Regeringen kommer i den kommande propositionen ”Totalförsvaret 2021–2025” att föreslå förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation. Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn, Dalregementet (I 13) i Falun och Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå med utbildningsdetachement i Östersund återinrättas. Beslutet vilar på en överenskommelse mellan regeringen samt C och L.

Regementena föreslås återetableras senast 2022 för att nå full kapacitet under perioden 2026–2030. Regementena bör ha en utbildningskapacitet om cirka 200–250 inryckande värnpliktiga årligen. De värnpliktiga bör i största utsträckning uttas regionalt för att bland annat säkerställa hög beredskap vid krigsförbanden.

Det finns ett tydligt behov av förband för skyddet av de västliga förbindelserna via västra Svealand till Osloområdet samt via Jämtlands län till Trondheim. […]

Västernorrlands regemente i Sollefteå etableras för att utbilda två lokalförsvarsskyttebataljoner för skyddet av förbindelserna till Trondheim. Ett utbildningsdetachement, Jämtlands fältjägarkår (motsvarande bataljon), förläggs till Östersund. Grundutbildningen av totalförsvarspliktiga ska ske i såväl vid Västernorrlands regemente i Sollefteå som i Östersund. Det är mot bakgrund av det strategiska läget viktigt att i fredstid förstärka den militära närvaron i Östersund, med bland annat utbildning av värnpliktiga. I det sammanhanget behöver också möjligheten att använda infrastruktur kopplad till flygplatsen på Frösön säkerställas. Östersund har en strategisk betydelse för Försvarsmaktens framtida utveckling. Läs pressmeddelande

Satsningen på sex nya militära förband lägger grunden för att kalla in fler värnpliktiga, utöver de 8.000 som riksdagen beslutar om i höst. Det framhåller partierna bakom regeringens förslag. […]

Riksdagens beslut i höst innebär att dagens 4.000 värnpliktiga ökar till 8.000 år 2025. De nya regementena gör det möjligt att utöka antalet värnpliktiga ytterligare i nästa riksdagsbeslut 2025. Läs artikel

Turkey is set to carry out more tests of its controversial Russian S-400 anti-aircraft defence system.

Last year, Turkey bought the Russian S-400 anti-aircraft defence system, in spite of fierce objections from the United States. In early October, S-400 units were being taken to the Black Sea, near Sinop in northern Turkey, for another round of tests that are likely to renew concerns among Turkey’s NATO allies and its neighbours. […]

Medium to long-range, its detection radar can spot and track incoming aircraft, directing a barrage of missiles at their targets to a range of 400km (249 miles). By contrast, the US Patriot can only fire one missile at a time and go a quarter of the distance. The S-400 can engage low-flying targets as well as those at high altitudes, and it can destroy incoming missiles that move at high speeds. […]

The US officially expelled Turkey from its F-35 fighter jet programme in July last year. Washington is concerned that being part of a US stealth fighter programme is incompatible with owning and operating a potential adversary’s weapons system that is designed, in part, to shoot down US-made aircraft. Would the S-400 be incorporated into NATO communications nets? Would it be able to extract valuable data on US stealth aircraft like the F-35? […]

Greece, which operates an older version, the S-300, with little or no complaints from the US, is especially worried given it was a Greek fighter jet that the S-400 was tested on, as tensions simmer between the two NATO members. The S-400 would allow Turkey to cover the whole of the Aegean and the eastern Mediterranean. […]

It is yet unclear how Russia will react if it is deployed against Russian aircraft, a scenario all too possible in the near future as the two countries find themselves backing opposing sides in Syria and Libya. Whether in northern Syria or in central Libya, this weapon will have the ability to shoot down its enemies with ease but will become a prime target for any adversary – at once a temptation and a danger to itself. Läs artikel

It looks like Washington’s dreams for a new “Asian NATO” might have been just that — a colorful fantasy.

A meeting in Tokyo of the Quadrilateral Security Dialogue, or “Quad” — the United States, India, Japan, and Australia — ended without a joint communique or no mention of an earlier proposal by Washington that it might be time to expand their group into a more formal security alliance akin to NATO.

This is a blow to the Trump administration, which is looking to shore up its support for what it sees as a growing cold war against China.

The United States of course has been hard at work vilifying Beijing, trying to spin trade issues and maritime disputes in the South China Sea into evidence that the nation is a global aggressor that requires an equally global response. But the administration’s attempt to formalize this response may be misfit, as some have suggested. Maybe they know what Washington doesn’t get: The world isn’t big enough for two NATOs. Läs artikel

En avtale om å tilbakeføre den tidligere marinebasen Olavsvern i Tromsø til Forsvaret, kan være klar til uken.

Den siste tiden har høytstående amerikanske offiserer flere ganger vært gjester på Olavsvern, melder NRK. Fredag 9. oktober skal det ha vært et møte på høyeste nivå i Forsvarsdepartementet, som godkjente en avtale som gjør at Forsvaret og allierte får bruke basen.

Etter at Olavsvern ble lagt ned i 2009, og solgt til private fire år senere, har Nord-Norge vært uten havn for amerikanske reaktordrevne ubåter. Årsaken til at USA nå ønsker å bruke Olavsvern er den økte spenningen i nordområdene.

