Tidigare i veckan överlämnade regeringen en proposition till riksdagen som syftar till att ge Polismyndigheten effektivare verktyg för att förhindra att terrorisminnehåll sprids på internet. Lagförslaget kompletterar en EU-förordning på området.

[…] As late as the middle of November last year, the Norwegian Minister of Foreign Affairs Anniken Huitfeldt used the slogan ”High North – Low Tension,” as she stood in front of the audience at the annual Russia Conference in Oslo. Already more as an aim, than reality.

When she gave a speech at the Kirkenes Conference barely three months later, this permanent feature of every Arctic MFA presentation was tucked away in an archive in the Ministry of Foreign Affairs in Oslo. That is not accidental. A solid portion of realpolitik is behind the change.

It is no longer possible to claim that the High North and the Arctic are areas of low military tension. Even as an aim, it is so far removed from today’s situation that is becomes almost meaningless. […]

On both sides of the border with Russia on one side, and Finland and Norway on the other side, military exercises are part of everyday life. The amount of weapons is increasing and the same can be said for the number of soldiers in uniform, at least on the western side. […]

I have the habit of looking for light, also when the sky is colored dark.

That is why I emphasize that voices exist also among the Armed Forces’ own analysts, albeit not in the public domain, who question how far the military escalation in the north can go before it has gone too far. I also notice that the forces on the Western side who are fighting for a total isolation of Russia are losing to reality.

This was seen most recently as a Russian fighter jet collided with an American drone over the Black Sea a few days ago. Basically, an event more feared than anything else, precisely because such possibly unintentional confrontations are pointed to as one of the most relevant reasons for why we can move from a ”cold” to a ”warm” war. Läs artikel

Dagens flyktningkrise, med krig i Europa, gjør arven etter Nansen påtrengende aktuell. Det mange ikke er klar over, er at også fredsprisvinner og polfarer Fridtjof Nansens sønn Odd var en glødende forkjemper for menneskerettighetene.

Etter Fridtjof Nansens død i 1930 manglet det en ildsjel med autoritet som kunne hjelpe Europas flyktninger. Sønnen Odd Nansen (1901–1973) tok på seg denne rollen. Han hjalp jøder som Hitler-Tyskland hadde jaget fra sine hjem, og talte åpent Quisling midt imot, ble arrestert og sendt til Grini – og senere til Sachsenhausen. Med sitt livslange pionerarbeid i internasjonale hjelpeorganisasjoner ruver Odd Nansen som en betydelig aktør i vår nære historie.

Odd Nansen mente at enkeltmennesker kunne gjøre en forskjell. Som sin fars sønn syntes han at han hadde en spesiell forpliktelse til å hjelpe mennesker i nød.

Hans innsats for å hjelpe jøder på flukt fra Hitlers forfølgelser har gjort at han er blitt sammenlignet med svenske Raoul Wallenberg, som gjennom sitt arbeid i Budapest 1944–1945 reddet mange tusen mennesker fra å bli deportert og trolig drept. Läs artikel

Vladimir Putin anklagas för att vara ansvarig för krigsbrott som begåtts i Ukraina, rapporterar Reuters.

Enligt nyhetsbyrån gäller utredningen olaglig deportering av barn och vuxna från Ukraina till Ryssland.

Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, menar att arresteringsordern främst är symbolisk.

– Det är ju enbart av symbolisk betydelse, men inte oviktig symbolisk betydelse. Det gör ytterligare klart vem som har rätt och fel i den här konflikten. Att man bryr sig om att utfärda en arresteringsorder är en politisk signal men också en juridisk signal, säger Ove Bring.

– Men det betyder ingenting i praktiken, man kan ju inte kidnappa Putin och få honom att inställa sig inför en domstol i Haag.

Han poängterar att ICC skulle kunna välja att gå vidare med rättegångar utan att han är närvarande även om Putin inte väljer att infinna sig. Läs artikel

Dörren till Nato har förblivit stängd för Sveriges del, och på fredagen kom det igen skarpa ord från turkiskt håll. Turkiets president Tayyip Erdoğan säger nej till ett svenskt Natomedlemskap så som det ser ut nu.

För Sverige finns det ingen Natotidtabell. President Erdoğan upprepade på presskonferensen med president Sauli Niinistö att Sverige fortfarande inte uppfyllt hans krav. Ett medlemskap kräver att Sverige anpassar sig. Sveriges utrikesminister Tobias Billström säger att det här inte var en utveckling som Sverige hade önskat.

