UN investigation concludes French military airstrike killed Mali civilians, un.org

In a statement released on Tuesday, the UN peacekeeping mission in Mali (MINUSMA) has concluded that a 3 January French military airstrike on the central Malian village of Bounty, hit a group largely made up of civilians, killing several of them. […]

As part of their investigation, the team organized at least 115 face-to-face interviews, spoke to at least 200 people during group meetings, and carried out more than a hundred telephone interviews. The experts also studied at least 150 documents, including official statements and news articles, as well as photographs and videos related to the Bounty strike.

On 25 January, with the support and air cover of the MINUSMA force, the team travelled to Bounty and visited the location of the airstrike, and the alleged burial site of those killed.
“I welcome the fact that this important work has been carried out by MINUSMA with the cooperation of all parties concerned, in accordance with its human rights mandate”, said Mahamat Saleh Annadif, the UN Special Representative in Mali, and head of MINUSMA.

The MINUSMA investigators were able to confirm reports that a wedding celebration was hit by the French airstrike, declared the press release, and that some hundred civilians were present, as well as five armed insurgents, presumed to be members of the Katiba Serma militant group. Läs artikel

Mali – ett internationellt misslyckande, manskligsakerhet.se

Carin Wall, före detta diplomat i bland annat Västafrika inklusive Mali.

[…] Det handlar om politisk kris, humanitär kris, massakrer, attacker av jihadister med kopplingar till Al Qaida och IS, som tar kontroll över byar, och kamp om naturresurser som föder etniska konflikter. […]

Den svenska specialstyrkan om 150 man med helikoptrar och transportflyg som nyligen landat i Mali och ingår i den franskledda Task Force Takuba godkändes av riksdagen 2020 för bidrag upp till 250 man. Den skulle enligt regeringens proposition bidra till att stötta maliska och internationella partners i arbetet för ökad säkerhet i Mali och Sahel. Ambitionen var att skapa en  bred koalition av europeiska länder, inklusive nordiska och baltiska. Men förutom några tiotal ester och tjecker och några representanter från andra länder är det bara Sverige som hittills gått med och med det största bidraget.

Task Force Takuba är en del av den franska antitterroriststyrkan Barkhane, som genomför elitoperationer mot terrorister. Den bredare Takuba skulle minska pressen på franska styrkor och bistå malisk militär i kampen mot jihadisterna. […]

Attacker av jihadistgrupper har spritt sig till grannländerna. Det internationella samfundet har prioriterat militära insatser snarare än “governance”, politiska reformer, civilt styre och lokal säkerhet, försörjningsmöjligheter, skolor och hälsovård.

Men doktriner och fredsmissioner är inte anpassade till asymmetrisk krigföring mot jihadister. Offren är fattiga på landsbygden, som för skydd är hänvisade till våldsverkande grupper, som triggar etniska motsättningar. De kan inte förlita sig på polis, militär och lokala styrande och inget rättsväsende finns som kan ge dem upprättelse.

Som ICG (International Crisis Group) konstaterar, borde den internationella strategin för Sahel skifta fokus mot “governance”, som är roten till problemen. Sahelstaterna måste engagera sig i dialog med befolkningen, särskilt på landsbygden, men även med militanta grupper, tillhandahålla trygghet, social service och genomföra politiska reformer. Militära operationer är viktiga, men bör utformas för att understödja detta. Läs artikel

Övningar, forsvarsmakten.se

Försvarsmaktens övningar bygger ofta på simuleringar av händelser, för att förbereda våra förband på situationer som de kan komma att ställas inför. Det kan handla om ett angrepp på Sverige eller en insats i en internationell konfliktzon.

För att få maximal effekt av övningarna inkluderas moment som representerar alla typer av situationer som kan uppstå under en militär insats. Det kan gälla allt från väpnad strid, samarbete med andra länders militära styrkor och möten med civilbefolkning.

