Türkiye, Sweden vow to expand ties amid NATO talks, azernews.az

av

Türkiye and Sweden have agreed to expand bilateral ties and increase the trade volume to $5 billion in the coming period as the latter is seeking the Turkish parliament’s approval to enter NATO, Trend reports citing Daily News.

Swedish Prime Minister Ulf Kristersson completed his two-day trip to Türkiye, his first visit to a non-European Union country since he came to power a couple of weeks ago. He met President Recep Tayyip Erdogan and held a joint press conference following talks in the Turkish presidential compound late on Nov. 8.

The Swedish premier has informed that his delegation included some prominent Swedish businessmen in a sign that shows his government’s willingness to further improve the bilateral ties in all fields. Läs artikel

USA tar över kommandot för västs styrkor i Arktis

av
Utgivarna

Arktis har sedan kalla krigets slut varit ett lågspänningsområde då varken Ryssland eller USA haft intresse att konfrontera varandra där. För Nato var policyn också att hålla en låg profil i regionen och inte utmana med offensiva övningar.

Arktiska rådet där alla stater på nordkalotten ingick var ett forum för civil samverkan kring frågor som miljö, sjöräddning, ekonomisk utveckling och samfärdsel.

Nu är situationen helt förändrad. Sedan nästan tio år tillbaka pågår en upprustning på båda sidor, och Ryssland och USA står beväpnade och beredda till konfrontation mot varandra.

Bakgrunden är den allmänt ökade spänningen i Europa efter Rysslands annektering av Krim 2014 och det därpå följande först lågintensiva kriget i östra Ukraina som emellertid nu efter den olagliga ryska interventionen i Ukraina blivit ett fullskalekrig. Bidragande till spänningen är också Natos destabiliserande utvidgning med nya medlemsstater fram till Rysslands gräns.

Därtill kommer Arktis ökande betydelse i framtiden som en inte minst effektiv transportled över nordostpassagen som möjliggjorts av den globala uppvärmningen.

Ryssland har sina baser för atomdrivna kärnvapenbestyckade ubåtar på Kolahalvön endast några tiotal mil från Natolandet Norge. USA har återupprustat sin Second Fleet med bas i Norfolk i Virginia för att kunna sättas in i Nordatlanten och Arktis. För USA är det viktigt att kunna blockera sjövägarna genom Barents hav och Norska havet för att hindra de ryska ubåtarna att ta sig ut i Nordatlanten. För Ryssland är det avgörande att inte kunna stoppas den vägen.  Ryssland vill kunna utgångsgruppera sina kärnvapenbestyckade ubåtar i Nordatlanten vid en skarp konfrontation med USA.

Norge har haft en viktig roll i regionen och haft som policy att rusta nationellt både för att avhålla från anfall mot sitt territorium och på senare tid till och med för att avskräcka Ryssland, det vill säga kunna slå mot mål på ryskt territorium med sin nya flygplansflotta av amerikanska F-35 plan. Samtidigt har man hela tiden velat upprätthålla förbindelser med Ryssland på olika nivåer, diplomatiskt, ekonomiskt och genom civila kontakter över gränsen och undvika onödiga provokationer.

Nu har den politiken fått ett abrupt slut.

Läs mer

Til Erdogan med svensk-finske sprekkdannelser, forsvaretsforum.no

av
Odd Inge Skjævesland, norsk journalist og forfatter.,

[…] Eller gjentar historien fra 2009 seg, da det til slutt bare var Tyrkia som var mot at Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen skulle bli Natos nye generalsekretær?

Da var problemet et helt annet under de hemmelige forhandlingene enn det offentligheten trodde. […]

Våren 2009 skulle Nato velge ny generalsekretær. Bare Tyrkia protesterte mot å støtte Danmarks daværende statsminister Anders Fogh Rasmussen. Da trodde mange at de muslimske tyrkerne først og fremst krevde at Fogh Rasmussen måtte unnskylde Muhammed-tegningene i Jyllands-Posten.

