Utrikesminister Margot Wallström:

[…] Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och ökat samarbete på bred front: i Norden och Östersjöområdet, inom FN och OSSE, och genom partnerskapet med Nato.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.

Vår säkerhet är beroende av att den europeiska säkerhetsordningen respekteras, och vi ska verka genom EU samt i OSSE och Europarådet för att upprätthålla den.

Den transatlantiska länken är av avgörande betydelse för Europa. Vi ska värna den bilaterala relationen till USA, och samarbeta baserat på värderingar och intressen. Vi beklagar att USA har valt att frånträda ett antal internationella avtal. […]

Vi är pådrivande för att EU:s sanktioner mot Ryssland ska bibehållas så länge skälen till att de infördes består. Vi stödjer reformansträngningarna i Ukraina.

Samtidigt har vi, liksom EU, kontakter och dialog med Ryssland och det ryska samhället. Vi behöver samarbeta där vi har gemensamma intressen. Vi stödjer det ryska civilsamhället och strävar efter stärkta mellanfolkliga kontakter. Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet är format där vi har konkreta samarbeten. Läs deklarationen

Det blåser en sur vind over Nord-Norge. Russland ruster opp, og USA stasjonerer marinesoldater i Troms.

– Stormaktsrivaliseringen er for alvor i ferd med å sige inn over våre umiddelbare nærområder i nord, sa etterretningssjef Morten Haga Lunde i en tale mandag kveld.

Samtidig snakker norske utenriksmyndigheter nå åpent om problemene med Nato. Norge må klare seg mer alene i en krise, og det er ikke lenger sikkert at USA vil stille opp for sine Nato-allierte i ­Europa.[…]

– Under den første Stoltenberg-regjeringen trodde man at Norge kunne drive en utenrikspolitikk som gikk på tvers med amerikanske interesser. Prisen for alenegang er mye høyere nå, sier han. Toje tror det norske forsvaret må forberede seg på å delta i flere amerikanske kriger langt borte fra Europa.

– Libya var akkurat det. Da gikk Norge ut i front for å vise lojalitet og offervilje. Operasjonen fungerte godt som alliansepolitikk, sier han. Läs artikel

Utredningen om Sverige bör underteckna och ratificera konventionen om kärnvapenförbud innehåller många oklarheter. Bäst för Sverige är att säga ja till konventionen, och sedan verka för dess förbättring. Det vore ytterst egendomligt om nära 60 års insatser av svensk diplomati mot massförstörelsevapen inte skulle fullföljas. […]

Utredaren skriver att konsekvenserna av ett svenskt tillträde skulle bli ”mycket negativa” vad gäller svenska försvarspolitiska samarbeten med Nato, Natoländer och Finland. Men till stöd för den ståndpunkten åberopas endast ”signaler” från USA, vissa andra kärnvapenstater och några Natomedlemmar.

Här hade en egen grundlig analys varit i högsta grad påkallad. En sådan skulle möjligen kunnat förklara det paradoxala förhållandet att Natoländer, särskilt USA, i skarpa ordalag avrått Sverige från tillträde till konventionen, samtidigt som man lika eftertryckligt hävdat att denna saknar all realpolitisk betydelse. Både Sverige och Nato har betonat den ömsesidiga nyttan av samarbete. Det är osannolikt att alliansen eller dess medlemmar skulle äventyra denna samverkan om Sverige tillträder konventionen. Övningar och annan samverkan ska ju inte innefatta kärnvapen. […]

Utredningen bidrar inte till den större klarhet som efterfrågades i oktober 2017 då den tillsattes. Vi menar också i likhet med utredningen att det finns svagheter i konventionstexten och den bör stärkas på flera punkter. Men det finns goda möjligheter att påverka konventionen i positiv riktning. Den lösning som vi finner bäst för vårt land är att underteckna och ratificera konventionen, och sedan som statspart energiskt verka för dess förbättring och för att andra länder gradvis ska ansluta sig. Det vore ytterst egendomligt om nära 60 år av svensk diplomatis stoltaste insatser mot massförstörelsevapen inte skulle fullföljas. Läs artikel

Syrien:

[…] Regeringen ser fortsatt med stor oro på situationen i Syrien. Regeringen kommer att vara pådrivande för en sammanhållen EU-linje gällande icke-normalisering av relationer med den syriska regimen, samt att EU ska agera förebyggande för att undvika en militär upptrappning i nordöstra Syrien. Regeringen kommer även att betona vikten av att den förestående humanitära givarkonferensen i Bryssel på ett integrerat sätt lyfter fram kvinnors deltagande i den FN-ledda politiska processen och ansvarsutkrävande för brott som begåtts under konflikten i Syrien.

Venezuela:

[…] EU har den 22 maj förra året uttalat att vi inte godtar valresultatet från i maj som förde Maduro till makten då vi inte anser att valen var fria och rättvisa. I linje med vårt uttalande den 26 januari menar vi nu att det är hög tid att venezolanerna får fritt och fredligt bestämma om sin framtid och har därmed uppmanat regeringen att utropa nyval. Uttalandet är vår gemensamma plattform.