Vissa av våra övningar är små, med kanske bara en handfull deltagande personer. Andra övningar kan inkludera många olika länder. De internationella övningarna är nödvändiga för att utveckla vår förmåga att samarbeta med andra länders militära styrkor och för att Försvarsmaktens olika förband inom armén, flygvapnet och marinen ska bli allt mer samspelade. Läs pressmeddelande

Oklar politisk kultur om säkerhets- och försvarspolitik, sla.se

Per Blomquist, ledamot i Kungl. Krigsvetenskapsakademien

I Göteborgsposten den 23 mars skriver Finlands tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja (SPD):

”Sverige och Finland delar både värden och intressen, men det finns också skillnader oss emellan. Det finns till exempel skillnader beträffande den politiska kulturen i våra länder. I Finland strävar vi bland annat efter att kunna behandla riktlinjerna för vår utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik med bred konsensus och det finns ingen fara för att den kan rubbas av att något väsentligt skulle ha hållits dolt för riksdagens ledamöter. […]

Samma öppenhet gäller försvarsmaktens internationella övningsverksamhet. Vi är med i övningar som ger mervärde i form av kunskap och erfarenhet till vårt försvar samtidigt som vi inte vill använda dem som politiska markeringar som kan öka spänningar.

I sitt svar till regeringens säkerhetspolitiska redogörelse för fyra år sedan anförde riksdagen att ’ett tydligt mål för vår utrikes- och säkerhetspolitik är att motverka en situation där Finland blir part i en militär konflikt’. I svaret konstateras också att ’en eventuell konflikt i vår närmiljö skulle påverka Finlands säkerhet direkt. Vi bör agera så att landet inte blir föremål för krigsoperationer vid en militär konflikt’. Läs artikel

China, Europe shouldn’t fall for US’ battlefield trap, chinamil.com.cn

China’s Foreign Ministry on Saturday announced sanctions on certain individuals and entities in the US and Canada over Xinjiang-related issues, including Chair of the United States Commission on International Religious Freedom Gayle Manchin and Member of Parliament of Canada Michael Chong.

This is a logical response to the US and Canadian decisions to impose sanctions on Chinese individuals and entities over the same issues. Before that, China had already sanctioned relevant individuals and entities in the EU and UK.

The conflict over Xinjiang-related issues was provoked entirely by the US-led West. What the West has said and done is a gross interference in China’s internal affairs. Thus, China has no alternative but to resolutely counteract it to guard its national sovereignty and defend its dignity. If the West continues to act unreasonably and aggressively, China will surely go on countering it again. We will have to bear the price for the spiral escalation of conflicts with those who have created it.[…]

Both China and Europe must stay alert and remind themselves not to fall into the US’ predetermined battlefield. The US is assuming a high-profile posture to strengthen ties with its allies, and this move aims to push the entire West to confront with China. It has chosen Xinjiang as a flash point so as to coerce the EU and China at the same time. The EU has no retreat in the much-hyped human rights agenda, and China has no retreat in its sovereignty and national stability. The fierce conflict between China and Europe ranging from ideology to economic cooperation is a battlefield predetermined by Washington to consolidate its hegemony. Läs artikel

Veckans citat

Washington needs to abandon its efforts to torpedo Nord Stream 2. Whether that pipeline is a good or bad idea from the standpoint of European interests is properly a decision for the Europeans to make. “Uncle Sam must stop acting as an overbearing Big Brother treating Germany and other allies as incapable of making their own decisions on such matters. If exerting crude pressure to compel compliance with Washington’s preferences is what President Biden had in mind when he stated that “America is back” and pledged to restore U.S. “leadership” of the transatlantic alliance, important European allies, especially Germany, may come to resent the new administration as much as they did its predecessor. And they would have good reason to do so.”

Ted Galen Carpenter, Responsible Statecraft 24 mars

EU’s moral dilemma in the Sahel, politico.eu

Amanda Coakley

[…] The conflict, which has taken Burkina Faso from one of the most stable countries in West Africa to one of the most dangerous, poses a dilemma to European policymakers intent on stabilizing an increasingly volatile region that is key to its geopolitical goals — chief among them containing the spread of terrorism and curtailing migration to Europe.