Det gjorde aldri Rasmussen. Dessuten var ikke tegningene problemet, sa kilder som hadde deltatt i de hemmelige forhandlingene senere. Tyrkerne stilte derimot ultimatum om at den kurdiske TV-kanalen Roj, som sendte fra lokaler like ved Tivoli i København, måtte stenges. Plutselig løste det seg likevel. Danmark fikk sin generalsekretær i Nato. Roj TV fikk fortsette, selv om Tyrkia hadde krevd kanalen stengt i flere år. De ga seg, fordi dansk politi ikke hadde funnet koblinger til terror.

Men Tyrkia ga seg ikke. Et drøyt år etter at Fogh Rasmussen var blitt Nato-sjef, kom danskene frem til at tyrkerne hadde hatt rett hele tiden. «Nå heter det at Roj TV har brutt dansk lov ved å fremme virksomheten til en gruppe som har til hensikt å begå terrorhandlinger», skrev Aftenposten i 2011.

Et tålmodig Tyrkia vant i København byrett. En mediebedrift ble anklaget for terrorvirksomhet av myndighetene i et skandinavisk land. Kanalen ble koblet til finansiering fra PKK, som også skal ha påvirket det redaksjonelle innholdet.

Kanskje har Erdogan med seg denne erfaringen i møtet med Kristersson i dag, og foreslår et columbi egg som utsetter utfordringene med antall «kurdiske terrorister»?

PS: I går kveld kom en pressmelding fra det svenske forsvarsdepartementet. Tyrkia var ikke nevnt, men forsvarsminister Pål Jonson gir Erdogan inn med teskje at Sverige spiller på lag mot terrorisme: Natos nasjonale fond for å bekjempe terrorisme får 10 millioner kroner. Det er «ett led i Sveriges ansträngningar att bekämpa terrorism och vår ansökan att bli medlem i Nato». Läs artikel

Grundlagsändring om hemliga uppgifter kan försvåra för medier, sverigesradio.se

av

Sverige väntas snart få en ny grundlag som kan komma att begränsa mediers möjlighet att rapportera om uppgifter som skadar Sveriges förhållande till andra stater och organisationer.

Ekots publicering om Sveriges planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en vapenfabrik skulle kunna vara brottslig under den nya lagstiftningen, enligt en expert Ekot talat med.

Riksdagen väntas rösta om förslaget den 16 november.

Lagändringen syftarbland annat till att stärka skyddet för hemliga uppgifter som förekommer inom ramen för internationella samarbeten, till  exempel FN och Nato. Den innebär, till exempel, att det kommer bli straffbart att röja en uppgift som är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation.

Enligt Mikael Ruotsi, som är lektor i konstitutionell rätt och som tidigare arbetat i riksdagen med att bereda lagändringen, kan det här leda till att Ekots publicering 2012 – om Sveriges planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en vapenfabrik – skulle kunna vara brottslig under den nya lagstiftningen. Läs artikel

”Rejäl satsning” på en miljard till FRA:s spaning, dn.se

av

FRA är en underrättelsetjänst som arbetar med signalspaning för att upptäcka hot mot riket och kartlägga andra länders förmågor och avsikter mot Sverige.

Till exempel flög ett av Försvarsmaktens signalspaningsplan med FRA-personal ombord under måndagen, tisdagen och onsdagen över östra Polen. Där genomfördes spaningspass fram och tillbaka längs Belarus och Ukrainas gränser. Detta enligt Flightradar 24, en sajt som visar flygplansrörelser i realtid.

