[…] Since 2016, after Russia’s annexation of Crimea, “enhanced forward presence” battlegroups have been stationed in four member states on Nato’s eastern flank: Poland, Estonia, Latvia and Lithuania. […]

But the function of these military units remains that of a “tripwire”: a reminder to hardliners in the Kremlin that invading what they may see as renegade breakaway nations of a former Russian empire would automatically trigger a military conflict with other western European states. But in their current state, there is little doubt the enhanced forward presence units would sooner or later be overrun. […]

In keeping with the “founding act”, a political agreement signed by Nato and Russia in 1997, there are restrictions on how many western allied troops are allowed to be deployed to the Baltics, and how close they can be stationed to the border.

The enhanced forward presence in Lithuania, which is made up of seven European nations and led by Germany’s Bundeswehr, has to be rotated every six months at considerable cost and effort, with hundreds of vehicles having to be transported by road, rail or air before each changeover.

While countries such as Germany and the UK remain committed to the founding act, Lithuania and other states in the region say the document is no longer viable as a treaty. Läs artikel

[…] Under krigets gång har många skrämts till förhastade beslut och ställningstagande. Är det verkligen nu som Sverige och Finland ska ansluta sig? Nu har Finland näst intill aviserat en snar framställan om knytning till Nato och detta skulle vara orsak också för Sverige med en omedelbar ansökan. Hur var det med svenska beslut som ska fattas utan påverkan av andra länder?

Okay, Finland ansluter sig och vad händer? Helt plötsligt är Sverige inringat av Natoländer som Danmark, Norge, Finland, Baltikum, Polen och Tyskland. Skulle dessa länder verkligen bara sitta och titta på om Ryssland försöker få en utpost mitt i Nato?

Jag anar att alla de avtal som redan finns samt Natos ointresse för en rysk enklav mitt i boet borgar för att Sverige har det skydd de behöver för att hålla ryssen borta.

Sveriges pågående upprustning med moderna vapen kan nog bli tungan på vågen tills vi i lugn och ro kan besluta, på våra egna villkor, om vi vill vara med i Nato. Läs artikel

Samtidigt som diskussionen om en eventuell Nato-ansökan pågår i Sverige diskuteras också bland Natos medlemsländer om vad försvarsalliansens grundbult, artikel 5, skulle innebära i praktiken.  Artikel 5 innebär att en attack på ett medlemsland är att betrakta som en attack på alla.

– Då görs det bedömningar som har att göra med vad som står på spel, säger Tomas Jonter.

– Är USA beredd att offra New York för Paris eller Washington för Tallinn? Vad är säkerhetsgarantierna värda när krisen är för dörren?

Eftersom artikel 5 aldrig prövats går det heller inte att med säkerhet säga vad responsen skulle bli. Varje stat fattar ett eget beslut.

– Det är inte alls säkert att svaret på en gång blir: Pang, vi rullar in hela vår försvarsstyrka. Det måste man förstå, säger Tomas Jonter.

– Artikel 5 leder inte per automatik, om låt säga att Ryssland rullar in i Litauen, att det dagen efter, månaden efter så finns det italienska, spanska, och danska trupper på litauiskt territorium. Det är inte så det ser ut. […]

Vad Sveriges roll i försvarsalliansen skulle vara är fortfarande oklart. Men enligt Mike Winnerstig, chef på enheten för säkerhetspolitik på FOI, skulle sannolikt hela det svenska försvaret integreras i Nato.

– Den svenska förmågan att agera utanför Sveriges gränser, till stöd för någon annan, är störst vad gäller flygvapnet. Den är delvis god vad gäller marinen, ubåtsvapnet då. Läs artikel

Demilitariseringen och neutraliseringen

 Ålands status regleras i 1856-års konvention om demilitarisering av Ålandsöarna, 1921 års konvention om Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering, 1940 Fördrag mellan Finland och Sovjetunionen om Ålandsöarna, Ålandsbestämmelser i 1947 års fredsfördrag i Paris och 1992 års protokoll mellan Ryssland och Finland om giltighet av fördrag. Vidare noteras statusen i flera dokument med anknytning till Finlands och Ålands anslutning till EU.

 Utdrag ur 1921-års konvention

 Undertecknarna till 1921års konvention om Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering var Tysklands President, Hans Majestät Konungen av Danmark och Island, Estniska Republikens Statschef, Finska Republikens President, Hans Majestät Konungen av Det Förenade Konungariket Britannien och Irland och av de brittiska besittningarna på
andra sidan haven, Kejsare av Indien, Hans Majestät Konungen av Italien, Lettiska republikens Statschef, Polske Statschefen och Hans Majestät Konungen av Sverige.

Artikel 4

Följande bestämmelse skall likväl gälla under fredstid:

a)     utöver den reguljära polispersonal, som är nödvändig för upprätthållande av ordning och allmän säkerhet inom zonen … får Finland, om utomordentliga omständigheter så kräver, införa och temporärt hålla andra väpnade styrkor som är strängt nödvändiga för ordningens upprätthållande […]

Artikel 6.

I krigstid ska zonen anses såsom neutralt område och får inte vare sig direkt eller indirekt begagnas för ändamål, som på något sätt sammanhänger med militära företag.

Dock ska, om krig berör Östersjön, det vara tillåtet för Finland att med sikte på att säkra respekten för zonens neutralitet temporärt nedlägga minor i dennas vattenområde och för detta ändamål vidtaga sådana maritima åtgärder, som äro strängt nödvändiga.

 Artikel 7.

