Finlands kommendör: Sveriges och Danmarks försvarssamarbete överraskar inte

Försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg säger att försvarssamarbetet mellan Danmark och Sverige inte kommer som någon överraskning för honom.

– Sverige har säkert också samarbetat med sina andra grannländer. Det skulle ju vara konstigt om de inte tittar också åt annat håll än bara mot Finland, sade i samband med den säkerhets- och försvarspolitiska konferensen i Sälen i Sverige. Lindberg tror inte att Sveriges samarbete med Danmark påverkar försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige. Läs uttalandet

Sverige ska vara alliansfritt, Robert Björkenwall, Arbetarbladet

I Sverige byter de borgerliga partierna i rask takt åsikt inom säkerhets- och försvarspolitiken. Och särskilt så vad gäller synen på Nato och ett eventuellt övergivande av den folkligt välförankrade (se färska opinionsmätningar, DN 8/1) alliansfria säkerhetspolitiska linjen mot ett aktivt inträde i försvarsalliansen Nato. Numera är samtliga borgerliga allianspartier i varierande stark grad men Centern har villkoret det med att det ska ske tillsammans med Finland (där 58 procent är emot Nato-medlemskap) numera klara förespråkare för ett svensk Nato-medlemskap.

Emot detta står de två regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Vänsterpartiet fortsatt med ett starkt svenskt folkligt stöd i ryggen i synen på Nato. Frågan som då bör ställas är följande: Har alliansfria Sverige liksom Finland nu när Putins Ryssland uppträder allt mera aggressivt utmanande i Östersjön och annorstädes verkligen något att vinna på att ytterligare öka de säkerhetspolitiska spänningarna genom att nu överge sin alliansfrihet och aktivt söka medlemskap i Nato? Läs artikel

Sipilä: Positivt med ökat samarbete, Vasabladet

Statsminister Juha Sipilä (C) säger att försvarssamarbetet mellan Sverige och Danmark inte påverkar det bilaterala kompanjonskapet mellan Finland och Sverige.Han ser det ökade samarbetet mellan Sverige och Danmark som en positiv sak med tanke på stabiliteten i norra Europa och Östersjön.

Sipilä säger att Sverige klart har meddelat att landet kommer att utveckla sitt försvarssamarbete med olika parter. Därför tycker Sipilä att det är logiskt att samarbetet med Danmark får en mera officiell form. Artikel

I takt med opinionen, Olov Abrahamsson i NSD

Nato-lobbyn har varit flitig den senaste tiden. Men både Sveriges och Finlands statsministrar (socialdemokraten Stefan Löfven och centerpartisten Juha Sipilä) har is i magen. ”Vi anser att alliansfriheten tjänar oss väl och är en erfarenhet att beakta också då vi bedömer de aktuella utmaningarna. Den bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa som helhet”, skriver Löfven och Sipilä i en gemensam debattartikel i DN 10 januari. Löfven och Sipilä markerar dessutom – helt riktigt – att denna politik inte innebär isolering eller utanförskap. Både Sverige och Finland är med i FN, EU, OSSE och en rad andra internationella samarbetsorganisationer.

Tillsammans fördjupar nu också Sverige och Finland ett långtgående försvarssamarbete. Det handlar om bland annat gemensamma övningar, informationsutbyte och användande av hamnar och flygplatser i respektive länder.  Sverige och Finland deltar dessutom, när länderna så själva beslutar, i samövningar med Nato. Vi är inte ensamma, för att uttrycka det enkelt. Men poängen är att det är svenska folket självt som bestämmer villkoren. Läs ledaren

Försvarministern presenterar försvarsavtal med Danmark, Sveriges Radio

Sverige ska skriva ett militärt samarbetsavtal med Danmark. Det berättade försvarsminister Peter Hultqvist idag för Dagens Nyheter och bekräftade avtalet under sitt tal vid organisationen Folk och Försvars rikskonferens.

