”Certain NATO members, among them the USA, try to restrict Russia’s activities in the Arctic,” says top security strongman Dmitry Medvedev and makes clear that issues of national security will be part of his country’s upcoming chairmanship priorities in the Arctic Council.

According to the former president and prime minister, Russia is experiencing a wide range of threats in the Arctic from its NATO neighbors, including military buildup along its northern borders and the introduction of sanctions.

Russia wants peace, stability and mutually beneficial partnership, but that view is not shared by the NATO members, he argues.

“All of this, of course, poses direct threats to our national security,” Medvedev underlined in a Russian Security Council meeting this week. The meeting was the first in Council’s newly established Arctic Commission. […]

The new realities must now also be reflected in the work of intergovernmental organizations, Medvedev argues. And one of the most significant of those platforms is the Arctic Council, the powerful state official underlines. According to Medvedev, Russia must now do its utmost to prepare for the upcoming chairmanship period.

“Russia must in the most serious manner address its work in the organization,” he underlined and added that the federal government in the near future will be requested to establish an organizational committee that is to prepare the chairmanship. Läs artikel

Faktablad från Justitiedepartementet

Civilt försvar är de verksamheter och åtgärder som myndigheter, kommuner, regioner samt enskilda, företag och det civila samhället vidtar för att stärka Sveriges motståndskraft för höjd beredskap och krig. […]

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 långsiktiga satsningar för att stärka och ytterligare intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret. Området tillförs 1 miljard kr. redan 2021. Under kommande år ökar satsningen stegvis, och tillsammans med de medel som tillfördes 2018 innebär regeringens förslag att summan av medel avseende civilt försvar uppgår till 4,2 miljarder kronor 2025. Det ligger i nivå med försvarsberedningens bedömning och är den största satsningen på civilt försvar i modern tid. Läs faktabladet

Vår nye forsvarssjef, general Eirik Kristoffersen, har satt et verdibasert forsvar og forsvarsvilje øverst på sin prioriteringsliste, over beredskap, evne til samvirke, og utvikling. Effekten han ønsker å oppnå med sin førsteprioritet beskrives av ham selv som at enhver som prøver å okkupere Norge skal møte en hengemyr og få en opplevelse av sakte tap i møte med norsk geografi, forsvarsvilje og samhold. Kjernen er ifølge generalen en felles vilje til å bevare frihet og demokrati, og historien har vist at dersom man kjemper for en sak man tror på, kan man slå en militært overlegen motstander.

Når man diskuterer en militær styrkes samlede evne til å løse sine oppdrag brukes ofte ordet kampkraft, og i militærteorien består kampkraft av to komponenter, den moralske og den fysiske. Både verdier og vilje tilhører den moralske komponenten av kampkraft, mens alt som kan telles, som soldater, våpen og materiell, tilhører den fysiske. Forsvarssjefen prioriterer altså å styrke den moralske komponenten, og slik jeg forstår det handler dette både om Forsvarets etterlevelse av sine kjerneverdier, Forsvarets egen forsvarsvilje og hele samfunnets forsvarsvilje. Läs artikel

Skall hela landet försvaras?

Frågan ställdes nyligen av författarna till riksdagspartiernas talespersoner i försvarsfrågor.

Egentligen borde frågan vara överflödig.

I alla högtidliga sammanhang, där försvaret behandlas, brukar politiker försäkra att hela landet skall försvaras. I alla fall finns det ingen som vill säga något annat. […]

Det uppnås genom att totalförsvaret har en sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet att det avhåller från försök att anfalla, besätta eller på annat sätt utnyttja vårt land.”

Här finns dock ett trovärdighetsproblem som inte bara har att göra med hur starkt försvaret är. Det finns en bakomliggande doktrin om att vi skall vara beredda att ta emot stöd utifrån, och då handlar det främst om USA och/eller Nato, även om ett framtida svensk-finskt försvarssamarbete kan inrymma ömsesidigt stöd om någon av oss attackeras, kollektiv säkerhet enligt FN-stadgan.

Doktrinen om stöd utifrån är grunden för det som kallas vårt tröskelförsvar. Det bygger främst på högteknologiska vapensystem med flyg, missiler och flotta som skall avhålla en främmande stat från att angripa. Om tröskelförsvaret inte avhåller och vi dras in i krig, är huvudtanken att vi skall få militär hjälp utifrån. I väntan på det skall försvaret i det längsta hålla ut. Läs artikel

En flottbas för kärnvapenbestyckade ubåtar som användes under kalla kriget ska åter öppna i Norge. Olavsvern utanför Tromsö byggdes under 1960-talet och var länge hemlig. Nu blir den på nytt en strategiskt viktig plats för USA och Nato. […]

Enligt NRKska nu Olavsvern stå redo att öppnas för att ge plats åt bland annat tre Seawolf-ubåtar från USA:s flotta. Högt uppsatta amerikanska officerare har setts vid basen på sistone och i fredags ställde sig Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen positiv till att amerikanska styrkor ska få använda basen i Natosamarbetet.

Han körde därmed över majoriteten i kommunstyrelsen i Tromsö som gett uttryck för att man inte vill se amerikanska soldater i området. Andra kritiker har riktat in sig på att Norge nu är på väg att överge den traditionella linjen att vara en buffertzon mellan stormakterna genom ett territorialförsvar och att därmed inte tillåta permanenta baser för främmande trupper. Läs artikel

The U.S. Air Force assumed full control of NATO’s air policing mission in the North Atlantic this week.