Regeringen välkomnar att EU meddelat att det finns beredskap att införa ytterligare sanktioner om inte steg i rätt riktning tas, samt att den humanitära hjälpen till det venezolanska folket ska ökas. Det centrala för regeringen är att EU agerar gemensamt för en fredlig lösning på krisen i Venezuela.

Regeringen stödjer Juan Guaidó som nationalförsamlingens ordförande, liksom hans strävanden att utöva rollen som ad interimspresident, som enligt den venezolanska konstitutionen nu har till uppgift att utlysa nyval. Hela dagordningen finns på: kommenterad-dagordning-fac-18-februari-2019 (1)

Vi finländare är bara ungefär 5,5 miljoner till antalet. Det utgör cirka 0,07 % av världens befolkning. Det finns över 50 städer i världen där det finns flera människor än vi är i hela Finland. Eftersom vi inte hör till någon militärallians är vi beredda att försvara vårt territorium självständigt. Vi försvarar vårt land från Hangö till Utsjoki och från Ilomants till Vasa. År 2015 sände vi ett s.k. reservistbrev till våra cirka 970　000 reservister. Det är inte många länder som kan göra det. Det är inte heller många länder som kan tiofaldiga sin fredstida styrka till krigstida styrka på några dagar. Det kan vi. Trots vår ringa folkmängd och vårt omfattande territorium har vi lyckats upprätthålla och säkerställa lugna förhållanden i vårt land.

Värnplikten har väckt känslor, både för och emot, redan då den blev det självständiga Finlands försvarslösning 8.2.1919. Värnplikten har således utgjort grunden för vårt försvar redan i 100 års tid. Kärnan består och är fortfarande aktuell. Förhoppningsvis bevarar denna fungerande grund sin karaktär även i framtiden. Läs artikel

Ett antal länder inklusive Sverige har de senaste dagarna officiellt erkänt oppositionspolitikern Juan Guaidó som Venezuelas president vilket väcker ett antal folkrättsliga frågor. Juan Guaidó har inte vunnit något allmänt val utan är en ”självutnämnd president”.[…]

Venezuela är en republik och presidenten är dess statschef. Genom att länderna, däribland Sverige, har erkänt Juan Guaidó som landets legitima president har man således också erkänt honom som Venezuelas statschef. Genom att man betraktar Juan Guaidó som den legitima statschefen har man indirekt underkänt hela den nuvarande regeringen i Caracas. Såvitt jag känner till har Sverige aldrig tidigare agerat på liknande sätt och skälen för det är att man inom folkrätten erkänner suveräna stater och inte tillfälliga politiska ledare.[…]

En grundsten i vår världsordning är kortfattat och förenklat att varje folk har rätt till självbestämmande. Varje folk har rätt att välja sina egna politiska företrädare och fatta sina beslut utan andra staters ingripanden. Denna rätt tillkommer förstås även venezolanerna. Det är inte Trump, Bolsonaro eller Wallström som ska utse Venezuelas president utan det ska det venezolanska folket inom ramen för deras konstitution och suveränitet. Läs artikel

Från den 1 januari nästa år ska en ny lag göra det möjligt för militära förband från Sverige och Finland att försvara varandras länder. Redan i mars kommer 1.500 finska soldater hit för att öva försvarskrig i Norrbotten.[…]

– Vi räknar med att lägga en proposition för riksdagen i juni och att lagen kan träda i kraft från den 1 januari 2020. Då kan man snabbare fatta beslut och i en krissituation kunna bistå varandra, säger Peter Hultqvist. […]

Fakta Lagförslaget i korthet:

Om Finland i fred eller i krig begär hjälp mot kränkningar kan svenska regeringen besluta om det. Om Finland angrips och begär hjälp måste riksdagen godkänna att svensk styrkor sätts in.

Om Sverige i fred eller krig utsätts för kränkningar får regeringen begära hjälp av Finland. Finska förband får samma långtgående befogenheter som Försvarsmakten att öppna eld, spärra av områden  o s v.

Vid höjd beredskap, krigsfara eller angrepp mot Sverige kan regeringen begära militärt stöd från Finland. Läs artikel

Värnplikten har varit en viktig uppgift för finländarna och kommer att fortsätta var a det de följande hundra åren, säger stabschefen vid arméstaben, generalmajor Markku Myllykangas i ett pressmeddelande på fredagen med anledning av att det gått 100 år sedan systemet med värnplikt infördes.

– Värnplikten väcker känslor för och emot, och gjorde det redan då den blev det självständiga Finlands försvarslösning den 8 februari 1919.

Myllykangas säger att systemet var funktionellt då, och är lika funktionellt i dag tack vare kontinuerliga reformer och uppdateringar.

– Inom Försvarsmakten genomförs nu ett program, Utbildning 2020, som ska svara på de förväntningar som de värnpliktiga har som är födda på 2000-talet. Vi effektiverar utbildningen och utbildningsmetoderna så att så många värnpliktiga som möjligt kan få uppgifter där de kan utnyttja sitt kunnande.

Cirka 25 000 finländare genomför årligen sin värnplikt. Av dem är 400-500 kvinnor. Längden på tjänstgöringen är 165 dagar, 255 dagar eller 347 dagar beroende på vilken typ av specialutbildning man får. Läs artikel