Avtalet med Danmark ska till exempel kunna innefatta byte av information och att kunna använda varandras baser och hamnar. Men det som beslutats i dagsläget är endast att en process för att utreda hur samarbetet ska se ut ska inledas, så konkreta detaljer kommer att komma vid ett senare tillfälle.

Igår och i dag har dock statsminister, utrikesministern och försvarsministern betonat att den svenska alliansfriheten ska vara kvar, men trots att Danmark är ett Nato-land och att ett värdlandsavtal med Nato ska klubbas igenom i Riksdagen i år så säger försvarsministern att det inte handlar om man sakta närmar sig försvarsalliansen. Läs artikel

En välkommen fotnedsättning, ledare i Östra Småland

Eftersom det försvarspolitiska etablissemanget dessa dagar sitter instängda på försvarskonferens i Sälen var det väl knappast någon överraskning att Nato-lobbyns budbärare skulle ta sig ton.
Rikspolischef Dan Eliasson satte välkommet ner foten på måndagen och lovade en internutredning om huvudvida Stockholmspolisen tystat ner ofredanden av unga tjejer på en ungdomsfestival i Stockholm. För detta krävde Jimmie Åkesson att Eliasson ska avgå. Läs ledaren

Ett starkare försvar – utmaningar och möjligheter ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Sälen, den 11 januari 2016

Vi har just lämnat ett år av stora globala förändringar bakom oss. En turbulent omvärld med många förgreningar in i vårt eget samhälle och ett fortsatt hårt säkerhetspolitiskt klimat i vår absoluta närhet. Samtidigt ser vi idag ett engagemang i försvarsfrågor som vi inte har skådat på årtionden. Försvarspolitiken har tagit en tydlig vändning.

Försvarsmaktens uppdrag är ytterst att försvara Sverige. Vi ska stå stadigt i alla lägen, ständigt förbättra oss och lösa de uppgifter som ankommer på oss. I en krävande tid är min vision att vi ska ha ett starkare försvar, som möter varje hot och klarar varje utmaning.

Jag vill idag tala om hur Försvarsmakten bygger en ökad militär förmåga i en komplex omvärldsutveckling som ställer krav på både omedelbar skärpa och långsiktig uthållighet. Vi har jobb att göra, både på kort sikt under försvarsbeslutsperioden och på längre sikt därefter. Vår säkerhet utmanas från flera håll. Rysslands agerande driver alltjämt den försämrade säkerhetssituationen i vårt närområde. De förvärrade konflikterna i Syrien och Irak, den brutala terrorismen och de massiva flyktingströmmarna skärper samtidigt kraven på samarbete, simultanförmåga och strategisk riktning. Läs talet

Sverige är en god granne, ledare i Sydöstran

När stora delar av Europa låg i ruiner efter andra världskriget väcktes en idé om ett nordiskt försvarssamarbete. Det blev aldrig av. Norge och Danmark ville inte vara med om ett nytt 9 april 1940 när Hitlers Wehrmacht ockuperade de båda länderna.

Danskarna och norrmännen kände större säkerhet i Nato. Finland slöt en vänskaps- och biståndspakt med Stalins Sovjetunionen 1948. Under Kalla kriget myntades begreppet finlandisering – Finland fick anpassa sin säkerhetspolitik efter de sovjetiska villkoren. Den svenska neutraliteten och alliansfriheten låg fast. Men vi var i hemlighet en del av Natos försvarsplanering. Läs ledaren

