The 255 meter long ”Xin Guang Hua” has delivered a key industrial module for the LNG Construction Center in Belokamenka. Chinese construction yards continue cooperation with Russia in the Arctic, a company representative underlines. […]

The LNG Construction Center in Belokamenka is key component in the Arctic LNG 2 project. It will be the world’s first facility for “mass production” of natural gas liquefaction trains on gravity-based structures. Three gravity-based structures are under construction on site. The first is 95 percent ready, Oborin claims.

About 200 of the structure’s 500 subsystems are reportedly ready for testing and the testing phase will continue until April 2023. After that, the structure will be towed out of the Kola Bay and towards the Ob Bay and site for the Arctic LNG 2 project. Läs artikel

Det som ble fremstilt som en stor suksess i 2007, og som var en av to operasjoner som utløste dekorasjon av krigskorset med sverd til Kristoffersen, var likevel en fiasko. De norske spesialstyrkene, som Kristoffersen ledet, arresterte feil afghaner. Det som skulle vært en Taliban-leder, var en afghansk murer som befant seg på feil sted til feil tid.

VG dokumenterer at både det amerikanske forsvaret, det afghanske forsvaret, norsk etterretning og den norske ambassaden Kabul ble gjort kjent med at feil mann var arrestasjonen.

Amerikanerne kom ut med en rapport allerede dagen som fastslo dette. Denne rapporten var tilgjengelig for alle Nato- og Isaf-styrker, inkludert de norske.

Er det derfor troverdig når Eirik Kristoffersen avviser at han på noe tidspunkt har fått vite dette? Arrestasjonen er viet god plass i Eirik Kristoffersens bestselger «Jegerånden» som kom i 2020, altså 13 år etter hendelsen og like lenge etter at det var kjent at det han påsto ikke var riktig.

I bokens hans er operasjonen fremstilt som en stor suksess, også hans bror Frode var med. Kristoffersen selv beskriver resultatet av operasjonen på følgende måte i «Jegerånden», som er solgt i 52.000 eksemplarer:

«Effekten av aksjonen og arrestasjonen var umiddelbar blant de lokale. Det var selvsagt fortsatt sympatisører igjen, men det var én leder mindre igjen i dalen».

Kristoffersen skriver videre: «Uansett om han ble sittende i fengsel eller satt fri, var han nå kompromittert. Han ville mest sannsynlig aldri kunne fungere som Taliban-leder igjen».

Men mannen de tok med seg liknet ikke engang på han skulle ta. Det ble raskt konstatert av afghansk og amerikansk etterretning.

Det er fra krigslogger avslørt av Wikileaks i 2010 at VG har hentet opplysningene. Men det er trolig at avisen har fått tips fra noen av de mange nordmenn som fikk informasjonen i dagene etter. Kristoffersen forteller at han aldri har sett disse krigsloggene før VG viste dem til ham. Han fikk aldri beskjeden om at de hadde tatt feil mann, forklarer han.

Krigskorset har trolig vært en viktig del av Kristoffersen lynkarriere til toppen av Forsvaret. Han ble forsvarssjef i en alder av 51 år. Läs artikel

Frå fleire hald har det komme bekymring for personellsituasjonen i Forsvaret; spesialistar sluttar mykje tidlegare enn Forsvaret ønsker, det trengst meir teknisk personell, befal og offiserar, og Heimevernet bør bli større. Det einaste som kan erstatte styrking av verneplikta er ei heilprofesjonalisering av Forsvaret. Det bør verken folk eller Forsvaret sjølv ønske seg.

Grunnlaget for å løyse fleire av utfordringane i Forsvaret er å styrke verneplikta. Den såkalla “styrkebrønnen” må vera tilstrekkeleg djup, og med nok friskt vatn for å sikre all slags personell i Forsvaret. Reservistar, særleg i Heimevernet, har også ein betydeleg sivil kompetanse som Forsvaret og beredskapen i Noreg har bruk for, noko som vil bli borte med ein heilprofesjonell styrke. Läs artikel

[…] Arbete med integrering i Nato måste intensifieras

Den 16 maj 2022 fattade regeringen beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. MSB konstaterar att ett svenskt Nato-medlemskap innebär stora förändringar för det civila försvarets fortsatta utveckling och underliggande planeringsåtgärder. Även om denna redovisning i huvudsak omfattar år 2024 och framåt vill MSB betona att anpassningen till följd av ett medlemskap i Nato måste påbörjas snarast. Natos resiliensarbete och dess sju krav på förmåga18 för att stärka civil motståndskraft (NATO Baseline Requirements for National Resilience) är redan idag en central utgångspunkt i den svenska civila beredskapsplaneringen. Därmed utgör de ett viktigt ingångsvärde i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet tillsammans med de sju sektorer19 som pekas ut inom ramen för EU:s s.k. NIS[1]direktiv20 om åtgärder för att skapa och bibehålla en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela EU. Vid ett Nato-medlemskap skärps dock uppföljningen av Sveriges efterlevnad av kraven på förmåga, varför dessa sömlöst måste omhändertas i den nya beredskapsstrukturen och i den process för civil beredskapsplanering som är under utveckling. […]

