En rättsskandal under uppsegling?

Mats Björkenfeldt

I Sverige är det riksdagen som stiftar till exempel strafflagar. Och polis och åklagare som utreder i en förundersökning om brott kan ha begåtts och om någon är skäligen misstänkt för ett sådant. Om det finns tillräckliga skäl för en åklagare att tro, att han kan få den misstänkte fälld vid en domstol, ska åklagaren väcka åtal. Domstolen ska sedan pröva bevisningen, fälla eller fria den misstänkte.

Vad polis, åklagare och domstol här ägnar sig åt utgör så kallad myndighetsutövning.

I den svenska regeringsformen 12 kap. 2 § anges:

”Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.”

Det innebär bland annat att regeringen inte kan ålägga polis, åklagare eller domstol hur de ska besluta i ett ärende. Som Bull/Sterzel skriver i Regeringsformen. En kommentar (Studentlitteratur, 2019), sidan 279:

”Vad som är förbjudet är enkelt uttryckt att någon annan myndighet eller överordnad lägger sig i beslutsfattandet.”

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg höll i går, den 27 juni 2022, ett tal, som vår statsminister utan gensaga avhörde på plats i Bryssel

Det sensationella är följande uttalande: ”You have launched new police investigations against the PKK, and you are currently looking at Turkish extradition requests.”

“You” måste antas syfta på Sverige, men man får här intrycket att vår statsminister har – bakom stängda dörrar – lovat mer än vad hon har rätt att lova. Och självklart är det hennes skyldighet att offentliggöra mer i detalj vad hon och utrikesminister Ann Linde kan ha bidragit med vad avser ”launched new police investigations”.

Frågan är om Konstitutionsutskottet, KU, som har en speciell uppgift att granska att regeringen följer reglerna, kommer att pröva detta.

Finner KU att ett grovt tjänstefel har begåtts är det utskottets uppgift att på riksdagens vägnar fatta beslut om att åtal ska väckas” (Warnling Conradson m.fl., Statsrättens grunder, Norstedts Juridik, 2021, sidan 259).

Pedanteri kännetecknar den svenska viljan att gå med i Nato, dn.se

Linus Hagström, professor i statsvetenskap, Försvarshögskolan

Den beslutsprocess som ledde fram till en svensk ansökan om Natomedlemskap var så snabb att folkets vilja varken hann testas genom folkomröstning eller mellanliggande val. Som en konsekvens av detta blev den offentliga diskussionen och analysen ofta alltför grund. Denna process bekräftar bilden av ett politikområde där delvis andra spelregler gäller. När en hotbild framgångsrikt har etablerats framstår det i många fall som logiskt att ”suveränen” – här den svenska regeringen – vidtar extraordinära åtgärder. Även om det inte klart uttalades, går det på basis av hur beslutet fattades att konstatera att något som liknar ett undantagstillstånd rådde i Sverige våren 2022.

Den här typen av enväldig säkerhetspolitik förutsätter och tenderar att göra anspråk på säker kunskap, och kräver därtill en säker och tydlig idé om den egna identiteten. Detta är djupt ironiskt då både kunskap och identitet egentligen karakteriseras av stor osäkerhet. Även säkerhetsbedömningar är fundamentalt osäkra, trots alla påståenden om motsatsen. För att dölja denna osäkerhet ersätts analys ofta med mantran. Att Sverige befinner sig i ett ”nytt”, ”förändrat” och ”försämrat” ”säkerhetspolitiskt läge” upprepades exempelvis nära tjugotal gånger i den departementsrapport som låg till grund för Sveriges Natoansökan. Läs artikel

An alliance, if you can keep it: NATO meets in shadow of Russia-Ukraine war, politico.com

President Joe Biden and lawmakers from both parties are bringing an urgent objective to this week’s wartime NATO summit: Keep weapons and money flowing to Ukraine for many more arduous months of its battle with Russia.