– Jag kan bekräfta att signalspaningsplanet finns där. Det normala är att vi flyger över Östersjön, men vi flyger sedan i våras även där, säger FRA:s kommunikationschef Ola Billger till DN. […]

I den nya budgeten utlovas att ”Försvarets radioanstalts förmåga att följa och analysera den aktuella situationen och trenderna i Sveriges närområde ska fortsatt utvecklas och stärkas”. Då behöver FRA:s personal på i dag cirka 1 000 personer utökas, och nya investeringar krävs. Läs artikel

 

Bring om krig

av
Mats Björkenfeldt

Den mycket produktive folkrättsprofessorn Ove Bring har nu senast skrivit boken Anfallskrigens argument (Historiska Media, 2022), som inleds med påpekandet att stater ”som startar krig söker skäl som rättfärdigar deras handlande.”

Författaren gör därefter gällande att Vladimir Putins i ett tal inför angreppet på Ukraina i februari 2022 rättfärdigar det med hotet från Nato. ”I själva verket rör det sig i grunden om att återupprätta ett fallet ryskt imperium”, skriver Bring. Påståendet har diskuterats.

Intressanta historiska nedslag görs i boken, om Gustav III:s ryska krig, ”Depeschen från Ems”, genom vilken Otto von Bismarck sökte en förevändning att anfalla Frankrike 1870, Sarajevo 1914, Mussolinis gaskrig i Etiopien, Polens ”angrepp” på Hitlertyskland 1939, med mera.

Brings historieskrivning om Nato och Kosovo understryker att Natos bombningar ”saknade mandat från säkerhetsrådet och var därför kontroversiellt”. Här kan man tycka att en folkrättsprofessor borde ha påpekat att bombkriget var olagligt, då frågan om självförsvarsrätt eller inbjudan av en stat, inte var aktuellt. Sveriges dåvarande utrikesminister, Anna Lindh, påpekas det i boken, ansåg bombkriget ”var nödvändigt”, ett närmast medeltida argument kan tyckas. Och Bring slirar mellan det olagliga och det ”legitima” (sid 168). Professor Olivier Corten, som Bring med flera hänvisar till i boken Sverige och folkrätten (2020), skriver i The Law Against War (Hart 2021) sidan540: ”A review of practice confirms that almost all precedents States acting militarily for humanitarian reasons or to rescue their nationals do so by relying legally on classical justification and not on any independent rule conferring a right of intervention.” Det finns alltså ingen folkrätt som medger en humanitär intervention, utan ett med­givande av FN:s säkerhetsråd. Det är synd att professorn inte talar klarspråk i boken.

Boken avslutas med ett kapitel om Putin och Ukraina, där han lutar sig mot Martin Kraghs bok Det fallna imperiet, som anmälts på sajten.

 

 

 

 

Statenes politikk etter Ukraina-krigen: Verden godtar ikke lenger Europas dobbeltmoral

av

Cecilie Hellestveit har skrivi si tredje bok om krig: «Dårlig nytt fra Østfronten. Krigen som endrer alt». Der tar hun utgangspunkt i krigen i Ukraina og skriver om de geopolitiske følgene hun mener krigen får.

Hellestveit viser til at jo mer Russland svekkes, jo sterkere blir Kina. Det er også grunnen til at så mange halvstore stater ikke vil ta avstand fra Russlands krig og slutte opp om sanksjonene, mener Hellestveit. USA prioriterer kampen mot Kina, ikke Russland, hevder hun. At USA vil gå til krig for Taiwan, men ikke for Ukraina, mener hun beviser det.

Hellestveit mener at verken første og andre verdenskrig har likhetstrekk med dagens situasjon. Det stemmer vel neppe? Det som dokumenteres i Hellestveits bok, er at resten av verdens folk ikke vil være med på særlig Europas dobbeltmoral, det hun kaller Europas eksepsjonalisme, krav om unntak for sine handlinger. Mens vi i Norge ser oss blinde på Europa og vår gode moral, er jo resten av verden veldig godt vant med Europas og USAs utallige angrepskriger gjennom flere århundrer. Så de kan lett si at dette er jo dagligdags for oss, hvorfor bråker dere?
Fortsatt tyder mye på at en stor omfattende krig i verden vil bli nødvendig for å løse rivaliseringa om råvarer og markeder. Og skjer det, er «lagoppstillinga» alt klar: Det blir USA og Europa mot Resten av verden. Og europeisk venstreside vil komme til å slåss, med glød, tilsvarende venstreorienterte i kampen for sitt eget lands imperialisme i første verdenskrig, mot «Jordas fordømte», farga mennesker fra tredje verden og fra andre verden. Med krigsrop i den retorikken som er den moderne venstresidas ryggmargsrefleks: Klimaendring, økt innvandring og antirasisme. Läs presentationen

