Swiss neutrality is more important than ever, President Alain Berset said in an interview published Sunday, defending the controversial ban on transferring Swiss-made arms to Ukraine.

”Swiss weapons must not be used in wars,” he told the NZZ am Sonntag weekly.

The long tradition of neutrality has been hotly debated since Russia’s full-scale invasion of Ukraine in February 2022. While the wealthy Alpine country, which is not a member of the European Union, has followed the bloc’s lead on sanctions targeting Moscow, it has so far shown less flexibility on its military neutrality. Despite pressure from Kyiv and its allies, Switzerland has continued to block countries that hold Swiss-made weaponry from re-exporting it to Ukraine.

To date, requests from Germany, Spain and Denmark have been rejected under the War Materiel Act, which bars all re-export if the recipient country is in an international armed conflict. Läs artikel

[…] Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta
att vara militärt alliansfritt och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige vid en
anslutning till Nato ska göra tydligt att man inte har för avsikt att tillåta permanenta
baser eller stadigvarande närvaro av allierade styrkor på det egna territoriet under
fredstid och därför begära sådana garantier, och detta tillkännager riksdagen för
regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska förbli en
kärnvapenfri stat och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom Nato
ska driva principen om ”No First Use” och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ställa
sig bakom att kärnvapen har en avskräckande förmåga och tillkännager detta för
regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet
inom Nato, inte ska vara del i s.k. nuclear sharing och tillkännager detta för
regeringen. Läs motionen

Omvärldsläget är allvarligt, vilket innebär att marinen förbereder sig för alla tänkbara händelseutvecklingar. Idag startade marinens vårövning. Övningen är uppdelad på två kuster, ostkusten och sydkusten. Personal och fartyg från 4:e Sjöstridsflottiljen, 3:e Sjöstridsflottiljen, Marinbasen, Älvsborgs amfibieregemente samt Helikopterflottiljen deltar i övningen.

Totalt ingår femton fartyg, samt landbaserad personal i övningen på ostkusten. Sammanlagt deltar cirka 250 medarbetare från marinen under perioden trettonde till nittonde mars. Läs pressmeddelande

Google-översatt

Enligt den tidigare befälhavaren för försvarsmakten, general (Eupp.) Jarmo Lindberg , kommer alla flygvapnets bålgetingar att behövas för att försvara Finland i många år framöver. När flottan börjar ersättas med nya F-35 jaktplan har de gamla Hornets knappt flygtimmar kvar.

Hornet-kommentarerna från premiärminister Sanna Marin (sd.) i Kiev har väckt många kontroverser. Marin svarade på reporterns fråga på presskonferensen att det skulle kunna bli en diskussion i Finland om att lämna över Hornets. Marin kopplade den till framtida nya fighters.

Republikens president Sauli Niinistö och försvarsminister Antti Kaikkonen har båda sagt att frågan inte har diskuterats i regeringsledningen. Kaikkonen berättade för Ilta-Sanom  att Marinis ord kom som en överraskning och uppmanade dem att sakta ner, eftersom Hornets är en viktig del av Finlands försvar och kommer att nå slutet av sin livslängd i slutet av decenniet.

Jarmo Lindberg påminner oss också om hur stor affär det egentligen är att leverera västerländska stridsflyg till Ukraina. Redan när det till exempel gäller pansarfordon gör olika typer av fordon och leveranser från tre olika länder insatsen svår och långsam.

– Nu har det blivit klart att Ukraina redan har tre olika typer av precisionsvapen i bruk och fler vapen med ännu längre räckvidd levereras, påpekar Lindberg  till Verkkouutisi .

Enligt honom är kämparna på sin egen nivå vad gäller komplexitet.

– Även om beslutet att lämna över jaktplanen togs direkt så skulle det ta nästan ett år att utbilda piloterna ensamma. Utöver detta bör mekaniker utbildas, reservdelar införskaffas och en logistisk kedja skapas i ett land i krig. Så hjälpen kommer inte att förverkligas till en stridsförmåga i år och kanske inte ens nästa år, säger EVP-generalen. Läs artikel

Days of trilateral negotiations in Beijing resulted in reconciliation between Iran and Saudi Arabia, who have decided to resume diplomatic relations and reopen their embassies within the next two months.

Norfolkbasen vid Virginias kust är den största flottbasen i världen. Tre ledningsstaber som är centrala för det amerikanska och europeiska försvaret verkar där: USA:s andra flottakommando, Natos operativa kommandonivå JFC Norfolk och Natos transformationsledning som kontrollerar förändring och träning.  Republikens president Sauli Niinistö besöker Norfolk på fredag. Basen är det sista målet för Niinistös resa till USA. […]

Norfolk är bland annat hemmahamn för USS Gerald R. Ford, det nyaste amerikanska hangarfartyget, och dess stridsgrupp, samt USS Kearsarge, det amfibiska anfallsfartyget som besökte Finland förra året.

Ur synvinkeln att Finland  går med i Nato är Norfolk en mycket viktig bas.