II. Om zonens neutralitet skulle bringas i fara genom en attack antingen mot Ålandsöarna eller genom ögruppen mot finska fastlandet, ska Finland inom zonen vidtaga nödiga åtgärder för att hejda och tillbakaslå angriparen, (intill dess de Höga Fördragsslutande parterna i överensstämmelse med bestämmelserna i denna konvention blir i stånd att ingripa) för att åstadkomma att neutraliteten respekteras.  Läs betänkandet

Ett eventuellt finländskt Natomedlemskap har blivit en het potatis på fastlandet. På Åland är debatten desto svalare, men Staffan Bruuns krönika i fredagens upplaga av Ålandstidningen blottar olika uppfattningar av vad ett medlemskap skulle innebära för öarna.

Statsminister Magdalena Andersson (S) säger att ett beslut om svenskt Natomedlemskap kräver tre fjärdedelars majoritet i riksdagen.

”Som statsminister måste jag alltid fatta det bästa beslutet för Sveriges säkerhet.”[…]

Den troliga majoriteten i riksdagen som nu visat sig gälla. Hur ser du på den?
”När vi fördjupade vårt säkerhetssamarbete med Finland så var bedömningen att det var ett beslut som behövde fattas med tre fjärdedelars majoritet och den här frågan bör också rimligen ha samma beslutsprocess. Hur som helst är min ambition som statsminister att det vägval Sverige gör så kommer vi söka brett samförstånd i den frågan. Det här är inte en fråga som jag tycker lämpar sig för politisk strid”, fortsätter Andersson. […]

Andersson hänvisar ändåtill den säkerhetspolitiska analys som just nu görs i Sverige, där regeringen och riksdagspartierna deltar. Den ska vara klar senast sista maj.

”Jag anser själv som statsminister att det är viktigt att vi först analyserar, vänder och vrider på läget och sedan bestämmer vägen framåt. Jag kommer alltid sätta Sveriges säkerhet främst”, säger hon. Läs  intervjun

Regjeringen la fredag frem en avtale om forsvarssamarbeid mellom Norge og USA.

– Avtalen legger til rette for videreutvikling av det viktige samarbeidet med USA. Dette handler først og fremst om å ivareta norsk sikkerhet og norske interesser, men er også viktig for sikkerhet i Europa, sier utenriksminister Anniken Huitfeldt i en pressemelding.

– Det er ikke realistisk at Norge skal forsvare seg utelukkende med egne styrker. Vi er medlem i Nato og vil støtte andre Nato-land slik de vil støtte oss. Dersom vi skal forsvare hverandre i alliansen, er det viktig at USA og andre allierte kan trene, øve, forhåndslagre og på andre måter forberede forsterkning til Norge, sier forsvarsministeren i pressemeldingen.

I følge Utenriksdepartementet oversendte proposisjon til Stortinget om Samtykke til inngåelse av tilleggsavtale mellom Norge og USA om forsvarssamarbeid av 16. april 2021, står det at Forsvarsavtalen innebærer:

• Avtalen endrer ikke norsk base- og atompolitikk, anløpsregler eller norske begrensninger på lagring av visse våpentyper på norsk territorium.
• Avtalen inneholder et bredt spekter av regler som er viktige for den praktiske gjennomføringen av amerikansk militær aktivitet i Norge, som inn- og utreise, jurisdiksjon, skatte- og avgiftsfritak, bruk av kontraktører og velferdstjenester og infrastrukturinvesteringer. […]
• Avtalen sier det ligger en forpliktelse til å følge norsk regelverk og Norges folkerettslige forpliktelser, likevel slik at USA anser at forpliktelsen kun gjelder så lenge det er forenelig med amerikanske tjenstlige behov.
• Avtalen oppretter «omforente områder», som er viktige i videreutviklingen av forsvarssamarbeidet. Disse områdene vil være på flystasjonene på Sola, Evenes og Rygge og orlogsstasjonen på Ramsund. I fremtiden kan det opprettes flere omforente områder. Läs artikel

– Verden er allerede dypt sjokkert, sa nødhjelpssjef Martin Griffiths da han besøkte byen utenfor Ukrainas hovedstad Kyiv.

Han og FNs Ukraina-koordinator Amin Awad ankom Butsja torsdag ettermiddag til et tre timer langt besøk. De skulle blant annet innom stedet der ukrainere har gravd en massegrav i nærheten av en kirke.Drepte sivile lå i bygatene etter at russiske styrker trakk seg ut av Butsja i slutten av mars. Ifølge ukrainske myndigheter ble flere hundre lik funnet, noen lå på gaten med hendene bundet bak ryggen.

– Neste skritt er å gjennomføre etterforskning, sier Griffiths.

Han var onsdag i Moskva, der han møtte representanter for russiske myndigheter for å diskutere den humanitære situasjonen i Ukraina. Seks uker har gått siden Russland invaderte nabolandet. Läs artikel

[…] Med kriget har dock också debatten om Nato-medlemskap blivit hetare än på länge. Även inom Anderssons eget parti har inställningen börjat förändras mot en mer positiv linje.

Statsministern menar dock att det skulle kunna bli farligt i dagens läge.

– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten.

Men skulle inte ett Natomedlemskap kunna borga för större säkerhet för Sverige?

– Sverige har varit alliansfritt i över hundra år och det har bland annat hållit oss utanför två världskrig. Ska man ändra det ska man ha väldigt goda argument. Sedan får man ju se vad som händer. Nu ritas kartan om i Europa och vi får se hur det här kriget slutar och hur kartan ser ut då. Läs artikel