NATO stages largest ever military drills on russian border as global tensions escalate, express.co.uk

The ‘Iron Sword 2016’ military drills, which are being held close to the Russian border, involve 4,000 troops from Britain, the US, Germany, Canada, Poland, Romania, Slovenia, Luxembourg and three baltic states.

They are intended to last until December 2 and will prepare Nato to station 4,000 alliance troops in Poland, Lithuania, Estonia and Latvia – a decision taken at the Warsaw summit in July.

According to the Lithuanian defence ministry, the tests will be carried out in the towns of Rukla and Pabrade, close to the Kaliningrad region – a Russian exclave located between Poland and Lithuania.

The military alliance’s decision to boost its global army presence follows Russia’s deployment of S-400 air defence systems and Iskander missile launchers to the Kaliningrad. Läs artikel

Jas kränkte luftrum: ”Hann inte rädda situationen”, svd.se

Ett svenskt Jas 39 Gripen på spaningsuppdrag kränkte danskt territorium i cirka 5–10 sekunder i den 25 september. Det framgår av en utredning av händelsen, enligt Nyhetsbyrån Siren.

Kränkningen inträffade när två svenska Gripen-plan från Blekinge flygflottilj – utrustade med spaningskapslar – och även danskt stridsflyg befann sig i området sydväst om Göteborg, i syfte att fotografera flera ”objekt” som rörde sig söderut i gränstrakterna, skriver Nyhetsbyrån Siren.

Vilka objekt det rör sig om framgår inte av utredningen som till vissa delar omfattas av sekretess…

Frågan ska nu hanteras av utrikesdepartementet, enligt Helen Nyberg på informationsavdelningen på Blekinge flygflottilj, uppger P4 Blekinge. Några konsekvenser för piloten blir det inte, men utredningen ska se till att det inte ska kunna hända igen. Läs artikel

Årets självständighetsparad äger rum i Kajana, vasabladet.fi

Arrangemangen inför självständighetsdagens riksparad i Kajana börjar påverka trafiken redan på söndag, då de flesta paradförbanden anländer till staden.

Temat för paraden är Armén som del av Finlands försvarssystem. Trupper från alla försvarsgrenar, Försvarshögskolan och Gränsbevakningsväsendet samt veteran- och försvarsorganisationerna deltar i paraden – totalt cirka 1.300 personer. Det blir också överflygningar med Hornet- och Hawkplan och helikoptrar…

Firandet på självständighetsdagen inleds klockan 9.15 med kransnedläggning i kyrkoparken i Kajana. Den sista programpunkten är Arméns uppvisning i Suvantoparken klockan 14.15. Läs artikel

Does NATO Need Montenegro? nationalinterest.org

If all goes as planned, Montenegro will be the newest member of NATO. According to NATO Deputy Secretary-General Rose Gottemoeller, “The accession process is moving forward smoothly” and “pending all those parliamentary processes being complete” Montenegro could become a NATO member in the spring of 2017. But how does the tiny Balkan nation of Montenegro contribute to NATO’s collective security and – by extension – U.S. security?

The short answer is: It doesn’t…

With a GDP of $4 billion, Montenegro’s economic capability to contribute to NATO is infinitesimal. Indeed, Montenegro’s GDP is about a third the size of Albania’s, NATO’s smallest economy…

And with a military consisting of some 2 thousand active duty service members, the Montenegrin Army, Navy and Air Force – such as they are – are not going to add any significant military capability to NATO…

Ultimately, the accession of Montenegro is less about NATO and more about the European Union (EU). Montenegro applied to join the EU in 2009 and has been in negotiations with the European Commission since 2012. Montenegro’s prime minister (and former president) Milo Dukanović claims that NATO membership is ”one more important step towards Montenegro’s full membership in the European Union.” But Montenegro’s candidacy for membership in the EU – which is more about trade and economics – isn’t a compelling reason to make it the 29th member of NATO. Montenegro isn’t a vital component of either European or U.S. security.Läs artikel

Är Ryssland ett hot i Arktis? Ingmar Oldberg, Utrikesmagasinet

Ryssland är knappast ett hot mot andra stater i Arktis därför att det redan är den dominerande makten vid Ishavet i kraft av sin långa kust och ekonomiska verksamhet där, vilket inga andra ifrågasätter. Ryssland har behov av samarbete för att utvinna de förmodat rika naturresurserna och utveckla regionen, men dess anspråk i Ishavet kan leda till problem.

