Dagens turbulenta värld kräver en ständig uppdatering av hur Finland rent konkret ska driva sin utrikes- och säkerhetspolitik. Ovanligt många och stora händelser har inträffat sedan regeringen var klar med sin utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse före midsommar…

Riksdagens utrikesutskott har kommit med ett betänkande kring redogörelsen och vill att regeringen i vår ger en lägesöversikt till riksdagen om effekterna av presidentskiftet i USA och förändringskrafterna i Europa…

Ett djupare försvarssamarbete inom EU understöds varmt i Finland. Utrikesutskottet talar också i mycket positiva ordalag om detta. Man uttrycker däremot oro över att en del EU-länder inte förbinder sig till EU:s gemensamma värden, såsom mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet. Utskottet önskar att regeringen i redogörelsen konkretare skulle ha redogjort för hur enigheten inom EU kunde stärkas. EU-politiken har i sin helhet hittills varit varken tydlig eller aktiv under regeringen Sipilä.Läs artikel

I fredags offentliggjordes att Sverige åter kommer att få ett tungt kustrobotsystem. Med en typisk ”Kajsa Warg”-lösning har Försvarsmakten, FMV och Saab med understöd av Försvarsdepartementet, kunnat ta hittills ej avvecklade (skrotade) delar av tidigare kustrobotbatteri och avvecklade robotbåtar och satt upp ett nytt system…

Sent omsider börjar nu därmed försvarsförmåga att återskapas. Det har tagit en oerhörd tid för politiken att uppnå insikten att det är länge sedan väckarklockan ringde. Backar man bandet nästan tio år till tiden före Georgienkriget så var framtiden ljusare än någonsin för Sveriges närområde. I försvarsbeslutet 2004 hette det t.o.m. att president Putins ”Ryssland demokratiseras och vävs allt mer in i det europeiska samarbetet.” I försvarspolitiken var det sedan millennieskiftet normerande att tio års förvarning skulle ges innan ett nationellt försvar åter kunde behövas…

Eftersom ekonomin inte just medgav så mycket, fick försvarsbeslutet 2015 till största del ägnas åt att täta de luckor som fortfarande fanns i basala funktioner i försvaret – därav fokus på den s.k. basplattan. Trots en bred samstämmighet i försvarsberedningen om vad som behövde göras och färdvägen dit, anslog i princip samma partier bara en del av det som krävdes för att förverkliga det man nyss varit så eniga var nödvändigt. Här är det lätt att instämma i Ewa Stenbergs analys i DN att det är billigare för partierna att bråka om NATO än försvarsanslag. Vi har idag ett nytt försvarsbeslut sedan ett drygt år, men vägledande är fortfarande ”i den takt ekonomin medger” istället för utvecklingen i omvärlden.Läs artikel

Hopplöst förlegad. Det är omdömet om regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse från juni…

Utrikesutskottets bedömning av säkerhetsläget är delvis mer måttfull än regeringens. Enligt regeringens redogörelse har det skärpta säkerhetsläget i Östersjöområdet och Europa omedelbara verkningar även för Finland och att användningen av militära maktmedel mot Finland inte kan uteslutas.

Utrikesutskottets bedömning är att det i Östersjöområdet inte finns några sådana konflikter som bara förekommer här och som skulle kunna leda till användning av maktmedel. Sannolikheten att Finland blir anfallet är enligt utskottet fortfarande mycket liten. Finland bör ändå vara beredd på påtryckningar och icke-militära försök att påverka…

Vice ordföranden för utskottet, Pertti Salolainen (Saml) säger att betänkandet inte innehåller något nytt om Natolinjen.

– Det väsentliga stället, där den definieras, är exakt samma som den i regeringsprogrammet, säger Salolainen…

Det är viktigt att Finland har ett stabilt bilateralt förhållande till Ryssland, anser utskottet precis som regeringen. EU:s gemensamma Rysslandsstrategi utgör grunden till förhållandet. Läs artikel

…Under debatten rundt lanseringen av boken ”Angrep eller Forsvar” på litteraturhuset i januar i år, argumenterte Diesen for at Norge er best tjent med å opprettholde satsingen på 52 F-35, selv om dette måtte gå ut over landstyrkene. Diesen sier at landstyrkene uansett er utdaterte, for små og irrelevante for fremtidens konflikter…

Grunnen er enkel, svært enkel; nemlig at kriger avgjøres på land. Det er der folk bor; det er der verdier skapes og foredles, samt det er der beslutninger tas. Derfor vil en militær overrumpling på Norge eller en alliert inneholde bruk av eller trussel om bruk av landstyrker for å ta, holde eller sikre et spesifikt område. Enten for å nytte det selv, eller for å hindre oss i nytte det…