För­svar i för­änd­ring, Yngve Sunesson, Norra Skåne

På folk och för­svars riks­kon­fe­rens i Sä­len fram­träd­de i går för­svars­mi­nis­ter Pe­ter Hult­qvist och ÖB Ri­card Bydén. Båda be­to­na­de att nu äg­nas all kraft åt att för­verk­li­ga den för­svars­upp­gö­rel­se som träf­fa­des för­ra året med sik­te på 2020. Men båda för­ut­skic­ka­de ock­så att fler för­änd­ring­ar kom­mer.
ÖB vill till ex­em­pel ha mer peng­ar så små­ning­om om inte den ope­ra­ti­va för­må­gan ska mins­ka. Det blir nå­got för kom­man­de för­svars­be­red­ning­ar och re­ger­ing­ar att han­te­ra.
Att för­sva­ret har pro­blem med att få till­räck­ligt många an­ställ­da sol­da­ter och där­för ak­ti­ve­rat plikt­lag­stift­ning­en för att få in ti­di­ga­re värn­plik­ti­ga i krigs­or­ga­ni­sa­tio­nen in­ne­bär att ÖB inte har nå­got emot tan­kar­na på att på nytt ut­bil­da värn­plik­ti­ga ung­do­mar. Den sär­skil­de ut­re­da­ren An­ni­ka Nord­gren Chris­ten­sen har en vik­tig roll. Läs ledaren

Utspelet mot Hultqvist: “Det är oproffsigt”, Expressen

Peter Hultqvist, S, gick till angrepp mot “myter” om det svenska värdlandsavtalet med Nato. -Det är lögn och förbannad dikt, säger försvarsministern. Föreningen Svenska freds kände sig utpekade.– Jag tycker att det är oproffsigt som minister att bemöta ett engagemang för försvars- och säkerhetspolitik på det här sättet, säger ordföranden för Svenska freds, Anna Ek.   Försvarsminister Peter Hultqvist (S) gick till skarpt angrepp mot vad han menar är myter och desinformation, under sitt anförande på Folk och försvar-konferensen i Sälen.Myterna gäller det värdlandsavtal som Sverige undertecknat med Nato, enligt försvarsministern.

– Varför sprids det konsekvent myter och desinformation om vad värdlandsavtalet innebär? Vem tjänar på det? Jag vill klart och tydligt deklarera: det här är lögn och förbannad dikt. Det handlar om att så osäkerhet och plantera mytbildning, säger Peter Hultqvist.Läs artikel

Folk och Försvar och Nato, Kenneth Jonsgården, Piteå-Tidningen

Alliansfriheten är fortsatt grundstenen i svensk säkerhetspolitik. Trots en allt mer högljudd Nato-debatt står en majoritet av svenska folket bakom denna. Idag är det enligt DN/Ipsos blygsamma 34 procent av de tillfrågade som är för ett svenskt Nato- medlemskap. 50 procent vill att vi ska stå utanför. Raka besked.

Folk och Försvars 70:e rikskonferens pågår just nu i Sälen. Årets konferens äger rum i en oroande tid. Omkring oss ökar konflikterna. Vi ser det i Mellanöstern, vilket avspeglas i ökande flyktingströmmar, som inte minst påverkar Europa och vårt land just nu. Samtidigt ser vi en oroande utveckling i Ryssland, som idag strävar efter en ny stormaktsroll och därmed vill visa sina militära muskler. I Europa ställer vi frågor kring utvecklingen i Polen och Ungern, där demokratin blivit allt mer trängd.Läs artikel

”Vår försvarspolitik den enda som folket stöder” , fyra representanter för SD på SvD Debatt

Sverigedemokraterna har sedan partiets start varit en stark anhängare av den allmänna värnplikten inom försvaret. Redan i partiets första program från 1989 deklarerades att ”försvaret skall vara baserat på allmän värnplikt där varje vapenför svensk deltar”.

Effekterna av värnpliktsutbildning är flera. Den primära är att tillse att Försvarsmakten har den personalförsörjning som krävs. Det möjliggör att vi kan öka antalet förband och underlätta kontraktering av soldater och hemvärnsmän så att försvaret kan lösa sin yttersta uppgift: att värna rikets territoriella integritet.

De sekundära effekterna, som är viktiga även om de ensamma inte motiverar en investering som krävs, är ökad sysselsättning, ökad anställningsbarhet, fostrande och motverkande av segregation. Läs artikel