Flera centrala Natomedlemmar har hört sig för om vilket slags säkerhetsstöd Finland vore betjänt av om vi ansöker om medlemskap, uppger utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) i samband med Natos utrikesministermöte i Bryssel.

Bakgrunden är att Finland kan vara extra sårbart från den dag en medlemsansökan lämnas in till den dag den godkänns. Nato kan behandla en ansökan snabbt, men godkännandet måste ratificeras i vart och ett av de 30 medlemsländerna.

Utifrån de samtal som Haavisto fört med sina kolleger i Natoländer väntas ratificeringsprocessen ta 4–12 månader i anspråk, även om många länder lovat prioritera ratificeringsprocessen i rådande säkerhetspolitiska läge.

– Flera länder har mycket aktivt hört sig för och frågat vilket slags stöd vi skulle behöva. De hänvisar till både säkerhetsstöd och diplomatiskt stöd. Jag tackade dem för erbjudandena och svarade att vår process inte än är i det skedet, men att vi är beredda, säger Haavisto på en pressträff efter mötet.

Haavisto är noga med att processen går rätt till. Nästa vecka ska regeringen lämna en redogörelse om det förändrade säkerhetsläget till riksdagen, som ska behandla den med början efter påsk. Senare i vår väntas såväl partierna som riksdagen forma sina ståndpunkter och analysera om det förändrade säkerhetsläget ger Finland en anledning att lösa in den så kallade Natooptionen. Samtidigt ska den samordningsgrupp som riksdagens talman Matti Vanhanen (C) leder diskutera frågan med regeringen och republikens president. Läs artikel

Ryssland har inte lyckats nå sina mål med angreppen i Ukraina och de ryska förlusterna är sannolikt större än vad de själva vill medge, säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson vid en pressträff.

Ryssland omgrupperar nu sina styrkor för att fokusera på östra Ukraina. Försvarsmakten gör därför bedömningen att Ryssland just nu har begränsad förmåga att rikta angrepp mot Sverige.

– Den ryska aktiviteten i Östersjöområdet fortgår dock, men är på en nivå som är normal för den här tiden på året, säger Michael Claesson. Läs artikel

Försvarsmakten har i dag tecknat avtal för utbyte av rymddata med amerikanska rymdkommandot i USA:s försvarsdepartement. Avtalet ska bidra till att ge myndigheten en möjlighet att skapa egen förmåga inom rymddomänen. […]

Samarbetet omfattar utbyte av information om satelliters position och banor i rymden. Dessutom ingår vissa analystjänster till stöd för satellitoperatörer. Detta ger möjlighet till förbättrad säkerhet vid uppskjutning av satelliter i framtiden. Det ger också värdefull information om vilka satelliter som rör sig över Sverige och när de gör det. Med bättre information om när olika satelliter passerar över Sverige kan Försvarsmakten anpassa verksamheten i tid och rum – både för att visa delar av verksamheten eller dölja dem när det behövs. Läs  pressmeddelande

Utrikesminister Ann Linde (S) ser det inte som givet att Finland och Sverige kommer till samma beslut om att ansöka om Natomedlemskap.

– Det är inte alls säkert att vi kommer till samma slutsats, säger hon. […]

– Samtidigt måste vi analysera vad som händer om vi skulle säga att vi tror att det är bäst för Sveriges säkerhet och Sveriges befolkning om man nu skulle söka medlemskap i Nato. Vilka faror innebär det? Vilka möjligheter innebär det? Vad händer i en interimsperiod? Alla sådana saker måste man ha med i en analys när man ska bestämma vilka beslut man ska ta. Fortfarande är alla optioner öppna, säger Ann Linde. Läs artikel

Antalet civila och militäranställda vid Försvarsmakten ökar med hundratals under de kommande åren. Försvarsmakten använder största delen av anslagen till redan existerande vapensystem och anskaffning av ammunition. […]

Enligt försvarsminister Antti Kaikkonen (C) satsar Finland på försvaret för att man vill höja tröskeln för att hamna i en militär konflikt.

– Rysslands anfall mot Ukraina har förändrat säkerhetsmiljön. Inget direkt hot riktas mot Finland men vi måste blicka mot framtiden. En återgång till det gamla finns inte i sikte, säger Kaikkonen.

– Vi inleder omedelbart en förstärkning av försvaret. I det här landet finns en vilja att försvara det egna landet, det är bra för alla att veta. Läs artikel

USAs president Joe Biden har godkjent en forsendelse på panservernraketter til Ukraina. Verdien er på 870 millioner kroner.

Ukraina har tidligere bedt USA om å få tilsendt Javelin-raketter til bruk mot russiske pansrede kjøretøy.

Det hvite hus kunngjorde sent tirsdag kveld at Biden har godkjent pakken, som inngår i en bredere hjelpepakke på 13,6 milliarder dollar, 118 milliarder kroner, i hjelp til Ukraina og som ble vedtatt av Kongressen i mars. Läs artikel

– Det er viktig å styrke beredskapen i nordområdene. Det er synd det må en krig til for å øke oppmerksomheten rundt dette, sier Tormod Heier, oberstløytnant i Hæren og professor ved Forsvarets høyskole. […]

På tross av krigen i Ukraina mener Heier at den sikkerhetspolitiske situasjonen ikke er blitt mye farligere for Norge.