Finlands och Sveriges plats i Natos ledningsstruktur är ännu inte beslutad. Det är möjligt att Finland och Sverige kommer att placeras under det regionala verksamhetshögkvarteret i Norfolk. Denna ledningsstab, kallad JFC Norfolk, ansvarar bland annat för att hålla Nordatlantens viktiga sjöleder öppna och för försvaret av Norge.

På så sätt skulle Finland, Sverige och Norge, som gemensamt försvarar Natos nordöstra flank, verka under samma högkvarter. Läs artikel

Ganska snart efter det att Ryssland hade inlett sitt brutala invasionskrig mot Ukraina den 24 februari 2022 intensifierades svensk säkerhetspolitisk debatt. Alla riksdagspartier blev snabbt överens om att Sverige ska stärka sitt territoriella försvar, med kraftigt ökade försvars-anslag som följd (Regeringskansliet 2022). Därefter påkallade frågan om Natomedlemskap uppmärksamhet. Bara dryga två månader efter det att statsminister Magdalena Andersson uttalat att ett snabbt svenskt medlemskap i den transatlantiska försvarsalliansen ytterligare skulle kunna ”destabilisera” säkerhetsläget (Larsson m.fl. 2022), lämnade representanter för Sverige och Finland tillsammans in ländernas medlemsansökningar den 18 maj 2022.Hur kunde svensk säkerhetspolitik förändras så hastigt och så i grunden, efter mer än 200 års alliansfrihet? Detta är särskilt förbryllande med tanke på Sveriges till synes inrotade säkerhetspolitiska identitet, som just alliansfri (och tidigare neutral) stat (Agius 2013). Soci-ala fenomen, så som identiteter, har analytiskt värde eftersom de förväntas ändras långsamt och möjliggöra politisk handling på ett förutsägbart sätt (se t.ex. Hansen 2006). I ljuset av detta är det befogat att fråga hur beslutet att ansöka om ett svenskt medlemskap i Nato blev politiskt möjligt. Läs artikel

Den ansökan om medlemskap i Nato som Sverige levererat är ett närmast historiskt steg för vårt land, som i över 200 år upprätthållit en självständig obunden och framgångsrik utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige söker nu lämna en politik som möjliggjort för generationer av svenskar att i fred och frihet utveckla sin tillvaro och existens. Avgörande för detta radikala avsteg från vår långa historia har varit att det kunnat ske tillsammans med vår traditionella partner och vän, Finland. […]

Den omedelbara hotbilden mot ett alliansfritt Sverige kan i dagens läge inte betraktas som allvarlig. Det långsiktiga problemet för den svenska säkerheten beror dock på hur den ryska säkerhetspolitiken utvecklas efter Ukrainakonflikten. Ett isolerat angrepp även på ett alliansfritt Sverige skulle inte kunna ske utan motreaktioner från Nato. Frågan är därtill vad Ryssland skulle vinna på ett sådant angrepp. Redan under kalla kriget hade Sverige ett tekniskt avancerat och väl utvecklat försvar. Dagens försvar skall nu ytterligare förstärkas.

Ett svenskt medlemskap i Nato nu skulle givetvis inte handla enbart om vårt eget territorium, utan kan förpliktiga vårt land att militärt operativt medverka i andra delar av Natoterritoriet och dess grannskap. Och beslutsfattandet i Nato görs i första hand av den amerikanska militära och politiska ledningen. Läs artikel

Försvarsmaktens befälhavare , Timo Kivinen, berättade om nyheten i sitt tal på de nationella försvarskurserna i måndags, vilket kan ha gått obemärkt för många. Kivinen påminde först som vanligt om att finländarna i första hand har ansvaret för att försvara Finland.

Han fortsatte dock att med NATO-medlemskapet kommer ”särskilt kraven på snabb tillgång på trupper för kollektiva försvarsuppgifter att öka”.

”I framtiden måste Finland vara berett att bidra med snabbt deployerbara styrkor till Natos styrkastruktur”, sa Kivinen något kryptiskt. Enligt Kivinen kommer denna beredskap att delta i Natos snabbinsatsstyrkor att påverka det finska försvarsmaktens nuvarande styrkastruktur och personalbehov.

”Dessa har störst inverkan på utvecklingen av våra markstyrkor. De nödvändiga förändringarna kommer att göras enligt ett schema som är vettigt för oss”, sa Kivinen. […]

En anledning till försvarsmaktens återhållsamhet kan vara att deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor är en mycket svår fråga för Finland, som upprätthåller en värnpliktsarmé och förlitar sig på reservister. Att organisera snabbinsatsstyrkor är lättare i Nato-ländernas professionella arméer. Läs artikel

Vi socialdemokrater i Norden ønsker derfor at nedsætte en nordisk sikkerheds- og forsvarskommission. Den skal bestå af parlamentarikere fra alle de nordiske parlamenter.

Opgaven er at udarbejde en rapport, der præsenterer de politiske prioriteter på sikkerheds- og forsvarsområdet og de vigtigste retninger for fremtiden til hvert enkelt parlament. Parlamentarisk støtte giver langsigtet styrke og stabilitet.

Der skal naturligvis ske en koordinering med de forskellige regeringer, men den ultimative ambition er forankringen i parlamenterne. Läs artikel