Sanctions must be just, and must not lead to the suffering of innocent people, says United Nations Special Rapporteur Idriss Jazairy.

“The reimposition of sanctions against Iran after the unilateral withdrawal of the United States from the Iran nuclear deal, which had been unanimously adopted by the Security Council with the support of the US itself, lays bare the illegitimacy of this action,” Mr. Jazairy observed.

“This illegitimacy was confirmed by the opposition of all other permanent members of the Security Council and indeed of all international partners. The UN Charter calls for sanctions to be applied only by the UN Security Council precisely to ensure such wanton attacks on nations are avoided.

“International sanctions must have a lawful purpose, must be proportional, and must not harm the human rights of ordinary citizens, and none of these criteria is met in this case,” the UN expert stressed.[…]

The expert applauded efforts by the international community to reject economic bullying. “I am grateful for the efforts of the European Union in tackling this injustice, both through diplomatic efforts and through legislation to protect European companies from American sanctions. I sincerely hope that the international community can come together to see that the world does not become a battleground for generalized economic war,” said Mr. Jazairy.

The expert highlighted the UN Declaration on Principles of International Law concerning Friendly Relations and Cooperation among States in accordance with the Charter of the United Nations, which urges States to resolve their differences through dialogue and peaceful relations, and to avoid the use of economic, political or other measures to coerce another State in regard to the exercise of its sovereign rights. Läs artikel

Mötet mellan presidenterna Vladimir Putin och Sauli Niinistö var ovanligt på två sätt.

Dels började mötet nästan på utsatt tid, de satt sig ned för samtal vid 14.20, bara tjugo minuter senare än det på förhand sades. Och mötet var relativt kort, bara cirka en timme och fyrtio minuter.

Visserligen fortsätter presidenterna sina samtal också efter att de träffade journalisterna på plats på en presskonferens. Under resten av mötet ska de ta upp internationella frågor som krigen i Ukraina och i Syrien. Det fortsatta samtalet för de ombord på Putins båt i vattnen utanför Sotji.

Redan i sina hälsningsord tog president Putin upp det arktiska samarbetet. Han lät förstå att han är villig att delta i det på det sätt president Niinistö föreslår. Läs artikel

Regjeringen informerte ikke Stortinget godt nok om et militært satellittsamarbeid med USA. Det mener en av Norges fremste eksperter på området. […]

Etter at saken gikk gjennom i Stortinget har NRK avslørt at en del av utstyret på de to satellittene kun er til kommunikasjon for amerikanske militære enheter, blant annet amerikanske ubåter med atomvåpen.

Resten av utstyret på satellittene kan også bli brukt av det amerikanske forsvaret. Opposisjonen på Stortinget (SV, Rødt og MDG), harreagert kraftig, og mener dette stiller Norge i en uheldig forbindelse med amerikansk atompolitikk.

– Dette betyr at Norge er alene i verden om å påta seg risikoen ved å koble USAs atomvåpensystem til våre satellitter, sa stortingsrepresentant for Rødt, Bjørnar Moxnes i forrige uke.

Forsvarsminister Frank-Bakke Jensen har måttet innrømme at planleggingen av samarbeidet med USA har pågått i to år. Läs artikel

Peter Hultqvist pryder just nu Socialdemokraternas valaffischer runt om i landet. Det är inte så konstigt – försvarsministern tillhör partiets populäraste företrädare. Lite märkligare är att budskapet som basuneras ut inte har något att göra med hans politikområde: Hultqvist försäkrar väljarna att S kan sköta pensionerna – inte försvaret.

Moderaterna, i sin tur, pratargärna om att staten ska upprätthålla sin del av samhällskontraktet. Men säger mycket lite om vad som är dess absoluta kärnuppgift: skyddet mot yttre hot. […]

Det är också lätt att få intrycket av att så är fallet. Försvarsbeslutet 2015 var det första på decennier som gav höjda anslag. Riksdagen har sedan dess skjutit till ytterligare pengar. Soldater har placerats på Gotland igen. Värnplikten är dessutom återinstiftad, om än i mycket begränsad form.