Biträdande generalsekreterare: Finland kan ta en ledande roll när det gäller att utveckla motståndskraften i Nato, hs.fi

av

Googleöversatt

Finland och Sverige kan spela en roll i den militära alliansen Nato, särskilt i utvecklingen av samhällenas motståndskraft och civila beredskap, säger Jörg See , Natos biträdande generalsekreterare för försvarspolitik och strategisk planering .

See talade i ämnet vid finlandssvenska Hanakäräj som hölls i Esbo på tisdagen. Han berömde Finland och Sverige för att de är föredömliga när det gäller att upprätthålla samhällets motståndskraft. ”Jag tror att Sverige och Finland kan ta en ledande roll i det”, sa See. […]

Enligt See håller vi just nu på att definiera vad som förväntas av Finland och Sverige när länderna blir fullvärdiga medlemmar i Nato. Se påminns om att NATO-medlemskap också medför skyldigheter för länder. Medlemsländerna måste försvara inte bara sitt eget territorium, utan även resten av unionen på ett ömsesidigt överenskommet sätt.

”Vi definierar vad som är en rättvis andel och en rimlig utmaning”, säger See.

Se uppgav att Natos internationella stab, där han är medlem, har haft ett nära samarbete med Finland och Sverige sedan sommaren. Läs artikel

Kristersson och Erdoğan träffades för att diskutera Nato – Turkiet upprepade sitt krav på att Sverige måste bekämpa terrorism, svenska.yle.fi

av

Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan höll på tisdagen ett enskilt möte under Kristerssons besök i Turkiet. Efter det träffades den svenska och den turkiska delegationen. De båda ledarna diskuterade bland annat de hinder som Turkiet anser att det finns för ett svenskt medlemskap i Nato.

Efter mötena höll Kristersson och Erdoğan en gemensam presskonferens, och då blev det klart att inget speciellt genombrott hade skett under samtalen. Erdoğan sa att han tyckte att Sverige gjort en del saker bra, till exempel godkännandet av vapenexport. Erdoğan upprepade sitt krav på att terrorganisationer måste stoppas. Enligt honom förväntar sig Turkiet konkreta steg från Sveriges sida då det gäller skyldigheten att bekämpa terrorism. […]

En svensk journalist frågade Erdoğan om Turkiet har krav på att människor ska utlämnas från Sverige.

– I våra diskussioner har målet varit att se över Sveriges attityd till terrorism. Fyra personer har hittills utlämnats, men för tillfället finns en person kvar i Sverige, sa den turkiska presidenten och namngav en person som han sa att är terrorist och som ännu inte har utlämnats.

Ulf Kristersson talade för sin del om ländernas goda relationer och om den outnyttjade potentialen mellan Sverige och Turkiet.

– Vi kan jobba närmare varandra. Vi kan göra mer för att våra länder och regioner ska vara säkrare, tillsammans, sa Kristersson.

Han betonade att Sverige förstår att Turkiet har utkämpat en blodig strid mot PKK-terrorister, och att Turkiet är det Natoland som har påverkats mest av terrorism. Läs artikel

Det totale sammenbrudd i Norges nordområdesatsning, nordnorskdebatt.no

av
Einar Sørensen, internasjonal rådgiver

Kraftsalven fra det russiske utenriksdepartementet forleden mot norsk sikkerhetspolitikk og forholdene i Arktis var ikke tilfeldig. Det er et alarmsignal om at Norge er på full fart inn i konfrontasjoner med Putin-Russland som vil sette Norge på kanskje den alvorligste prøve siden vi ble NATO-medlemmer i 1949.