Medan Nato knappt har några militära styrkor vid Ishavet och är upptaget av kriser på andra håll, har Ryssland sin största flotta där, främst de strategiska kärnvapenbärande ubåtarna på Kolahalvön. Trots sin ekonomiska kris på grund av sjunkande energiexportpriser och västliga sanktioner med anledning av kriget mot Ukraina satsar Ryssland nu stora resurser på militär upprustning även i Arktis mot Nato, som påstås eftertrakta de ryska naturresurserna där…

Trots ökad spänning har Ryssland fortsatt samarbetet med väst inom arktiska organisationer, som inte behandlar militära frågor. Hösten 2015 blev Ryssland åter ordförandeland för två år i Barentsrådet (BEAC) med de fem nordiska länderna (och EU). I enlighet med sina egna behov ville Ryssland i rådet satsa på social och ekonomisk utveckling, infrastruktur och investeringar, medan hänsyn skulle tas till miljönormer och urbefolkningarnas intressen. Huvudprinciperna för samarbetet skulle vara förtroende, inklusive ”odelbar och inkluderande säkerhet”, transparens inklusive öppenhet (!), samt tradition. Genom Barentsrådet har Ryssland kunnat upprätthålla vissa officiella kontakter med de nordiska länderna och fått visst bistånd på det sociala och ekonomiska området, och man tackar för att flera hotspots på miljöområdet eliminerats.Läs artikel

Vad kommer efter Hornet? vasabladet.fi

Inför Finlands val av en ersättare för flyg­vapnets Draken och MiG-plan i början av 1990-talet fraktade­ de potentiella leverantörerna skåpbilsvis med ­dokument till Försvarsministeriet som ­underlag för beslutsprocessen innan man begärde in ­offerter…

Däremot är Gripen fortfarande något av ett oprövat kort och Sverige i desperat behov av referenser. Hittills har planet bara sålts till Brasilien.
F-35 i sin tur skulle stärka banden till USA och står för den nyaste generationen av flygteknik – på gott och ont. Avancerade egenskaper kommer med risk för barnsjukdomar. Det finns också plan som flyger ifrån F-35 som dessutom torde vara dyrast i sällskapet.
HS återger en anonym källa i regeringskretsar som säger att om två plan med likvärdiga egenskaper står mot varandra i finalen, så väger säkerhetspolitiken tyngre än priset.

En högst lekmannamässig bedömning räknar ut Hornet som gammal, Typhoon som osäker och ­Rafale som främmande fågel.

Valet skulle då stå mellan F-35 och Gripen. Läs artikel

Aggression – en begreppsfundering, Anders Björnsson

Tesen om ”Rysslands ökande aggressivitet” i Östersjöområdet är aldrig belagd och prövad. Ändå tas den numera för given i nästan all nyhetsrapportering och politisk debatt. Det är ett försanthållande som har karaktären av en trossats, av typen den obefläckade avlelsen. Alla vidare utläggningar hänger på den. Man gör till exempel inte reda för innehållet i begrepp som ”aggression” och ”aggressivitet”. Det kan rimligen inte vara det samma som militär upprustning, ty i så fall skulle man ju behöva beteckna varje steg som tas för att rusta upp den svenska försvarsmakten – om detta sedan kommer att ske är en annan femma – som en aggressiv handling.

Nej, militär styrka kan inte utgöra – eller ens ingå i – en definition av aggressivitet. Kanske är det en förutsättning för aggression? Ja, kanske. Men nog går det att tänka sig att någon beter sig aggressivt också i ett tillstånd av stor svaghet, i ren desperation, som en sista utväg eller som ett sätt att tilltvinga sig ett erkännande. Därmed inte sagt att det är ett givet framgångsrecept. I Syrien och Irak är det knappast styrkan som har triumferat.

Inte heller är det förnuftigt att utgå från att aggressivitet skulle vara ett naturligt stormaktsbeteende. En stormakt kan förvisso gå till attack, men den kan också visa återhållsamhet, känna sig nöjd med status quo, vara utmattad av strider eller mätt på redan gjorda framgångar (erövringar). Stormakter måste inte heller med nödvändighet råka i luven på varandra, och en konflikt behöver inte vara följden av aggressivitet men däremot av låt oss säga prestige eller av missförstånd. Det går mycket väl att ty sig till ett antal konfliktlösningsmekanismer på det internationella fältet, varav somliga redan är på plats, inom ramen för FN-systemet eller i form av bindande konventioner.

