[…] Notwithstanding the non-participation of the nuclear-weapons-possessing states, the states negotiating the TPNW have expressed the view that the possession and potential use of nuclear weapons is an existential threat to humanity, and one that cannot be ignored simply because the few states that possess nuclear weapons are not yet ready to take meaningful steps to disarm themselves. They also see the TPNW as an important normative statement, by a supermajority of the states in the world, that the development, possession and use of nuclear weapons is immoral and must be prohibited, just as other weapons of mass destruction including chemical and biological weapons have been the subject of comprehensive prohibition treaties. And some states have expressed hope that this normative statement might contribute to the development of parallel customary international law. Läs artikel
Må regne med å miste Finnmark, aldrimer.no
Dersom det blir en konflikt mellom NATO og Russland, er det sannsynlig at Russland tidlig vil forsøke å sikre seg deler av norsk territorium i nord. Det sier generalløytnant og tidligere e-sjef Kjell Grandhagen. […]
— Uansett hvor vanskelig det måtte være å forsvare Finnmark, har enhver stat en forpliktelse til å forsvare sin territorielle integritet og befolkning, Dette er åpenbart et moralsk og etisk spørsmål, men like mye en konsekvens av internasjonal rett. En suveren stat er forpliktet til å forsvare eget folk mot aggresjon. Folket i Finnmark har like stor rett til beskyttelse som innbyggerne i tettere befolkede områder av Norge, fastholder Grandhagen.
Han trekker en krystallklar konklusjon, som ikke akkurat kom som noen overraskelse på deltakerne på Army Summit 2018. — Det er min sterke overbevisning om at Finnmark må forsvares av regulære, klassiske bakkestyrker. En fiende vil bestå av mekaniserte strukturer med stridsvogner, pansrede kampvogner og artilleri, støttet av helikopter og andre luftstyrker. Det vil være klassiske bakkestyrker, sa Grandhagen. […]
Han mener en sterk norsk landmakt i nord også vil forebygge konflikt. — Å forebygge krig er jo enda viktigere og mer verdifullt enn å vinne kriger, sa Grandhagen. Han mener en sterk norsk landstyrke kan få Russland til å nøle med å invadere, fordi kostnaden ved en invasjon kan bli for stor. — Og dersom de likevel bestemmer seg for en invasjon, vil dette sinke framrykkingen og øke fiendens tap. Det vil også eskalere konflikten, ikke bare i Norge, men også i forhold til NATO og USA, sa Grandhagen. — Min konklusjon er derfor at bakkestyrker ikke bare er relevant i forsvaret av Norge i nord, men at de er helt uvurderlige. Ingen andre militære kapasiteter kan erstatte bakkestyrker og gi samme effekten slik veltrente hærstyrker kan. Russland har åpenbart allerede kommet til samme konklusjon, fastslo Grandhagen. Läs artikel
Kärnvapenförbud: Sweden , explanation of vote, 7 July 2017, s3.amazonaws.com
Negotiations on a legally binding instrument to prohibit nuclear weapons, leading towards their total elimination – concluding statement by Sweden.
In connection with today’s adoption of a treaty on prohibition of nuclear weapons by the conference, I would like to make the following explanation of vote.
Motivated by a humanitarian perspective, mindful of the urgent need to break the stalemate, and willing to explore any path with potential of delivering concrete results, Sweden decided to support, and participate in, these negotiations. Anything else, we felt, would be to evade an obligation, also enshrined in Article VI of the NPT. We joined a broad majority of the UN membership whose frustration with the lack of progress triggered this clear political stance against an increasingly dangerous status quo.
The result of this effort is now before us in the form of a treaty. It does not meet all the expectations we had. Despite the complexity of the matter, and the unprecedentedly limited time at our disposal, Sweden has voted in favour of the adoption of this treaty. Läs röstförklaringen
”Rock drill” inför övningen Trident Juncture 18, forsvarsmakten.se
Vi i FMLOG genomförde en rock drill inför övningen Trident Juncture 18, dvs vi spelade igenom våra delar i och omkring övningen.
Övningen hålls i Norge i slutet av oktober. Planeringen har pågått i över ett år. FMLOG har tagit emot och gett ut ordrar. Många utländska förband kommer att gå igenom Sverige till Norge. Transporterna sker med tåg, på väg, med flyg och med båt. Transportkontoret har beställt och samordnat allt som har att göra med transporter, har tagit kontakter med civila leverantörer, varit på olika möten för att samordna med alla aktörer. […]
Sedan var det transportplanens tur. Amerikanarna ska fara från punkt A till punkt B. Men de har inte beställt drivmedel. De har x fordon av typ z som drar y liter/mil. Är det rimligt att de klarar sträckan utan tankning? Transportkontoret kollar. Finländarna vill ha frukostpaket när de kommer, varför äter de inte i matsalen som är öppen då? Logistikledaren kollar.
