Under tre dagar ska utrikesminister Ann Linde ha en rad möten i den amerikanska huvudstaden. Överst på agendan står samtal med vice utrikesminister Wendy Sherman och president Joe Bidens biträdande nationelle säkerhetsrådgivare Jonathan Finer.

Till dem ska utrikesministern framföra Sveriges ståndpunkt inför nästa veckas förhandlingar i Genève mellan Ryssland och USA, Nato och OSSE.

– Det viktigaste med den här resan är samtalen inför alla de dialoger som ska vara nästa vecka, säger Ann Linde till TT strax efter ankomsten till Washington.

– Sverige och Finland är ju oerhört berörda av de förslag som Ryssland har kommit med och därför måste vi vara väldigt tydliga med USA hur vi ser på det som USA och Ryssland ska diskutera nästa vecka, fortsätter hon.

Ryssland listade i december ett antal krav som landet vill att militäralliansen Nato och USA ska gå med på, med anledning av den ökade spänningen och den ryska upptrappningen vid gränsen till Ukraina.

Ann Linde var då tydlig med att Sverige exempelvis fullt ut avvisar kravet att Nato inte ska ta in några nya medlemmar. Läs artikel

Two cargo ships in late December broke their way through the ice of great river Yenisey towards the port town of Dudinka. On board the Turukhan and Tersky Bereg was more than 7,000 tons of cargo including 4,000 tons of pipes.

They are the the first shipments of the kind to Rosneft’s major Arctic project, the Vostok Oil.

“This marks the start of Vostok Oil. It is the beginning of a big job,” says Karen Pashinyan, General Director of TaymyrBurServis, an affiliate company of Rosneft.The two ships will soon be followed by many more. More than 50,000 tons of project goods will be shipped to Dudinka in the course of this winter, the local port administration informs. Most of the ships will sail from Arkhangelsk, through the Kara Sea and up the Yenisey. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistö slog i sitt nyårstal fast att möjligheten att söka om Nato-medlemskap fortsatt hör till Finlands rörelsefrihet, något som har väckt reaktioner utomlands.

President Niinistös uttalande i Nato-frågan är ingalunda avvikande från rikets tidigare linje, men den kommer i en tid med ett ansträngt förhållande mellan västländerna och Ryssland.[…]

I sitt nyårstal upprepade president Niinistö bekanta linje i Nato-frågan, men till exempel tidningen Financial Times ansåg talet vara ”trotsigt” gentemot Ryssland.

Talet väckte också uppmärksamhet i militärt icke-allierade Sverige, och har gett ny fart åt Nato-debatten där.

Den 4 januari skrev president Niinistö ett inlägg med anledning av reaktionerna på nyårstalet.

Enligt Niinistö har man ”ihärdigt försökt uttyda och tolka” nyårstalet.

I sitt inlägg upprepar Niinistö Finlands fortsatta rätt att ansöka om Nato-medlemskap, men betonade också att Finlands läge är stabilt och att landets utrikes- och säkerhetspolitiska linje är gjord för att hålla även i svåra tider.

”Om situationen och min åsikt förändras så kommer jag att uttrycka det tydligt”, skriver Niinistö. Läs artikel

Nå har de snakket sammen, Biden og Putin, og det blir nye samtaler 10., 12. og 13. januar som vil få meget stor, antakelig avgjørende betydning for hvilken sikkerhetssituasjon europeere skal leve med i tiårene fremover.

Putin sier etter samtalen med Biden 30. desember, som han selv tok initiativet til, at han har tro på at de forestående samtaler og forhandlinger vil føre til framskritt og etablere en effektiv russisk-amerikansk dialog basert på gjensidig respekt og hensyn til hverandres nasjonale interesser.

Han har bedrevet det som på fagspråket er opptakten til påtvunget diplomati ved å holde rundt 100.000 soldater i truende posisjoner i felten over så lang tid at akkumulerte kostnader må ha blitt meget store, i tillegg til at det har skapt stor fallhøyde for Putin på hjemmebane. Läs artikel

Whether deliberately or not, the Russian government has left the United States and NATO a perfect “golden bridge” out of the trap that is developing in Ukraine. In diplomatic parlance, this means finding the other side a way of abandoning an untenable position without excessive loss of face or sacrifice of truly important interests.

