina å forsvare seg, fortsetter Nato-sjefen. Läs artikel