Britterna har bärgare med sig. Det kanske behövs eftersom de kör i många och långa kolonner. Men hur ser bärgningsreglerna ut på de vägarna de ska använda? Transportkontoret kollar. Britterna ska övernatta i Halmstad garnison, fanns det några oklarheter med LV6? 1.NSE Väst kollar. Läs bloggen
Stor militær opprustning i Russland: – Det er «Kald krig 2.0», nrk.no
[…] Den massive utbyggingen på russisk side er en direkte respons på Natos tilstedeværelse i nord. Ettersom Russland styrker seg i nord, så øker også Nato den militære aktiviteten i nord.
Derfor mener The Barents Observer og NUPI-forsker Julie Wilhelmsen at opprustningen ikke direkte er rettet mot Norge. Derimot kan den økte militære aktiviteten bidra til at Norge og Finnmark får merke at landet og landsdelen ligger tett opp til Russland.
– Vi er internasjonalt inne i et spill. Det her er en spiral som man er inne i. Kanskje kan vi kalle det «Kald krig 2.0», sier Nilsen.
– Dette er egentlig en ganske klassisk dynamikk. Hvis statenes sikkerhet blir sentrum for oppmerksomhet, blir ikke gode handelsrelasjoner så viktig. De som jobber i sikkerhetsetatene og hevder at Russland er en potensiell militær trussel i nord høres best. Sånn er det også på russisk side, sier Wilhelmsen, som selv er en uønsket person i Russland. […]
Norges rolle som Nato-partner kan vanskeliggjøre annet samarbeid med Russland.
– Forsøket på å være både Nato i nord og partner med Russland i nord. Det funker ikke helt. De saksfeltene Norge og Russland kunne ha samarbeidet om blir fort berørt av den sikkerhetspolitiske spenningen, sier Wilhelmsen. Läs artikel
Kreml i krig
Kreml i krig. Ruslands brug af militær magt (red. Niels Bo Poulsen och Jørgen Staun, DJØF Forlag 2018) är en bok med bland annat följande innehåll:
- De postsovjetiske stater og deres indre konfliktdynamikker
- Russisk strategisk kultur under Putin
- Russisk hybrid krigsførelse før og efter Ukraine 2014
- Ruslands militære reformproces og kapacitetsudvikling
- Hvor stærk er den russiske stat? Styrkebalancen ─ seks tilgange til vurdering af Ruslands og NATO’s militære styrkeforhold
- Tjetjenienskrigene – katastrofen uden ende?
- Krig i det postsovjetiske rum, Krigen i Georgien og Ruslands strategiske kultur
- Krigen i Ukraine
- Krigen i Syrien og Ruslands strategiske kultur
- Baltikum og Østersøområdet
- Ruslands politik i Arktis
President Niinistö till tysk tidning: När man träffar Putin bör man vara väldigt försiktig, svenska.yle.fi
Finland har en möjlighet att gå med i Nato men just nu bör man inte göra det. Den ståndpunkten upprepar president Sauli Niinistö i en intervju för tyska Frankfurter Allgemeine. Ryssland skulle uppfatta Finland som en fiende ifall vi gick med, konstaterar presidenten. Niinistö säger till tidningen att vi inte kan göra något åt vår geografi. Vi är grannar med Ryssland och har en gemensam gräns på 1 300 kilometer.
– Ryssarna har gjort det väldigt klart. När de nu blickar över gränsen, ser de finländare. Om vi var med i Nato, skulle de se fiender. Det är deras ståndpunkt, säger Niinistö i intervjun.
Presidenten kommenterar också det rysk-amerikanska toppmötet i Helsingfors i somras.
– Man borde alltid vara verkligt försiktig när man träffar Putin. Han är alltid väldigt väl förberedd.
Det här ska Niinistö ha talat om för Donald Trump. Niinistö konstaterade vidare att han själv kan tala öppet även om känsliga frågor med Putin och att det inte är svårt att komma överens med Ryssland.
– Vi har klargjort hur vi förhåller oss till Krim och de sanktioner som EU infört. Ryssarna känner till vår ståndpunkt och försöker inte ändra på den, säger presidenten. Läs artikel
Viktiga frågor ska inte lösas med mobbning, sla.se
[…] På alliansfriheten.se skrev Anders Björnsson, en av utgivarna av sajten, den 8 september: ”Försvarshögskolan, Totalförsvarets Forskningsinstitut, Kungl. Krigsvetenskapsakademien har alla blivit sambandscentraler för den svenska Nato-lobbyns ihärdiga propagandaverksamhet. Det finns ytterligare ett antal inrättningar av den sorten. Det har fått till följd att den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige har kommit att präglas av en kolossal ensidighet. Grupptryck gör att personer med avvikande uppfattningar rättar in sig i ledet.”[…]
Personligen undvek jag att i SLA direkt stödja SD i försvars- och säkerhetspolitiken, viket hade varit berättigat. Fegt? Ja, möjligen. Men jag hoppades på att någon ur vårt statsbärande parti, Socialdemokraterna, skulle stödja militär alliansfrihet och värnpliktsförsvaret, kort sagt försvar av vårt markterritorium. Där bor medborgarna och där finns alla resurser för fred och mot krig. Varför hade jag denna förhoppning på S? Därför att det är innebörden i militär alliansfrihet som hela S-kongressen utan reservation stod bakom våren 2017. Läs artikel
Norge i Libyenkriget – lojalitet med Nato var avgörande
Den 13 september presenterades den norska utredningen om Norges deltagande i kriget Libyenkriget 2011.