Political headwinds back home started complicating that goal even before the U.S. delegation was set to arrive in Spain’s capital. Pressed by domestic economic challenges and a desire to see European nations contribute more to Ukraine’s defense, U.S. lawmakers appear more wary of committing further military aid for Ukraine or slapping new sanctions on Russia — alarming Kyiv and eastern flank allies who fear war fatigue setting in among the West. Läs artikel

Kinas ilska mot Nato: Provocerande påhopp, svd.se

När Nato påtoppmötet i Madrid ska anta sitt nya strategiska koncept – sin 10-årsplan – så kommer Kina för första gången att nämnas. Det har fått regimen i Peking att ilskna till mot vad man ser som ett påhopp.

”Vi uppmanar Nato att sluta provocera fram konfrontation genom ideologi, sluta sprida desinformation och provocerande påhopp på Kina, och sluta försöka starta ett nytt kallt krig”, sa kinesiska utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin under en pressträff innan Nato-mötet.

Från att knappt ha nämnt Nato alls, har både Peking och kinesisk media börjat visa allt mer intresse för försvarsalliansen. […]

Reuters källor – anonyma diplomater på Nato – säger att USA och Storbritannien har tryckt på för ett tuffare språk och mer tydlighet, medan Frankrike och Tyskland på grund av Europas stora industriella investeringar i Kina vill se mildare formuleringar. Läs artikel

 

Nupi-forsker: Vestens press mot Russland minner om krig, forsvaretsforum.no

Fire måneder etter Russlands invasjon er oppmerksomheten rundt Ukraina blitt noe mindre i europeiske og amerikanske medier.

Men de vestlige landenes involvering i konflikten er ikke blitt mindre. Våpenstøtten til Ukraina og presset på Russland blir stadig forsøkt trappet opp, med håp om ukrainsk seier og russisk nederlag.

– I Øst-Ukraina minner det om en stillingskrig. Det bølger fram og tilbake, og russerne har nå mest framgang. Men forskyvningene er små, så vidt jeg forstår, sier Sverre Lodgaard ved Norsk utenrikspolitisk institutt (Nupi) til NTB.

Det meldes om høye tapstall, og ukrainske myndigheter sier de mister opptil 200 soldater hver eneste dag. I en kronikk i Aftenposten nylig skrev Lodgaard at Russland presses militært, politisk, økonomisk og sosialt. Han brukte ordet «krig» om den vestlige innsatsen. Lodgaard sier til NTB at han ikke mente dette helt bokstavelig – men som et uttrykk for omfanget av pressmidlene som rettes mot Russland.

– Det er snakk om våpen, etterretningsinformasjon, sanksjonene, boikottaksjoner, fordømmelser og kansellering av avtaler og kontakter, sier han. Läs artikeln

 

 

Politikerna sviker väljarna i syrefattiga Natodebatten, gp.se

Love Christensen, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Den svenska Natodebatten – i den mån det går att tala om en sådan – har hittills varit en hastig, märklig och syrefattig tillställning. Lite mindre än ett dygn efter att Socialdemokraterna tillkännagivit sitt tvärkast låg ansökan på lådan. Men hos Turkiet tycks ansökan inte ha varit särskilt förankrad. Och detsamma kan nog sägas om förankringen i den svenska väljarkåren. […]

Men i ett avseende träffar kritikerna rätt mot formalisterna. För att väljarna på ett meningsfullt sätt skall kunna utkräva ansvar av partierna eller för den delen välja partier som representerar deras intressen i framtiden, måste väljarna bli upplysta om vad de vill. Tyvärr finns det goda skäl att ifrågasätta om de demokratiska institutionerna gjort det möjligt för medborgarna att bli just detta. Och utan meningsfulla åsikter förlorar demokratin redan på startlinjen. Läs artikel

 

Statsminister Magdalena Anderssons anförande i samband med mötet med Natos generalsekreterare, regeringen.se

