Sverige skall inte låta sig dras in i stormaktskonflikten i Ukraina

Utgivarna

Sveriges dåvarande statsminister, Tage Erlander, klargjorde i riksdagen 1956 den grundläggande svenska synen på vapenexport, nämligen att tillstånd inte beviljas för export till länder som befinner sig i krig.  Detta var genomtänkt och en hållbar linje för en småstat som vår.

Den 19 januari presenterade regeringen sitt hittills största vapenpaket till Ukraina på 4,3 miljarder kronor.

Detta paket omfattar uppdrag till Försvarsmakten att förbereda överlåtelse av artillerisystemet Archer. Det omfattar vidare att tillhandahålla militär materiel: granatgevär med ammunition, pansarskott, pansarvärnsrobot 57, automatgevär, minröjningsutrustning samt stridsfordon 90.

Läs mer

Utrikesminister Pekka Haavisto: ”Vi måste noga överväga hur mycket vi kan ge bort av vårt eget försvar”, hbl.fi

Utrikesminister Pekka Haavistooch Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen höll en gemensam presskonferens i Helsingfors på fredagen. De två ministrarna diskuterade Rysslands anfallskrig mot Ukraina, samt vapenhjälp.
– Vi vet att Ukraina behöver tunga militärmedel, sa Haavisto.
Han konstaterade att det inte ingår några Leopard 2-stridsvagnar i Finlands nyaste vapenpaket till Ukraina.
– Dessa stridsvagnar är inte ett snabbt svar på Ukrainas behov av hjälp just nu, sa Haavisto. […]
– Alla länder måste överväga ett par aspekter i frågan om hjälp till Ukraina, konstaterade Haavisto. För det första, vad är önskelistan från Ukraina? Det överväger vi i Finland.
För det andra behöver länderna beakta den egna nationella försvarsförmågan, fortsatte han.
– Vi måste överväga om det är bort från vårt eget nationella försvar och om det gör ett för stort hål i det nationella försvaret. Finland måste ständigt överväga detta. Vi lever i ett läge där det är lång kö till nya vapen och stridsmedel. Det kan ta två, tre år innan vapnen kan ersättas, sade Haavisto. Läs artikel

Sverige backar upp Finlands stöd till Ukraina, tn.se

Finland ska skicka tung försvarsmateriel för drygt fyra miljarder kronor till Ukraina. Det möjliggörs av ett avtal med Sverige som undertecknas i dag.

Avsiktsavtalet innebär att Sverige och Finland anpassar sin gemensamma försvarsplanering för att brister inte ska uppstå i den finländska försvarsförmågan när Finland avstår försvarsmateriel till Ukraina.

– På så sätt täcker vi upp den förmågepåverkan som de finländska leveranserna har på deras egen försvarsförmåga, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Finland offentliggör inte vilken typ av försvarsmateriel som nu ska skickas till Ukraina. Jonson vill inte heller närmare beskriva på vilket sätt Sverige lovar att täcka upp de brister i Finlands försvar som kan uppstå, men det kan handla om både ”materiel och förmåga”.

TT: Innebär avtalet risker för svensk del?

– Nej, det bedömer jag inte. Vi är tryggare nu än innan vi fick invitee-status (av Nato). Vi kan hantera detta i ljuset av det säkerhetspolitiska läget, säger Jonson.

– Så vår egen försvarsförmåga påverkas inte, men vi kommer inom ramen för vår gemensamma försvarsplanering att ta lite större ansvar. Läs artikel

Jonson om mötet: ”Ingjuter hopp”, bt.se

Jonson var en av de runt 50 försvarsministrar som deltog i mötet för den internationella stödgruppen för Ukraina på fredagen.

– Det är helt uppenbart att det finns en väsentligt större handlingskraft nu, säger försvarsministern.

Han uppger att man vid tidigare möten talat om att hjälpa till att sätta ihop plutoner och kompanier. Nu pratas det om att samarbeta kring att utbilda bataljoner och brigader till Ukraina.

