Det sägs att i valet 2014 undrade moderata valarbetare vad de skulle svara väljare som kom in i valstugor och ville att partiet skulle satsa mer på försvaret. Valarbetarna framförde frågan till partiledningen, ytterst ledaren tillika statsministern.

Fredrik Reinfeldt ska ha svarat: ”Säg hej då!” Bakgrunden var att den moderatledda regeringen nedrustat försvaret. Pengar hade frigjorts från försvarsbudgeten för att användas till skattesänkningar…

Donald Trump har tidigare sagt att han tycker att USA står för en för stor del av försvarsalliansens budget. Han har också antytt att USA kommer att lämna de baltiska staterna åt sitt öde vid ett ryskt angrepp. Tydligare argument för militär upprustning finns knappast…

Utöver att försvara sanktionerna och bistå Ukraina med lån måste Sverige rusta upp försvaret. För vår egen skull, men också för solidariteten. Om vi i Sverige inte kan försvara vår del av Östersjön ligger baltstaternas suveränitet pyrt till. Läs ledaren

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist reser till Finland för att med deras försvarsminister Jussi Niinistö genomföra ett bilateralt möte samt närvara vid militärövningen ”Northern 16”.

…Förutom detta så måste vi nu vakna upp och ta vår egen försvarspolitik på allvar. Det måste vi göra oavsett Nato-medlemskap eller inte. Vårt läge i en allt mer säkerhetspolitisk betydelsefull Östersjö är mycket utsatt. Vi är också det Östersjöland som satsar minst på försvaret i förhållande till BNP – strax över 1 procent, en andel som dessutom kommer att sjunka de kommande åren om inget görs. Den blocköverskridande försvarsuppgörelsen är fullkomligt otillräcklig och var underfinansierad redan från början.

Det behövs ett snabbt och kraftigt resurstillskott för att visa omvärlden att vi menar allvar med att vilja försvara vårt eget land. Helst så att vi i närtid når upp i Nato-rekommendationen om 2 procent av BNP på försvaret. Viktigast är att återbesätta Gotland och att vi skaffar ett ordentligt luftvärn, samt ökar möjligheterna till snabba och rörliga insatser över hela vårt territorium. Det skulle öka stabiliteten och säkerheten i Östersjöområdet, som i dag närmast är ett säkerhetspolitiskt vakuum.Läs artikel

Efter Trumps valseger finns även oro för säkerhetspolitiken – vad händer med försvarssamarbetet mellan Sverige och USA?

– Vi förutsätter att avtalet gäller. Trump har varit tydlig med att han vill ha mindre av frihandelsavtal och säkerhetspolitiskt har han satt frågetecken kring om Natoländer med mindre än 2 procent av BNP i försvarsutgifter verkligen ska ha hjälp enligt artikel 5. Vi får avvakta och se vad som händer men jag tror att verkligheten kommer att komma ikapp. Jag tror det är svårt att se en majoritet bland republikaner och demokrater i kongressen som säger att de struntar i den transatlantiska länken. Jag bedömer den risken som liten. Däremot kan det bli ett fortsatt tryck på att fler behöver betala mer och att försvarsutgifterna behöver öka.

Tyskland, Finland och Norge ökar sina försvarskostnader – hur blir det med Sverige?

– Vi har en försvarsuppgörelse och försvarsministern har sagt att han återkommer med en ny försvarsberedning. Vi har höjt vår egen försvarsförmåga och kommer att utveckla samarbeten. Det är det vi har nu och sedan ska vi fortsätta diskussionen med den nya försvarsberedningen.

Enligt USA:s underrättelsemyndigheter blandade sig Ryssland i den amerikanska valrörelsen mot Clinton. Är du rädd att något liknande kan hända här i nästa valrörelse?

– Vi är fullt medvetna om de hot som finns i och med dagens teknik. Vi har redan sett prov på det. Oavsett om det är valrörelse eller inte måste vi vara oerhört uppmärksamma på den typen av hot. Vi måste ha fler perspektiv på säkerhetsbegreppet. Läs artikel

Ett amerikanskt statsluftfartyg passerade fredagen den 11 november in på svenskt territorium i Östersjön söder om Trelleborg. Flygplanet saknade giltigt tillstånd och händelsen betraktas därför som en kränkning.

Det transatlantiska försvarssamarbetet är i gungning efter Donald Trumps valseger. Försvarsminister Peter Hultqvist påpekar att USA är skyldigt att fullfölja sina avtal gentemot andra länder. ”Gör man olika åtaganden är det inte bara att lämna dem åt sitt öde”, säger han.

…Vi möts i en tid när säkerhetsläget i Östersjön återigen är på väg att försämras. Vi får en situation som präglas av oro och rädsla. Det är farligt.

Det skulle kunna leda oss in en ny era av kapprustning. Som skulle frysa och förlama utvecklingen av vår region.

Jag tror mycket på tanken om gemensam säkerhet. Gemensam säkerhet är ett begrepp som lanserades av en utav mina företrädare, Olof Palme och tar sin utgångspunkt i vi måste samarbeta över landsgränser och skapa en gemensam framtid byggd på förtroende och dialog. Precis som vi gör här idag. Gemensam säkerhet byggs på internationell rätt. På starka internationella institutioner. På minskad spänning och nedrustning. Förtroendefull dialog tillsammans med handel, investeringar och ökat samarbete.

Det måste vara Östersjöns framtid – och den säkerheten kan vi bara bygga gemensamt.Läs talet

…I’m delighted to emphasise the need for all relevant countries to engage as partners in implementing the EU Baltic Sea Strategy. Norway and Iceland have already joined the cooperation.

The recent developments in Russia and tensions in the relations between Russia and its neighbours cause some concern. To promote stability, we need unity, determination and strategic patience. But we also need dialogue with Russia, on topics that we choose and that we consider relevant.

The Nordic Council of Ministers has an extensive network spanning 20 years of experience in cooperation with North-West Russia. In our vision for 2030, Russia, as it is today, is an active partner in Baltic Sea cooperation, to the benefit of us all.

Dear friends of the Baltic Sea,

I wish you all an inspiring forum and the best of success in your work for the future of the Baltic Sea Region! Läs talet

…Regeringens motstånd mot svenskt NATO-medlemskap kommer inte förändras – det är bara att konstatera. Det innebär självklart inte att man ska sluta påverka i den riktningen, om man tycker det är en bra idé. Men det kan inte vara det enda som förfäktas. Inför att hela fält av osäkerheter breder ut sig framåt, och underlåtenhetssynder blir smärtsamt synliga bakåt, måste man fokusera och ringa in vad som är möjligt. Den senaste tidens händelser visar att den enskilt viktigaste åtgärd som kan vidtas nu är att öka resurserna till Försvarsmakten och att tillskapa resurser för totalförsvarsplanering och övning. Det är nämligen en investering alldeles oavsett hur det går med NATO, EU-samarbetet och Trump i vita huset…

Om dessa två intressen – mer pengar och fullföljt amerikanskt deltagande – borde alla kunna vara överens och samverka gemensamt för att uppnå. Resurserna är faktiskt den enklaste biten och torde även vara möjligt att hålla undan från prestigekamper. Men ska partier och aktörer som tycker att regeringens NATO-motstånd bör straffas genom att inte medverka till räddning?  Jag tycker inte det. Inte om man ser till nationens intresse. Läs  blogginlägget