Ambassadör Ingolf Kiesow (IK) skrev den 10 augusti att tillit till allianser för att bygga Sveriges säkerhet blir allt svårare att ta till sig i säkerhetspolitiken. Javisst är det så!

IK hänvisar till Ukrainakriget och detta med all rätt för att visa en stormakts agerande utanför FN-mandatet. Han kunde också ha hänvisat till USA:s många förbrytelser från likartade krig. Stormakterna har alltid och kommer alltid att följa sina intressen. Gränsen till krig ska vara den yttersta, men erfarenheten visar att den överträds återkommande. En småstat ska bygga sin säkerhet på ett verkligt oberoende och en fast självständighet. Det inger respekt och underlättar samarbete då det verkligen behövs, till exempel i lägen inför krig. Säkerhetspolitiskt har Sverige efter Berlinmurens fall varit vårdslöst med sin tidigare trygga självständighet.

IK hänvisar till svensk avskräckning eller anslutning till Nato.

En småstat kan inte bygga sin säkerhet på avskräckning. Varken militärt läge eller försvarsekonomin tillåter duellkrig med en stormakt. Säkerheten ska bygga på politik och en klok diplomati för fred med stöd av ett krigsavhållande försvar. Vi får önska oss en regering efter valet som kan åstadkomma detta. Läs artikel

S försummar försvaret, skriver Agnes Karnatz (SNB) i SLA den 1 september. Inlägget handlar om mer pengar till Försvaret och går ut på att Allianspartierna har det enda konkreta målet för att förstärka försvaret, nämligen ”att Sverige ska gå med i Nato”. Fel mål! […]

Mer pengar till Försvarsmakten är inte försvarbart, om vi inte har klarat ut på vilket sätt Sverige ska försvaras. Försvarsbeslut 2015 med sina anfallsstridskrafter måste bytas ut mot ett indirekt defensivt försvar av hela vårt markterritorium, som då kan göras verkligt krigsavhållande.

Vad är felet? Den tekniska utvecklingen har helt gjort debatten från Stockholmsområdet i försvarsfrågan passé. Missilrobotar för bekämpning av Sveriges stridskrafter som redovisas i planering för FB 15 kan slås ut på några timmar. Läs inlägg av Raimo Jakola i Nya Wermlands-Tidningen och mina inlägg om stormakternas försäkran att de inte vill vara tvåa om det osannolika kriget bryter ut! Det kallas för preventiv krigföring, om vitala områden eller frågor står på spel. Norden är ett sådant vitalt område.

Jag skriver återkommande det osannolika kriget, ty det är med den verkligheten och säkerheten världen och Sverige lever. Medborgarna ska inte skrämmas till insikt. Men att inte försvara Sveriges markterritorium med allmän värnplikt är minst sagt vårdslöst. Läs artikel

2010 blev värnplikten vilande men redan 2014 beslutade regeringen att kalla in värnpliktsutbildad personal till repetitionsutbildning och under 2018 påbörjades återigen utbildning av värnpliktiga i Försvarsmakten efter åtta års uppehåll.

Alla riksdagspartier är positiva till den återupptagna värnplikten. Socialdemokraterna har nyligen öppnat för att öka antalet som kan utbildas med plikt från 4 000 personer till 8 000 per år. Moderaterna anger också att antalet värnpliktsutbildade ”bör på sikt gå emot 8 000 per år” under försvarsperioden 2026-2030. Kristdemokraterna vill tredubbla antalet värnpliktiga från dagens 4 000 till 12 000. Centerpartiet betonar att det i grunden vill se en personalförsörjning som baseras på frivillighet men står bakom plikten eftersom ”omvärldsläget och försvarets rekryteringsbehov gör det nödvändigt”. Liberalerna står bakom den återinförda värnplikten men vill aktivt arbeta för att maximera antalet frivilligt sökande.

Vänsterpartiet säger sig vilja att värnplikten även ska kunna omfatta ”civil tjänstgöring för brandbekämpning och katastrofberedskap”.

Sverigedemokraterna vill att alla unga män och kvinnor ska mönstra och samtidigt genomgå en tredygnskurs för att få kunskaper om överlevnad och en första kontakt med uniform och personlig soldatutrustning. Läs artikel

Se även enkät gjord av alliansfriheten.se om partiernas syn på territorialförsvar och allmän värnplikt.

Den tidigare landshövdingen i Östergötlands län Elisabeth Nilsson har av försvarsminister Peter Hultqvist förordnats till särskild utredare för utredningen Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel.

Utredaren ska bl.a.

• lämna förslag på åtgärder för samverkansformer och effektiv planering mellan offentliga och privata aktörer i syfte att säkerställa totalförsvarets kritiska behov i händelse av höjd beredskap och då ytterst i krig,
• lämna förslag på åtgärder för att stärka den försvarsmaterielrelaterade försörjningstryggheten, även över en längre tid och under olika förhållanden.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2019. Läs pressmeddelande

Saab totalsågar upphandlingen av ett nytt ledningssystem för Marinen som slutade med att israeliska Elbit vann. Det framgår av bolagets överklagan vid Förvaltningsrätten i Stockholm.

Som Di kunde avslöja igår hade Försvarets Materialverk, FMV, beslutat att tilldela kontraktet på Marinens nya ledningssystem ”C2SjöC” till ett bolag inom den israeliska försvarsjätten Elbit Systems.

Saab som tävlade om samma affär, anser att upphandlingen inte håller måttet och vill att Förvaltningsrätten överprövar beslutet. (Citerat ur Di.se 5 september)

Marinens nya ledningssystem köps av ett israeliskt företag och inte som tidigare av Saab. Detta avslöjades nyligen av Dagens Industri (4/9). Det är ett oväntat drag av Försvarets Materielverk som reser en rad frågor kring svensk försvarsindustri, inklusive dess exportmöjligheter.