– Jag tycker att det är ett möte som ingjuter hopp om en stark sammanhållning inom väst för att stödja Ukraina militärt, säger Jonson.

Inför mötet har en rad länder aviserat nya militära stödpaket till Ukraina. Många med fokus på offensiv markstridsförmåga.

– Det är många som är villiga att skicka markstridsfordon, artillerisystem och i vissa fall stridsvagnar, säger Jonson. […]

Jonson utesluter inte att Sverige kan komma att ge någon typ av stöd ”kopplat till Leoparder”. På mötet diskuterades till exempel hur man ska kunna utbilda stridsvagnsbesättningar och bidra med underhåll. Läs artikel

Finland levererar mer försvarsmaterielbistånd till Ukraina, defmin.fi

Finland donerar mer försvarsmaterielbistånd till Ukraina. Republikens president fattade beslut i ärendet den 19 januari 2023 på framställning av statsrådet.

Detta är den tolfte försändelsen av försvarsmaterielbistånd från Finland till Ukraina. Ersättandet av de kapaciteter som ingår i försändelsen beräknas kosta Finland över 400 miljoner euro. Ersättningsvärdet av alla försvarsmaterielpaket som Finland levererat till Ukraina uppgår i och med det senaste paketet till 590 miljoner euro. […]

Av operativa skäl och för att garantera att hjälpen säkert når fram informeras det inte närmare om vad hjälpen innehåller, leveranssätt eller tidtabell. I det ytterligare bistånd Finland bidragit med har både Ukrainas behov och försvarsmaktens resursläge beaktats.

Stödet till Ukraina tas också upp fredagen den 20 januari 2023 i Ramstein i Tyskland där Finlands och Sveriges försvarsministrar ska underteckna en avsiktsförklaring (Statement of Intent) om stödet. Delar av det stöd Finland nu skickar möjliggörs tack vare det tätare bilaterala samarbetet mellan Finland och Sverige: enligt avsiktsförklaringen överlåter Finland materiel till Ukraina, och Sverige uttrycker sin beredskap att stödja Finland vid behov. Försvarsmakten i Finland och Sverige ser över och uppdaterar vid behov sina operativa planer till denna del.

Försvarsförvaltningarna har utrett möjligheterna att stödja Ukraina med det försvarsmateriel som landet behöver så att materielstödet inte äventyrar Finlands eller Sveriges nationella försvar. Det gemensamma stödet till Ukraina är ett tecken på det djupa förtroendet mellan Finland och Sverige och det allt tätare försvarssamarbetet.

Avsiktsförklaringen är inte ett juridiskt bindande dokument. Läs artikel

Läs avsiktsförklaringen.

Kritik mot nya terrorlagen: ”Risk att relationen till annan stat påverkar”, dn.se

[…] Just nu bereder justitiedepartementet ett lagförslag som ska kriminalisera deltagande i en terrororganisation. Enligt både förra och nuvarande regeringen är den nya lagen central för att Turkiet ska säga ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Men vilka skärpningar väntar egentligen med den nya lagen? I den utredning, som väntas ligga till grund för lagstiftningen, föreslås att handlingar som är ägnade åt att främja, stärka eller understödja en terroristorganisation ska bli olagliga. […]

Utredaren vill att det ska bli olagligt att offentligt uppmana till deltagande i en terroristorganisation. Men Justitiekansler Mari Heidenborg anser att det är för otydligt vad det skulle innebära. Hon varnar för att förslaget kan verka avskräckande på ett sätt som begränsar grundläggande demokratiska rättigheter. Utredningen kommer in på bestämmelser som skyddas av grundlagen, anser hon.

– Vi har en väldigt vidsträckt yttrandefrihet i Sverige och den ska vi verkligen värna. När man föreslår lagändringar som kan inkräkta så måste man göra en ordentlig analys och det har man inte gjort i det här fallet. […]

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke skriver under på JK:s bedömning.