Analysts have warned that the European Union’s Sahel strategy prioritized counterterrorism and military solutions to the conflict, rather than seeking to solve issues of governance that would bring more lasting stability to the region.

Now, even as Brussels revises its Sahel strategy in light of the tenacity of the ongoing conflict, it faces an added complication. According to local officials and analysts, the central government has started to engage in talks with the armed Islamist groups. And it appears to be working: There has been a noticeable drop in attacks from Islamic militants and fewer unlawful killings by state security forces and militia.

The move puts the EU in a bind, as it has previously opposed opening talks with terrorist-affiliated groups.

“The question of negotiations with terrorists is a delicate one,” Ángel Losada Fernández, the EU’s special representative for the Sahel, said in a recent interview with POLITICO. “It’s an important question, but it’s very difficult to say who are the ones who are really the terrorists with blood on their hands.”  Läs artikel

Sverige måste underteckna FN:s konvention om kärnvapenförbud, gp.se

Birgitta Dahl, fd talman i Sveriges riksdag, Lena Hjelm-Wallén, fd utrikesminister och Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap

[…] 2017 antogs konventionen om kärnvapenförbud av 122 medlemsstater i FNs generalförsamling och som nu gäller som lag från den 22 januari 2021, då mer än 50 stater ratificerat den. Det innebär att kärnvapen nu är olagliga enligt internationell rätt för de stater som ratificerat konventionen.

Den 12 juli 2019 tvingades utrikesminister Margot Wallström konstatera att det i den svenska riksdagen då inte fanns stöd att ratificera konventionen. Ett skäl som anfördes var att en sådan skulle vara skadlig för våra samarbeten med USA, Nato och grannländer i Norden.

Detta bemöttes bland annat av fyra professorer i internationell fredsforskning. Vårt partnerskap med Nato är inte ett hinder för ratificering då både Österrike och Irland, som i likhet med Sverige har ett sådant partnerskap, gjort detta. […]

En ratificering skulle innebära att kärnvapen inte under några omständigheter tillåts inom svenskt territorium. Risken för vårt land att utsättas för ett anfall med kärnvapen skulle minska i stället för att öka, vilket är fallet när ett militärt angrepp med kärnvapen kan misstänkas utgå från vårt land. Läs artikel

Kina vill bli militära megamakten – nästan där, svd.se

På tio år har Kinas årliga försvarsbudget ökat med 150 procent. Kina har lämnat sina rivaler i Asien långt bakom sig och vill nu övertrumfa USA som militär supermakt.

– Än är de inte där, men de har denna politik och de kommer att nå dit, säger Siemon Wezeman på Sipri.[…]

USA:s årliga försvarsbudget är fortfarande oerhört mycket större, cirka 740 miljarder dollar (6 300 miljarder kronor). Men Kina får uppenbarligen mycket för sina pengar, för även USA:s militär erkänner att kineserna är på god väg att komma upp på samma, eller till och med högre, nivå som dominerande militärmakt i världen.

Hur långt Pekingregimen kommit varierar mellan olika försvarsgrenar och tekniker. Vad gäller exempelvis kärnvapen spelar detta mindre roll.

På sjösidan har Kina, mätt i antalet fartyg i flottan, redan gått om, rapporterar CNN med hänvisning till USA:s myndighet Office of Naval Intelligence (ONI). Efter en stor satsning beordrad av president Xi Jinping 2015 bedöms Kina nu ha 360 krigsfartyg, medan USA ligger på cirka 300, enligt ONI.

På flygsidan är det mer svårbedömt. Kina säger sig ha en jämlike till USA:s senaste stridsplan F-35, hyperavancerade maskiner som kallas femte generationens stridsflyg. För en utomstående är det dock svårt att bedöma hur konkurrenskraftigt Kinas plan, Chengdu J-20 eller “Mäktiga draken”, är. […]

Kina, däremot, har alla ingredienser på plats för fortsatt gigantiska militära satsningar.