Det är ett nytt system för Marinens operativa och taktiska stridsledning som har upphandlats. Det sammanställer data från alla sensorer och producerar en övergripande och samlad bild av till exempel läget i Östersjön. Givetvis ska Marinen ha ett så bra system som krävs för uppgiften och om israeliska Elbit systems tillhandahåller det så är det förstås gott och väl. Men frågan måste ställas varför Marinen inte som tidigare direktupphandlat systemet från Saab. […]  Svenska myndigheter, särskilt de som försvarar riket från yttre hot, bör ha lärt sig något av skandalen på Transportstyrelsen. Fördelarna med att behålla kontrollen över känsliga system och uppgifter i riket är påtagliga. Om Saab inte längre kan producera ledningssystem av erforderlig kvalitet är det i så fall en nationell angelägenhet vilket bör engagera regeringen snarast. Det är förstås möjligt att det bara rör sig om en överdriven nitiskhet i att tvinga fram marknadsmekanismer där de inte nödvändigtvis hör hemma. Det vore inte första gången.   Läs artikel

NATO partners may lack the political will to defend Baltic nations, suggests a new and provocative paper published by the Association of the U.S. Army’s Institute of Land Warfare.

Written by Maj. Zachary Morris, an infantry officer studying at the U.S. Army Command and General Staff College at Fort Leavenworth, Kan., the paper describes eroding support to protect Baltic allies and active efforts by Russia to weaken the alliance.

NATO defense of the Baltics against a Russian attack would require a consensus among alliance partners to act, but Morris warns that a decline in strong champions for action, domestic political constraints and the potential for some nations to try to block the use of force could prevent NATO from acting fast enough to protect Baltic states. Läs artikel

Övningen Trident Juncture i Norge börjar den 25 oktober. Men redan i september kommer militära förband som ska delta i övningen att synas i Sverige.

Finland, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Storbritannien, Frankrike och USA kommer att transportera både materiel och personal genom Sverige. Främst kommer transporterna att anlända till Sverige via Öresundsbron men också Gävle hamn.[…]

Inför övningen kommer också svenska, finska och amerikanska förband att öva på svensk mark.

I övningen Trident Juncture angrips Norge av ett främmande land och Nato samt deras samarbetspartners kommer till Norges undsättning. När övningen börjar kommer Sverige ha kvalificerade förband på plats från samtliga stridskrafter.

Det svenska deltagandet bygger på Lissabon-föredraget som innebär att Sverige inte kommer att vara passiva om ett angrepp drabbar ett annat EU-land eller nordiskt land. Därför deltar Sverige i övningen och det är också ett sätt att utveckla förmågan att ge stöd och att delta i gemensamma insatser med Nato. Läs pressmeddelande

örsvarsminister Peter Hultqvist besökte på måndagen Skövde och Försvarsmakten. I en intervju berättar han om ambitionen att utveckla värnplikten, erfarenheter från sommarens skogsbränder, slutet för hans tidigare pressekreterare och om hur regeringsmakten ska försvaras.

Försvarsminister Peter Hultqvist besökte på måndagen Skövde garnison och var även ute i terrängen och träffade personal både från P4 och Trängregementet.

– Vad jag ser som oerhört viktigt i framtiden är att utveckla värnplikten. Vi har som ambition att gå från 4 000 till 8 000 värnpliktiga, sa Peter Hultqvist.

Detta var något han förde resonemang kring förutsättningarna för med personalen.

– Exakt hur det kommer att te sig för Skövde är svårt att säga idag, men det här är en av våra utbildningsorter. Jag har idag träffat värnpliktiga som övat strid i terräng och det jag upplever av dem är att de säger att utbildningen är meningsfull och att de tycker att det är intressant, sa Peter Hultqvist.

En viktig funktion värnplikten har är enligt Peter Hultqvist att väcka intresset för den militära banan hos personer som annars kanske inte skulle vandra denna väg.

– Beslutet att aktivera värnplikten var helt nödvändigt. Vi kunde inte få fulla förband tidigare, sa han. Läs artikel

[…] Regjeringen Solberg driver nemlig en svært aktiv politikk for å privatisere nye deler av Forsvaret. Men overføringen av verkstedtjenester til Forsvarets logistikkorganisasjon (FLO), som så skal sette verkstedarbeidet ut på anbud, er ikke det første store privatiseringsprosjektet denne regjeringen har iverksatt.[…]

Men Forsvaret befinner seg altså ikke i samme kategori som et rengjøringsfirma som vasker doene i Nordlys eller et cateringselskap som leverer lunch i kantina til Forsvarsdepartementet. Når privatiseringsiveren går fullstendig til hodet på de som styrer landet, og regjeringen går løs på å delprivatisere nasjonens kraftigste voldsapparat, er det grunn til å rope et varsko. Denne politikken reiser en lang rekke prinsipielle spørsmål. […]

Én ting er at sivilsamfunnet gir sin «fredelige» støtte til Forsvaret. Noe helt annet er at sivile, kommersielle virksomheter får tilgang til strengt gradert informasjon om Forsvarets mest sensitive planer. Et annet moment er det faktum at sivile ikke har noen rettigheter som godkjenner at de kan understøtte utførelse av vold. Forsvaret vårt og politiet er som kjent de eneste virksomhetene i Norge som har monopol på legal voldsbruk. Et tredje poeng er at sivile ikke hører inn under noen kommandolinje i Forsvaret. De kan – for å sette det på spissen – ved et utbrudd av krigshandlinger velge å reise hjem til familien, i stedet for å drifte den logistikken som Forsvaret nå gjør seg helt avhengig av. Läs artikel