According to the Department of Defense, U.S. F-15C/D Eagles assigned to the 493rd Expeditionary Fighter Squadron in Lakenheath, England, were deployed to Keflavik Air Base, Iceland, last week.[…]

The United States scaled back its military presence in the North Atlantic when the Cold War ended, but it has been reinvesting resources in the area since Russia invaded eastern Ukraine and annexed the Crimean Peninsula.

”The routine deployment demonstrates Alliance solidarity and the transatlantic linkage at work,” said U.S. Air Force Brigadier General Andrew Hansen, NATO Allied Air Command Deputy Chief of Staff Operations.

In September the Air Force awarded three contracts totaling $38 million to improve the airfield at Keflavik. Läs artikel

he US will deploy up to 2,500 military personnel in Bulgaria as part of the 10-year Defense Cooperation Roadmap signed between the two countries last week.

The agreement was reached on Oct. 7 during a meeting between Bulgarian Defense Minister Krasimir Karakachanov and US Defense Minister Mark Esper in the US capital. The two NATO countries aim at deepening the cooperation in Black Sea region, as well as supporting the implementation of NATO capability targets, according to Karakachanov.

The roadmap establishes a framework for the development of Bulgaria’s military readiness and capabilities over the next decade through sustained defense cooperation, a readout by the US Department of Defense said. Läs artikel

Armén har fått ett tillskott i fordonsflottan i form av Granatkastarpansarbandvagn 90. Ett av de förband som tilldelats vagnen är Norrbottens regemente och nu utbildas den första plutonen vid pansarbataljonen på fordonet. […]

Fordonen består av en granatkastarfunktion påbyggd på ett Stridsfordon 90-chassi och förväntningarna bland de värnpliktiga på I 19, som är bland de första i landet att utbildas på vagnen.
– Det känns som en ära att få vara en del av något nytt. Det här är inget som har funnits innan så det känns väldigt unikt att få vara med under det första utbildningsåret med vagnarna, säger William Vinter från Tyresö som är en av gruppcheferna inom plutonen. […]

Framför allt handlar en av de stora nyheterna om det utökade skyddet för besättningen.
– Den största skillnaden är skyddsnivån. Tidigare stod vi utomhus vid pjäsen. Nu sitter besättningen tryggare i vagnen med skydd. Vi får även en helt annan manövreringsförmåga. Nu kan vi följa det mekaniserade förbandet på ett helt annat sätt eftersom vi har samma typ av fordon, säger översergeant Mikael Sandling som är plutonchef. Läs pressmeddelande

Falun och Sollefteå återfår sina regementen senast 2022, föreslår regeringen i en överenskommelse med C och L. […]

– När det gäller Falun finns en dimension som handlar om transportleder till både Oslo och Stockholm, säger försvarsministern. […]

Utbildningen av fältjägare förläggs till Östersund för att den militära organisation som finns på orten, inte minst genom flygvapnet på Frösön, ska stärkas. Det är viktigt av strategiska skäl med tanke på den förbindelse Östersund har med norska Trondheim. Läs artikel

Regeringen kommer i den kommande propositionen ”Totalförsvaret 2021–2025” att föreslå förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation. Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn, Dalregementet (I 13) i Falun och Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå med utbildningsdetachement i Östersund återinrättas. Beslutet vilar på en överenskommelse mellan regeringen samt C och L.

Regementena föreslås återetableras senast 2022 för att nå full kapacitet under perioden 2026–2030. Regementena bör ha en utbildningskapacitet om cirka 200–250 inryckande värnpliktiga årligen. De värnpliktiga bör i största utsträckning uttas regionalt för att bland annat säkerställa hög beredskap vid krigsförbanden.

Det finns ett tydligt behov av förband för skyddet av de västliga förbindelserna via västra Svealand till Osloområdet samt via Jämtlands län till Trondheim. […]

Västernorrlands regemente i Sollefteå etableras för att utbilda två lokalförsvarsskyttebataljoner för skyddet av förbindelserna till Trondheim. Ett utbildningsdetachement, Jämtlands fältjägarkår (motsvarande bataljon), förläggs till Östersund. Grundutbildningen av totalförsvarspliktiga ska ske i såväl vid Västernorrlands regemente i Sollefteå som i Östersund. Det är mot bakgrund av det strategiska läget viktigt att i fredstid förstärka den militära närvaron i Östersund, med bland annat utbildning av värnpliktiga. I det sammanhanget behöver också möjligheten att använda infrastruktur kopplad till flygplatsen på Frösön säkerställas. Östersund har en strategisk betydelse för Försvarsmaktens framtida utveckling. Läs pressmeddelande

Satsningen på sex nya militära förband lägger grunden för att kalla in fler värnpliktiga, utöver de 8.000 som riksdagen beslutar om i höst. Det framhåller partierna bakom regeringens förslag. […]

Riksdagens beslut i höst innebär att dagens 4.000 värnpliktiga ökar till 8.000 år 2025. De nya regementena gör det möjligt att utöka antalet värnpliktiga ytterligare i nästa riksdagsbeslut 2025. Läs artikel