– Finansiell styrka, politisk vilja och en beslutsamhet både i ledningen och i breda folklager att genomföra detta – nationell stolthet om du så vill, säger Siemon Wezeman. Läs artikel

President Niinistö tror att arktiskt toppmöte i Helsingfors kunde göra gott för stormaktsrelationerna, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö föreslår ett toppmöte om säkerhet och miljö i ESSK-anda Helsingfors. Niinistö framför idén i en gästkolumn i Helsingin Sanomat.

Han åberopar minnet av Europeiska samarbets- och säkerhetskonferensen ESSK i Helsingfors år 1975. Enligt Niinistö kunde det nya toppmötet ordnas år 2025, då 50 år har förflutit sedan toppkonferensen.

Niinistö skriver att ett toppmöte kunde vara till nytta för klimatfrågorna. Det kunde också bidra till att lindra de militära spänningarna i världen och förbättra diskussionsklimatet stormakterna emellan. Enligt Niinistö ökar behovet av en konstruktiv dialog då tonen i stormaktspolitiken skärps. Det nya i stormaktspolitiken är de snabba vändningarna och språkets tuffhet.

Men Finland har tack vare sina relationer en möjlighet att hjälpa till med att bryta farliga spiraler. Utåt kan det ofta verka som att det mest bråkas under förhandlingarna – men inom den internationella politiken söker man nog lösningar bakom fasaden, skriver Niinistö. Läs artikel

Hans von Sponeck: Vi forsvarer retten til sannhet om det som skjedde i Douma, midtifleisen.wordpress.com

OPCW-rapporten om det angivelige giftgassangrepet i Douma har kommet under hard kritikk. Nylig publiserte 27 tidligere diplomater, høytstående militære tjenestemenn, forfattere og journalister en «bekymringserklæring». Deres bekymring: OPCW brukes tilsynelatende for å presse gjennom Vestens militære interesser i Syria. Karin Leukefeld snakket med den tidligere høytstående FN-diplomaten Hans von Sponeck, som er en av underskriverne av denne erklæringen.

«Vi vil uttrykke vår dype bekymring over den pågående kontroversen og de politiske implikasjonene som omgir OPCW og dens etterforskning av det påståtte kjemiske angrepet i Douma i Syria 7. april 2018.»

Med disse ordene begynner “Bekymringserklæringen” som ble internasjonalt kjent 12. mars 2021. Siden den endelige rapporten ble publisert i mars 2019, har det skjedd «mange bekymringsfulle utviklingstrekk» som har skapt «alvorlig og betydelig bekymring for gjennomføringen av denne etterforskningen» og «hatt alvorlige geopolitiske og sikkerhetsmessige implikasjoner».

27 tidligere FN-diplomater, politikere, mangeårige OPCW-inspektører, kjemiske våpeneksperter, høytstående militære tjenestemenn, forfattere og journalister undertegnet uttalelsen der de oppfordret OPCWs generaldirektør til å skape «et åpent og nøytralt forum der bekymring for alle etterforskere kan høres og i tillegg sørge for at en fullstendig objektiv og vitenskapelig undersøkelse gjennomføres.” Dette er den eneste måten å “gjenopprette troverdigheten og integriteten til OPCW”. Läs artikel

Rapport: Frankrike bär ansvar för folkmord, hbl.fi

Frankrike bär ett “överväldigande” ansvar för folkmordet i Rwanda 1994, och stod “blint” inför förberedelserna av det. Men det finns inga bevis för att Frankrike var delaktigt i massakrerna. Det konstaterar en fransk kommission som utrett folkmordet.

Uppskattningsvis 800 000 människor dödades i Rwanda våren 1994. Folkmordet drevs på av extremnationalister från majoritetsfolket hutu. De flesta offren tillhörde minoritetsfolket tutsi, men även hutuer som sågs som medlöpare mördades.

Rwanda har anklagat Frankrike för att skydda krigsförbrytare och för att tidigare ha beväpnat den dåvarande huturegimen. Läs artikel