Bland talarna på just avslutade webbseminariet Folk och fred fanns Arne Ruth, tidigare chefredaktör för Dagens Nyheter. Han har länge engagerat sig i yttrandefrihetsfrågor, på senare tid särskilt i stödet till den i Storbritannien fängslade Julian Assange. Hans inlägg tog upp ett bredare perspektiv, under rubriken Behandling av visselblåsare i vår tid.

– Som visselblåsare har Julian Assange världshistorisk betydelse. Hans arbete har gett oss direkt insyn i dagens amerikanska krigföring.

Sverige har varit ett av de länder som mest påverkat Julian Assanges öde, förutom USA och Storbritannien.

Men det finns också ett norskt perspektiv, berättar Arne Ruth. I Sverige saknas en debatt om behandlingen av Julian Assange, i många avseenden grovt rättsstridig.

– I Norge deltog jag i att åt en tidning göra en specialbilaga med titeln Varsling, som betyder ungefär varsel på svenska, varning det kommer att gå illa. I Norge pågår en debatt om Julian Assange. Läs artikel

Det 47 sider lange dokumentet konkluderer med at Kinas krav er lovstridige i henhold til Havrettskonvensjonen, en konvensjon som er ratifisert av Kina, men ikke USA.

USA vil verken godta Kinas historiske eller geografiske begrunnelser.

– Den samlede effekten av disse maritime kravene er at PRC ulovlig krever suverenitet eller en slags form for eksklusiv jurisdiksjon over mesteparten av Sør-Kinahavet, heter det i dokumentet.

PRC er en forkortelse for Folkerepublikken Kina. […]

Kina avviser redegjørelsen, som de mener forvrenger internasjonale lover og villeder publikum.

– USA nekter å signere traktaten, men framstiller seg selv som en dommer og forvrenger konvensjonen på hensynsløst vis, sier talsmann for utenriksdepartementet i Beijing, Wang Wenbin. Läs artikel

Den 11JAN2022 passerade två stycken landstigningsfartyg av Roputja klassen och ett av Ivan Green klassen ur den ryska Norra Marinen (NM) in i Östersjön.¹ Sedan tidigare finns fyra stycken landstigningsfartyg ur Roputja klassen baserade i Östersjön tillhörande 71. Landstigningsfartygsbrigaden i den ryska Östersjömarinen (ÖM). Ingående därutöver i 71. Landstigningsfartygsbrigaden är två stycken Pomornik svävare, tre stycken Diugon, två stycken Ondatra och tre stycken Serna landstigningsfartyg, dessa fartyg är av mindre storlek.² Således har ÖM totalt 14 stycken landstigningsfartyg av olika klasser för att kunna genomföra landstigningsoperationer med i Östersjön. Praktiskt torde dock inte alla landstigningsfartyg vara gripbara över tid för ÖM utav olika anledningar.

Roputja klassen utgör den största/tyngsta klassen av landstigningsfartyg som ÖM har till sitt förfogande. Fartygsklassen kan exempelvis transportera 8-10 stridsvagnar tillsammans med 150 soldater eller 10-12 pansarskyttefordon med 150 soldater.³ Ivan Gren klassen kan förflytta exempelvis 13 stridsvagnar tillsammans med 300 soldater eller 36 stycken pansarskyttefordon tillsammans med 300 soldater därutöver har fartyget även två stycken helikoptrar av modellen Ka-29.⁴ En konklusion blir således att med de tre landstigningsfartygen ur NM som nu befinner sig i Östersjön har den tunga landstigningskapaciteten, tillfälligt, nästintill fördubblats i Östersjön. Dock bör det beaktas att det är en teoretisk modell, praktiskt kan ÖM ha en eller flera Roputja fartyg på översyn eller dylikt, varvid de i sådant fall inte skulle vara gripbara. Vad som dock kan konstateras är att alla Roputja fartygen ingående i ÖM förefaller befinna sig i Östersjön vid skrivande stund. Läs artikel

Russland og Kina har blokkert FNs sikkerhetsråd fra å støtte nye sanksjoner mot Mali etter at militærjuntaen besluttet å utsette neste måneds valg til 2026.

Kenyas FN-ambassadør Martin Kimani sa etter møtet bak lukkede dører at han var skuffet over at Sikkerhetsrådet ikke kunne enes om det han selv kalte en «relativt mild» uttalelse.

Kenya støttet uttalelsen, som var blitt ført i pennen av Frankrike, og som tok til orde for å støtte sanksjonene som den vestafrikanske samarbeidsorganisasjonen Ecowas har innført. Läs artikel

[…] Under efterkrigstiden har USA genom Nato steg för steg fört sina vapen allt närmare Rysslands gränser. Att som ett land med lång gräns mot Ryssland deklarera att vi suveränt fattar våra beslut om vapenanskaffningar och militärt samarbete med andra länder innebär att vi nonchalerar de hot Ryssland ser i vårt ökande militära samarbete med Förenta staterna. Beroende på vilka vapen vi kommer att utrusta våra sextio nya jaktplan med, kan vi i framtiden ha möjlighet att med raketer slå till mot mål långt inne i vårt östra grannland. Den tekniska utvecklingen av missiler och kärnvapen har lett till att nästa världskrig sannolikt utkämpas mycket snabbt. Ju kortare avstånd missiler har till sina mål, desto svårare är det att skjuta ner dem och det innebär att Finland kan bli föremål för angrepp i avsikt att förhindra angrepp från vårt land.