Avslutningsvis vil jeg derfor bemerke at i den videre debatt bør vi lytte mer til den sittende forsvarssjef og hans landmilitære rådgiver Odin Johannessen, enn til pensjonerte hæroffiserer. Leve Hæren og den mekaniserte brigaden, og ja til et effektivt breddeforsvar som sørger for at vi også kan sove trygt om natten de neste 50 år. Läs artikel  sid 28

Sverige och Finland gör gemensam sak mot Vladimir Putin – på svensk mark – inför den största svenska militärövningen på 20 år. I en unik övning i stadsmiljö tränar för första gången svenska och finska soldater sida vid sida på försvarsmaktens hypermoderna träningsanläggning i Kvarn i Östergötland.

– Vi vet vilka våra grannar är, och vi vet också vilka som är våra vänner, säger arméchefen Karl L E Engelbrektsson…

Tillsammans med sin finländske kollega, arméchefen Seppo Toivonen, besökte Engelbrektson i går markstridsskolans hypermoderna träningsanläggning i Kvarn i Östergötland. Det är första gången ett finskt förband genomför en repetitionsutbildning utomlands, enligt försvarsmakten, och en viktig generalrepetition inför nästa års jätteövning, Aurora. Över 16 000 soldater deltar i övningen som uppges vara den största i Sverige på 20 år. Bland länderna som inbjudits att delta finns Finland. På den högteknologiska träningsanläggningen – uppbyggd som en fiktiv stadskärna och konstruerad av den svenska försvarskoncernen Saab – utbildas nu de svenska och finska soldaterna för militära operationer i urban terräng.

– Det är en av de bästa träningsanläggningarna i norra Europa. Därför har vi alltid varit intresserade av att komma hit och träna. Det är alltid bra att lära av varandra, konstaterar Finlands arméchef Seppo Toivonen…

Finns det anledning att vara oroad över den militära upprustning som skett i Ryssland?

– Graden av hur oroade vi ska vara vill jag inte yttra mig om, men vi kan konstatera att det finns en stark upprustning och man håller sig i stort till de planer man deklarerat när det gäller att uppgradera sina vapensystem, så förmågan ökar.

Den finske arméchefen Seppo Toivonen aktar sig noga för att kommentera den ryske presidenten Vladimir Putin och hans handlande.

– Det är inte en sak för den finske arméchefen att kommentera. Läs artikel

Den svenska stridsplanstillverkaren Saab säger att det skulle vara betydligt billigare för det finländska flygvapnet att flyga med Saabs Gripenplan än de nuvarande Hornetplanen.

Den finländska försvarsmakten ska förnya sina stridsplan senast år 2030. Gripenjaktplanen är ett av fem anskaffningsalternativ.

Till Lännen Medias tidningar säger Saabs marknadsföringschef Magnus Skogberg att slutmonteringen av Gripen E-jaktplanen kunde ske i Finland. Läs artikel

…Jag blir arg och oroad när jag ser den attityd och den passiva syn som många värnpliktsmotståndare visar mot vikten av ett starkt svenskt försvar. Man drar långsökta jämförelser, inte sällan dyker klyschan ”om man nu ska tvinga unga in i militären så kan man lika gärna tvinga dem bli poliser, lärare och undersköterskor – där fattas det ju också personal” upp och man menar att det räcker med att höja löner och förbättra villkoren. Vissa påstår till och med att införande utav allmän värnplikt skulle öka hotet mot Sverige.

För det första: Försvarsmakten är inte en arbetsgivare vilken som helst. Utan ett försvar som vaktar gränsen och värnar svenska demokratiska värden har vi snart varken fria val, mänskliga rättigheter, undervisande lärare eller fungerande poliser. Vi kan inte föra en försvarspolitik där vi förlitar oss på att några extra miljarder i höjda löner löser våra problem – självklart måste lönerna höjas kraftigt, men det räcker inte. Försvarsmakten är ingen curlingförälder – att försvara Sverige är ingen lätt sak, man kommer mötas med höga krav och förväntningar, det är inte alla som tycker det är jätteskoj – men Sverige måste ändå försvaras.

För det andra: Att Sverige visar omvärlden att vi är redo att bemöta provokation och aggressivitet, att vi står emot terrorism och att vi inte accepterar utländska provokationer leder inte till fallande bomber – det leder till respekt. Att slå på den som redan ligger är fegt, men lätt – att utmana den som står upp för sig själv är modigt, men svårt. Läs artikel

I oktober kom uppgifter från Estland om att Ryssland hade flyttat robotsystemet Iskander-M till den ryska enklaven Kaliningrad. Ryska försvarsdepartementet menade att utplaceringen var en del av en övning.