And thank you for receiving me here, at the NATO headquarters on the eve of the Summit in Madrid.[…]

Sweden would commit to the Washington Treaty in its entirety, as well as to all NATO doctrines. […]

Our vulnerability to external threats is increased until we formally become a member. In response to this uncertainty, several Allies – including the United States, the United Kingdom, Germany, France, Spain, Norway and Denmark have extended Sweden clear assurances of support during the application period. For this we are very grateful.[…]

As a member, Sweden will contribute to the security of NATO as a whole, including Türkiye, in a spirit of solidarity. We would embrace NATO’s 360 degrees approach to security. Läs talet

Pre-Summit press conference, nato.int

NATO Secretary General Jens Stoltenberg:

Our NATO Summit in Madrid this week will be transformative.
With many important decisions. Including on a new Strategic Concept for a new security reality.
A fundamental shift in NATO’s deterrence and defence. And support to Ukraine now, and for the future.Our new Concept will guide us in an era of strategic competition.

I expect it will make clear that Allies consider Russia as the most significant and direct threat to our security. It will address China for the first time. And the challenges that Beijing poses to our security, interests, and values.

We will enhance our battlegroups in the eastern part of the Alliance up to brigade-levels.

We will transform the NATO Response Force. And increase the number of our high readiness forces.
To well over 300,000. […]

Nine Allies now reach – or exceed – the 2% target.  Nineteen Allies have clear plans to reach it by 2024.
And an additional five have concrete commitments to meet it thereafter. Two percent is increasingly considered a floor, not a ceiling. […]

We also aim to make progress on Finland and Sweden’s historic applications for NATO membership.
While ensuring the security concerns of all Allies are addressed. I spoke with President Erdogan on Saturday, and will meet with Prime Minister Andersson later today.

I am glad that President Erdogan, President Niinisto, and Prime Minister Andersson have accepted my invitation to meet in Madrid tomorrow. And today, we are hosting another meeting of senior officials from all three countries here at NATO Headquarters. Läs presskonferensen

 

Anmälan till styrkeregister för EU:s och Natos snabbinsatskoncept, regeringen.se

Sverige anmäler återkommande vilka förband som kan ingå i styrkeregistren för EU:s respektive Natos snabbinsatskoncept. Regeringen har i dag beslutat om nästa anmälan.

Enligt regeringens beslut ska följande förband anmälas till EU:s kompletterande styrkeregister för snabbinsatskoncept (Military Rapid Response Concept Database) för perioden 2024–2025:

  • En korvettenhet bestående av två korvetter med underhållsfunktion samt en specialförbandsenhet.

Till Natos snabbinsatsstyrka (Nato Response Force) med tillhörande reservstyrka (Follow-on Forces Group) för perioden 2023–2025:

  • En korvettenhet bestående av två korvetter med underhållsfunktion, en specialförbandsenhet samt en stridsflygenhet med del i flygflottilj. Läs pressmeddelande

Det historiska misstaget, forrochnu.se

Hans B. Johansson

[…] Ett Sverige i Nato är inte ett steg mot fred utan ett steg mot krig. Krigare av olika slag (om de gjort sin obligatoriska krigstjänst spelar i detta sammanhang mindre roll) har varit pådrivande. De har drivit den traditionella svenska neutralitetspolitikens företrädare tillbaka, förhånat dem. Detta har i dagsläget krävt en demonisering av allt ryskt, av rysk kultur, musik, konst, litteratur. Det är ett dramatiskt skifte: inte ville någon förbjuda import av amerikansk kultur och vetenskap under USA:s långa och blodiga krig i Vietnam och Sydostasien.