– Det er fordi vi i Ukraina-krigen ser at russerne konsentrerer krigen til Ukraina. Russland ser ikke ut til å ha noe ønske om å spre den til andre land, til Norge og nordområdene. Men Russland føler seg selvfølgelig presset i krigen fordi de står overfor mye større utfordringer enn de så for seg da krigen startet, sier Heier.

Han trekker fram at russerne også bekymrer seg for våpenforsyningene fra NATO-land til Ukraina, og at krigen påfører russiske styrker mye større kostnader enn de regna med. Så russerne forsøker å skremme Vesten fra å støtte Ukraina, blant annet med atomvåpen.

– Det innebærer at Norge som et NATO-land knyttes tetter opp til krigen. Og problemene russerne opplever i Ukraina kan bli oppfattet som en nasjonal krise for Russland, og da er veien noe kortere til å bruke eller å true med kjernefysisk avskrekking.

– Det betyr at nærområdene rundt atomstyrkene på Kolahalvøya blir viktigere sett med russiske øyne. Det vil påvirke også Norge, siden vi bare er fra 40-120 kilometer unna noen av Russlands aller viktigste utenrikspoliske instrumenter, sier han.

Heier tror ikke på noen atomkrig.

– Men disse russiske atomvåpnene kan få en avskrekkende rolle om russerne blir tilstrekkelig presset, og oppleve at de er i en nasjonal sikkerhetspolitisk krise som følge av krigen.

Med dette som bakteppe mener Heier at beredskapsarbeidet i Norge og i Nord-Norge spesielt er blitt mye viktigere. Läs artikel

Utdrag ur referatet.

ANTÓNIO GUTERRES, Secretary-General of the United Nations   “We are dealing with the full-fledged invasion, on several fronts, of one Member State of the United Nations, Ukraine, by another, the Russian Federation — a permanent member of the Security Council — in violation of the United Nations Charter, and with several aims, including redrawing the internationally recognized borders between the two countries,” he said.  He said he will never forget the horrifying images of civilians killed in Bucha and had immediately called for an independent investigation to guarantee effective accountability…

“For all these reasons, it is more urgent by the day to silence the guns,” he emphasized, noting that he had asked the United Nations Emergency Relief Coordinator, Martin Griffiths, to travel to the Russian Federation and Ukraine to press for an urgent humanitarian ceasefire…

“The war in Ukraine must stop — now,” he said, stressing the need for serious peace negotiations, based on Charter principles.

LINDA THOMAS-GREENFIELD (United States)   Based on available data, her delegation determined that the Russian forces committed war crimes in Ukraine.  Describing how the Russian Federation is sending Ukrainians to their “filtration camps”, she condemned Moscow’s literal disrespect for human rights.  The United States seeks suspension of the Russian Federation from the Human Rights Council.

Mr. NEBENZIA (Russian Federation)  He accused Ukraine’s President of laying blame at the feet of the Russian military, criminally staging events when, in fact, Ukrainian civilians were killed by their own radicals.  As it turns out, Russian forces should not have withdrawn from Bucha.  Describing flagrant inconsistencies being promoted by Ukraine and the Western media, he cited recordings of Ukrainian radicals shooting civilians.  To the video presented to the Council, he responded that the corpses “in no way” resemble those who reportedly had been on the ground for four days.  The only dilatants who could fall for this fake are Western countries, who in fact do not care about Ukraine.

Läs mer

I forrige uke møttes sjefene for Forsvarets operative hovedkvarter og FSBs Grensedirektorat. Møtet, som foregikk på russisk side, omhandlet samordning rundt kyst- og grensevakt og redningstjeneste i grensetraktene. […]

Grensemøtet fant sted i Boris Gleb, rundt fem kilometer fra grensestasjonen Borisoglebsk-Storskog. På agendaen var norsk-russisk koordinering av aktiviteter tilknyttet kystvakt, grensevakt, samt søk og redning i nordområdene.

– Møtet var konstruktivt, og ble gjennomført på en profesjonell måte med respekt for hverandres oppgaver, sier oberstløytnant Ivar Moen, talsperson for Forsvarets operative hovedkvarter. […]

Samspillet mellom FOH og det russiske Grensedirektoratet inngår i det etablerte grensesamarbeidet mellom Norge og Russland, basert på en grenseavtale mellom landene av 1949.

Avtalen tilrettelegger for åpen og god dialog mellom grensevaktstyrkene og grensekommissærene på norsk og russisk side. […]

Det norsk-russiske kystvaktsamarbeidet favner i bred forstand felles fiskeriforvaltning, søk og redning, oljevernberedskap, trafikkovervåkning – samt gjensidig varsling og informasjonsutveksling rundt forhold som kan utgjøre en trussel mot felles miljø og naturressurser, eksempelvis ulovlig virksomhet.

Siden 1988 har Norge og Russland årlig gjennomført Øvelse Barents i Barentshavregionen for samtrening rundt søk og redning, samt bekjempelse av oljeforurensning. Øvelsen ble sist avholdt i fjor sommer. Läs artikel