Också stormakter tvingas faktiskt att göra vinst- och förlustberäkningar!

Läs mer

Så blir Sveriges nya försvar – ska minimera riskerna, svd.se

Grenarna armé, flyg och marin flyttas från Högkvarteret i Stockholm till nya ledningsstaber i Mälardalsområdet. Försvarsmakten planerar en större omorganisation som ska ”fungera under angrepp”…

Med det skärpta säkerhetsläget i det nordisk-baltiska området och den ökade ryska aggressiviteten i Östersjöområdet ställs nu andra krav än tidigare på försvaret när inriktningen låg på internationella insatser. Av det skälet har ÖB Micael Bydén också inlett en översyn av ledningsfunktionerna…

Enligt nuvarande förslag flyttas ledningen för armé, flyg och marin ut från Högkvarteret i Stockholm och placeras på åtskilda platser. Läs artikel

Multinationellt utvärderingsbesök i Finland, puolustusvoimat.fi

Kanada leder ett multinationellt utvärderingsbesök i Finland 22.–25.11.2016. Utvärderingsbesökets syfte är att öka förtroende och säkerhet i enlighet med Wien-dokumentet 2011.

Området som utvärderas innefattar Jägarbrigaden, Lapplands flygflottilj och övningsområdet i Rovajärvi. Arméns MVH16 övning pågår som bäst i övningsområdet.

Utvärderingsgruppen består av två personer från Kanada, en från Norge och en från Estland. Gruppen leds av överstelöjtnant Francois Casault från Kanada.

Finlands förbindelseofficersgrupp består av tre personer och leds av överstelöjtnant Harri Paldanius från Markstridsskolan.

Syftet med utvärderingsbesöket är att verifiera att sådana militära funktioner som enligt Wien-dokumentet borde ha meddelats i förväg inte pågår i utvärderingsområdet.Läs pressmeddelande

USA gör inspektionsbesök i Finland, puolustusvoimat.fi

USA gör ett inspektionsbesök i Finland 22–25.11.2016 i enlighet med Wiendokumentet 2011 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder.

Området som inspekteras innefattar Jägarbrigaden, Lapplands flygflottilj och övningsområdet i Rovajärvi. Arméns MVH16 övning pågår som bäst i övningsområdet…

Syftet med utvärderingsbesöket är att verifiera att sådana militära funktioner som enligt Wiendokumentet borde ha meddelats i förväg inte pågår i utvärderingsområdet. Läs pressmeddelandet

Ryssland avlägger ett utvärderingsbesök vid Lapplands flygflottilj, puolustusvoimat.fi

Ryssland avlägger den 15.11.2016 ett utvärderingsbesök vid Lapplands flygflottilj. Utvärderingsbesökets syfte är att öka förtroende och säkerhet i enlighet med Wien-dokumentet 2011…

Finland har i enlighet med enligt Wien-dokumentet 2011 varje år sammanställt en militär informationsutbytesrapport. Målsättningen med utvärderingsbesöket är att konstatera att de uppgifter som Finland i rapporten angett för Lapplands flygflottiljs del stämmer överens med den information som presenteras för utvärderingsdelegationen. Läs  pressmeddelande

Finland deltar i svenska försvarets storövning nästa år, svenska.yle.fi

Finland deltar i det svenska försvarets storövning Aurora, som ordnas i september 2017 och uppges vara den största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Övningens syfte är att öka den samlade förmågan att möta ett angrepp mot Sverige…

Det närmare samarbetet mellan Finland och Sverige märks framförallt i luften. Finländska och svenska jaktplan deltar i respektive länders storövningar, både på finländskt och svenskt territorium. Flygvapnet övar också med amerikanska flyg stationerade i Baltikum…

Försvarsmakten deltar i internationella övningar då det anses motiverat med tanke på att upprätthålla och utveckla Finlands försvarsförmåga, krishanteringsförmåga och samarbete med andra länder. Tyngdpunkterna och målsättningarna slås fast av republikens president och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott. Den årliga övningsplanen godkänns av försvarsministern, som sedan informerar riksdagen. Läs artikel