Det russofobiska Sverige kommer förr eller senare att ångra sig. Och eftervärldens historiker kommer att upptäcka, att den orkestrerade svenska officiella Rysslandsfientligheten har utgjort en spegelbild av det rysk-sovjetiska tvångskonsensustänkandet. Den svenska studiecirkeldemokratin (Olof Palme) har inte spelat någon som helst roll inför det av det politico-militära etablissemanget genomdrivna Nato-inträdet. Man har manipulerat, dirigerat och stämplat. Man värjer sig mot desinformation men sprider desinformation. Skadeverkningarna av regeringens grava misstag måste nu minimeras. Rimligen kommer många medborgarinitiativ att uppstå för att se till att Sverige genom servilitet och krigsyra inte dras in i onödiga och livsfarliga Nato-operationer. Sorgen får inte skymma klarsynen. Läs artikel

Är det dags att Linde eller Hultqvist offras? expressen.se

Jonas Gummesson, tidigare försvars- och säkerhetspolitisk reporter i Svenska Dagbladet

Sveriges Natoansökan hänger på en skör tråd inför toppmötet i Madrid. Med tanke på ledande S-ministrars täta kontakter med företrädare för kurdiska grupper som befinner sig i en utdragen och blodig konflikt med den turkiska regimen är det inget att förvånas över. I presidenten Erdoğans ögon rör det sig om terroristorganisationer. Bortsett från hur stödet till kurderna i norra Syrien ska värderas är det gåtfullt hur regeringen kunde föreställa sig att det skulle passera obemärkt i sammanhanget.

Den turkiska säkerhetstjänsten MIT är ”extremt kompetent och har koll på precis allt”, menar en initierad person med insyn i Natoprocessen, särskilt i frågor som anses hota den nationella säkerheten. För MIT är det väl känt att både försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Ann Linde odlar vänskapliga förbindelser med den turkiska statens fiender. En del har också rapporterats i internationella medier. […]

Det finns också en förhistoria. Redan 2012 uppdagades det att Peter Hultqvist deltog och höll tal vid firandet av PKK:s 33 års-dag i Folkets Hus i Borlänge i december 2011, då i rollen som riksdagsledamot för S, ordförande i försvarsutskottet, ledamot i partiets verkställande utskott, VU, och ordförande i partidistriktet. I lokalen fanns PKK-flaggor och bilder på den livstidsdömde PKK-ledaren Abdullah Öcalan. Kritiken var hård men bet inte. […]

Även Ann Linde har träffat Nasrin Abdullah, då i sällskap med vänstervilden Amineh Kakabaveh och så sent som i slutet av mars 2022, en månad in på den ryska invasionen av Ukraina i ett läge när Natodebatten sköt fart. På en twitterbild från mötet står en till synes nöjd utrikesminister i mitten. […]

Det som skulle bli ”ett snabbspår” in i Nato vilar nu i Erdoğans händer. Han kan utnyttja situationen inrikespolitiskt och/eller för att tvinga till sig amerikanska vapensystem och har ingen brådska. Frågan inställer sig om statsminister Magdalena Andersson förr eller senare tvingas offra Hultqvist eller Linde eller båda för att rädda situationen. Turkiet ger knappast vika utan att få något substantiellt i utbyte. Läs artikel

Läs även kommentar tidigare på den här sajten till regeringens kontakter med kurdiska  organisationer i Syrien.

Russia slips into default zone as payment deadline expires, reuters.com

Russia looked set for its first sovereign default in decades as some bondholders said they had not received overdue interest on Monday following the expiry of a key payment deadline a day earlier.

Russia has struggled to keep up payments on $40 billion of outstanding bonds since its invasion of Ukraine on Feb. 24, as sweeping sanctions have effectively cut the country off from the global financial system and rendered its assets untouchable to many investors. […]

The payments in question are $100 million in interest on two bonds, one denominated in U.S. dollars and another in euros , Russia was due to pay on May 27. The payments had a grace period of 30 days, which expired on Sunday.

Russia’s finance ministry said it made the payments to its onshore National Settlement Depository (NSD) in euros and dollars, adding it has fulfilled obligations. Läs artikel