– Men det handlar om när, inte om, vi ska bli medlemmar. Vår militära integration i Nato och det bilaterala samarbetet med Finland fortsätter.

Den turkiska presidenten gav inga positiva signaler till Sverige utan sa att det förekommer demonstrationer i Sverige som är negativa för Turkiet, och att det är något som han inte har sett i Finland. Enligt honom har Sverige öppnat sina armar för terrorism. Erdoğan sa att han har gett Sveriges statsminister en lista på 120 terrorister men att de inte har utlämnats.

– Så länge de inte har gjort det kan vi inte ha en positiv inställning till Sverige. Så länge det inte finns några sådana steg och vi inte kan se några resultat kommer detta att vara vår inställning. Läs artikel

Google-översatt

Enligt akademikern Martti Koskenniemi är Finlands anslutning till militäralliansen Nato olyckligt, men nödvändigt på grund av Rysslands aggressivitet och oförutsägbarhet.

”NATO representerar kalla militära värderingar. Vi tror att Nato kommer att använda alla tillgängliga medel, inklusive militära, för att hjälpa medlemsländerna, men det är inte vad det står i den femte artikeln i avtalet. Medlen väljs efter situationen.”

Att gå med i Nato är enligt hans mening i första hand avskräckande och ingalunda sista spiken på Finlands väg mot ”västerländska värderingar”. Finland bör inte heller räkna för mycket med Natos säkerhetsgarantier.

”Om Ryssland skulle attackera Finland tror jag inte att USA skulle komma hit för att slåss vid sidan av oss och samtidigt utsätta sig för en kärnvapenattack. Det är oerhört skadligt om politikerna invaggas i detta.” Läs artikel

Sverige som land är till stor del beroende av handel med andra länder. Av all vår import och export sker en övervägande del med fartyg. Därför är också en av marinens främsta uppgifter att på olika sätt säkra våra farleder till och från viktiga hamnar i landet.

I vårt idag osäkra omvärldsläge blir det allt viktigare att förbereda sig på alla tänkbara händelseutvecklingar och inte minst att i sammanhanget öva på att hålla farleder viktiga för handel, sjöfart och marina förband öppna och säkra. Under marinens pågående vårövning ligger som en del i detta fokus på att utveckla förbandens förmågor inom bland annat minröjning. Läs pressmeddelande

Sedan förra sommaren har Försvarsmakten arbetat på att anpassa sig till ett medlemskap i Nato. Arbetet omfattar tio områden, bland annat bemanning, ledningsstödssystem och luftförsvar, men också vilka förmågor försvaret kan utveckla framöver som Nato behöver.

– Vi är redo och inom vissa områden skulle vi kunna gå in i dag och stödja den avskräckningsförmåga som Nato har och behöver, säger överbefälhavare Micael Bydén till SVT. Läs artikel

I dag torsdag 16 mars presenterar regeringen ett strategiskt samarbete med Storbritannien till stöd för Ukraina. Samarbetet syftar bland annat till att förbättra logistik och underhåll av de Archerpjäser Sverige avser donera till Ukraina. Antalet pjäser att donera föreslås till åtta varav två pjäser som del av underhållssystemet. Samarbetet inkluderar ett bemyndigande att sälja 14 Archerpjäser till Storbritannien vilket möjliggör donation av artillerisystem AS 90 från Storbritannien till Ukraina. I en extra ändringsbudget lämnas även förslag om bemyndigande att bland annat donera tidigare aviserade stridsvagnar av typen Leopard 2 samt att tillföra medel för återanskaffning av materiel. […]

I dag har regeringen beslutat om en extra ändringsbudget på dryga sex miljarder kronor i vilken det föreslås att åtta Archerpjäser varav två underhållspjäser ska skänkas till Ukraina. I beslutet ingår även tidigare aviserade stridsvagnar av typen Leopard 2 samt delar och ammunition till luftvärnssystemet HAWK. Stödet är koordinerat med andra länder och är efterfrågat av Ukraina. Läs pressmeddelande

[…] Säkerhetspolitiskt och militärt har vi bundit oss till Nato fast vi inte ”ännu” är medlemmar. Detta innebär i praktiken att Förenta staterna allt mer inverkar på vår säkerhetspolitik och kanske också utrikespolitik i framtiden. Vi är inte självständiga ”på riktigt”. Vi är alla allierade utan att vara det, utan rösträtt i organisationen. Har vi blivit ”drivved” inom Nato?