I juridiskt avseende har Niinistö rätt i att vårt land är suveränt, men i sitt uppdrag som president och överbefälhavare är hans uppgift att leda vår utrikespolitik så att vi inte dras in i krigiska förvecklingar mellan stormakterna. Läs artikel

[…] Riksdagen var i höstas enig om att det är oacceptabelt om ryska legosoldater kommer till Mali för att hjälpa militärjunta som styr landet. Och nu bekräftar franska källor för Ekot att Wagnergruppen som anklagats för övergrepp i flera länder finns i Timbuktu och Bamako.

Regeringen har tidigare sagt att den svenska Minusmainsatsen ska vara avvecklad halvårsskiftet 2024. Sverigedemokraterna föreslår nu ett omedelbart svenskt tillbakadragande.

”Det är djupt oroväckande och vi har tidigare uttalat att skulle så ske att Wagnergruppens legsoldater finns på plats så ska de svenska väpnade styrkorna dras tillbaka”, säger riksdagsledamoten Aron Emilsson.

Utrikesminister Linde menar att ett tillbakadragande måste samordnas med exempelvis andra europeiska länder på plats så att inte kaoset i Afghanistan återupprepas. Partier som Centern och Moderaterna håller med, men tillbakadragandet bör ändå ske snart enligt centerns Kerstin Lundgren:

”Regeringen måste agera för att avsluta vår närvaro på grund av Wagners närvaro.”

Det politiska stödet för insatser i Mali försämras ännu mer av att militärregimen beslutat att skjuta årets planerade val fem år framåt i tiden.

”Det gör ju också att hela idén om att försöka stärka och bygga upp demokratin, den har ju totalt fallit sönder”, säger moderaten Hans Wallmark, vice ordförande i utrikesutskottet. Läs artikel

Det trengs 39 milliarder kroner for å hjelpe 22 millioner mennesker i Afghanistan, og ytterligere 4,6 milliarder kroner for å hjelpe 5,7 millioner afghanske flyktninger i nabolandene Pakistan, Iran, Tadsjikistan, Usbekistan og Turkmenistan. […]

Dersom ikke verdenssamfunnet svarer på FNs nødhjelpsappell, «fratas det afghanske folk håpet om at landet deres kan være hjemmet deres», advarer Griffith.

Han konstaterer at sikkerhetssituasjonen for hjelpeorganisasjoner i Afghanistan nå trolig er bedre enn på mange år, og at det har vært få utskiftninger i landets departementer etter at Taliban overtok.

Sikkerhetsrådets vedtak i desember, om å gi humanitært unntak fra de økonomiske sanksjonene som er innført mot Afghanistan, gjør det nå langt lettere for giverland og hjelpeorganisasjoner å nå dem som trenger det, påpeker Griffith.

Pengene vil gå direkte til de rundt 160 hjelpeorganisasjoner som jobber i Afghanistan, inkludert FNs egne, og ikke via Taliban, understreker han. Läs artikel

Överbefälhavare Micael Bydén underströk i sitt tal på folkets och försvarets rikskonferens på tisdagen hur situationen runt om i Sverige har förvärrats. Rysslands militära framfart mot Ukraina har utvecklats till en stor politisk uppgörelse mellan Ryssland och USA-Europa.

– Läget visar hur snabb och oförutsägbar utvecklingen kan gå – även i vårt närområde. Det skärper allvaret i den verksamhet Försvarsmakten bedriver varje dag, året om. Nu är det på topp, stormakternas säkerhetspolitiska mål är i stort sett oförenliga. Autokratier konfronterar demokratier, konstaterade ÖB. […]

– Vi har brister. Och det gäller även ammunition, kvalificerad ammunition till flygplan och fartyg, säger Micael Bydén till DN. Han menar att det är brister som har redovisats i dialogen med politikerna inför deras försvarsbeslut.

– Det har varit uppenbart i flera år att vi inte är på den nivå vad gäller uthållighet som vi borde ha. Man ska komma ihåg att det här tar tid, säger ÖB. Läs artikel

Novatek has signed a long-term agreement for supplying liquified natural gas from the Arctic LNG 2 project with Chinese companies ENN Natural Gas and Zhejiang Energy.

The contract with Zhejiang Energy sets forth the supply of up to 1 million tonnes of LNG per year for a term of 15 years, whereas the agreement with ENN Natural Gas sets forth the delivery of approximately 0.6 million tonnes of LNG per year for a term of 11 years.

“We have reached another milestone in the successful marketing of NOVATEK’s share of LNG to be produced by our Arctic LNG 2 project,” noted Leonid Mikhelson, NOVATEK’s Chairman of the Management Board. “This is another LNG SPA for delivery to the Chinese market, which is in line with our LNG strategy to expand sales to the Asia-Pacific region with its growing demand for clean-burning natural gas”, says a press statement from the company. Läs artikel

[…] For å være ytterligere kreativ: Natos generalsekretær kunne presisere nærmere det verdigrunnlag som er nedfelt i Atlanterhavspakten, ikke bare si at medlemskap er åpent for enhver annen europeisk stat som er i stand til å fremme paktens prinsipper. Det er også et klart krav at et medlem skal bidra til sikkerheten i det nordatlantiske området.

Med en slik presisering følger en nødvendig slutning at det bør være et godt stykke vei frem til Ukraina kan tilfredsstille de krav alliansen stiller for medlemskap. […]

 Stoltenberg har i ord og adferd nærmest signalisert at medlemskap for Ukraina vil bli en realitet, uten forbehold, og understreket ved blant annet å invitere Zelenskij til Nato-hovedkvarteret.

Det er etter min mening uklokt.

Stoltenberg kunne heller ha kalt inn Ungarns leder, Viktor Orban på teppet. Läs artikel