Nu uppger ordföranden för det ryska försvarsutskottet, Viktor Ozerov, att Ryssland ska placera luftförsvarssystemen S-400 och Iskander-M i Kaliningrad. Det uppges vara ett svar på USA:s uppbyggnad av en missilsköld i Europa, rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån Ria enligt Reuters…

Peter Mattsson, projektledare i rysk förmågeutveckling på Försvarshögskolan, tolkar Viktor Ozerovs uttalande som att Ryssland nu placerar robotsystemen S-400 och Iskander-M permanent i Kaliningrad. Tidigare har de funnits där vid övningar…

Peter Mattsson ser allvarligt på den militära upptrappningen i Europa.

– Det allvarliga med det här är att avstånden och tiden har minskat. När avstånden minskar så minskar också tiden för att korrigera fel. Nu kommer Nato också att börja öva med sina kärnvapen. Det är en eskalering från båda sidor och då ökar spänningsläget. Man får hoppas att ingen gör några misstag. Läs artikel

Svenska försvarspolitiker borde snabbt komma överens om samma besked. De blygsamma tillskotten i fjolårets försvarsöverenskommelse är långtifrån tillräckliga, oavsett om man förordar alliansfrihet eller Natomedlemskap.

Gunnar Hökmarks konstruktion med ett engångslån har sina fördelar. Sverige får tid på sig att stegvis höja de årliga anslagen och försvarsmakten slipper en vardag där materielinköp ständigt går ut över övningsverksamheten.

Men debattartikeln är också ett exempel på en återkommande sjuka i svensk försvarspolitik: klåfingrigheten. Hökmark har långa uppräkningar av satsningar som han finner lämpliga: ubåtstorpeder till Helikopter 14, Leopard-stridsvagnar, Läs ledaren

Kommentar:

Expressen-ledaren kritiserar en “återkommande sjuka” hos många försvarsdebattörer att söka detaljstyra vapenanskaffningar och försvarets utveckling. Vad som dock saknas mest hos både Gunnar Hökmark och Expressens ledarskribent är en insikt om att det först och främst måste skapas ett täckande territorialförsvar. Ett sådant kan bara åstadkommas genom att den allmänna värnplikten återinförs. Inget yrkesförsvar klarar av den uppgiften.

Den ekonomiska samarbetskommissionen för Finlands och Rysslands regeringar sammaträder i Moskva den 23 november 2016. Utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen är Finlands ordförande vid mötet. Vice premiärminister Dmitrij Kozak är Rysslands ordförande.

Den ekonomiska samarbetskommissionens syfte är att förbättra finländska företags verksamhetsförutsättningar i Ryssland och skapa kontakter mellan företag.

Under samarbetskomissionen arbetar 15 arbetsgrupper för olika sektorer och nio regionala arbetsgrupper. Under mötet behandlas arbetsgruppernas ärenden och företagens problem diskuteras. Hela samarbetskomissionen sammanträdde senat 2013. Arbetsgrupperna har fortsatt det konkreta tekniska arbetet till exempel inom trafiksektorn, tullområdet och skogssektorn.

”Finland har liksom övriga EU-länder fortsatt sin handel med Ryssland med sådana varor och tjänster som inte omfattas av sanktioner. Över 400 finländska företag har verksamhet i Ryssland så det är helt naturligt att vi fortsätter hantera deras problem i samberbetskommissionens olika sammansättningar. Nu uppstod behovet av att sammanträda på ministernivå för att diskutera företagens ärenden”, säger minister Mykkänen.Läs artikel

Finlands försvar står inför stora förändringar i framtiden. Den försvarspolitiska redogörelse som väntas bli färdig kring årsskiftet banar väg för stora omställningar. Speciellt emotsedda är linjedragningarna i fråga om införskaffandet av nya stridsfartyg och jaktplan, två investeringar i miljardklassen…

Att regeringen valt att rikta speciellt fokus på försvarspolitiken beror på de omfattande investeringar som det finländska försvaret står inför. Under 2020-talet kommer drygt 60 Hornet-jaktplan att bli föråldrade, vilket kommer att kräva jättelika nyinvesteringar. Därtill kommer flera stridsfartyg att nå slutet av sin livscykel, vilket också kräver en satsning i miljardklass…

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) har försäkrat att redogörelsen kommer att presenteras för riksdagen i slutet av 2016, eller allra senast i början 2017. Läs artikel