Värdlandsstöd måste omhändertas samlat

Sveriges samarbetsavtal med Nato om värdlandsstöd från 2014 innebär att ansvariga aktörer ska planera för att både ta emot och ge omfattande militärt och civilt stöd. Det kan handla om civilt stöd vid mottagande av militär trupp med tillhörande tung utrustning och fordon, men också om civilt stöd, exempelvis försörjning av kritiska insatsvaror, materiel, lagerhållning och insatspersonal. Vid ett svenskt medlemskap behöver ansvariga myndigheter vidta ytterligare anpassningar till Natos krav för värdlandsstöd. Förmågan till värdlandsstöd övas kontinuerligt och det kommer finnas förväntningar att Sverige deltar med både militära och civila resurser samt att övningar genomförs i Sverige. Samtidigt kommer militärt och civilt stöd från EU samt bilateralt dito till Sverige under höjd beredskap och krig vara fortsatt aktuellt. MSB bedömer därför att värdlandsstödsfrågan fortsatt måste omhändertas samlat med MSB som nationell samordnande myndighet, i samverkan med civilområdesansvariga länsstyrelser, Försvarsmakten och berörda beredskaps[1]myndigheter. […]

Deltagande i Natos planeringsprocesser

Vid ett medlemskap deltar Sverige fullt ut i Natos försvarsplaneringsprocess (NATO Defence Planning Process) inklusive den civila resiliensplaneringen (Resilience Planning and Review Cycle). Skarpa målsättningar på militär sida omfattar därmed även civila dimensioner som behöver omhändertas av ansvariga aktörer inom beredskapssystemet. Samtidigt stärks uppföljningen och dialogen med Nato även på civil sida, med utveckling av civila resiliensmål utifrån gemensamma riktlinjer och förmågekriterier. Dessa omfattar en bredd av sektorer såsom energi, transporter, hälso- och sjukvård, elektroniska kommunikationer och räddningstjänst. Läs rapporten

Det säkerhetspolitiska intresset för Arktis fortsätter att öka vilket förstärker Nordkalottens militärstrategiska värde. Försvarsmaktens vinterenhet har därför sedan flera år tillbaka haft en allt starkare efterfrågan på vinterstridskurser av våra internationella samarbetspartners. Nu växer också intresset för att verka på Nordkalotten under barmarksförhållanden.– Om vi någon gång måste komma hit med vår enhet kommer vi att vara mer förberedda för att vi vet hur terrängen är och hur man agerar i den, säger Devin Nolen, kursdeltagare från Nederländerna. Läs pressmeddelande

Russland utgjør den mest akutte trusselen for USA, mens Kina utgjør den største utfordringen på sikt, mener Pentagon.

Torsdag la Pentagon fram et oppdatert strategidokument for det amerikanske forsvaret.

– Kina utgjør den største konsekvensmessige og systemiske utfordringen, mens Russland utgjør mest akutte trusler, både mot vitale amerikanske interesser i utlandet og hjemme, heter det blant annet.

Ifølge Pentagon er en konflikt med Kina «verken uunngåelig eller ønskelig», men landets forsøk på å «dominere nøkkelregioner» og økende press på Taiwan blir sett på som en stor utfordring for USA. Strategidokumentet anklager videre Kina for systematiske forsøk på å undergrave amerikanske allianser i Stillehavsregionen og for å vise militære muskler og true land i regionen.  Läs artikel

The small newspaper based in Kirkenes, Norway, is again on the agenda of Russian censorship authorities. It was blocked by media regulator Roskomnadzor already in early 2019. This week, it got double-blocked by the country’s General Prosecutor.

The online newspaper that publishes in both English and Russian was notified about the decision on Saturday the 29th of October. In a letter, the General Prosecutor’s office gives the Barents Observer 24 hours to delete all “illegal information.”