– Det kan vara att man ger sig in i debatten och försvarar en terrororganisations rätt till yttrandefrihet. Det kan ju också vara att främja en terrororganisation om man tycker att till exempel deras politiska gren de ska få demonstrera. Risken är att man töjer och drar i det här för långt och att det säkerhetspolitiska läget och relationen till en annan stat kommer påverka hur det tillämpas, säger han. Läs artikel

Forsvarssjefen: Nato er i endring, forsvaretsforum.no

[…] Nato har tidligere hatt ulike planer for hvordan de forskjellige områdene i alliansen skal forsvares. Nå skal Nato over på et planverk som baserer seg på tre regionale planer. Det er disse som vil utgjøre det kollektive forsvaret av Nato i tiden fremover.

Tidligere har landene i Norden tilhørt to felles hovedkvarter i Nato. Brunssum i Nederland og Napoli i Italia. Det kan det bli en endring på. Nå har Joint Forces Command (JFC) i Norfolk i USA begynt å etablere seg, og spørsmålet er nå hvilket hovedkvarter Norge skal tilhøre.

Et råd om dette skal komme fra Supreme Commander Europe, general Christopher G. Cavoli i april. Ifølge Kristoffersen er det ønskelig fra norsk side at Norge skal tilhøre JFC i Norfolk.

– Rådet fra oss i det nordiske forsvaret har vært at alle nordiske land bør tilhøre én JFC. Men vi må se hvilket råd Cavoli gir. Per dags dato er ikke Finland og Sverige Nato-medlemmer, så det får vi ta etter hvert når de blir medlemmer.

Finlands forsvarssjef mener det nordiske samarbeidet allerede har blitt tettere etter Russlands annektering av Krim og dagens krigføring i Ukraina. Han sier han tror finsk Nato-medlemskap vil styrke samarbeidet ytterligere. Läs artikel

Militærforsker: Kanoner til Ukraine fjerner vigtig brik i dansk forsvar, nordjyske.dk

Hidtil har Danmark være villig til at sende våben og militært udstyr til Ukraine, som den danske hær selv kunne undvære, eller som stod overfor at skulle skiftes ud. Men med regeringens beslutning om at sende det eftertragtede og helt nye våbensystem Caesar-haubitser til Ukraine, er der sket et markant skifte. Det siger Kristian Søby Kristensen, seniorforsker ved Center for Militære Studier på Københavns Universitet.

– Der er for alvor noget på spil, for nu handler det ikke om at tage ting, som har stået på reservedelslageret, eller som var forrige generations udstyr, eller andre ting, som forsvaret ikke rigtigt bruger, siger han.

– Nu er det systemer, som går til kernen i det danske forsvar, som de selv er i gang med at udvikle.

– Så det her gør virkelig ondt. Våbensystemet har været kernen i den begyndende genopbygning af den danske hær, og det her er en vigtig brik i den genopbygning, som nu bliver fjernet. Läs artikel

Ökat militärt samarbete i Östersjöregionen, forsvarsmakten.se

Under ett möte mellan Danmarks och Sveriges respektive chefer för operationsledningen, generalmajor Michael Hyldgaard och generallöjtnant Carl-Johan Edström, lades planerna upp för ett ökat operativt samarbete mellan länderna. […]

De båda cheferna avhandlade möjligheterna för mer konkret operativ planering och aktiviteter, bland annat relaterat till Natos framskjutna närvaro i Baltikum, patrullering i luftrummet inom Natos Air Policing och marin verksamhet.

– Med bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Europa och Sveriges och Finlands blivande medlemskap i Nato kommer det militära samarbetet öka såväl i Norden som i hela Östersjöregionen, säger Michael Hyldgaard. Läs pressmeddelande

Två bröder döms för grovt spioneri, domstol.se

Tingsrätten dömer två bröder för grovt spioneri och den äldre brodern för obehörig befattning med hemlig uppgift. Den äldre brodern döms till livstids fängelse och den yngre brodern till fängelse 9 år och 10 månader.