Utredningen under ledning av Jan Petersen, tidigare stortingsrepresentant och utrikesminister för Høyre, tillsattes förra året av den norska regeringen på begäran av Stortinget. I utredningen har också ingått en statsvetare, en jurist samt en officer. I direktivet ingick att särskilt utvärdera den folkrättsliga grunden för de norska militära operationerna samt efterlevnaden av humanitär rätt.
Läs merNorge i Libyenkriget – lojalitet med Nato var avgörande
Republikens president Sauli Niinistös tal vid befordringen av kadetter den 31 augusti 2018, president.fi
[…] Försvarsmaktens viktigaste uppgift, att trygga Finlands självständighet, har stått kvar oförändrad genom alla decennier sedan Finland blev självständigt. Det är en uppgift vi måste ha beredskap att utföra i alla situationer, och vid behov utan hjälp från någon annan. […]
Det finska försvarssystemet bygger på allmän värnplikt. Det är bra att vi till skillnad från många västeuropeiska stater har bevarat grunden till ett självständigt försvar. Den allmänna värnplikten är en fungerande modell med tanke på finländska förhållanden och landets storlek. I den förenas folkets resurser och psykiska uthållighet till förmån för försvaret av vårt land. Det finns knappast någon annan möjlighet att på ett lika kostnadseffektivt och motiverande sätt utbilda vår stora och kompetenta krigstida reserv. Den viktigaste resursen i vårt försvar är försvarsviljan, som genom åren har hållit mycket hög nivå. På denna grund är det bra att bygga ett stabilt försvar. Också ni, unga officerare, har ett ansvar och kan i ert eget arbete främja försvarsviljan. Jag återkommer till det jag så ofta har sagt redan tidigare: varje finländare är sitt lands försvarare, inte minst mellan öronen. Jag ser Finlands säkerhetsställning som en helhet bestående av fyra pelare. De är ett trovärdigt nationellt försvar, västliga partnerskap, relationerna med Ryssland samt det regelbaserade internationella systemet. Den viktigaste pelaren är ett trovärdigt eget nationellt försvar, vilket också skapar en stabil grund för vårt försvarssamarbete. Läs talet
Utvalg om Libya-bombing: Politikerne hadde «svært begrenset» kunnskap, nrk.no
Rapporten om Norges deltakelse i Libya er tydelig i sin konklusjon: Norge hadde for liten kunnskap om situasjonen i landet.
Et av hovedfunnene i rapporten er at norske myndigheter hadde i liten grad en egen, selvstendig forståelse av situasjonen i Libya før den endelige beslutningen om å gå inn i konflikten ble truffet.
Til NRK sier Petersen at norske myndigheter baserte seg på FNs sikkerhetsråds vurdering av situasjonen i landet.
– Selv om norske myndigheter ikke hadde en egen, selvstendig oppfatning av dette, kunne lene de seg tungt på hvordan hele verdenssamfunnet oppfattet situasjonen, sier han til NRK. […]
I rapporten kommer det fram at norske myndigheter var klar over at regimeendring var en mulig konsekvens av den militære operasjonen.
– Utvalget mener det var åpenbart at andre allierte hadde regimeendring som mål, og at norske myndigheter kjente til dette, står det i rapporten.
Dette ble imidlertid lite problematisert fra norsk side, ifølge utvalget, som mener mangelen på skriftlige kilder har gjort det vanskelig å vurdere dette. […]
SV-leder Audun Lysbakken sier til NRK at rapporten «endelig» har ført til mer åpenhet rundt Libya-krigen.
Han skulle ønske at rapporten som ble overlevert i dag var mer kritisk.
– Særlig gjelder det Nato sitt misbruk av FN-mandatet som jeg ikke synes problematiseres slik det burde. Nato gjorde denne krigen til en krig for regimeendring, selv om det FN hadde sagt ja til var en intervensjon for å beskytte sivile, sier han til NRK. Läs artikel
Utredningens rapport finns att läsa här.
Professor mener Libya-krigen var bygd på en løgn, aftenposten.no
– Mediene og neokonservative politikere hevdet at Muammar Gaddafi bombet sitt eget folk, at han benyttet afrikanske leiesoldater, og at byen Benghazi sto overfor et folkemord. Nå vet vi at alt dette var løgn, sier Tunander, som er professor emeritus ved Institutt for fredsforskning (PRIO).
– I praksis støttet Norge og andre allierte opp om rasistiske islamister som drepte afrikanere og tvang flere hundre tusen svarte til å flykte fra Libya, sier han til NTB.
Daværende statsminister Jens Stoltenberg (Ap), som høstet stor anerkjennelse i Washington for Norges Libya-bidrag, ble siden generalsekretær i NATO. Han har avvist all kritikk.
– Den norske ledelsen skjønte ikke hva den ga seg inn på, men er likevel ansvarlig for sine handlinger, mener Tunander. Läs artikel