Et flertall i kommunestyret i Tromsø har sagt at de ikke ønsker at amerikanerne får bruke en kommunal kai ved Grøtsundet til sine atomubåter, men forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) sa i NRK Dagsnytt 18 tirsdag at regjeringen har rett til å overstyre kommunen i slike saker. Läs  artikel

I forsvaret av Norge er det viljen som er viktigst og denne må skapes i fredstid gjennom tydelige målsetninger og forventninger fra politisk og militært lederskap.

Erik Elden viste i sin artikkel at kampkraft normalt deles inn i fysiske og moralske faktorer, der de moralske består av verdier og vilje. Vilje kan i tillegg deles inn i forsvarsvilje og kampvilje. Forsvarsvilje omhandler i stort en nasjon og dens befolknings samlede vilje til å forsvare landet, med både militære og ikke-militære midler. På mange måter er dette den politiske forankringen og selve grunnfjellet for forsvaret av Norge. Kampvilje handler om den indre motivasjon som driver og motiverer soldater og ledere i strid. Det handler om å akseptere risikoen for død, fare og frafall av personlig frihet, til fordel for å beskytte og bevare det fellesskapet man slåss for. Hvis Clausewitz har rett i at krig er en fortsettelse av politikken, bare ført med andre midler, er det mennesker som beslutter å gå til krig, som fører krig og som vinner eller taper. Historien viser at terminering av krig, med noen få unntak, er et kognitivt fenomen. Avgjørelsen oppstår som regel før den fysiske evnen er uttømt og er et resultat av forhandlinger (Rosen 2005, 99). Altså er det viljen og ikke den fysiske stridsevnen som fører til underkastelse eller fortsatt kamp. Läs artikel

Many fear that strategic competition between the US and China threatens longstanding regional cooperation and stability in the Arctic. But if they recognise their own political and economic significance and work collectively, the Nordic states and Canada can still play an instrumental role in steering the region’s future away from confrontation. […]

Today, strategic rivalry has returned to the Arctic. Most Arctic states are NATO members and, albeit with some friction and concern for the future, largely continue to engage in security cooperation with the US in the region. But there are avenues for multilateral collaboration where American and Chinese pressure upsets the interests of Arctic states. These include intelligence sharing, promoting an Arctic infrastructure fund, and coherence across investment screening policies to minimise security risks and encourage reciprocity with outside partners. In concert, these policies can be leveraged by Nordic states and Canada to direct, deflect and diminish great power competition. […]

The Nordic states and Canada are not pawns in the Arctic; they are players. But in order to avoid great power competition limiting the region’s development, or even fomenting into military confrontation, they should proactively deepen regional and international cooperation that reinforces their security and development norms. Läs artikel

Svar på skriftlig fråga 2020/21:116 av Alexandra Anstrell (M) besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S).

Alexandra Anstrell har frågat försvarsministern hur UD:s samtal med den ryska representanten mottogs och om vi fått klarhet i varför kränkningen skedde. Frågan har överlämnats till mig.

I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om under vilka förutsättningar utländska statsfartyg, statsluftfartyg och militära fordon har rätt till tillträde till svenskt territorium. Försvarsmakten ska i enlighet med förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet. I förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen) anges förutsättningarna för myndighetens utförande av denna uppgift. När en överträdelse av tillträdesförordningen har konstaterats är det rutin att UD kallar upp en representant från berörd ambassad, för att markera att en överträdelse ägt rum. Så skedde även denna gång. UD klargjorde vid uppkallandet av den ryska representanten att de två ryska örlogsfartygen hade kränkt svenskt territorialhav. Detta budskap noterades. Läs svaret

I en slags anda av ”hej svejs, nu ska vi leva i evig fred, ingen hotar oss”, lyckades en folkvald regering för omkring 20 år sedan att med framgång nedmontera vårt försvar.

Det ledde till  svåra förluster. Stora luckor uppstod. I dessa svåra Coronadagar försöker regeringen reparera skadan. Men ett nytt totalförsvar har man ej råd att bygga upp.

Du är den bästa personen att försvara vårt land.

  Finland behöver även din insats, eftersom du är den bästa personen att försvara vårt land, vår nationella självständighet och vår territoriella integritet. Det militära försvaret som baserar sig på allmän värnplikt och din egen verksamhet garanterar, att varken dina eller andra i Finland boendes rättigheter kränks och att vårt liv i Finland inte kan hotas av någon. Finland som inte hör till någon militärallians upprätthåller och utvecklar det nationella försvaret och en trovärdig militär prestationsförmåga.

Finlands mål är att hålla sig utanför internationella konflikter och att bidra till att konflikterna får en fredlig lösning. Samtidigt måste man dock påvisa, att Finland är i stånd att försvara sig. Självständigheten måste bevaras och medborgarnas säkerhet tryggas, för detta har finländarna kämpat för i tidigare krig. Som beväring utgör du således en viktig del av försvaret. Under din värnpliktstid får du utbildning med vars hjälp du effektivt kan försvara Finland och på bästa sätt skydda dina anhöriga och dig själv. Under sin tjänstgöringstid utbildas beväringarna för Försvarsmaktens sammansättning för de krigstida uppgifter som behövs. Genom att genomföra din beväringstjänst efter förmåga, påvisar du bästa sätt din vilja att trygga vårt lands framtid. På dig litar även de, som inte själva kan trygga sitt land och dess rättigheter. Läs guiden för finska värnpliktiga