Alt som heternordområde-samarbeid er i realiteten og bokstavelig talt skutt i filler. Ikke av Norge, men av Putin-Russland. Norges valg i dag er enten å gi etter for russisk press eller følge en klar vestlig linje som også vil forsterke sammenbruddet i de norsk-russiske bilaterale forbindelser. Fra våren av – nærmere bestemt mai måned (mer senere) – kan vi sitte tilbake med kun en begrenset ambassade i Moskva og en sterkt opptrappet konfrontasjon i alt som heter Arktis, men spesielt på Svalbard. […]

Den første prøven er allerede et faktum. Forsvarssjef Eirik Kristoffersen og forsvarsminister Bjørn Arild Gram (SP) går inn for at det operative ansvaret for Norges totale forsvar skal overføres fra NATOs felles kommandosenter i Brunssum i Nederland til NATOs nye felles kommandosenter i den amerikanske basen Norfolk på østkysten av USA.

Det betyr at alle operative beslutninger om forsvaret i Nord-Norge blir tatt i Norfolk, USA. Formell beslutning om overføring ventes våren 2023. Men hvor klokt er det akkurat nå? Tør noen tenke på hvordan russerne vil forholde seg til et Norge de facto enda sterkere knyttet til USA enn før? For Norge er det nå ikke noe annet valg enn å be allierte land om stående forsterkninger i Nord-Norge. Uten det er vi blottstilte og hjelpeløse. […]

Men den største prøven kommer i mai måned. Da skal Norge overta formannsvervet i Arktisk Råd – fra Russland. Hvordan skal en slik overtagelse finne sted – i et møte eller i form av en kort skriftlig erklæring? Fra mars i år er Russland kastet ut av Arktisk råd av de sju andre faste medlemmene av Arktisk Råd, USA, Canada, Storbritannia, Norge, Sverige, Finland, og Island. Utenfor disse har vi så observatørgruppen av land fra EU og ikke minst Kina som definerer seg som et «nesten arktisk land» Läs artikel

Marinen förbereder Natomedlemskap, forsvarsmakten.se

av

[…] USA genomför sedan någon månad en marinoperation i Nordatlanten bestående av den amerikanska hangarfartygsstyrkan US Gerald R. Ford Carrier Strike Group. I den ingår fartyg, flygplan och markförband från ytterligare ett antal Natoländer. Sverige bidrar med ett antal sjöofficerare med särskilda fartygskompetenser i syfte att fullt ut förstå Natos marina integrerade koncept som vi med ett Natomedlemskap blir en självklar del av, men också för att bidra till den tillfälligt sammansatta sjöstyrkans förmåga att hantera ytstridsfartyg i trånga farvatten såsom exempelvis Östersjön och Keltiska sjön. Den svenska marinen har idag en bred palett av förmågor men som ännu inte är operativt integrerade med andra förbandstyper från skilda vapenslag eller nationer. Läs pressmeddelande

S kräver klargörande om kärnvapen, aip.nu

av

[…] S-regeringen var i samband med ansökan om svenskt Nato-medlemskap tydlig med att inga kärnvapen skulle placeras på svensk mark. Den nya regeringen har dock uttryckt lite mer svävande i frågan. Trots att Moderaterna inledningsvis stödde regeringens krav.

Försvarsminister Pål Jonsson förklarade i SR att Sverioge inte bör ha några förbehåll i sin ansökan även om kärnvapen inte aktuellt.

Nu kallar Socialdemokraterna alltså utrikesministern och försvarsministerns till utrikes- respektive försvarsutskottet för att förklara den svenska linjen .

– Vi avvisar bestämt kärnvapen på svensk mark, och vi kräver att regeringen nu klargör sin inställning, säger Peter Hultqvist, (S) ordförande i försvarsutskottet, i en kommentar. Läs artikel