According to the prosecutors, the newspaper publishes “unreliable public information aimed at destabilising society and the political situation in the Russian Federation.” […]

The Barents Observer is based in Kirkenes, Norway, and covers Arctic and Russian developments. That includes economy, society and national security. Since Russia’s onslaught on Ukraine in 2014 and 2022, the newspaper has closely followed the country’s growing militarisation, nationalism and crackdown of the media and civil society. […]

The newspaper’s domain name was shortly later added to a federal list of blocked websites. A number of more media were added to the list on the same day, among them the Russian version of the Moscow Times. The blocking will have little practical consequences for Barents Observer. It is from before blocked in Russia, and Russians need to use VPN or visit the newspaper’s mirror domain to get access. Läs artikel

Medan kriget pågår i Ukraina diskuteras det inom regeringen vilka vapensystem som Sverige kan bidra med. Högt på Ukrainas önskelista står artillerisystemet Archer, som den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba gjorde klart när han besökte Stockholm i augusti. Statsministern Ulf Kristersson (M) uppgav i samband med besöket att Ukraina skulle ha ”extremt stor nytta” av Archer.

Men det kan bli komplicerat att skänka systemet till Ukraina. Rein Pella, lärare i försvarssystem på Försvarshögskolan, säger att Sverige i så fall måste ställa upp med både underhåll och reservdelar.

– Går systemet sönder måste det repareras någonstans. Behöver man göra det i Boden blir det ju en lång väg att transportera pjäserna, säger Pella. […]

Det kommer även att ställa krav på att Ukraina får hjälp med utbildning.

– Sverige behöver utbilda personal. Det är en självklarhet, säger Pella.

– Att köra pjäsen och skjuta är inte svårt. Det svåra är att hålla koll på sensorerna och alla delsystemen och att bli bra på det. Läs artikel

Google-översatt

Regeringens framtida förslag om medlemskap i Nato innehåller inga restriktioner för kärnvapen i Finland. Iltalehti rapporterade nyligen denna nyhet .

Informationen var inte särskilt överraskande: Ledande politiker har den senaste tiden upprepade gånger sagt att det inte är meningsfullt att i förväg sätta nationella reservationer för Finlands Nato-medlemskap. […]

Under förberedelserna för medlemskap har diskussionen om Nato och kärnvapen mest handlat om huruvida kärnvapen skulle kunna föras till Finland efter att NATO-medlemskapet har förverkligats. Experter anser dock att frågan om att placera kärnvapen i Finland är mer permanent avlägsen.

Det finns inga egentliga strategiska eller militära skäl att be Finland att placera ut kärnvapen på sitt territorium. Att placera dem här, i Rysslands grannland, skulle också öka Natos sårbarhet, uppskattades till exempel i Finlands Natoundersökning 2016.

Tapio Juntunen , en universitetslärare som är bekant med kärnvapen från Tammerfors universitet, säger att han anser att hela idén med kärnvapen i Finland är orealistisk: Kärnvapen kommer inte att påtvingas, och de kommer sannolikt inte att ges till den nya Natos medlemsländer.

Han påminner oss om Polens önskan att ha amerikanska kärnvapen på sin mark. Polen har tagit upp frågan för sista gången i höst.

Läs mer

Karl XIV Johan går igen. Senaste spökeriet finns i kultur­departements skrivelse Återkallelse av sändnings­tillstånd vid fara för Sveriges säkerhet, som publicerades i augusti och innehåller förslag till lagändringar.

Försvagningarna av yttrande­friheten riktas så gott som alltid mot den svagaste länken, överföringen eller distributionen av yttranden. I diktaturer är det en självklarhet med rigorös kontroll av internet som i Kina eller indragning av tillstånd för regim­kritiska tv-stationer som i Ryssland. Men även i demokratier av olika mognad har regeringar när de ansett att statsnyttan krävt det tagit steg för att kontrollera och begränsa medborgarnas rätt att sprida och ta del av information.

Karl XIV Johan hade sin indragnings­makt (mer om den nedan), under andra världskriget gällde transport­förbud för vissa tidningar och ordnings­stadgan användes för att stoppa Karl Gerhards kuplett Trojanska hästen. UD stängde 2006 SD-kurirens webbplats och förra kultur­ministern Jeanette Gustafsdotter lovordade EU:s direktiv att förbjuda distributionen av Sputnik och Russia Today. Ett annat exempel är den opinions­styrning som infördes med medie­stödet som endast ska kunna ges till demokratiskt sinnade publikationer. Ett stöd som nu föreslås ska vidgas och ersätta det traditionella presstödet som varit blint för innehållet.

I propositionen om en ny radio- och tv-lag 2019 beklagade regeringen Löfven att det saknades en möjlighet att återkalla ett tillstånd för radio- och tv-sändningar ”vars innehåll utgör en fara för Sveriges säkerhet”.

Enligt det nu framlagda förslaget i kultur­departementets pm, som handlar om just en sådan möjlighet, behöver det inte ha uppstått en faktisk skada, utan återkallelse av tillstånd ska kunna ske om det förelegat ”en viss sannolikhet” för skada och att det är ”rimligt från objektiv synpunkt att förvänta” att det uppstår en risk för Sveriges säkerhet. Läs artikel