Men som DN:s granskning (20/8) visar är det svårt att betrakta vår beredskap som god. Förra året uppgick Sveriges försvarsutgifter endast till 1 procent av bnp, vilket är den lägsta siffran i modern tid och långt under de 2,6 procent som gällde under kalla krigets sista år. […]

Försvarsberedningen – som ska lämna sin rapport inför nästa försvarsbeslut senast våren 2019 – är så klart viktig för att skapa en samsyn. Men väljarna förtjänar att få veta mer om hur partierna ser på vår oroliga omvärld och vilka resurser de är villiga avsätta för att göra oss trygga i den. Läs ledaren

Ända sedan den europeiska integrationsprocessen för nära 70 år sedan (1951) inleddes med upprättandet av Kol- och Stålunionen (ECSC) för att genom en överstatlig myndighet reglera produktion och regelverk i sex stålproducerande europeiska länder har processen haft en säkerhetspolitisk dimension. I det trängda efterkrigseuropeiska landskapet hade ESCC syftet att inför det sovjetiska hotet stärka samarbete och ekonomi. Det är föga att undra på att processens fäder ville ge den ett konkret försvarspolitiskt innehåll, en europeisk armé, vilket också skulle kunna bidra till att lösa frågan om Västtysklands upprustning. Kunde man lita på att USA alltid skulle backa upp sina allierade; man hade ju reducerat sin militära närvaro i Europa? Dessutom innebar ju denna amerikanska dominans en dålig förhandlings­situation i Washington. Läs artikel

Rikshemvärnschefen Roland Ekenberg gjorde sitt sista förbandsbesök i helgen när han var med på övningen utanför Kalix. Nu hoppas han att efterträdaren får ännu bättre politisk uppbackning.

”Nu när du slutar så vågar du prata lite politik”. Roland Ekenberg skrockar åt påståendet, men har ändå en del att säga om försvarspolitiken tre veckor innan valet.

– Hela samhället, med totalförsvaret, har en rejäl resa att göra när det gäller att bygga upp ett nationellt försvar och det kommer att kräva mycket arbete. Hastigheten i dag är alldeles för låg. Färdriktningen är väl utstakad nu, men man får öka hastigheten på den, säger Ekenberg. Ekenberg har varit rikshemvärnschef i 13 år och har fått se hur betydelsen av hemvärnet har ökat för det svenska försvaret.

– Det har ökat dramatiskt. I dag är i stort sett varannan soldat hemvärnssoldat, så betydelsen är obetalbar. Det finns ett stort värde i att ha militär personal över hela landet och där kommer hemvärnet in på ett väldigt tydligt sätt. Läs artikel

[…] Det er flere paradokser. Hittil har Norge nektet USA å operere fra norsk jord, fordi dette vil være i strid med Norges egenerklærte basepolitikk. Men denne politikken er som kjent for tiden «under oppmykning. Forsvarsdepartementet utelukker ikke at amerikanske P-8 Poseidon overvåkingsfly vil få lov til å operere fra Andøya, noe vi så for kort tid tilbake. Samtidig er det inngått en ny intensjonsavtale mellom Norge, USA og Storbritannia som bereder grunnen for et omfattende samarbeid mellom de tre NATO-landene om den maritime overvåkingsvirksomheten i nordområdene.

Norge har så langt insistert på at all etterretning som innhentes fra nordområdene skal være underlagt såkalt «nasjonal kontroll», som i realiteten betyr at Norge ikke ønsker å overføre rådata i sanntid til USA, uten selv å ha kontroll på analyse og hvordan etterretningen blir brukt.

Her ligger det store utfordringer. US P8 vil høyst sannsynlig ikke kunne nytte Evenes blant annet grunnet sikkerhetsspørsmål og plass. Opererer de autonomt fra England, og ikke Norge, har vi ingen kontroll med analysene og hvordan etterretningene nyttes fra nordområdene. Bruker de Andøya, blir det som før ved at data prosesseres inn i systemene til Forsvarets Stasjon Andøya (FSTA – E-tjenesten), som forestår analysen. Derfor vil Andøya være av stor nasjonal betydning også i fremtiden. Ikke minst vil man da ha en viss sikkerhets med henhold til analysene av rådataene som flyene samler inn. Läs artikel