I åtalet påstod åklagaren i korthet följande.

– Anskaffandebefordran och röjande av ca 100 hemliga dokument från den svenska säkerhets- och underrättelsetjänsten för att gå Ryssland och den ryska underrättelsetjänsten GRU tillhanda.

– Den äldre brodern, som varit anställd på SÄPO och Försvarsmakten, anskaffade dokumenten inom ramen för sina anställningar.

– Den yngre brodern deltog i planeringen av gärningen och skötte kontakterna med Ryssland och GRU inklusive frågor om överlämnande av uppgifter och mottagande av ersättning.

Åklagaren har lagt fram omfattande bevisning som kan delas in i två delar.

– SÄPO:s analys: Underrättelseinformation om en person inom svensk säkerhets- och underrättelsetjänst som erbjudit uppgifter till GRU (en s.k. uppgiftslämnare). SÄPO:s internutredning som resulterar i att den äldre brodern bedöms vara den mest sannolike uppgiftslämnaren.

– Bevisning som tagits från bröderna: Från den äldre brodern finns bl.a. spår av hantering av hemlig information på en privat dator och stor kontanthantering. Från den yngre brodern finns bl.a. ”dagboksanteckningar” som hittats på USB-minne. Läs domstolens redovisning

Tunga avancerade vapen till Ukraina, regeringen.se

Regeringen har idag presenterat ett stort stödpaket till Ukraina i tre delar. Paketet består dels av ett upphandlingssamarbete, dels uppdrag till Försvarsmakten om att förbereda överlåtelse av artillerisystemet Archer och dels det största paketet av försvarsmateriel hittills. Det består av bland annat granatgevär med ammunition, pansarskott, automatgevär och minröjningsmateriel stridsfordon 90 (CV 90) med ammunition och Robot 57 (NLAW) till ett värde av 4,3 miljarder kronor. […]

Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att förbereda en gåva av ej förbandsatta artilleripjäser av typen Archer B med kringutrustning och tillhörande ammunition till Ukraina.

Försvarsmakten uppdras också redovisa en tidplan och behov av internationellt samarbete för iordningställande och överlåtelse av aktuella artilleripjäser. Försvarsmakten ska också göra en bedömning av nödvändig utbildning på artillerisystemet. Läs pressmeddelande

Läs också kommentar tidigare på den här sajten till de svenska vapenleveranserna till Ukraina.

Soldatens handbok 2022, puolustusvoimat.fi

[…] Enligt 36 § i värnpliktslagen (1438/2007) utbildas och tränas de värnpliktiga under beväringstjänsten för upp[1]gifter inom det militära försvaret, och på så sätt skapas förutsättningar för produktion av de trupphelheter som behövs i händelse av krig.

Målsättningen för beväringsutbildningen är att producera prestationsdugliga trupper och specialpersonal för reserven samt säkerställa både det kunnande och den funktionsförmåga som individen behöver och truppens prestationsförmåga i undantagsförhållanden. Behovet av personal och kunnande inom Försvarsmaktens krigstida trupper utgör grunden för beväringsutbildningen. Genom beväringsutbildningen produceras största delen av den kunniga, motiverade och handlingskraftiga personal som de krigstida trupperna förutsätter. Varje beväring och kvinna som gör frivillig militärtjänst utbildas för en krigstida uppgift.

Antalet personer som behövs för Finlands militära försvar är så stort, att allmän värnplikt ur ekonomisk synvinkel är det enda sättet att säkerställa den personal som Försvars[1]makten behöver. För att kunna upprätthålla den allmänna värnplikten och trygga de krigstida truppernas prestationsförmåga har Försvarsmakten som mål att utbilda hela den tjänstdugliga årsklassen och frivilliga kvinnor. Beväringsutbildningen och reservistutbildningen planeras som en logisk helhet. Läs handboken