In the present crisis between Russia and the West, the golden bridge is Ukrainian neutrality, along the general lines of the Austrian State Treaty of 1955, by which Western and Soviet occupying troops withdrew from that country, allowing it to develop as a successful free-market democracy. The Biden administration, either directly or through German and French mediation, should seek to “own” the idea of Ukrainian neutrality as its response to Russia’s demands.

The Russian demand that Ukraine be excluded from NATO and that NATO and Washington promise not to station troops or conduct military exercises near Russia’s borders is clearly unacceptable as it stands. It asks for concessions from the West without offering anything in return. It is also, however, only an initial bargaining move. If the West in return proposes Ukrainian neutrality, it will be very difficult for Russia to refuse. The issue of European Union membership can be shelved, since — let us be honest — there is no chance of Ukraine joining the EU in any foreseeable future. Läs artikel

Five of the world’s most powerful nations have agreed that “a nuclear war cannot be won and must never be fought” in a rare joint pledge to reduce the risk of such a conflict ever starting.

The pledge was signed by the US, Russia, China, the UK and France, the five nuclear weapons states recognised by the 1968 Nuclear Non-Proliferation Treaty (NPT) who are also the five permanent members of the UN security council. They are known as the P5 or the N5.

Such a common statement on a major issue of global security has become a rarity at a time of increasing friction between Russia, China and the west. Läs artikel

The People’s Republic of China, the French Republic, the Russian Federation, the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, and the United States of America consider the avoidance of war between Nuclear-Weapon States and the reduction of strategic risks as our foremost responsibilities.

We affirm that a nuclear war cannot be won and must never be fought.  As nuclear use would have far-reaching consequences, we also affirm that nuclear weapons—for as long as they continue to exist—should serve defensive purposes, deter aggression, and prevent war.  We believe strongly that the further spread of such weapons must be prevented.

We reaffirm the importance of addressing nuclear threats and emphasize the importance of preserving and complying with our bilateral and multilateral non-proliferation, disarmament, and arms control agreements and commitments.  We remain committed to our Nuclear Non-Proliferation Treaty (NPT) obligations, including our Article VI obligation “to pursue negotiations in good faith on effective measures relating to cessation of the nuclear arms race at an early date and to nuclear disarmament, and on a treaty on general and complete disarmament under strict and effective international control.” Läs artikel

Svar på fråga 2021/22:678 av Hans Wallmark (M)
Den danska spionsaken

Hans Wallmark har frågat mig om jag på något sätt avser agera mot den danska regeringen efter att en kontrollkommission nu frikänt fem avstängda tidigare medarbetare vid Forsvarets Efterretningstjeneste som ansvariga för den tidigare uppmärksammade spionsaken, vilken även berörde Sverige?

Jag har tidigare i såväl Försvarsutskottet som i Utrikesutskottet redogjort för min och regeringens hantering av denna fråga. I dialogen med danska och amerikanska företrädare har regeringen varit tydlig med vikten av att få uppgifterna grundligt utredda samt att avlyssning mellan nära partners är oacceptabelt.

Det är regeringens uppfattning att den information vi fått från Danmark bekräftar den danska regeringens hållning sedan 2014 att systematisk avlyssning av nära partners är oacceptabelt.

Jag finner därmed ingen anledning att agera mot den danska regeringen. Läs svaret

Läs också tidigare kommentar.

Nu har det otydliga politiska mullret övergått i skarpt försvarspolitiskt språk då president Vladimir Putin höll presskonferens i Moskva torsdagen 23 december. […]

I Expressen heter det: ”Både ÖB och försvarsminister Peter Hultqvist (S) har insett allvaret.”. Nej, det har de inte och det är det största problemet. Det klokaste inlägget finns i GP:s rubrik (24/12) av reportern Jan Höglund med rubriken: ”Putin backar inte – väst står inför ett dilemma.” Helt rätt med tillägget: Både Ryssland och USA står inför ett skarpt dilemma. […]

Detta är ett känt säkerhetspolitiskt dilemma som kan lösas antingen med politik/diplomati eller med krig. Detta dilemma och osäkerheten om vilken part som slår till först fick arméofficerare lära sig redan på kadettskolan.

ÖB däremot som pilot visade med sitt inträdesanförande i Krigsvetenskapsakademien att han liksom försvarsminister Peter Hultqvist är okunnig om vad gäller planläggning och genomförande av försvarspolitik. Läs artikel